Ny bok diskuterar Lisbeth Palmes vittnesuppgifter

I SIN NYA BOK ”förnuft och högmod” diskuterar författaren och journalisten Lena Andersson bland annat hypotesen om att Olof Palme samtalade med sin mördare innan han blev skjuten.

Hon tar sin utgångspunkt i den redovisning av vittnesmålen från Sveavägen som jag gör i min bok ”Mordgåtan Olof Palme” från förra året och drar slutsatsen att Lisbeth Palmes vittnesuppgifter inte är tillförlitliga utan att det ser ut som om ett möte mellan gärningsman och offer ägt rum.

Lena Andersson menar att ”den enda tillåtna tanken” varit att Lisbeth Palmes berättelse är i stort sett riktig och att detta gjort det omöjligt att komma fram till vad som egentligen hände när statsministern mördades.

”Förnuft och högmod” som är utgiven på Natur & Kultur består av en samling artiklar och fyra pjäsmanus. Det samlande temat är religion, sanning och kritiskt tänkande. Lena Andersson är känd för läsare av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och tidskriften Fokus. Hon medverkar på årets bokmässa där hon presenteras som ”en av de mest kompromisslösa skribenterna i Sverige i dag”.

intressant

Annonser

39 reaktioner på ”Ny bok diskuterar Lisbeth Palmes vittnesuppgifter

  1. Det är visserligen märkligt att den enligt övriga vittnen förvirrade och hysteriska LP:s vittnesuppgifter som växt fram och muterat under vägen läggs sådan vikt vid men att därifrån hoppa okritiskt till att tolka t ex Nicola F:s helt fritt påhittade och också muterade vittnesmål som skulle leda til saknade sekunder som att ett möte ägt rum eller att i samma anda och tvärt emot kända vittnespsykologiska principer övertolka ögonblicksbilder där olika vittnen i efterskott skapar innehåll i en ”stillbild” som kan vara felaktig är lika tokigt. Det är inte troligt att ett vittnes ögonblicksbild skulle ha noterat något som ett annat vittne med längre fokus mot platsen ”missat”. Snarare är det så att det är ganska normalt att ögonblicksiakttagelser blir fel då man försökar tolka denna bild som vittne. Tre personer nära varandra i samband med skottet uppfattas som samtal av någon eller som tumult och slagsmål av en annan som inte ens uppfattat skotten. Att dra slutsatser av sådant är bara löjeväckande tyvärr. Dessutom är det omöjligt med tanke på de praktiska omständigheterna och de sammantagna vittnesmålen.

    Det är just sådana här amatörmässiga spekulationer som gör att utredare och åklagare kan blott småle åt inläggen och ignorera att de ger en annan bild av händelseförloppet än den som salufördes så bedrägligt under rättegången mot CP.

    Sammantaget framstår bilden om man väger ihop de få tekniska omständigheterna som att gärningsmannen en längre stund (dvs åtminstone någon eller några minuter) väntat in paret Palme vid dekorimahörnet (även om det inte kan uteslutas att det varit fler än en person, om man tar med möjligheten till konspiration, med liknande klädsel som bytt av på platsen) och därefter snabbt klivit fram och först från en vinkel i strax över höfthöjd avlossar skottet som stryker LP och sedan satt det dödande skottet varefter denne lungt och målmedvetet avvikit från platsen lätt joggandes in bland skuggorna.

    Tyvärr är det allt för vanligt att till och med oerhört seriösa debattörer drar sådana slutsatser utanför sin egentliga kompetens. En annat aktuell debattör i form av Lars Borgnäs gör tyvärr liknande misstag när han tar en video av en ”avrättning” med huvudskott och en teoretisk utsaga från en annan källa som intäkt för att skytten skulle hunnit skjuta först OP och sedan innan denne börjat falla skjuta mot LP.

    Tyvärr är det tekniskt omöjligt att det gått till så och därmed (genom att inte ta kunnig hjälp) decimerar denne sin egen trovärdighet även i de delar han har ordentligt på fötterna vilket gör att den officiella utredningen kan ignorera denne.

  2. Som var och en som läst min bok ”Mordgåtan Olof Palme” kan konstatera bygger mitt resonemang om ett möjligt möte på alla de vittnesmål som kommit fram vid tiden för rättegången och som rör iakttagelser av makarna Palme och mördaren precis före mordet.

    Alldeles som du säger är det ju de samlade vittnesmålen som måste vägas in, man kan inte dra för stora växlar på vad en enskild person säger.

    Sedan kan man ju dra olika slutsatser av det befintliga materialet.

  3. Man kan dock inte lägga ihop ”intryck” som i själva verket är normala tolkningar utan bara faktiska iakttagelser från vittnena;)

    Att dessa tolkningar av olika vittnen beskrivs liknande är inte så konstigt och tolkningarna som samtal, gick tillsammans och bråk/slagsmål är ändå en bred variation av en tolknig av en faktisk iakttagelse att tre personer befann sig nära varandra och att gm var snett bakom.

    Ingen såg de fakto ett samtal utspelas . Ingen såg första skottet…. däremot tolkar man för att skapa sig en begriplighet och för att man vill hjälpa till.

    NF:s ursprungliga utsaga var ju att han mötte OP vid Bonnierhuset när OP ”de fakto” befann sig på andra sidan Sveavägen då. Sedan fick han med en inkompetent polismans hjälp förflytta detta till Skandiahuset och då uppstod en märklig diskrepans i tider som borde signalera att dennes uppgift ej stämmer utan är felaktiga.

    Det är ”normal” vittnesvärdering att dra sådana slutsatser.

    1. Jan Uddgren menar att vittnena som gjort iakttagelser alldeles före mordet skiljer sig så mycket åt att man inte kan fästa så stor vikt vid dem. Men vittnesiakttagelser kan skilja sig åt en del och ändå vara riktiga om de handlar om olika delar av ett och samma förlopp. Och det är just vad jag anser att det rör sig om när det gäller de fem vittnen som förutom Lisbeth Palme haft något att berätta om skeendet före mordet.

      Det tidsmässigt första vittnet är NF som mötte makarna Palme på Sveavägens östra trottoar, alltså sedan de korsat gatan. Enligt det förhörsprotokoll som skrevs i samband med att han vallades på plats träffade han på makarna vid Sveavägen 44, vilket är mycket nära brottsplatsen. Enligt samma protokoll hade han sedan hunnit gå en bra bit, ända till Sveavägen 56, när han hörde skotten. Jan U tror inte på detta utan väljer att luta sig mot det första förhörsprotokollet med vittnet. Där står att han mötte makarna Palme utanför Sveavägen 56, alltså där han enligt vallningsprotokollet befann sig när han hörde skotten.

      Nu är detta första förhörsprotokoll – som så ofta är fallet – baserat på förhörsledarens anteckningar, och då finns det alltid en risk för att något kan bli missuppfattat. I detta fall var det uppenbarligen så, för vittnet F kan inte ha mött makarna Palme vid Sveavägen 56. När de passerade den adressen hade de ännu inte korsat Sveavägen utan befann sig fortfarande på västra sidan.

      Ett förhörsprotokoll från en vallning har däremot normalt hög tillförlitlighet även om inte heller det är gjort från en bandutskrift. Vittnet kan själv se de platser han talar om och polisen som för protokoll löper knappast någon risk att missuppfatta något. I en slutnotering till vallningsprotokollet konstateras också att det tagit makarna Palme 43 sekunder längre att gå till mordplatsen efter mötet med vittnet än vad det borde ha gjort om de fortsatt i normal takt. Protokollföraren har alltså noga observerat konsekvenserna av uppgifterna från vittnet, vilket ytterligare minskar sannolikheten för att det är något slarv i detta protokoll.

      En naturlig förklaring är därför att makarna stannade upp någonstans mellan mötet med vittnet och Dekorimahörnan. Frågan är då om det finns ytterligare uppgifter som styrker detta. Och det gör det.

      Det andra vittnet som är relevant i sammanhanget är en taxichaufför som stod vid rött ljus vid Tunnelgatan och som då såg tre personer som verkade stå och samtala på Sveavägens östra trottoar. Platsen där de tre stod bör vara strax söder om en annonspelare som fanns uppsatt några meter norr om Dekorimahörnan. Taxiföraren blev snart tvungen att vända blicken mot ljussignalen och förlorade då uppsikten över de tre. Men när han fått grönt och startat gick det bara något ögonblick innan mördaren sköt.

      Ett tredje vittne kom gående på den östra trottoaren norrifrån. Plötsligt såg han tre personer som gick framför honom och som verkade vara indragna i ett samtal. Att han plötsligt upptäckte dem skulle kunna förklaras med att de stått dolda av annonspelaren en stund men sedan börjat gå tillsammans söderut. Vittnet fortsätter sedan att iaktta de tre ända fram till mordtillfället.

      Ett fjärde vittne som satt i en bil såg slutfasen av de tres promenad fram mot Dekorimahörnan. När hon såg att en av dem föll tolkade hon det hela som en grupp som hade ett fyllebråk.

      Ett femte vittne som till och från haft uppsikt över den blivande mordplatsen i flera minuter har i efterhand talat om att det känts som om det hänt något viktigt vid annonspelaren, men han har inte kunnat påminna sig vad.

      Sammantaget finns det alltså en kedja av vittnesmål som hakar i varann. Nu medger jag gärna att det skulle kunna finnas andra och bättre tolkningar av dessa än att Palme talade med gärningsmannen en kort stund före mordet, även om jag inte träffat på någon. Eftersom du, Jan U, fastnat för en egen version av mordförloppet kan du väl lämna en länk till något ställe på nätet där du utförligt presenterar hur du tänker.

  4. Tja Gunnar nu tycker jag att man skall vara korrekt.

    Vad jag säger är att vittnena inte sett det de beskriver utan att det är deras slutsatser av en stillbild de har på näthinnan i form av ett ögonblick i ett händelseförlopp och att denna tolkning av det sedda av naturliga skäl skiljer sig på samma sätt som en psykolog kan använda sig av tolkning av situationsbilder för att utröna något om den som tolkar bilden men inte om vad som egentligen skedde.

    De hakar alltså inte i varandra utan staplas på varandra sedan motsägelser sorterats bort. Att stapla sådana på varandra för att bygga en teori bygger inte på vetenskaplig grund eller beprövad kunskap.

    När det gäller F är det inget missförstånd. Denne är säker på platsen han mött OP och på den som han uppfattar det livvakt som följer denne. Lika säker är han på platsen där han hör skottet vilket han håller kvar vid i senare version. Det är först långt senare när han får informationen att OP i själva verket befann sig på andra sidan Sveavägen som han ändrar sin story och den går inte så bra ihop med andra vittnen som borde sett F. När han skall få ihop den nya platsen där han skall ha sett OP med platsen där han hörde skotten uppstår en tidsdifferens som visar på hur fel dennes uppgift är. Att använda den som bevis på att det fattas en dryg halvminut varvid OP skulle haft ett möte är inte gångbart. Det är inte så tillförlitliga vallningar görs. Det är rent tjänstefel. Vad gör enligt dig och vetenskapendet mera trovärdigt? Ange gärna källa!

    Dessutom måste man i ett sådant läge tro på och visa på att LP medvetet ljuger och därmed är dealktig i mordet på sin make. Inget tyder på detta. Snarast är hennes vittnesmål otillförlitligt så som samtliga domare sett det. Hon beskriver först flera gärningsmän sedan ett vittne och så muterar det allt efter vilka misstänkta som polisen har på ett icke trovärdigt sätt jämfört med andra vittnesmål. Troligt är att hon ”handleddes” av Hans Holmer t ex. Man kan alltså dra slutsatsen att hon inte lagt märke till så mycket och varit i chocktillstånd men inte tecken på att hon systematiskt ljuger. Då agaerar man helt annorlunda och systematiskt.

    Samma sak sker för övrigt med sonens iakttagelser av Grandman som du vet väl.

    När det gäller Taxichauffören så är det så att han ”kommer på nya saker” efter hand i kontakt med pressen som han försöker sälja sin historia till. Först senare delger han polisen dessa iakttagelser. Läser man vittnesuppgifterna ser man att han kan ha snappat upp saker när han efter diverse turer inklusive att släppa av och ta betalt av kunderna i taxin sneddar över till mordplatsen och där kan ha uppfattat andras intryck. Hans påståenden stöds inte av taxipassagerarna och ej heller av hans nödanrop.

    Det närmaste vittnet den något bestrukne mannen i blå täckjacka som är den LP beskriver som GM uppfattar också i en ögonblicksbild ett ”sällskap” fast bestående av en man bakom i mitten och två kvinnor som han håller armarna om. Så tillförlitigt var hans iakttagelse;) Skärskådar man vittnesmålet finner man att denne hela tiden var kort bakom OP och LP. Alltså krokar det inte i Taxichaufförens påstådda iakttagelse utan motsäger den . Hade paret Palme blott stannat en eller två sekunder hade denne nämligen kommit upp i ryggen på dessa vilket ej var fallet.

    Du ger här i din beskrivning av det tredje vittnet i ett eget tillägg som denne inte står bakom intrycket av att gruppen kan ha stått dolda av skylten. Det är alltså din fantasi och inte vittnets iakttagelse. hans ser tre personer plötsligt och tolkar att de är tillsammans. Med hans tidsangivelser och platsangivelser framgår att detta var ett mycket snabbt förlopp när GM stiger fram. Skall man driva den tesen faller vittne fem i ditt fall ju också platt till marken då han sett dekorimamannen flera minuter före mordet.

    Ditt fjärde vittne i fordon uppfattar inte skotten alls men ser flera personer och uppfattar det som hangemäng. Inte heller det är som du påstår en längre iakttagelse utan en tolkning av det som sker när skotten avlossas.

    DESSA VITTNESMÅL KROKAR ALLTSÅ EJ I VARANDRA OCH GER EN GRUND ATT ANTA ATT NÅGOT MÖTE ÄGT RUM utan skiljer sig på avgörande sätt. Tvärt om…. sammantaget avslöjar de vad som är fakta och vad som är tolkningar i de olika vittnesmålen ganska tydligt.

    Att bygga teorier om ett möte på sådan kvicksand är inte seriöst eller vittnespsykologiskt motiverat.

  5. Som framgår av mina böcker om Palmeutredningen menar jag inte alls att man behöver dra slutsatsen att Lisbeth Palme skulle ljuga medvetet, även om det givetvis händer att brottsoffer gör det, exempelvis av rädsla. Jag har pekat på att hon helt enkelt kan ha förträngt centrala men plågsamma omständigheter kring mordet eftersom mycket pekar på att hon drabbats av vad som brukar kallas posttraumatiskt stress-syndrom.

    Att taxichaufförens uppgifter skulle härstamma från något han långt efter mordet kokat ihop för att komma i tidningen är fullständigt uppåt väggarna. Han har i själva verket undvikit att figurera i pressen så långt det varit möjligt. De uppgifter jag refererar lämnade han till polisen redan under mordnatten.

    Resten av ditt inlägg är fullt med poänglösa insinuationer. Låt mig bara ta ett exempel, det du kallar taxichaufförens ”nödanrop”, dvs hans rapport till taxiväxeln om det mord han just sett. Du skriver att anropet inte stöder hans uppgifter om de tre personerna som står och pratar. Jag har inte sett någon utskrift av det hans samtal med växeln. Men det är väl mycket troligt att det bara handlade om att ett mord var begånget, var det hade ägt rum och att polis borde tillkallas. Vad fanns det mer att säga i det läget? Skulle de mer utförliga uppgifter som han gav till polisen senare samma natt ogiltigförklaras av att han inte fick med dem i samtalet till taxiväxeln?

    Jag skulle kunna gå igenom resten av ditt senaste inlägg på samma sätt, Jan U, och visa hur du med polemiska finter vrider och vänder på det jag sagt – och det vittnena sagt – för att kunna avfärda mig som oseriös. Men jag sätter punkt här. Jag vet inte vad som driver dig att föra debatt på det här sättet. Men jag skulle önska att du använder dina kunskaper i ämnet till det jag bad dig om tidigare: dvs att du lägger ut dina egna tankegångar på nätet så att andra kan bedöma värdet av dem.

  6. Uddi(s) svamlar på som vanligt, slänger ur sig en massa inkoherenta påståenden, och självklart utan källhänvisningar/citat till det han s.a.s. säger sig polemisera mot.

    Det man kan säga om NF:s uppgifter är att det i varje fall inte var AB som gick bakom LOP när han mötte dem (om han nu verkligen var på Sveavägen den där natten). AB befann sig nämligen som mest 10 meter norr om Götabankens Bankomat-foajé och denna låg blott 20 meter från korsningen Sveav.-Tunnelg., på Sveavägen 42, granne med Dekorima, i motsats till vad Hans Holmér påstår i Olof Palme är skjuten, där han ju säger att bankomaten där AB:s kamrater tog ut pengar låg i anslutning till Skandias entré. Varför ljuger HH om denna uppgift?

    Maxestrella

  7. Tack för ditt inlägg, Maxestrella. Först en sak: Självklart måste man kunna kritisera debattörer i detta forum. Men vi kan väl försöka hålla oss borta från polemik av typen ”svamlar på som vanligt”, eftersom sådant mera leder till att höja temperaturen än till att förtydliga sakfrågorna. Dessutom syftar du tydligen på debatter som förts på annat håll än här.

    Exakt hur många meter norr om Götabankens bankomatfoajé vittnet Anders B gick medan han väntade på sina vänner som gjorde uttag kan vi väl inte veta. Inte heller har vi en exakt position för var vittnet Nicola F mötte makarna Palme. Att döma av vad Nicola F berättat tyckte han sig känna igen den mötande personens jacka när han senare såg Anders B på mordplatsen. Det är ett av skälen till att det är troligt att det just var Anders B han såg komma släntrande efter makarna Palme.

    Hans Holmér sa åtskilligt om Palmemordet och utredningen. Somliga av hans påståenden var tyvärr medvetna osanningar, det håller jag med dig om – och flera exempel på det finns i min bok ”Mörkläggning”. Men just hans sätt att beskriva var bankomaten låg i förhållande till mordplatsen tror jag inte är så givande att fördjupa sig i. Det var ju faktiskt en sak som alla intresserade kunde kontrollera själva.

  8. Tack själv för ditt engagemang i palmemordet.

    Den enda bankomat som fanns i kvarteret 1986 var den som låg alldeles invid Dekorima, på Sveavägen 42, som mycket riktigt tillhörde Götabanken. Du ser skylten mittemot den trekantiga reklampelaren på denna bild: http://fbportnoy.webs.com/apps/photos/photo?photoid=72296335. Detta bevisades under sommaren 2010 i palmetråden på Flashback. Bekräftelse från PU finns där också, citerat i något inlägg.

    Icke desto mindre skriver Hans Holmer i sin bok (1988: s. 14) att ”[AB] har varit på firmafest på restaurant Sancta Clara på Regeringsgatan. Några i gänget har bestämt sig för att avsluta den glada kvällen på discoteket i Kårhuset på Holländaregatan men pengarna har tagit slut. Därför söker de sig till Götabankens kontor på Sveavägen mitt på Skandiahuset som har ett bankomatuttag placerat innanför ett par vindskyddade gliddörrar”.

    Är det inte märkligt ändå, att Holmér gör denna felplacering av Bankomaten och AB:s kamraters utag? Jag tycker nästan att han är överdrivet noggrann av dess placering, men det kanske förklaras av att den just är felaktig. Mycket kan man anklaga Holmér för, men nån idiot var han inte. Jag är övertygad om att han medvetet ville förlägga Bankomatens läge till en annan plats än den korrekta, för att driva perspektivet åt det håll som gynnade honom och hans intressen. Holmér ledde inte utredningen för att ta reda på sanningen, utan för att dölja den.

    Det argument du framställer, att det ju faktiskt var ”en sak som alla intresserade kunde kontrollera själva”, håller inte, som jag ser det, även om jag självfallet förstår ditt resonemang.

    Sådana ”enkla” ting, bevis om medveten manipulation av utredningen, kan vara nyckeln till en ny syn på vad som hände. Och hur lätt var egentligen uppgiften att kontrollera? Eller, bättre uttryckt, om den nu var så enkel att kolla, varför gjorde ingen det då? Ingen hade ju påpekat ”felet” förrän vi gjorde det på Flashback. Kan det inte vara så att just ”fel” av den typen är de som lättast slinker förbi? Lyssnar man på Liljeros förhör med AB under rättegången så specificeras aldrig AB:s exakta position, och Bankomatens exakta läge, vilket är konstigt eftersom hela hans betydelse som vittne ju bygger på just var han befann sig. Antagligen kollade inte Liljeros upp Bankomates läge själv, utan han såg den som självklar.

    Och sen: Har detta någon betydelse? Ja, kanske. Betänk tiderna. Tittar man på AB:s kamraters uttag och tidsstämplarna (23.15 och 23.16 vill jag minnas) så stämmer inte dessa på långt när med officiell mordtid (skulle det ha gått 5 minuter mellan deras uttag och AB:s vandring – 30 meter -, från foajén till mordplatsen?) Och kontrasterar man dem med tidpunkten för HL:s uttag på andra sidan gatan (23.18) – HL säger ju att hon hörde smällen när hon tröck ned OK-knappen – så har av varandra oberoende källor som visar på en tid som avviker helt från officiell mordtid. Kan verkligen samtliga bankomaturverk ha gått fel, och i samtliga fall, si så fall, flera minuter före? PU:s utredning om Bankomaterna såsom den omtalas i GK:s betänkande är f.ö. pinsam för polisen. Hade de åkt dit och kollat Bankomaturen 1 feb 1986 hade de ju fått svart på vitt!

    Dessutom har det betydelse för vad NF såg, om han nu var där. PU ville få det till att GM följde LOP på västra sidan men NF påstår ju att han såg en man på östra sidan, följa LOP, och med Bankomaten rättplacerad kan denne man inte ha varit AB.

    En intressant detalj är att i protokollet från ett av de tidiga förhören med AB, så är 2:an i Sveavägen 42 borttagen, så att man därför kan tolka det till Sveavägen 44. Sådana saker kan knappast vara tillfälligheter. F.ö., när det gäller hur långt norr om bankomaten AB som mest befann sig, så säger han ”10 meter” i nåt av de tidiga förhören. Även om man utsträcker dessa till 15 eller rentav 20 så vore det långt till de 60 eller 70 meter som det skulle innebära om han vore den som NF såg bakom LOP på Sveavägen.

    Maxestrella

    1. Till Maxestrella: Så länge du inte kan visa varför Holmér med avsikt skulle vilja dupera allmänheten med att placera bankomaten på fel ställe blir jag inte imponerad. Och att klockorna som var kopplade till två bankomater i närheten av mordplatsen på grund av slarv kan ha gått lite fel tycker jag inte är så svårt att tro. Du anar något skumt kring detta, det gör inte jag. Bankomatklockan på Tunnelgatan gick definitivt fel att döma av Helena L:s vittnesmål – men vilka slutsatser ska man dra av detta? Att någon skulle ha fifflat med den i förväg för att ställa till kaos i mordutredningen, eller vad?

      Och precis som Palmeutredarna utgår jag tills vidare från att vittnet NF verkligen mötte makarna Palme på Sveavägens östra sida. Godtar man det måste det ha skett sedan de korsat gatan, alltså någonstans längs med Skandiakvarteret. Och återigen, precis som Palmeutredarna accepterar jag att det verkar ha varit i närheten av Sveavägen 44, fast jag förstås inser att någon exakt position inte går att fastslå – i synnerhet som vittnet såg makarna Palme inte bara under ett kort ögonblick utan först på håll och sedan allt närmare ända tills de möttes.

      Han minns också en man i blå jacka som gick i långsam takt och på ett lite underligt sätt en bit bakom makarna Palme. Det låter definitivt som den alkoholpåverkade Anders B som kanske vid det tillfället inte ens bestämt sig för om han skulle vänta på vännerna eller bege sig hemåt. Och att det var Anders B var ju också NF:s slutsats när han såg denne på brottsplatsen lite senare.

      Men självklart kan jag ha fel i ett eller annat avseende om detta. Vad vi diskuterar är sannolikheter utifrån ofullständig information.

  9. Gunnar… du får gärna redogöra för varför man skall tro på NF:s senare vittnesmål som skiljer sig på en massa punkter från det ursprungliga efter att denne fått veta att hans uppgifter var omöjliga. Hans krumbukter för att få ihop det i en ”rekonstruktion” som strider mot gott yrkeskunnande resulterade i att det uppstod en märklig tidslucka som inte stämmer med andra vittnen på Olika punkter. Mötesscenariot är en soppa av fragment och detaljer som inte bildar en enhetlig bild men som används med samma metodik som t ex sanningsrörelsen jobbar med sina konspirationsteorier. Mängden av påståenden skall anses vara starkare än varje iakttagelse.

    Vi som studerat utredningar vet att det särskilt vid mediauppmärksamhet kommer sk skitvittnesmål (GW:s uttryck) dvs personer som omedvetet fabricerar iakttagelser som i själva verket är deras fantasi och gissningar och inte fakta.

    NF och den nämnde Taxichauffören har genom sina vittnesmål och den faktiska situationen visat att de är mindre tillförlitliga. När det gller B så säger han ganska tydligt att det är hans Intryck i ett vittnesmål där han inte ens kan skilja på könen på personerna.

    Att dra några längre slutsatser av det känns förhastat även om det visar hur utredningen bortsett från allt som inte stämt med deras tokiga teorier.

    Vi vet alla att Palmeutredningen gjort felet att bara välja saker som stämde med deras teorier. Att alternativa teorier gör liknande misstag leder kanske inte framåt.

    Teorin om ett möte har inte tillräcklig substans för att utgöra grund för slutsatser och det leder mot en punkt där man nog tappar genomsnittsläsaren i och med att LP medvetet eller undermedvetet skulle utelämna avgörande information för att det skulle stämma. Det är det jag vill ha fram.

    Du märker väl också själv vilken typ av anonyma ryggdunkare du får på halsen när du drar i den tråden. 😉

  10. Till Jan Uddgren: Det mesta har jag svarat på förut. Att Anders B trodde att de som gick framför honom var två kvinnor och en man berodde enligt honom själv förmodligen på att en i sällskapet (mördaren) tycktes vara i färd med att lägga armen kring personen i mitten (Palme).

    Det behöver inte alltid vara så lätt att se om en väl påpälsad person i vinterkläder som man bara ser bakifrån en mörk kväll är en kvinna eller en man – då gör man tolkningar utifrån de ofullständiga iakttagelser man kan göra, och det var vad vittnet gjorde.

  11. @Gunnar Wall: Du tror alltså att Holmér (omedvetet) misstog sig avseende Bankomatens läge när han skrev sin bok? Är det verkligen möjligt att tro det, att han, PU:s spaningsledare under året efter mordet, inte mindes var någonstans nyckelvittnet AB befann sig strax före mordet, när han skrev sin bok 1987. Tillåt mig tvivla.

    Det kan ju inte vara så att jag måste kunna ”bevis” att Holmér ”medvetet misstog sig” avseende detta för att uppgiften ska vara relevant. Nej, där har du helt fel. Uppgiften är som jag ser det såpass intressant att man utifrån den bör fundera på varför han ”medvetet misstog sig”. Det handlar om sannolikheter. Vilket var syftet.

    När det gäller Bankomatklockorna: Nej, det handlar naturligtvis inte om manipulation av Bankomaterna i förväg. Driver du med mig? Det viktiga är tiden. Vad händer om man flyttar mordet tillbaka i tiden, till 23.19? Ty vad finns det för bevis om mordtiden egentligen? Allt det där bygger ju på LAC-bandet, som i sig kan vara manipulerat. Bankomattiderna vborde ju ha varit hyperintressanta i det att de var av varandra oberoende tider, och externa dessutom, d.v.s. de kom från källor som inte hade sitt ursprung hos Polisen.

    När det gäller NF: Om han såg det han sade att han hade sett, så var det inte AB han såg bakom LOP när de möttes. Det anser jag bevisat sedan det framkom att Bankomaten där AB:s kompisar tog ut pengar, låg 20 meter från korsningen. Du kan liksom inte komma undan detta faktum.

    Maxestrella

    1. Nej, jag driver aldrig med människor jag debatterar med. Men när det gäller Palmeutredningen har jag träffat på så många överraskande hypoteser att jag inte utesluter några tolkningar av vad den jag diskuterar med kan mena. Tack för ditt förtydligande som klargör vilka tider du anser vara manipulerade.

  12. @Gunnar Wall: Bara ett förtydligande. Jag ”anser” inte några tider vara manipulerade; däremot menar jag att man bör vara öppen för att så kan vara fallet. De tider som svårligen kan vara manipulerade är de ”relativa” (händelse relativt händelse) d.v.s. mordögonblicket relativt GM:s flykt, LJ:s språngmarsch, hans möte med YN, YN:s möte med den springande mannen på D. Bagares, hennes möte med polismännen vid trappan etc. Däremot de ”absoluta” tiderna (händelse relativt klockan) som lämnat avtryck i IM-listor och som samtal på LAC-bandet, kan visst vara det, med lätthet. Betänker man bröderna Poutiainens svårigheter att komma över bandet och smusslet med det, tyder definitivt på att misstankar därvidlag kan betraktas som välgrundade.

  13. För den som inte känner till detaljerna kring Palmemordet: LAC-bandet, dvs bandet från länsalarmeringscentralen, är alltså bandet med de automatiskt inspelade samtalen i den telefonväxel som fångade upp uppringningarna till 90 000, motsvarigheten till nuvarande 112. Därifrån kunde den som ringde upp slussas vidare till exempelvis polis eller ambulans. Bandet innehåller också samtal mellan operatörer på LAC och polisen.

    För mig är LAC-bandet intressant inte minst för att det visar på motsägelser i polisens version när det gäller ingripandet efter de första uppgifterna om skottlossningen. Och här är detta band ett unikt dokument.

    Det borde inte ha varit så. Polisens agerande under de första viktiga minuterna efter mordet skulle nämligen ha varit möjligt att kartlägga i detalj om polisens sambandscentral spelat in sina samtal i enlighet med de regler som fanns. Men det gjorde man inte.

    Det närmaste vi kan komma vad polisen gjorde blir därmed LAC-bandet. Och vad som visar sig där är att polisen är mycket mer senfärdig än vad man officiellt velat medge. Det är smått sensationellt och kan mycket väl vara en bidragande orsak till att det tog tid innan innehållet på bandet blev offentligt. Att LAC-bandet skulle vara fejkat för att någon ville kamouflera den verkliga tiden för mordet är bra mycket mindre troligt.

  14. @Gunnar Wall: Fast om man betänker att 1520 möter LJ på D. Bagares och att polismännen från 3230 möter YN nedanför Tunnelgatans trappor, så kan man knappast betrakta deras närvaro på platsen som ”senfärdig”. I båda fallen handlar det om MÖ (mordögonblicket) + c:a 2 minuter och 15 sekunder. Söderström måste ha nått MP (mordplatsen) mindre än 2 minuter efter mordet.

    Om vi kontrasterar sluttiden för LJ:s samtal på LAC-bandet mot detta, så ger den 23.23.35, vilket skulle innebära, om MÖ (mordögonblicket) vore 23.21.20-30, att Söderström anlände till MP precis efter det att samtalet avslutades.

    Detta motsägs helt av LJ och hans passagerare, som uppger att polisen kom till platsen 3-4 minuter efter att han hade avbrutit samtalet (Poutiainen, s: 73). Det är alltså någonting som inte stämmer här.

    Antingen mindes LJ och passageraren helt åt helsike fel eller så är LAC-bandets tider felaktiga! Det är självklart svårt för LJ och passageraren att minnas hur lång tid polisen tog på sig efter det att LJ hade lagt på luren men håll med om att det är en avsevärd skillnad mellan att de i princip kom direkt eller att det tog flera minuter! Om man däremot flyttar MÖ tillbaka i tiden, till c:a 23.18-19, så stämmer det plötsligt, och då stämmer det också med bankomatuttagen (som ju aldrig ens kollades upp – så vitt vi vet -, förrän långt långt senarem (enligt GK) och då var ju uppslaget naturligtvis helt kontaminerat av felkällor.

    Maxestrella

  15. Precis som du har förstås jag också grubblat en del över tidsaxeln. Tyvärr tycker jag fortfarande att det finns flera problem som lämnar kvar en viss osäkerhet.

    Först: du lämnar kanske en del läsare i sticket genom att kalla två vittnen för LJ. Dels Lars J som följde efter mördaren och dels Leif Lj, även kallad Chevamannen, som försökte larma polisen via sin biltelefon.

    Hur lång tid det tog för Lars J att ta sig uppför trapporna där han först mötte vittnet Yvonne N och sedan polisbilen 1520 vet vi inte. I en tidigare kommentar skriver du att han gjorde en ”språngmarsch”. Det menar jag är mindre troligt att han gjorde. Allt – inklusive hans egen beskrivning – tyder på att han iakttog normal försiktighet när han gav sig uppför trapporna i spåren på en beväpnad mördare.

    En rätt allmänt omfattad slutsats är att vittnet YN som Lars J mötte när han kommit upp just hade sett hur mördaren flydde nerför David Bagares gata. Men som Leif GW Persson framhållit är det faktiskt möjligt att det var en annan person som hade bråttom som hon såg. I så fall kan vi tänka oss att Lars J kom upp till krönet av trapporna först omkring 23.24 eller något sådant.

  16. Jo, det var klumpigt av mig att använda samma förkortning. LL borde jag ju ha skrivit avseende ”Chevamannen”. Min ursäkt får bli att jag skriver sådana här inlägg i hastigheten och då smyger det sig in konstigheter här och var.

    När det gäller LGWP tycker jag att han har uttalat sig märkligt i flera avseenden och det han presenterar i sin roman är förvisso ett möjligt scenario men han har ju ingenting att styrka det med, åtminstone inte offentligt, och dessutom är det i romanform han säger det och därför kan man knappast ta det på allvar. Alltså visst, kanske tog LJ fyra minuter på sig att ta sig upp på åsen, men det finns ju absolut ingen empiri på den uppgiften. Det förefaller vara spekulationer. LJ säger ingenstans att han skulle ha stått kvar på Tunnelgatan och väntat under flera minuter innan han sprang efter. Och under den där rekonstruktionen man gjorde i ”Veckans brott” så nämnde LGWP ingenting om det utan slår fast att programledarinnan ”sprang upp ungefär på amma tid som vittnet” e.d. Och det är väl bara utifrån den hypotesen att LJ tog så lång tid på sig som det kan vara aktuellt att plocka bort den man som YN såg från gärningen och plocka in en ny man, som skulle ha stuckit iväg Malmskillnadsgatan söderut från platsen.

    Men jag håller med om att det är problematiskt. Och min hypotes om att MÖ var tidigare än 23.21 – kanske 23.19 -, kan självklart inte förklara det att 3230:s polismän faktiskt möter YN vid trapporna. Två minuter är två minuter både 23.21 och 23.19!

    Icke desto mindre måste jag säga att det förvånar mig att du bortser från Bankomat-kvittona och litar på LAC-bandet såpass att du ställer upp absoluta kronologier. Bion tog slut 23.15 om jag inte minns fel.

    Maxestrella

  17. Givetvis skulle det inte finnas anledning att ta Leif GW Perssons tankegång på så stort allvar om han bara fört fram den i romanform. Men han framförde också sitt resonemang om att gärningsmannen redan försvunnit när YN såg den springande mannen i en filmad intervju som Expressen publicerade på webben den 20 februari i år.

    Exakt tid när bion tog slut har inte gått att fastslå. Men det var snarare 23.10 än 23.15. Makarna Palme dröjde sig kvar i salongen tills nästan alla andra gått ut och stod sedan som bekant och pratade med Mårten och dennes flickvän en stund utanför biografen. Om mordet ägde rum ca 23.21, vilket jag finner högst troligt, måste paret Palme ha gett sig iväg ungefär 23.15. Det stämmer med övrig tillgänglig information såvitt jag kan förstå.

    Ifall filmen tog slut 23.15 som du föreslår hade det bara varit möjligt för paret Palme att hinna fram till Dekorima till 23.21 om de skyndade sig ut från bion och inte stannade och pratade utanför – vilket de ju faktiskt gjorde. Och för att hinna fram till Dekorima till 23.19, den tid du överväger som tänkbar mordtid, hade de dessutom varit tvungna att springa hela vägen – vilket de definitivt inte gjorde.

  18. Okej, bra. Då kan i varje fall inte Bröderna Mozarts sluttid falsifiera hypotesen om ett MÖ vid 23.19, för om den slutade 23.10 t.ex., är det helt möjligt att MÖ skedde just 23.19. Betänk att HL – enligt egen utsaga -, hörde knallarna samtidigt som hon knappade in koden för kontantuttaget, och det på uttagskvittot står 23.18. När det gäller Åsa G. och Claes N. står det 23.15. resp. 23.16 på deras kvitton, från Götabankens Bankomat, 20 meter från MP. Dessa går norrut efter uttagen och AB blir ensam kvar. Han funderar på vad han ska göra under några ögonblick, och säger sig aldrig ha befunnit sig mer än högst 10 meter norr om ingången till foajén. Det är alltså, utifrån dessa ”fakta”, helt omöjligt att NF såg AB gå 10 meter bakom LOP vid Sveavägen 44, eftersom det ju skulle innebära 70 meter från korsningen Sveavägen-Tunnelgatan. Om han nu var där och såg det han sade sig ha sett, så var det en annan man han såg. Däremot var det sannolikt AB han såg – om vi nu accepterar hans berättelse -, när han vände sig om, när han hade hört knallarna. Det skulle kunna tyda på att GM först gick bakom LOP, avancerade förbi dem längs Sveavägen, och ställde sig vid Dekorima för att vänta in dem.

    Som jag ser det bör tiderna för uttagen anses korrekta tills dess att man han bevisat motsatsen, något PU aldrig har kunnat göra. Istället ignorerade man hela frågan, struntade i att kontrollera dem. Om vi utgår från att utredarna inte hade nedsatta förståndsgåvor så drar åtminstone jag slutsatsen att man helt medvetet avstod från att kontrollera dem, eftersom de ju skulle ha kunnat rubba den kronologi man presenterade. HL hördes redan söndag 2/3-86. Det hade varit enkelt för utredarna att med en korrekt kalibrerad klocka i handen göra några uttag för att kontrollera tiden. AB hördes redan mordnatten där han omnämner kamraternas uttag och det hade varit enkelt för PU att ta kontakt med dem för att kolla deras kvitton och utföra precis samma procedur med denna automat, alltså stämma av Bankomatens klocka mot Fröken ur.

    När det gäller LGWP så är det ju så att hans uttalanden angående mordet, under 1980- och 90-talen snarare gav vid handen att han trodde på CP som GM. Han har uppenbarligen bytt fot. Vad det beror på kan man väl bara spekulera om. Kanske har han sett en uppgift i utredningen som andra, externa personer, inte har tillgång till. I ”Faller fritt…” använder han fiktionen för att introducera en prostituerad kvinna som vittne och en felparkeringsbot, favseende ett fordon som tillhör GM (allusion till CD?). Spekulationen om att YN skulle ha sett en annan man än GM imponerar inte på mig eftersom det inte finns någon empiri – åtminstone inte officiellt -, bakom den. Visst skulle den förklara1520:s närvaro på D. Bagares g. men det skulle också en tidigare MT göra.

    Maxestrella

  19. Som jag skrev är det svårt att föreställa sig hur makarna Palme skulle kunna hinna fram till Dekorima 23.19 även med utgångspunkten att filmen slutade 23.10 eftersom vi vet att de tog god tid på sig innan de lämnade biografen.

    Nu kan förstås filmen ha slutat ännu tidigare, någon exakt tidpunkt har inte slagits fast i polisutredningen.

    Och då hamnar vi i ett val: antingen godtar vi att bankomatklockorna kan ha gått fel. Eller också, om de gick rätt, måste vi föreställa en aktiv konspirativ manipulation av tiderna på LAC-bandet. Jag är inte alls främmande för tanken att det förekommer att krafter inom polisen ibland fifflar med bevismaterial för att få argumenten att passa med slutsatserna. Men LAC-bandet kom ju inte från polisen och då blir det lite mer komplicerat.

    Nu kan man ju säga så här: är det verkligen troligt att bankomatklockor går flera minuter fel?

    För att få ett vettigt svar på den fråga krävs ett empiriskt underlag. Och då räcker det inte med en koll på hur det står till i dag. Numera finns ju helt andra praktiska möjligheter än 1986 att använda datorteknik för att synkronisera klockor på ett korrekt sätt.

    Men även om slutsatsen skulle vara att bankomatklockor i allmänhet gick rätt 1986 måste man vara mycket försiktig. För i det samlade materialet kring vad som hände kring mordet måste vi rimligtvis räkna med att det dyker upp en del osannolikheter. Eller annorlunda uttryckt: det skulle inte vara sannolikt att alla enskilda händelser gick till på det mest sannolika sättet.

    För att ta ett exempel: hur sannolikt är det att det första polisbefälet som kom till brottsplatsen av misstag skulle notera en tid för sin ankomst som var flera minuter fel och att han sedan hålla fast vid den trots att han fick hård kritik av sina överordnade?

    Det låter ju inte särskilt sannolikt. Men det var just vad som hände. Kommissarie Gösta Söderström, första polisbefäl på brottsplatsen och högsta yttre befäl i tjänst under mordnatten, kom bestämt att hävda att han kom fram till Dekorima först klockan 23.30.

    Söderström kan inte gärna anklagas för att ha ingått i en poliskonspiration mot Palme. Däremot kom han med tiden att hävda att det måste ha funnits en sådan konspiration.

    Man kan på många sätt tycka att hans uppgifter om tiden borde tas på stort allvar. Han var inte bara en person som vägrade att ge efter för påtryckningar från chefer som ville att han skulle hålla tyst. Han var dessutom en erfaren och ambitiös polis.

    För den som (på ganska goda grunder) misstänker att det var något tvivelaktigt med de tidiga polisinsatserna, inte minst under mordnatten, blir förstås Söderströms uppgift extra intressant.

    Med andra ord: sannolikheten, utifrån vad som sagts ovan,. talar för att Söderström hade rätt.

    Men ändå: efter att ha vägt samman tillgänglig information tror jag inte att Söderström hade rätt om klockslaget, och det tror ju inte du heller, Maxestrella.

    Det osannolika, att han misstagit sig ordentligt, hade inträffat. Och det eventuellt osannolika, att bankomatklockorna gick fel, får vi nog också godta om vi inte ska försöka leda i bevis att det fifflats med LAC-bandet.

    Jag kan väl tillägga att om det verkligen fifflats med detta band (på polisens inrådan) hade det väl varit naturligt att ta bort sådant som gör att polisens agerande kommer i mycket dålig dager – framför allt samtalet som börjar 23:24:40 där man på polisens ledningscentral påstår sig vara helt okunnig om att någon är skjuten i korsningen Tunnelgatan-Sveavägen.

  20. Men om du drar bort 2,5 min. från 23.24.40 så hamnar du på 23.22.10 och då är det helt rimligt att polisen inte kände till någonting.

    Man kan inte a-priori säga vilka syften man skulle kunna ha haft med slik manipulation.

    Märk f.ö. att jag inte på något sätt hävdar att manipulation av LAC-bandet är ett faktum, men jag leker med tanken, prövar hypotesen.

    Lika lite som vi kan utgå från att Bankomatkvittonas tidsangivelser är korrekta, kan vi göra det med LAC-bandet som jag ser det. Däremot kan man pröva hypoteser därom i bägge fallen. En sak som skulle tyda på manipulation av LAC-bandet är att man inte (officiellt åtminstone) kollade upp Bankomaterna. LAC-bandet gav ju ingen exakt mordtid alls; man tycker ju att Polisen borde ha gjort sitt yttersta för att fastställa den. Om om det hade saknats möjligheter okej, men det fanns ju faktiskt två av varandra oberoende källor som skulle ha gått att kontrollera utan problem.

    Var detta slarv eller var det medvetet?

    Och jo, den där historien med Söderström är verkligen olycklig och svår att riktigt förstå. Och inte nog med Söderström, hans kollega Windén, hette han väl, intygade dessutom riktigheten av uppgiften. Och nej, man kan inte avfärda det hela, även om det är lätt att tänka så.

  21. Det är sant att polisens ledningscentral knappast kan ha känt till någonting 23.22.10 ifall Palme blev skjuten ungefär 23.21.30, alltså vid den allmänt godtagna tidpunkten. Fyrtio sekunder efter mordet hade inte telefonisten på Järfälla Taxi hunnit tala med polisen.

    Men på LAC-bandet kan vi alltså höra att poliser på ledningscentralen säger att de inte alls känner till vad som skett vid en betydligt senare tidpunkt, 23.24.40. Detta är dubbelt genant, dels eftersom det är utrett att det kommit in tydliga uppgifter om skottlossningen vid det laget och dels för att den fastslagna polisversionen går ut på att ledningscentralen då också hunnit gå ut med ett anrop till polisbilarna.

    Samtalet på LAC-bandet pekar alltså på att anropet till polisbilarna gått ut senare än vad den officiella historieskrivningen anger och att det funnits en tidrymd då man helt enkelt avvaktade på ledningscentralen. Och det ser inte bra ut, vad än orsaken till detta kan vara.

    Om nu någon manipulerat LAC-bandet för att dölja avsiktliga eller oavsiktliga fel i polisarbetet hade det väl varit lämpligt att frisera detta genanta samtal så att det såg ut att ha startat exempelvis 23.22.10 – eller helt ta bort det. Men något sådant har inte skett.

    Självklart kan man, som du är inne på, tänka sig att LAC-bandet skulle ha manipulerats av andra, okända, skäl. Men det framstår i så fall för mig mest som en teoretisk möjlighet, inte som något man måste ägna så mycket tid åt att fundera över.

  22. Vad jag avser är att Fröken ur-slingan kan ha en tidsförskjutning så att det som i verkligheten skedde 23.22.10, på bandet framstår som om det hade skett 23.24.40. o.s.v.

    På så vis vore det som sägs på bandet kronologiskt korrekt men tidsmässigt fel, i absolut tid räknat.

    Tänk om LL:s ”samtal” med LAC/SBC (han kopplas ju dit) istället för att avslutas 23.23.35, avslutas 23.21.05., d.v.s. påbörjas 23.19.28 (eftersom samtalet har en totaltid på 97 sekunder). Drar vi bort 40 sekunder från denna tid, den tid man via rekonstruktion fick fram att det tog mellan skotten och det att LL ringde, hamnar vi på 23.18.48.

    Utifrån denna tid kan man då betrakta UH:s IM, som skulle ha sänts ut 23.23, och det kan då ses som betydligt senfärdigare än om mordet skulle ha skett 23.21.30 +-10 sekunder.

  23. OK. Om man utgår från att bankomatklockorna gick rätt måste man ju dra slutsatsen att Fröken Ur på LAC-bandet inte stämmer.Och det betyder i så fall att någon trixat med Fröken Ur-kanalen på LAC-bandet, Det enklaste sättet att göra det är väl som du säger, att någon flyttat tiderna för alla samtal lika mycket.

    Men fortfarande gäller, som jag ser det, att man måste ha starka skäl för att dra slutsatsen att någon ägnat sig åt medveten manipulation – annars är det ju faktiskt mer rimligt att tro att bankomatklockorna helt enkelt gick fel.

  24. Som du säkert förstår håller jag inte med dig. Fast jag vill samtidigt påpeka att jag inte har påstått att LAC-bandet ÄR manipulerat, vad jag talar om är det KAN vara det. Det har gått över 25 år och jag tycker man kan tillåta sig att vara en smula cynisk.

    Att man inte kontrollerade bankomattiderna – om man nu inte gjorde det, off the record -, tycker jag i sig räcker för att ställa upp en hypotes om att man ville dölja någonting. Det förefaller alldeles absurt att inte kolla tiderna när man har tillgång till kvitton, med solklar bäring på händelser vid mordplatsen.

    Dock, hur kommer det sig att UH:s IM gick ut 23.23.00-23.23.59 men att man 23.24.40. alltjämt inte känner till mordet på SBC? Kan det vara så att detta samtal påbörjades 23.22.10 istället? Låt oss – likt Copernicus -, vända på Poutiainen; istället för att problematisera UH:s IM problematiserar vi LAC-bandet.

  25. Visst är det absurt att man inte tycks ha kollat bankomattiderna. Men det var mycket som var absurt med den tidiga mordutredningen, något som konstaterades redan av juristkommissionen. Polisen genomförde ju till exempel aldrig någon systematisk dörrknackning i området kring brottsplatsen – ett närmast groteskt fel när det handlade om ett statsministermord med en mördare som på okänt sätt lyckats ta sig från platsen.

    Att vända på frågeställningar som du gör kan ju visa sig vara konstruktivt. Samtidigt är det väl dock så att så att när det gäller vad som är känt i övrigt om myndigheters agerande under mordnatten är det polisens märkliga missar som sticker i ögonen – inte länsalarmeringscentralens.

  26. Nej, tanken att klandra LAC för deras medarbetares agerande under mordnatten har aldrig föresvävat mig. Däremot kan bandet med telefontrafiken vara manipulerat. Betänk att Jan H. på SBC enligt LAC-bandet, klockan 23.25.20, inte känner till skottlossningen när samtalet med Kenneth E.. avslutas, trots att han borde ha fått upp det på sin skärm. Det är mycket märkligt. Men om man tidigarelägger MÖ med 2,5 minuter så blir det inte konstigt alls. I så fall avslutades samtalet mellan KE och JH klockan 23.22.50, och det blir fullständigt naturligt att JH inte känner till någonting om vad som hade hänt på Sveavägen. Enligt DENNA kronologi skulle Ann-Louise P:s samtal med KE ha påbörjats kl. 23.21.06 (istf 23.23.36, enligt LAC-bandet) och utifrån den utgångspunkten måste A-LP. ha talat med UH vid 23.20.00 e.d. och i sin tur AD med A-LP. kl 23.19.30 c:a. Detta ger att UH dröjer mer än 3 minuter med sitt IM, eftersom detta enligt IM-listan går ut 23.23 (d.v.s. 23.23.00-23.23.59), och då faller bitarna faller på plats. Övriga i ”gropen”, bortsett från Hans K. möjligtvis, eftersom UH enligt uppgift talade med honom (något UH först inte ville erkänna, enligt Poutiainen), kände inte till ärendet!

    Vidare, enligt LAC-bandet ringer Jan H. kl. 23.25.54 tillbaka till LAC. Claes B. svarar. Jan H. säger då att: ”vi har fått in det där alldeles nyss”. Om vi säger att detta sades 23.26.00 och drar bort 2,5 minuter från den tiden, så får vi 23.23.30, vilket alltså stämmer utmärkt med min hypotes.

    Konklusionen är att det man ville trolla bort med en eventuell manipulaltion, var UH:s (medvetna eller omedvetna) senfärdighet. Poutiainen drar slutsatsen att IM-tiden 23.23 är felaktig men det skulle innebära att hela ”gropen” på SBC vore inblandad i en komplott och det förefaller orimligt. Utifrån mi utgångspunkt räcker det med en enda manipulation, av LAC-bandet just, för att ingen av de andra i ”gropen”, bortsett från möjligen HK, som jag just påpekade, skulle ha känt till skottlossningen på Sveavägen. Till SBC (undantagen UH) kom ärendet in i samband med att Kenneth E. ringer JH, d.v.s. 23.24.40 enligt LAC och 23.22.10 enligt min kronologi. JH scannar av sin skärm och ser inget IM vilket bara kan betyda att det inte fanns där (eller att han såg fel, vilket han bestämt förnekar).

  27. Jag medger att det finns en logik som är värd att tas på visst allvar i ditt resonemang. Det leder förstås till en fråga som jag väl borde ha koll på, men där jag inte har svaret till hands just nu i alla fall. När blev tidpunkten för mordet fastslagen till ca 23.21.30, har du kollat det?

  28. Ett förtydligande: JH:s kommentar till CB på LAC: ”vi har fått in det där alldeles nyss”, åsyftar alltså mellantiden 23.25.10-23.26.00 enligt LAC-bandet, alltså 23.22.40- 23.23.30, enligt min hypotes.

    JH säger: ”Du kan […] dämpa ner honom [KE] som skulle ringa Järfälla Taxi för vi har fått in det där alldeles nyss”. Alltså, IM:et kom upp på skärmen under denna mellantid: UH knappade in det när han märkte att informationen hade kommit in ”sidovägen” och då var det meningslös att fortsätta förhalningen. Så kan det ha gått till.

    1. Det låter rimligt. Men skriv gärna ut din e-postadress här bland kommentarerna så jag kan mejla dig; länken från bloggens startsida fungerar inte, åtminstone inte för mig.

  29. När det gäller tidsangivelser så ligger det närmast i människans natur att alltid undvika det som kan kallas för senfärdighet. Vi tillämpar nog lite till mans en ”momsregel” en marginal till vår fördel tex när vi daterar en försändelse. Att en så i sammanhanget ” känslig” institution som LAC tillämpar en sådan marginal finner jag betydligt mer troligt än att två oberoende bankomater skulle
    gå fel.

  30. Rent allmänt har du förstås rätt i, Erik, att vi gärna framställer oss själva i så bra dager som möjligt. Men här diskuterar vi sannolikheten för att någon på LAC gjort något så grovt som att tekniskt manipulera ett band som var centralt i en oerhört viktig brottsutredning – enbart för att bättra på den egna verksamhetens image.
    I så fall måste vi ha anledning att tro att LAC:s verkliga agerande var provocerande senfärdigt. Det finns inga större skäl att tro det. När det gäller polisens ingripande ser det annorlunda ut. Där finns flera omständigheter som pekar på att det inte gick till som det borde ha gjort. Och från polisen finns det inte heller några redovisade inspelningar av dess ledningscentrals telefontrafik.


  31. äre spekulanter, Allt är ju klarlagt, Rättvisa är inte detsamma som juridik, det är bara att beklaga,
    Hälsning från en som var på platsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s