Två nyheter om Palmemordet – eller handlar de om samma sak?

DET BLEV PLÖTSLIGT ovanligt mycket skriverier om Palmemordet i veckan. Och då har det ändå varit en hel del i samband med visningen av TV-serien ”En pilgrims död”, en kriminalhistoria som tar sin utgångspunkt i Palmemordet och som bygger på storsäljande romaner av Leif GW Persson.

Den senaste vågen startade i söndags då Inga-Britt Ahlenius i en debattartikel i Dagens Nyheter väckte frågan om den hemliga paramilitära organisationen Stay Behind och också nämnde dess möjliga roll i mordet på Olof Palme.

Symbolen för Gladio, den italienska delen av Stay Behind. Organisationens motto kan ungefär översättas med: ”I tysthet tjänar jag friheten”.

Stay Behind var under många år en sorts underjordisk förlängning av Nato och verkade också i neutrala länder som Sverige. Och denna välfinansierade och välbeväpnade gruppering hade faktiskt ett tänkbart motiv för att vilja eliminera Palme: hans roll i arbetet för nedrustning i Europa.

I debattartikeln krävde Ahlenius en utredning av Stay Behinds omfattning, karaktär, struktur och finansiering i Sverige.

Uppgifterna i artikeln var egentligen inte nya, det nya var att en person med Ahlenius auktoritet tog tag i frågan. Hon har varit generaldirektör för Riksrevisionsverket och ledamot i Granskningskommissionen som gick igenom Palmeutredningen under 90-talet. Hon har också för EU-parlamentets räkning utrett korruption inom EU-kommissionen, något som slutade med att kommissionen avgick. Och slutligen har hon haft posten som ansvarig inom FN för världsorganisationens interna revision.

Samma dag publicerade Aftonbladet min intervju med vapenexperten ”Johan” som berättar att han av en polis i september 1985 fick frågan om han ville skjuta Olof Palme. ”Johan” fick klart för sig att det fanns en hel grupp bakom den förfrågan som riktades till honom och att initiativet alldeles tydligt var allvarligt menat. Bland annat framgick det att Palme stod under bevakning.

Såväl Ahlenius krav på utredning av Stay Behind som ”Johans” vittnesmål om förberedelser för att mörda Olof Palme har väckt stor uppmärksamhet.

Med all sannolikhet har de två nyheterna förstärkt varandra – bland annat för att de delvis skulle kunna tänkas handla om samma sak. Om man utgår från att ”Johans” berättelse är riktig finns det anledning att fråga sig vilken typ av gruppering som skulle ha drivkraften och kompetensen att planlägga ett mord på Olof Palme. Då är det svårt att gå förbi Stay Behind. Inte minst av en anledning. Det som är känt om detta nätverks agerande i andra länder – bland annat Italien och Belgien – handlar i skrämmande utsträckning om kopplingar till brutala våldsdåd med inrikespolitiska syften.

Här är några länkar från mediabevakningen av de två nyheterna:

DN Debatt 130127 ”Hemlig motståndsrörelse kopplas till Palmemordet”

Aftonbladet 130127 ”En polis bad mig skjuta Palme”

Aftonbladet 130127 GW:s uppmaning: ”Säg vem som ställde frågan”

Aftonbladet 130127 ”Rimligt att folk vet något om Palmemordet”

Expressen 130127 Gunnar Wall: ”Hoppas de tar itu med det här”

Expressen 130127 Teorin: Hemligt militärt nätverk dödade Palme

Svenska Dagbladet 130127 ”Inga belägg för teorier om Palme och Stay Behind”

Aftonbladet 130128 Palmeutredarna: Tips strömmar in just nu

Expressen 130128 Gunnar Wall om ”Johans” Palmeuppgifter

Aftonbladet 130129 Svenska Stay Behind måste utredas

Expressen 130129 GW:s inspiration – det hemliga nätverket

Upsala Nya Tidning 130130 Vill att hemlig grupp granskas för Palmemordet

Avslutningsvis om en särskild fråga med anknytning till ovanstående: ”Johan” gick ut med sitt vittnesmål med löfte från mig och Aftonbladet om anonymitet. Jag har de senaste dagarna fått frågor från olika personer, även direkt till denna blogg, om ”Johans” identitet – en del kommer också med egna gissningar. Låt mig därför betona: jag kommenterar inte sådana frågor och jag återger inte heller några gissningar, varken på denna blogg eller i andra sammanhang.

Vittnesmålet som varit begravt sedan 1 mars 1986…

DET VAR FÖRSTÅS MÅNGA som läste kvällstidningarna den 1 mars 1986 för att få veta så mycket som möjligt om den händelse som då höll Sverige i chock: mordet på statsministern. Morgontidningarna hade inte haft så mycket att erbjuda.

I Aftonbladet kom ett av de viktigaste vittnena till tals, taxichauffören Anders Delsborn. Där berättade han bland annat om vad han såg alldeles innan mördaren sköt:

– Jag såg hur Olof och Lisbet Palme stod och pratade med en man. De stod vända mot gatan med ryggarna mot skyltfönstret i hörnet. Mannen stod mitt emot dem med ryggen mot mig.

I Expressen sa han i stort sett samma sak:

– Det såg ut som om Olof och Lisbet Palme hade stått och pratat med mannen. Mannen stod med ryggen mot skyltfönstret. Palme var vänd mot honom.

Enda skillnaden är alltså att i den ena tidningen är det mördaren som står med ryggen mot taxin, i den andra är det Palme som står i den positionen. I polisförhöret från mordnatten är det makarna Palme som står med ryggen mot taxin, så det är sannolikt att det är den versionen som är den korrekta. När jag talade med Delsborn för några år sedan, inför skrivandet av min bok Mordgåtan Olof Palme, underströk han att han inte kom ihåg detaljer men stod för det han sagt i polisförhöret.

Det som hände efter den 1 mars var i vilket fall anmärkningvärt: Delsborns vittnesuppgift om samtalet försvann mycket snabbt från nyhetsrapporteringen. Och Palmeutredarna kom snart att behandla denna viktiga uppgift som om den aldrig funnits.

Man kan förstås tänka sig att Delsborn hade fel. Men hans iakttagelse tycks få stöd av alla de vittnen som såg något av händelseförloppet innan mördaren sköt.

Jag har tagit upp detta i båda mina Palmeböcker, först i Mörkläggning och senare i Mordgåtan Olof Palme. Men det är först nu, 27 år senare, som saken presenteras ordentligt i något av de stora nyhetsmedierna.

Aftonbladets löpsedel måndag 21 januari.

I måndags uppmärksammade Aftonbladet Anders Delsborns vittnesmål om samtalet mellan Palme och mördaren. Tidningen slog upp saken på två nyhetssidor. Och man presenterade också de andra vittnena som understödde Delsborns vittnemål.

Aftonbladet hade även gjort en färsk intervju med Delsborn som klargjorde att han inte ändrat sig: vad han sade till polisen under mordnatten står fast.

I tidningen intervjuas jag om frågan. Och sist men inte minst finns också en artikel där nuvarande Palmeåklagaren Kerstin Skarp och två av hennes företrädare uttalar sig om de dramatiska vittnesmålen och låter som om de inte har en aning om dessa uppgifter. De bara förutsätter att de är utredda och avförda.

Om GW och polisspåret på Newsmill

INFÖR STARTEN PÅ ”En pilgrims död”, TV-serien efter Leif GW Perssons romaner om Palmemordet skriver jag på Newsmill kring frågan: vilket sakligt underlag finns det för GW:s tes att det var poliser, militärer eller underrättelsefolk som utförde Palmemordet?

Och hur viktigt är det i dag, så lång tid efteråt, att utreda vad som hände?

http://www.newsmill.se/artikel/2013/01/13/polissp-rets-fr-gor-m-ste-utredas

Missa inte heller inlägget av tidigare ÖB Bengt Gustafsson som skriver på Newsmill i samma ämne och som drar helt andra slutsatser än jag.

http://www.newsmill.se/artikel/2013/01/13/finns-inget-som-tyder-p-att-underr-ttelsetj-nsten-ligger-bakom-mordet