Konspirationer, finns dom?

NU ÄR DEN UTE – min bok om verkliga konspirationer, överdrivna konspirationsteorier och märkliga fall av ologisk motvilja mot att medge att det faktiskt finns konspirationer.

För drygt 50 år sedan kom en svensk film som på den tiden ansågs smått skandalös på grund av några med dagens mått mycket anständiga kärleksscener. ”Änglar, finns dom?”

Den som letar lite på nätet finner snart att frågan i filmens titel faktiskt sysselsätter en hel del människor. Det är lockande att förklara olyckor som blir avvärjda med att det skulle finnas skyddsänglar. Ibland verkar det som om den debatt som förs om förekomsten av konspirationer har lite grann av samma karaktär, det vill säga: att det är en fråga om religiös tro. Många som så att säga ”tror på konspirationer” gör det med en hängivenhet som är större än viljan att kritiskt ifrågasätta de egna tankarna. Och många som hånfullt avvisar resonemang om konspirationer gör det reflexmässigt som om sådana hypoteser kan jämföras med vetenskapligt ogrundade föreställningar om att till exempel änglar skulle utöva inflytande på händelser omkring oss.

konsomsl13-1

Gunnar Walls nya bok ”Konspirationer”.

Ämnet ”konspirationer” väcker med andra ord starka känslor och blir därmed svårt att diskutera i en strikt och saklig anda – vilket är just vad som behövs. Men i själva verket har mänsklighetens historia förstås präglats av att våra förfäder och förmödrar inte alltid har varit riktigt ärliga. Grupper, ofta i maktställning, har i sanningens namn rätt ofta slutit sig samman för att dölja både sina syften och handlingar de faktiskt utfört. Inte minst har krig närmast regelmässigt startats med falska argument och ofta också med omsorgsfullt iscensatta bedrägerier. Samtidigt finns det förvisso gott om överdrivna föreställningar om förekomsten av konspirationer och deras omfattning. I värsta fall går det så långt som för den märkligt nog populäre författaren och föredragshållaren David Icke som tror att världen i själva verket styrs av en hemlig ras av reptiler från rymden.

I min nya bok diskuterar jag – med många exempel – de olika faktorer som på det ena eller andra sättet kan få oss att tänka fel om konspirationer. Och jag går också in på ett antal konkreta fall där det förs en diskussion om möjliga sammansvärjningar. Ett av bokens längsta kapitel handlar om Kennedymordet, aktuellt i höst för att det gått 50 år sedan den dramatiska händelsen. Men i den 561-sidiga volymen hittar man också till exempel en hel del om CIA:s hemliga experiment med LSD och en märklig mörkläggningsoperation från det kejserliga Österrike i slutet av 1800-talet.

Det finns också ett kapitel om Palmemordet som tar upp en del saker som inte finns med i mina tidigare böcker i ämnet.

Annonser

43 reaktioner på ”Konspirationer, finns dom?

  1. Jag tror inte som vissa personer att det var en stor konspiration när det gäller Palme. Oavsett om man visste att han skulle gå på bio visste ingen hur han skulle välja att ta sig hem. Om det blev en stor konspiration efteråt ser jag som en helt annan fråga man bör ställa. Dessutom fanns det säkert stunder i Palmes liv när han var mer utsatt. Han föredrog ofta att inte ha några livvakter alls. Det svåra att gå ihop är att det var flera iaktagelser av walkie-talkies. Men det kan också vara så att polisen fick in alla möjliga tips på kort tid i efterhand. Både verkliga och mer inbillade.

    1. Jag tycker att du gör alldeles rätt i att fokusera på frågan om hur Palme tog sig hem från bion. Det gick ju inte att räkna ut att han skulle gå hem, och inte heller att han i så fall skulle välja att promenera just Sveavägen söderut.

      Frågan är bara vilka slutsatser man ska dra av detta. För min del har jag slagits av att det skulle vara ett väldigt orationellt drag från en attentatsgrupps sida att förbereda att mörda Palme efter biobesöket samtidigt som de inte visste något om hur han skulle ta sig hem. Det fanns ju gott om andra tillfällen då de i förväg skulle ha vetat ganska exakt var de hade honom vilket hade underlättat både genomförande och flykt.

      Samtidigt nämner du walkie-talkieobservationerna. Som du säkert vet finns det observationer kring mordplatsen en bra stund innan Palme kom dit. Om inte alla dessa observationer är felaktiga pekar det på att det fanns folk som visste att Palme skulle gå den vägen hem. Det är mot bakgrund av detta och även mot bakgrund av centrala vittnesmål från mordplatsen som jag ställer frågan om Palme kan ha stämt möte med någon på hemväg från bion. Om mördaren – eller mördarna – kände till detta framstår ju förutsättningarna för mordet i en helt annan dager.

      Betyder det i så fall att det var en stor eller en liten konspiration? Det tycker jag är en mycket svårare fråga att besvara.

      1. Tack för bra svar. Platsen tycker jag också är mycket intressant. Är den till och med för perfekt med tanke på det orationella du nämner? Ingen kan med exakthet besvara det naturligtvis. Det lilla jag har läst nu under senaste tiden om den svenske affärsman som Eva Rausing pekade ut tycker jag verkar kunna leda in på nya intressanta spår. T.ex. om det fanns vissa företag som kan ha varit med och betalat i kampanjen mot Palme, dvs om det finns det någon gemensam nämnare.

        1. Ja, det man har anledning att fundera över är om en grupp av komplottmakare helt enkelt kan ha haft den gemensamma nämnaren att de menade att Palme var farlig för Sverige. En sådan inställning kan inrymma fientlighet mot såväl hans ekonomiska politik som hans ställningstaganden när det gällde Sveriges internationella relationer. Och det senare inrymmer ju både hans motstånd mot kapprustningen och hans engagemang i kampen mot apartheidregimen i Sydafrika.

          Det här ska inte tolkas som att det är troligt att det var särskilt många människor inblandade i själva mordet om det nu var resultatet av en konspiration. Men man kan göra klokt i att ställa frågor om en möjlig sådan komplott mot bakgrund av att det fanns ett omfattande och delvis mycket hätskt motstånd mot Palme av flera, delvis besläktade, orsaker.

    2. Angående walkie-talkies så sägs det ju att polisen hade span mot Sigge Cedergren den natten i området. Han (eller hans sällskap) bodde i närheten av mordplatsen.

      1. Ja, det är sant att narkotikalangaren, hälaren och spelklubbsägaren Sigge Cedergren bodde i området – närmare bestämt på Tegnergatan, alldeles i närheten av biografen Grand. Och polisen har bekräftat att det fanns spaning mot Sigge under mordkvällen, närmare bestämt från en lägenhet som hade utsikt över Sigges port. Enligt Palmeutredarna hade dock dessa spanare tagit sig tidig fredagskväll och hade därför inte varit kvar vid tiden för mordet. Det finns andra, men inte lika distinkta, uppgifter om annan spaning mot Sigge under mordkvällen. Emellertid finns det inga uppgifter från polisen om att walkie-talkieobservationerna skulle kunna förklaras med sådan spaning. Det finns över huvud taget ingen myndighet som medgett att den haft personer med walkie-talkies ute kring mordplatsen i någon sorts tjänsteärende.

  2. Undrar varför man gärna tänker i banor ”konspiration” överhuvudtaget? Har märkt på mig själv att konspirationsteoretiker och konspirationsteorier kan vara ganska så smittsamma, trots att jag försöker hålla huvudet kallt. Häromdagen upptäckte jag bl.a att två flitiga debattörer på Flashback ((palmetråden) som framhärdar med en variant av ”landsförrädarspåret” har uttryckt starka antisionistiska åsikter i andra debatter. Det kan ju vara en slump men det är klart att man börjar fundera lite om det är nazister som deltar i debatten kring MOP på Flashback. Och varför det isåfall kan man ju undra.

    Sedan är det ganska så intressant hur man går tillväga för att göra en teori till en sanning på forumet Flashback. Nyligen slog en debattör plötsligt fast att Ulf Lingärde hade fått sina PM-uppgifter direkt från IB-chefen Birger Elmér och omedlebart hängde någon annan på och sade sig ”ha hört” detsamma. Det är ganska intressant att studera hur det går till när man försöker ”bygga en sanning” på ett debattforum men det är sorgligt att ingen annan deltagare i tråden begär minsta lilla källhänvisning. Om några månader lär debattörens påstående behandlas och betraktas som en sanning av varje nytillkommen läsare. Flashback är sannerligen vår tids syjunta.

    1. Ja, i min nya bok diskuterar jag ganska mycket varför många av oss människor gärna föreställer oss konspirationer (ibland alldeles utan saklig grund) – men också varför andra människor reagerar tvärtom och föraktfullt avfärdar en uppfattning som en konspirationsteori utan att pröva sanningshalten i den.

      Det finns flera faktorer som gör att vi mer eller mindre omedvetet drar alltför snabba slutsatser om just den här typen av frågor. Och någon enkel mall som kan hjälpa oss att veta vad som är sant finns tyvärr inte. Konspirationer förekommer ju verkligen – men inte alltid, så att säga. Det är bara att ta fram nyfikenheten och det kritiska tänkandet i varje enskilt fall och se var man hamnar.

      Exemplet från Flashback kan jag inte kommentera eftersom jag inte känner till det, jag följer inte regelbundet diskussionerna där. Men man måste förstås komma ihåg att antisionism verkligen inte är samma sak som antisemitism eller nazism – även om det ju förekommer att antisemiter kan uppträda som antisionister för att få mer stöd för sin sak.

  3. Ja, det är ju verkligen sant att antisionism, antisemitism och nazism inte är samma sak. Men jag undrar trots det hur det kommer sig att de mest övertygade och aggressiva ”landsförrädarspårsanhängare” på Flashback har det gemensamt att de i andra debattforum har uttryckt starka antisionitiska åsikter. Jag måste nog tyvärr erkänna att jag så smått har börjat skönja en liten konspiration bakom det sk landsförrädarspåret. Jag ska absolut läsa din bok förresten och se om jag kan bli lite klokare!

  4. Tack! Det gör jag gärna. Idag har jag funderat lite över det här med antisionism, nazism och antisemit. Och jag fick nästan huvudvärk på kuppen…Om man är antisionit betyder väl det att man inte vill att staten Israel skall existera? Man önskar väl då att det judiska folket skall ut på en ny statslös ökenvandring? Och om man önskar att judarna inte längre får bo i sin egen skyddade stat så är man väl nästan antisemit? Och nationalsocialismen som ideologi innefattar ju både antisemitism och antisionism. Ja, jag vet inte jag. Det enda jag har noterat på Flashback och i den stora ”palmetråden” att ett flertal deltagare där som förfäktar det sk landsförrädarspåret är antisioniter men om det betyder något har jag ingen aning om. Wilhelm Agrell var väl den förste som förfäktade ett landsförrädarmotiv bakom mordet på Palme redan 1986 och inte tror väl jag att han är antisionit i varje fall. Det ena betyder ju inte det andra.

    1. Tack för ditt svar. Det här är kanske inte den bästa platsen att diskutera sionism, antisemitism och staten Israel. Men jag ska väl säga något om min egen inställning eftersom du reser frågan.

      I en idealisk värld finns det inga folk som är förtryckta och då finns inte heller längre något behov av att försvara någon grupps nationella rättigheter. Där är vi inte, fast jag tror verkligen vi måste sträva i den riktningen, alltså mot en värld där vi är en enda mänsklighet – ungefär som John Lennon uttryckte det i sin sång ”Imagine”.

      Det är ju ingen tvekan om att judar förtryckts på olika avskyvärda sätt i Europa under många århundraden. Idén om en judisk stat som skulle byggas upp av utvandrande judar från olika länder fick däremot först ett uppsving under slutet av 1800-talet då sionismen uppstod som ideologi. Den hade ganska många drag gemensamma med de tankar som präglade den europeiska kolonialismen och i början fanns det inom den sionistiska rörelsen tankegångar om att Europas judar skulle utvandra till Argentina för att skapa sig en framtid där.

      När staten Israel bildades efter andra världskriget blev det också på många sätt en sorts kolonial lösning där det stora problemet var att palestinierna som bott i området under många generationer inte tillfrågades och i många fall hamnade i en flyktingsituation som fortfarande pågår. Och ser vi på dagens Israel kan vi konstatera att utvecklingen inte är på väg åt rätt håll: palestinier utsätts för ett plågsamt förtryck på ett sätt som påtalats många gånger av FN, Amnesty och många andra respekterade instanser. Åtskiliga israeler vill inte se detta eftersom de, ibland av religiösa skäl, hävdar judars absoluta rätt till det landområde som ryms i dagens Israel och mer till. I deras ögon är palestinierna helt enkelt potentiella terrorister som ska hållas under hård kontroll.

      Många Israelkritiska debattörer har framhållit att det finns likheter mellan dagens Israel och den numera upplösta apartheidregimen i Sydafrika. En del finner jämförelsen stötande, men man ska komma ihåg att vita i Sydafrika faktiskt såg upprätthållandet av apartheidstaten som en fråga om de egna nationella rättigheterna. De flesta människor runtom i världen kom till slutsatsen att apartheidregimens förespråkare hade fel eftersom nationella rättigheter inte kan få innebära förtryck av andra nationella grupper. Den diskussionen måste kunna föras också om Israel.

      Alla anständiga debattörer här i landet är överens om att i Sverige bör man inte ha en privilegierad särställning på grund av att man har en viss religion eller ett visst etniskt ursprung. Men staten Israel bygger ju på att judar ska ha en sådan särställning. Jag tror inte det är en hållbar lösning, vare sig för judar eller palestinier. I själva verket är jag rädd för att staten Israels förhållningssätt till sina grannar och till palestinierna skapar framtida farliga problem inte minst för den judiska befolkningen. I dag håller USA en ekonomiskt och militärt skyddande hand över Israel och det har gjort att många israeliska judar känner en trygghet som kan visa sig vara väldigt illusorisk om den världspolitiska situationen ändrar sig och USA får andra prioriteringar. Finns det i det läget inte en solid grundval för fred i sinnet hos de människor som lever i regionen utan bara hat, rädsla och förbittring – ja, då kan hela den konflikt som ligger och pyr sluta med en katastrof som drabbar hela Mellanöstern.

  5. Jag vill tacka dig varmt för att du tog dig tid att svara trots att ämnet blev lite off topic. Jo, jag hade väl lite bakgrundskunskaper och jag inser att konflikten runt Palestina-Israel är oerhört svår. Jag har aldrig tänkt i termer av ”särställning” när det gäller det judiska folket och Israel. Har nog sett på Israel mer som en slags världslig självklarhet efter Hitlers mord på 6 miljoner människor. Men det var ju inte en världslig självklarhet för alla nationer, och framförallt inte för palestinierna, att Israel bildades och däri ligger väl problemet vi ser idag. Ja, världen är stor och min skalle är bra liten. Hoppas man slipper åse, eller till och med genomleva, katastrofen i varje fall om den kommer.

    1. Det är bland annat människor som du, de som bryr sig och som på allvar funderar kring svåra frågor, som gör att det finns hopp för allas vår gemensamma framtid. Och visst är världen stor och visst gäller det oss alla att den egna skallen är bra liten. Men i diskussion och samarbete med andra kan man faktiskt uträtta saker för att göra denna ibland så dystra värld lite bättre.

  6. Ett vanligt problem idag tycks vara att många människor inte vet vad en konspirationsteori är, och detta problem förekommer inte bara hos vanliga medborgare utan något större intresse för samhällsfrågor men istället förskräckande ofta hos journalister som ska hålla allmänheten informerad om vad som händer i världen. De tror ofta felaktigt att något de anser för osannolikt är en konspirationsteori. Eftersom jag i ungefär 5 års tid sysslat med frågan om Barack Obamas olaglighet för presidentämbetet i USA har jag ett otal gånger fått höra att Obamas olaglighet är en konspirationsteori. Detta visar att de inte förstått vad en konspirationsteori är och knappast heller kan definiera vad en konspiration utgörs av.

  7. Finner inte det hela så anmärkningsvärt som du gör, Gunnar.

    Först och främst tycker jag inte det är så konstigt att Olof Palme tog en promenad på drygt 20 minuter, efter en dag med mycket stillasittande. Om man dessutom ser det i den tidens kontext. Att våra toppolitiker då rörde sig fritt i samhället och inte minst Olof Palme, som dessutom var känd för att vara relativt respektlös i det avseendet.

    När nu makarna Palme valde att promenera Sveavägen söderut. Så var det väl den genaste vägen hem? Så borde väl inte vara så svårt att föreställa sig det scenariot och dessutom har det även talats om personer med walkie-talkies. Vilket borde öka en eventuell attentatsgrupps flexibilitet.

    Du skriver även att det var orationellt att utföra mordet efter biobesöket. Det är väl ett mänskligt drag att vara orationell? Vi vet inte heller vilka förutsättningar den eventuella attentatsgruppen hade. Var de t.ex. hade en tillflyktslägenheter eller flyktbilar. Dessutom kan någonting gått fel. De kanske hade ett par tre punkter där det var lämpligt ur deras synvinkel att utföra attentatet?

    Att mordplatsen skulle vara illa vald förstår jag inte att du kan vara så säker på. Mördaren valde en gränd där t.ex. inget fordon kunde ta upp förföljandet, samtidigt som han undvek folkvimlet på Sveavägen. Där hade det varit lättare att följa, identifiera och stoppa honom. Som jag tidigare nämnt, så vet vi ingenting om deras planering och förutsättningar.

    Dessutom nämner du att folk gjorde walkie-talkie observationer kring mordplatsen en bra stund innan mordet. Kan det inte antingen betyda att de bedömde att det var en idealisk mordplats, så de stod där för att de inte ville missa den chansen ifall, som paret Palme nu gjorde, valde den vägen. Eller att vittnen som har gjort walkie-talkie observationer där var mer hugade att vända sig till polisen än de som gjorde sådana någon annanstans. Eftersom de som de någon annanstans, kunde tro att de observationerna var ointressanta.

    Misstänker att du antyder att Olof skulle ha ett avtalat möte på mordplatsen. Tycker det känns långsökt. Då skulle i så fall Lisbet och/eller Mårten dölja något. Om nu inte Olof skulle ha fört dem bakom ljuset. Skulle vara konstigt om vår statsminister hade ett möte på den platsen, under de omständigheterna?

    Att de stod och samtalade innan, känns även det på ovan nämnda grunder också långsökt. Om mördaren kanske gick i jämte kort ögonblick och ville säkerställa offrets identitet och/eller ville verbalt förolämpa offret innan uppdraget slutfördes. Vad vet jag? Att det kunde upplevas som de var i ett sällskap? När det gäller minnen så spelar vår hjärna ofta oss några väldiga ”spratt”. Vilket påverkar vittnesmålens tillförlitlighet.

    En av många detaljer som har stört mig gällande det här mordet och som jag väldigt svårt att släppa, är varför Hans Holmér utsågs som spaningsledare. Varför man inte följde formulär 1A och omedelbart ringde Arne Irvell. Tittar man dessutom tillbaks på Hans Holmérs och Ebbe Carlsson ”mörkläggarkarriär” och inte då minst å SÄPO:s vägnar. Omständigheter som ger näring åt konspirationsteorier. Eller hur ser på den detaljen, Gunnar?

    1. Tack för dina utförliga synpunkter, Fredrik! Jag ska försöka utveckla lite grann hur jag menar.

      Nej, det är inte direkt konstigt att Olof Palme ville ta en promenad efter en dag med mycket stillasittande. Men man kan tycka att det långt ifrån var något självklart val. Det var en ruggig vinterkväll och det var dessutom avlöningsfredag med massor av stökiga och fulla personer ute på gatorna i centrala Stockholm. Även om Palme inte befarade att någon var ute efter hans liv var det inte precis idealiska omständigheter för en trevlig spatsertur om man, som han, var en mycket kontroversiell statsminister.

      En hypotetisk attentatsgrupp hade med andra ord ingen anledning att räkna med att Palme skulle promenera hemåt, i synnerhet inte eftersom de redan kunnat konstatera att han tagit T-bana till bion. Ville han inte åka kollektivt tillbaka till Gamla Stan fanns det ju flera andra alternativ – framför allt kunde han förstås ha tagit en taxi. Men attentatsgruppen borde inte heller kunna utesluta att han skulle hämtas upp efter bion av sina livvakter – såvida de inte hade direkta kunskaper om att livvakterna fått höra av Palme att de inte behövdes mer den kvällen.

      Och om makarna Palme ändå valde att gå menar jag nog att det mest naturliga vägvalet hade varit att ta Drottninggatan söderut. Då hade de kommit rakt på Västerlånggatan. I vilket fall begav de sig alldeles tydligt i fel riktning när de korsade Sveavägen så att de hamnade på dess östra sida.

      Med andra ord: även vid en tidpunkt när mördaren/mördarna hade klart för sig att Palme tagit sig till biografen Grand fanns det inga särskilda orsaker för dem att chansa på att han skulle passera Dekorimahörnan till fots på sin väg hemåt.

      För mig betyder allt detta en sak: om mordet inte bara var ett rent impulsdåd så är det troligt att mördarna på något sätt kände till att Palme skulle promenera just den vägen.

      Låt mig lägga till att om mördaren/mördarna verkligen hade möjligheter att förbereda sig noga – det vill säga om han/de räknade med att utföra dådet just i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan – så var mordplatsen inte alls illa vald. Under sådana omständigheter var det möjligt att detaljplanera både mordet och flykten. Men att någon/några som med omsorg planerat ett statsministermord skulle improvisera utförandet på en plats de inte valt ut i förväg tror jag dock inte så mycket på. Och det framför allt av en orsak: det fanns så många tillfällen då de kunde ha utsett en mordplats och haft anledning att räkna med att Palme verkligen skulle dyka upp där. Palmes kalender var mer eller mindre offentlig, det var inte svårt att ta reda på hans inbokade framträdanden. Han var också regelmässigt utan livvakter i ”gyllene triangeln”, sträckorna mellan bostaden, riksdagshuset och kanslihuset. Det fanns alltså gott om möjligheter att skjuta Palme på ett noga förberett sätt.

      Visst kan man säga, som du gör, att det är ett mänskligt drag att vara orationell. Men erfarenhetsmässigt försöker de som sysslar med planerade och kalkylerade mord att minska risken för misslyckande genom att eliminera så många osäkra faktorer de kan. Maffiamord, till exempel, utförs nästan alltid antingen på en plats där offret brukar dyka upp eller på en plats dit offret lockats av förövarna.

      Nu fanns det alltså ingen offentligt känd kunskap om att Palme skulle passera Dekorimahörnan efter bioföreställningen – och inte heller brukade han promenera just där. Enligt mitt sätt att se det pekar det på att mördaren/mördarna på något annat sätt kan ha fått veta att han just denna kväll, just efter bioföreställningen, skulle dyka upp i det gathörnet.

      Jag vill inte bara antyda att Olof Palme kunde ha haft ett avtalat möte på mordplatsen: jag vill direkt hävda att det är en hypotes som borde prövas av mordutredarna, vilket tyvärr inte har skett. Ett exempel: ett av de viktigaste vittnena, taxichauffören Anders D, berättade redan under mordnatten för polisen att han sett ett samtal mellan tre personer, makarna Palme och mördaren några ögonblick före skottlossningen. Polisen gjorde inga uppföljande förhör med honom om den observationen. Och när han vittnade i Palmerättegången startade förhöret med vad han sett sedan det första skottet skjutits. Resten tegs bara ihjäl.

      Ett enstaka vittne kan ha fel, men när vittnesmålet får stöd av andra vittnen blir det intressant – dock inte för Palmeutredarna. Det är illa. Trots allt har vi ett statsministermord som polisen misslyckats med i att lösa i mer än 27 år. Då kan man inte svepande vifta undan ett scenario som skulle förklara ett antal saker som annars framstår som lite svårbegripliga.

      Det sista du tar upp tycker också jag är väldigt viktigt: Hans Holmér agerade verkligen som en mörkläggare. Han förhindrade på flera sätt en seriös mordutredning och försökte i stället bygga upp en PR-maskin för sitt PKK-spår. Hade han lyckats med den kampanjen så hade det antagligen stått i dagens historieböcker att Olof Palme föll offer för kurdiska terrorister. Och jag vill påstå att det var rätt nära ögat: om inte överåklagaren Claes Zeime som var nära att gå i pension och struntade i karriären hade stått upp mot Holmér vet inget hur det hade slutat. Att sedan Ebbe Carlsson med stöd i kanslihuset – men bakom de riktiga mordutredarnas rygg – tilläts försöka köra PKK-spåret en gång till är minst lika förfärande.

      Jag kan inte se annat än att Ingvar Carlsson bar ett personligt ansvar för att låta Holmér och Ebbe göra vad de gjorde. Och jag tror att hans agerande kan förklaras med att han gjort ett strategiskt val: han såg inga politiska vinster i en förutsättningslös utredning med syfte att ta reda på en sanning som kunde vara obekväm. Men samtidigt visste han att mycket stora delar av svenska folket krävde ett svar på frågorna kring det chockartade som hade hänt. Då var det ack så frestande att ta till partiets politiska fixare och helt enkelt låta dem skaka fram något som till nöds kunde se ut som en lösning.

      Det är en smått skakande förklaring till Holmérs och Ebbe Carlssons härjningståg. Men jag kan tyvärr inte se någon bättre.

  8. Tack Gunnar, för ditt mycket utförliga svar. Vet att du argumenterar utifrån en mycket gedigen kunskap om detta fall. Utesluter inte heller att du har kunskap som du sitter inne med som du inte kan delge av en eller annan anledning, vilket eventuellt ytterligare förklarar din argumentation.

    Icke förty, så framhärdar jag mina ståndpunkter. Inte minst utifrån en rimlighetsbedömning och dessutom utgår jag ifrån en annan ände än vad du gör. Samtidigt som jag tycker att man måste förklara flera saker som i det närmaste känns orimliga.

    Skulle det stämma att vår statsminister Olof Palme skulle ha avtalat ett möte under de omständigheterna så skulle det väl milt uttryckt vara sensationellt. Antar att det måste vara en extremt snäv krets personer som skulle kunna få Olof/makarna Palme att ställa upp på något sådant under sådana omständigheter. Om inte Lisbet och Mårten har blivit förda bakom ljuset, så måste de ha gjort sig milt uttryckt sig skyldiga till mened. För inte kan man väl tänka sig att Christer Pettersson var en de personer som Olof Palme skulle kunna tänka sig att träffa under de omständigheterna.

    Att Lisbet som själv var utsatt för ett mordförsök och klarade livhanken på ett mycket tursamt sätt, så borde hon väl rimligen vara angelägen att få den personen dömd och inte försöka sätta dit en A-lagare från Rotebro? Det enda som jag tycker kan tala för din teori, är att Lisbet har uppträtt mycket konstigt under utredningen.

    Att flera vittnen har hävdat att det såg ut som ett möte. Väcker de ändå en del funderingar. Som om vittnena har kunnat påverka varandra? Hur stor andel av vittnena har gjort sådana vittnesmål? Tyckte personligen att flera av dessa vittnesmål skilde sig mycket åt inbördes.

    Beträffande promenaden hem så tycker jag inte det är så märkvärdigt att de valde att promenera längs Sveavägens östra sida. Eftersom Lisbet vill titta i ett skyltfönster tillhörande den indiska butiken Saris. Så jag tycker att det är en godtagbar förklaring. Att välja Sveavägen istället för Drottninggatan är väl heller ingen större skillnad. De kunde då gå via Sergels torg istället och de kunde väl även tro T-banestationen vid den blivande mordplatsen var öppen och de kunde åka ett tåg därifrån. Känner många personer som är 59 år eller äldre som utan vidare kan ta en promenad på drygt 20 minuter i 6-7 minus grader efter klockan 23 en fredag. Dessutom lär Olof Palme varit anmärkningsvärt sorglös när det gällde sin personliga säkerhet.

    Personligen tror jag att SÄPO är inblandat på ett eller annat vis och i så fall är problemet med om han eventuellt skulle ha livvakter löst. Hade attentatsgruppen tillgång till walkie-talkies så borde den vara så flexibel att kunde täcka upp för de allra flesta hemfärdsalternativ. Enligt vad jag tidigare har läst, så såg vittnet Inge M mördaren ställa sig på den blivande mordplatsen ungefär 2-4 minuter innan mordet. När makarna började gå i den riktningen 6 minuter innan då hade mördaren följaktligen 2-4 minuter på sig att inta denna position. Vilket borde vara en enkel sak att ta sig dit på den tiden från någon angränsande gata, exempelvis.

    Om makarna Palme hade valt att ta T-banan hem så kanske de hade en plan för att utföra attentatet i Gamla Stan? Misstänker att gränderna i Gamla Stan är rätt så tacksamma att utföra ett sådant attentat i, den tiden på dygnet. I värsta fall så kanske de hade fått ge upp och försöka någon annan gång. Enligt Lars Borgnäs, så berättade en kvinna att en högersextrem polis bara några veckor innan hade sagt typ, att ikväll kom han undan, men vi ska ta honom senare. Det kan väl eventuellt varit ett exempel på ett sådant tillfälle?

    Vill upprepa sedan tidigare inlägg. Att vi inte vet något om attentatsgruppens eventuellt ”unika” förutsättningar, åtminstone inte jag. Om vi fick reda på de så kanske mycket av deras agerande som skulle kunna förklaras. Att de inte utförde attentatet i den sk ”gyllene triangeln” spekulerar jag i att det kunde bero på att det skulle finnas mer vittnen där och det skulle därför vara mer riskabelt. När det gäller hans schemalagda framträdanden. Var det inte just då som han hade livvakter?

    Det är sannerligen inte svårt att instämma i din kritik om hur skandalöst illa utredningarna har bedrivits. Det har givit oss smärtsam påminnelse om att vårt land inte är den helt perfekta rättsstat som vi vill tro. Tänkte bl.a. på vad den förra justitieministern Thomas Bodström, sa i TV-programmet efterlyst. Att bevisningen mot Pettersson var så stark. Att hade det rört sig om ett mord på någon annan person än vår statsminister, så hade han blivit fälld.

    Personligen undrar jag hur övertygad Ölvebro, Helin & Co egentligen var om Petterssons skuld. Tror tyvärr att änkan Palmes utpekande gjorde att det i praktiken inte gick att driva något annat spår. Därför valde de helt krasst att satsa allt på detta ”kort” och valde bort allt annat som störde den bilden. Tror att de var så cyniska att de var beredda att ”offra” en A-lagare, bara för att kunna stoltsera med att det var de som fick vårt lands mest kända mordfall uppklarat.

    När det gäller som du själv uttrycker det, Holmér och Ebbe Carlsson härjningståg. Så känns din analys i det stora hela, riktig. Angående Ingvar Carlsson, så hävdade han att det var omöjligt för honom att sparka Holmér eftersom han hade blivit folkhjälte och utnämnd till ”årets svensk”. Tycker inte heller just att Ingvar Carlsson är den politiker som har utstrålat mest integritet.

    Vore intressant att veta mer ingående om vad Eva Rausing och ”Johan” hade att berätta för dig och inte minst hur trovärdiga du bedömer att deras berättelser var.

    1. Tack för ytterligare synpunkter, Fredrik!

      Några kommentarer: om vi föreställer oss att Olof Palme gått med på ett hastigt möte med någon under promenaden hem från biografen behöver han faktiskt inte ha berättat det i förväg för vare sig Lisbeth eller Mårten. Om han räknade med att det hela skulle vara snabbt avklarat kan han ha bedömt det som att det inte fanns någon anledning att göra stor sak av det. Någon kan ha förklarat att han haft något viktigt men känsligt att säga som inte borde avhandlas i telefon och att det bara skulle ta någon minut.

      Det förutbestämda mötet är en hypotes som framför allt har betydelse för att den skulle kunna förklara valet av mordplats. Om det sedan förekom någon form av samtal mellan Palme och hans mördare är egentligen en annan fråga. Ett erbjudande om ett möte för att locka Palme till platsen skulle ju inte behöva följas av att det verkligen blev någon samtalskontakt.

      Men som vi vet finns det flera vittnesmål som faktiskt går ut på att det verkade som om Palme och mördaren möttes och pratade med varann. Den största invändningen mot dessa vittnesmål är förstås att Lisbeth Palme inte alls bekräftat något sådant händelseförlopp. Men nu talar vi om vad hon kan ha observerat de korta ögonblicken före mordet, inte om vad hon skulle ha känt till i förväg. Då finns det starka skäl att överväga om hon drabbats av en minneslucka på grund av den traumatiska stress som mordet innebar. Sådana saker är inte ovanliga. Ett relativt aktuellt exempel finns från tragedin på Utøya. Monica Bøsei, värd för verksamheten på ön och kallad ”Mor Utøya” blev ett av Breiviks första offer. Hennes sambo var kapten på den båt som fört Breivik över till ön. Han inser i efterhand att han faktiskt såg mordet på Monica Bøsei men förklarade i rättegången mot Breivik att han förträngt händelsen.

      Så mycket är i alla fall klart att det trauma som makens död lett till för Lisbeth Palme har fortsatt att ha betydelse för hennes förmåga att bidra till utredningen. I samband med rättegången mot Pettersson kom hon med en rad mycket speciella krav som av åklagarna uppfattades som förutsättningar för att hon över huvudet skulle delta i rättsprocessen. Bland dessa krav fanns till exempel att den misstänktes advokat inte skulle få närvara när hon studerade konfrontationsgruppen.

      De vittnesmål som ger stöd för ett möte är just de fem vittnesmål som kommer från personer som såg någon del av händelseförloppet från den tidpunkt då makarna Palme korsat Sveavägen och fram till det första skottet. De här fem vittnesberättelserna är förvisso inbördes väldigt olika, vilket i sig är en omständighet som pekar på att dessa vittnen inte tagit intryck av varann. Men de förenas samtidigt av att de på olika sätt ger tydliga belägg för ett möte. Jag har inte hittat några som helst omständigheter som pekar på att dessa vittnen skulle ha utövat påverkan på varann, medvetet eller omedvetet. Fyra av dem lämnade för övrigt sina uppgifter mycket kort tid efter mordet.

      Hur övertygade var utredarna om att Pettersson var gärningsmannen? Som jag citerar i min bok ‘Mordgåtan Olof Palme’ sa åklagaren Anders Helin så här till Marjasinkommissionen när han fick frågan vad han trodde om Petterssons skuld: ”Jag har faktiskt ingen övertygelse vare sig i den ena eller den andra riktningen. Jag har på något sätt inget behov av att känna mig övertygad, personligen alltså.” När Marjasin undrade om det inte var svårt att driva ett mål med den förutsättningen svarade Helin: ”Nej, inte om man så att säga struntar i sin egen personliga uppfattning.”

      Och spaningsledaren Hans Ölvebro berättade för samma kommission att inför hovrättsdomen hade han varit ”helt övertygad” om att Pettersson skulle bli frikänd. Orsaken var att han ”såg bevisningen i sin helhet”.

      Slutligen: Eva Rausings uppgifter om att en svensk affärsmän i hennes omgivning var inblandad i mordet bör inte avföras alltför lättvindigt bara med det argumentet att hon var drogmissbrukare. Det fanns faktiskt ett starkt organiserat missnöje med Palme i vissa svenska näringslivskretsar. Därmed inte sagt att Eva Rasings uppgifter är riktiga. När det gäller min uppgiftslämnare ”Johans” vittnesmål om att en polis bad honom skjuta Palme kan jag bara säga att jag hyser stor tilltro till ”Johan”. Men man ska komma ihåg att hans berättelse handlar om planer på att mörda Palme, inte om vem eller vilka som faktiskt gjorde det.

    1. ”Johan” gav inte mig namnet på polismannen och sa inte heller att denne polis skulle ha nazistbakgrund. Däremot var det klart att det var en polis som var mycket fientlig gentemot Palme.

  9. Jag tror inte man kan säga bara att polisen nog var inblandad. Men vissa poliser kan ha varit det. Då uppstår genast frågan om inte mordplatsen var idealisk av den anledningen att risken där att övriga skulle blanda sig i var obefintlig.

    1. Jag håller med dig, det finns ingen anledning att tro att polismakten som sådan var inblandad. Men men kan inte utesluta att kretsar inom polisen kan ha varit det, i värsta fall vissa enheter inom polisen. Exakt vad du menar med att mordplatsen var idealisk förstår jag nog inte, återkom gärna och förtydliga dig lite.

      1. Om mordet hade skett var som helst annars utmed Sveavägen eller på någon tvärgata också för den delen, finns det nog viss risk att någon annan polis, som då inte skulle tillhöra gänget, skulle hunnit se vad som hände och börjat lägga sig i förloppet. Frågan är om vi inte pratar om en minimal risk just vid själva mordplatsen och flyktvägen; att någon annan polis skulle börja blanda sig i och t.ex. skjuta efter förövaren? Till exempel tycker jag att flyktvägen direkt från mordplatsen verkar idealisk då det inte ska finnas ett enda skyltfönster med avslöjande sken utmed tunnelgatan. Även om det var en fredag och mitt i stan är det också få som skulle välja att promenera genom denna gränd. Man skulle kunna börja prata om gränderna i gamla stan också, men de färre alternativen där till flyktvägar (med broarna därifrån) hade nog förhöjt risken påtagligt.

        1. Jo, du har nog rätt i att det fanns många fördelar med mordplatsen ur gärningsmännens synpunkt (om vi nu förutsätter att det var fler än en person inblandade). Men jag tror bara att just denna plats var fördelaktig om gärningsmännen kunnat bestämma i förväg att det var där det skulle ske och förbereda sig utifrån det med till exempel en flyktbil utplacerad på överenskommen position. Annars fanns det förstås minst en uppenbar nackdel med mordplatsen och flyktvägen: en flykt uppför den långa branta trappan upp mot Brunkebergsåsen kunde ju lätt bli en fälla om det visade sig att inte kusten var klar ovanför trappan.

  10. Mycket intressant tema, Gunnar. Jag hade missat att din bok kommit, ska införskaffas snarast. Om jag förstår dina resonemang här korrekt så är det en osedvanligt nödvändig approach du har till konspirationer. En fråga, diskuterar du i boken något kring de konspirationer vi faktiskt vet ägt rum? Jag tänker exempelvis på Iran-Contra och händelserna vid Tonkin (Vietnam)-bukten, som ju senare McNamara erkänt var påhittade. Jag syftar alltså främst på såna konspirationer som är regeringsunderstödda.Och som förmodligen har stor del i skulden till den ohejdade konspirationsindustri som växt fram på senare år, i synnerhet sedan Internet skapat förutsättningarna för att ge allt detta ett oerhört genomslag.

    1. I min bok ”Konspirationer” ägnar jag ett långt kapitel åt Watergateaffären som just var ett utdraget konspiratoriskt händelseförlopp med Vita huset som viktigaste aktör. (Kapitlet är en lätt redigerad variant av motsvarande kapitel i min bok ”Världens största politiska skandaler” från 2008.) Watergate handlade i grund och botten väldigt mycket om Vietnamkriget och i kapitlet tar jag upp hur det hela började, inklusive händelserna vid Tonkinbukten. Iran-Contraaffären tar jag inte upp i min senaste bok, men den finns också med i ”Världens största politiska skandaler”.

  11. Den här boken verkar spännande. Får jag fråga vilken research du gjorde inför avsnittet om 9/11? Tog du del av material som den så kallade ”sanningsrörelsen” producerat? Vad kom du i så fall fram till för slutsatser när det gäller teorin att byggnaderna sprängdes? Den här faktiskt mycket välgjorda italienska tv-dokumentären om 9/11 (där bland andra nobelpristagaren Dario Fo medverkar) har fått mig att undra om det ändå kan ligga något i de teorierna:

    1. Jag tog del av ganska mycket material från ”sanningsrörelsen” om 11 september. Nu är det ju så att företrädare för den rörelsen har fört fram inbördes väldigt olika teorier om vad som hände. Vissa av dessa teorier är väldigt extrema, enligt mitt sätt att se det – till exempel att de två höga tornen i World Trade Center aldrig träffades av några flygplan. Annat som har förts fram har jag lättare att ta till mig. Jag tror det är viktigt att värdera varje påstående för sig oavsett var det kommer ifrån.

      Tack för länken. Jag ska titta när jag får tid. Är det några särskilda saker som förs fram i dokumentären som du vill att jag ska kommentera får du gärna ta upp det.

      1. Jag tycker det mesta i dokumentären verkar relevant, förutsatt förstås att de fakta som förs fram går att verifiera. Det mest bestickande i hela den här historien menar väl de flesta är WTC7 – en skyskrapa som enligt NIST:s rapport ska ha rasat på ett helt symmetriskt vis, och i nästan samma hastighet som ett fritt fallande föremål, på grund av att en av hundratals stålbalkar gav vika efter att ha upphettats av en mindre brand. Det tycker jag låter osannolikt.

        Rimligheten i NIST:s scenario påstår sig myndigheten ha visat genom en datorsimulering. Dock vägrar man släppa det datorprogram man använt, liksom de antaganden man matat in i det, och den animation av det påstådda händelseförloppet man publicerat stämmer inte överens med hur det såg ut i verkligheten. När en myndighet mörkar på det viset blir jag misstänksam.

        Så här reagerade en holländsk expert på så kallad ”controlled demolition” när han såg bilderna av det kollapsande WTC7 för första gången:

        1. Intressant, det medges. Den nederländske experten hette Danny Jowenko och hade själv, enligt till synes tillförlitliga uppgifter på nätet, i många år arbetat med kontrollerad rivning av byggnader. Hans spontana bedömning som man kan se på videoklippet du länkade till var alltså att WTC 7 rasade på ett annat sätt än tvillingtornen och han menade alltså att det såg ut som kontrollerad rivning, att byggnaden sprängts på ett sådant sätt att den snabbt och effektivt föll samman.

          Vi vet givetvis att inget flygplan träffade WTC 7 men att byggnaden ändå rasade ihop fullständigt mycket hastigt sedan det rasat bränder i den, bränder som uppstått efter attacken mot de närbelägna tvillingtornen. Jag är, i likhet med de flesta människor, övertygad om att tvillingtornen verkligen träffades av flygplan. Och för mig är det därför inte konstigt att det som hände med WTC 7 såg annorlunda ut.

          Var det, som Jowenko menade att det såg ut som, en kontrollerad rivning? Det kan inte jag bedöma rent ingenjörstekniskt. Men jag förstår att frågan ställts och fortsätter att ställas. Däremot förstår jag inte vad det eventuella syftet skulle vara med en sådan operation om den exempelvis utförts av amerikanska underrättelseorganisationer. Väldigt många människor känner inte ens till vad som hände med WTC 7, så om det hela var avsett att förstärka de opinionsmässiga effekterna av attacken mot tvillingtornen så kan man ju inte påstå att syftet uppnåddes. Tvärtom: de allra flesta som intresserar sig för WTC 7 är ju personer som tolkar vad som hände med den byggnaden som ett tecken på att Vita huset var inblandat i 11 september.

          På samma sätt måste man förhålla sig lite skeptisk till spekulationerna kring Jowenkos död. Han avled sedan han´kört in i ett träd några år efter den intervju som klippet är hämtat ifrån och det finns åtskilliga skribenter på nätet som tolkar det som att han måste röjts ur vägen för att han tyckt fel saker. Men olyckor inträffar ju faktiskt och i praktiken har hans tragiska död snarast bidragit till ett ökat intresse för hans bedömningar om WTC 7, så jag tror nog man ska vara försiktig med resonemang om en konspiration bakom bilkraschen.

          Det hindrar inte att de frågor han och andra väckt om WTC 7 är relevanta. Det är märkligt att den stora byggnaden föll samman så totalt i samband med 11-septemberattacken. Och även om man vill utesluta fult spel är det ju av intresse att konstatera hur stora byggnader kan konstrueras så att de i princip riskerar att pulvriseras även om de inte utsätts för en så dramatisk påverkan som att ett stort flygplan flyger in i dem.

          1. De här spekulationerna om att plan inte skulle ha flugit in i byggnaderna eller att Jowenko skulle ha mördats för att han medverkade i en holländsk dokumentärfilm är förstås bara trams. Låt oss bortse från sådant.

            Jag vet inte heller vad motivet bakom att spränga WTC7 skulle kunna vara. Men att vi inte känner till motivet betyder inte att byggnaden inte sprängdes. Vi vet inte varför Palme mördades, men han mördades likväl. Sprängdes WTC7 fanns det förstås något skäl till det, även om vi inte har någon aning om varför. Låt oss därför även lämna spekulationer om den eventuella motivbilden därhän.

            Det som är intressant är frågan om WTC7 kan ha rasat på det sätt som skedde p.g.a. en brand. Byggnaden rasade alltså i fritt fall i över två sekunder. Så mycket har NIST medgivit, om än efter en del märkliga turer. Kollapsen var också nästan helt symmetrisk och ser precis ut som en kontrollerad sprängning. Är något sådant ens möjligt, rent fysikaliskt? Och om det är det, hur stor är sannolikheten för att det ska inträffa? Det är de frågor som jag tycker är av störst intresse. Om svaret är att det inte kan ske, eller är extremt osannolikt, måste vi dra slutsatsen att det var frågan om en kontrollerad sprängning och att hela händelseförloppet den 11 september 2001 sannolikt var en konspiration.

            Tar du upp de här frågorna i din bok?

            När det gäller WTC7 och sättet den byggnaden rasade på har en fysiklärare vid namn David Chandler enligt min mening riktat tung kritik mot NIST:s förklaringsmodell. Jag kan rekommendera den här intressanta filmen i tre korta delar (länken går till den första):

            1. Tack för synpunkter. Din infallsvinkel känns fruktbar, tycker jag. Är den officiella förklaringen till varför WTC 7 rasade samman otillfredsställande så måste man fundera över andra möjligheter även om orsakerna till sådana andra tänkbara förlopp verkar svårbegripliga.

              Ja, självklart var 11 september en konspiration i den meningen att ett antal personer var inblandade i att utföra ett planerat våldsdåd och att detta dåd förberetts i största hemlighet. Det är det väl ingen som förnekar.

              Svårigheten uppstår när man ska försöka förstå exakt vad som hände och vilka som var inblandade. Och med inblandade kan man mena olika saker, både aktiv inblandning för att utföra dådet och passiv inblandning som bestod i att man hade kunskap om dådet eller aspekter av det som man valde att inte offentliggöra.

              Jag skriver alltså utförligt om 11 september i min bok ”11 september och andra terrordåd genom historien” från 2011. En kortad version finns som ett kapitel i min bok ”Konspirationer” från 2013. Och det jag kommer fram till är att man i Vita huset med all sannolikhet kände till att al-Qaida förberedde ett terrordåd med flygplan mot amerikanska byggnader med stort symbolvärde. Det hade inte varit svårt att förbereda olika operativa myndigheter, flygbolag och allmänhet för det hotet. Men det gjordes inte. Det ser jag som ett led i en övergripande målsättning från Bushadministrationen: man ville starta nya krig, framför allt mot Irak, och behövde något som skulle vända den amerikanska opinionen så att det skulle bli möjligt att skrida till verket. Ville al-Qaida attackera USA så skulle det vara lätt att få med USA:s medborgare på åtskilliga saker, inte bara nya krig utan också annat som kunde befrämja en mer aggressiv utrikespolitik som nya lagar med inskränkningar av demokratiska rättigheter och så vidare.

              President Bush och hans medarbetare gjorde ett antal uttalanden med innebörden att de aldrig kunnat tänka sig den här typen av attack, att den var totalt oväntad och så vidare. Enligt min uppfattning blåljög de om detta.

              Jag vet att många tycker att mina slutsatser är kontroversiella, men jag anser att jag motiverar mig väl. (Jag ska inte försöka göra det i detta bloggsvar, mina starkaste argument ligger just i den långa raden av omständigheter som bildar ett tydligt mönster och det skulle ta alldeles för stort utrymme att ge en bild av detta här.) Det betyder i sin tur att det kan ha funnits en viss beredskap för att utföra olika åtgärder i svallvågorna av flygplansattackerna. Jag förstår verkligen fortfarande inte varför någon amerikansk myndighet skulle vilja spränga WTC 7, men jag håller med dig: om den officiella bilden av händelseförloppet inte är övertygande så finns det anledning att fundera vidare.

              1. Men tar du upp teorin att byggnaderna sprängdes i din bok om 11 september? Och vad når du i så fall för slutsats? Om du inte tar upp den saken har du faktiskt missat 90% av vad ”konspirationsteorierna” handlar om. När man läser om detta på nätet ser man snabbt att det är resonemang om hur byggnaderna, och då främst WTC7, rasade som dominerar diskussionerna. Det är talande att den mest seriösa organisationen inom sanningsrörelsen, Architects and Engineers for 9/11 Truth, valde att lägga tonvikten på just WTC7 när man storsatsade på en påkostad kortfilm om 9/11:

                Att USA:s regering hade förhandskännedom om attackerna är ett i jämförelse förhållandevis okontroversiellt påstående. USA:s största tv-kanal Fox News rapporterade redan i december 2001 något än mer kontroversiellt, nämligen att Israel skulle haft förhandskännedom om attackerna:

                1. Jag drar slutsatsen att tvillingtornens fall liksom skadorna på Pentagon orsakades just av flygplanen. När det gällde tvillingtornen blev konsekvenserna så dramatiska på grund av att dessa skyskrapor av ekonomiska skäl hade byggts med en helt annan teknik än gamla betongskrapor som exempelvis Empire State Building.

                  Som framgår av min bok hade ett antal regeringar och underrättelsetjänster fått in vad som bara kan beskrivas som förhandsinformationer om de kommande attackerna. Sådan information gick vidare till amerikanska myndigheter. Det är egentligen inte konstigt och borde inte vara kontroversiellt. Vad som är märkligt är att Vita huset efter attackerna med sådan envishet nekade till att ha tagit emot någon som helst förhandsinformation. Det tror jag är kopplat till det faktum att man inte vidtagit några som helst säkerhetsåtgärder för att vare sig förhindra vad som skedde eller åtminstone försöka minska de tänkbara skadorna så mycket som möjligt.

                  Det är förvisso så att min bok inte ägnas särskilt mycket åt de mer långtgående tekniskt inriktade konspirationsteorierna. Vissa av dem uppfattade jag som så bisarra att de skulle flytta bokens fokus från det jag tyckte var viktigt – det politiska skeendet kring 11 september.

                  1. ”Jag drar slutsatsen att tvillingtornens fall liksom skadorna på Pentagon orsakades just av flygplanen”, skriver du. Men vad kommer du fram till om WTC7 som föll trots att byggnaden inte träffats av något flygplan? Det är ju den punkt där ”konspirationsteoretikerna” har som bäst på fötterna, så därför borde den vara mest relevant att ta upp i en bok som försöker utvärdera dessa alternativa teorier.

                    Tack förresten för dina utförliga svar på mina många frågor! Jag är nyfiken även på vad du har att säga om andra ”konspirationer” än 9/11 och tänker därför införskaffa den bok som avhandlas i blogginlägget ovan. Bör jag även köpa boken som bara handlar om 9/11, eller blir det tårta på tårta?

                    1. Jag kommer inte fram till något bestämt svar om WTC 7. Indirekt medger jag bara att den saken behöver utredas ytterligare.

                      Min bok om 11 september avser faktiskt inte att utvärdera raden av konspirationsteorier i ämnet. Den avser att försöka diskutera vad som faktiskt hände och där gjorde jag ett val och bestämde mig till exempel för att inte fördjupa mig i den detaljerade debatten om alternativa förklaringar till att tvillingtornen rasade. Det valet kan givetvis ifrågasättas, men det är lättare att diskutera det när du läst vad jag skrivit.

                      Boken om 11 september har en utförlig notapparat. I boken ”Konspirationer” har kapitlet om 11 september bara en källförteckning. Annars får du mer för pengarna om du köper ”Konspirationer”. Är det någon särskild källuppgift du vill detaljkolla så är du välkommen att kontakta mig.

  12. Jag tror på en konspiration kommunister och extremister försöker smutskasta väst för att själva försöka få makten.
    Då sprider dom ut att CIA sprängde tornen.
    Det finns extremister terrorister politiska extremister som avsiktligt försöker demoralisera väst.
    Dom ljuger och sprider falsk information, svaga personer kan gå på det.
    Jag tror att det finns konspirationer, vi ser extremisterna överallt i tidningar och på nätet, även här borde dom finnas.

    Byggfel och brister i byggnaderna kan mörkläggas för att inte skadestånd ska kunna betalas ut myndigheterna kan dra en vit lögn, utredningen får brister som folk ser.

    Man flyger inte in med plan och spränger samtidigt antingen spränger man eller så använder man plan inte båda sakerna samtidigt det är totalt osannolikt.
    Det påstås att byggnaden rasade av sprängningar varför ska man då flyga in plan?
    Jag tror inte att Amerikaner skulle göra detta mot sig själva 20-50 personer skulle vara inblandade då osannolikt det var inte en president som kunde reta upp någon.

  13. Sista huset som föll om det inte hade träffats av bitar från tvillingtornet så skulle en sprängning ha avslöjat CIA, därför är det osannolikt, skulle CIA placera sprängämnen och hoppas på att spillror träffar sista huset så dom kan spränga det.
    Det är inte rimliga teorier.
    Byggnaden var bygd av ett kapitalistiskt företag som bara var giriga och fuskade, det är mer trolig.
    byggnaden var ett fuskbygge.

    Termit pratas det om vilka ämnen användes i byggnaderna när dom byggdes? ett misstag som mörkas?
    Luftskeppet Hindenburg var målat med termitfärg.
    ”Vissa experter menar att det snabba brandförloppet berodde på metallfärgen som duken var målad med. Den innehöll metaller vilka tillsammans och i rätt proportioner kan skapa en termitreaktion”

    Jag läste något om att ämnena fans i husen från början men det kan jag ha fel i.

  14. Tack för beskedet. Jag ser nu att böckerna inte är särskilt dyra, så jag köper nog båda två. Efter att tidigare ha läst Mörkläggning har jag mycket stort förtroende för din grundlighet och analysförmåga, så det ska bli intressant att ta del av vad du skriver.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s