Gunnar Wall om Palmemordet i Morgonpasset P3

MORGONPASSET, programmet i Sveriges Radios P3 som beskriver sig som ”din frukostkompis” bjöd in mig för att prata om Palmemordet i dag, måndag den 25 februari. Det blev ett inslag som pågick i mer än en timme (inklusive avbrott för musik) och med frågor både från redaktionen och från lyssnare.

morgonpasset

Hanna Hellquist och den övriga redaktionen grillar Gunnar Wall om världens största mordutredning.

Här var det inte frågan om att bara ta upp en eller annan aspekt av denna gigantiska utredning. Det mesta var med: PKK-spåret, Holmérs roll som spaningsledare, 33-åringen, Christer Pettersson, Sydafrikaspåret, polisspåret – och en och annan fullkomligt oväntad frågeställning.

Man hittar en ljudversion på Morgonpassets hemsida här. I en vecka går det också att titta på en videoversion av programmet här. Inslaget med mig börjar ungefär 08:04:40 och slutar ungefär 09:17:40.

Annonser

Pettersson och papperskorgen

KLARADE SIG CHRISTER Pettersson på grund av en papperskorg som inte blev ordentligt kollad av polisens tekniker?

Den tanken lockar förre biträdande spaningsledaren i Palmeutredningen Ingemar Krusell. Han skriver på sina memoarer och berättar i Aftonbladet att han kommer att ta upp mordet på statsministern i boken och berätta om en del uppgifter som inte använts i rättegången mot Christer Pettersson. Särskilt nämner han ett vittne som stannat upp vid mordplatsen utanför Dekorimabutiken före mordet och kastat ett papper i en papperskorg. I samband med det skulle han ha sett Christer Pettersson.

Vid tiden för Palmerättegången hade det dock inte gått att styrka att mannen varit på platsen en stund före mordet och därför hade han inte kallats att vittna mot Pettersson. Krusell menar att en chans gick förlorad därför att kriminalteknikerna som letat igenom närområdet efter mordet gjort en miss, de hade inte gjort en förteckning över innehållet i papperskorgen. Ifall de gjort det anser Krusell att det skulle ha varit möjligt att bevisa att vittnet varit på plats och kunnat göra sin observation av Pettersson. Papperslappen som vittnet påstod sig ha kastat – en check – skulle nämligen ha varit försedd med hans namnteckning.

Det är en optimistisk tankegång. Hur optimistisk framgår om man tittar lite på vad Krusell sa till mig för flera år sedan om detta vittne. Han tog nämligen upp ”checkmannen” när jag intervjuade honom för min bok ”Mordgåtan Olof Palme” och berättade att vittnet ”passerat Dekorima några minuter före mordet” och att det var vid den tidpunkten han stannat upp och rivit sönder en check som han kastat i en papperskorg. Det var då han sett den väntande mannen i gathörnet. Och enligt Krusell var det långt senare, när vittnet sent omsider fått se bilder av Christer Pettersson i tidningarna som han känt igen denne från mordnatten. Och i det läget hade han kontaktat polisen.

Så långt Krusell.

Svagheterna i denna berättelse är inte alldeles svåra att se. Låt oss för resonemangets skull förutsätta att vittnet verkligen var vid Dekorimahörnan några minuter före mordet (fast ingen såg honom och han inte gav sig till känna på tre år). Låt oss också utgå från att han verkligen lade märke till en man där.

Tre år efter mordet såg han plötsligt Pettersson i tidningen och – ska vi tro – kände då igen honom från mordnatten.

Det är där det blir krångligt: varför skulle vittnet minnas en odramatisk iakttagelse i ett gathörn så väl flera år efteråt? Och även om han kom ihåg att han sett någon i gathörnet, varför skulle han minnas hur den personen såg ut?

Tiden kring rättegången mot Pettersson kom det många spaningstips till utredarna om alkoholisten från Rotebro. En hel del av dem var med all säkerhet ärligt menade. Men problemet var att det fanns så många anledningar att låta sig suggereras. Det fanns – och finns – 50 miljoner i belöning till den som kunde komma med ett avgörande tips som ledde till mordgåtans lösning. Och det var känt att polis och åklagare med största tacksamhet tog emot all information som kunde hjälpa till att peka ut just Pettersson. Sådant påverkar det mänskliga psyket.

Men det finns ännu en anledning att vara skeptisk till uppgiften att Pettersson stod på plats flera minuter före mordet. Om det var som åklagarna ville hävda i Palmerättegången, att Pettersson följt efter makarna Palme från bion, kunde han knappast ha hunnit till Dekorimahörnan med så god marginal att han var framme flera minuter före makarna Palme. Det tar bara fem-sex minuter att gå hela vägen från Grand till mordplatsen. Och enligt åklagarna gick mördaren efter statsministerparet åtminstone halva sträckan. Den mest naturliga slutsatsen blir: om vittnet verkligen fanns på plats och om han verkligen såg mördaren så var det knappast Pettersson han såg.

Lång Palmeintervju med Gunnar Wall i nättidningen Para§raf

paragraf

KRIMINAL- OCH RÄTTSMAGASINET Para§raf är en nättidning som knutit till sig en rad intressanta krönikörer och fått en stor läsekrets. Nu har Para§raf lagt ut en intervju med mig om Palmeutredningen, skriven av redaktionschefen Peter Isaksson.

Para§rafs chefredaktör, den erfarne kriminaljournalisten Dick Sundevall, har i en annan aktuell text frågat ett antal personer. varav flera kända företrädare för rättsväsendet: var det Pettersson som mördade Palme?

Holländsk TV om Palmemordet

FORTFARANDE HÄNDER det att Palmemordet väcker intresse även utanför Skandinavien. Det här TV-reportaget sändes av det holländska TV-bolaget KRO den 11 november förra året i deras dokumentärprogram Brandpunt.

fons de poel

Fons de Poel, reporter från holländska KRO, vid mordplatsen.

Det som fick KRO att titta närmare på frågan var att Eva Rausing utpekat en för henne välbekant affärsman som ansvarig för Palmemordet och att hon sedan avlidit under märkliga omständigheter. Men reportaget har också ambitionen att ta ett helhetsgrepp, om än kort, på frågorna kring mordet. Det mesta är på engelska med holländska undertexter. Medverkar som intervjupersoner gör Leif GW Persson, Mårten Palme och undertecknad.

Norsk TV om de olösta frågorna kring Palmemordet

ahlenius nrk

Inga-Britt Ahlenius tog upp sina frågor kring Stay Behind för norska TV-tittare.

I ETT SEX MINUTER långt inslag skildrades Palmeutredningen i lördags, den 2 februari, i norsk TV. Inslaget ingick i ett nyhetsmagasin hos NRK, den norska motsvarigheten till Sveriges Television. Det handlade bland annat om vittnet ”Johan”, dunklet kring den hemliga armén Stay Behind och om att den olösta gåtan fortfarande sysselsätter många människor.