Debatt i Aftonbladet TV: Borde Palmeutredningen skrotas?

cantwell
Aftonbladets Oisín Cantwell: ”Jag känner mig förvissad om att den person som fälldes i tingsrätten och friades i hovrätten är mördaren.”

ÄR DET DAGS ATT SKROTA Palmeutredningen?

Den frågan blev temat för minidebatten mellan Aftonbladets krönikör Oisín Cantwell och mig i tidningens TV-studio i morse. Cantwell tycker, som många säkert noterat, att saken är klar: Pettersson är troligen skyldig, ytterligare bevis kommer inte att dyka upp.

Så tänker inte jag. Och jag är i ett rätt stort sällskap. Många av Aftonbladets läsare vill gärna få ny information om vad som hände på Sveavägen den där gången, annars skulle inte tidningen skriva så mycket om ämnet. Och rikspolisstyrelsens Palmegrupp tycks för sin del jobba seriöst med att granska de senaste uppgifterna om möjlig sydafrikansk inblandning, där vill man tydligen också få fram relevanta fakta.

Men, det är klart, vi kanske är obotliga optimister allihop. Vi som vill veta.

Annonser

Är Arlandamannen identisk med Grandmannen?

arlanda

Mannen i keps till vänster på bilden, fångad på film av en TV-fotograf, har pekats ut som identisk med den sydafrikanske agenten Eugene de Kock. Nu visar Palmeutredarna intresse även för mannen intill honom i röd keps.

UPPMÄRKSAMHETEN KRING mannen i keps som filmats på Arlanda dagen efter Palmemordet har satt observationerna av en mystisk man utanför Grandbiografen på mordkvällen i fokus.

Mårten Palme vittnade tidigt om en man med keps och troligtvis också stålbågade glasögon som visade intresse för Palme i samband med att statsministerparet lämnade biografen och inledde promenaden Sveavägen söderut.

Flera andra vittnen från Grand har också berättat om en mystisk man med keps och glasögon.

Under Palmerättegången drev åklagarna tesen att Grandmannen var identisk med Christer Pettersson och att denne följt efter makarna Palme från biografen – trots att denne inte brukade använda vare sig keps eller glasögon.

Aftonbladet berättar att Palmegruppen nu försöker identifiera inte bara mannen i keps på Arlanda som tidigare uppmärksammats, utan också en annan man i röd keps som förefaller vara i hans sällskap.

Tidningen har också varit i kontakt med Mårten Palme som följer nyhetsrapporteringen och säger att han står fast vid sitt vittnesmål från mordnatten.

Fokuserar Palmegruppen på en mordkomplott?

polistidn

SYDAFRIKASPÅRET OCH PKK-SPÅRET. Är det de två spåren som står i centrum för Palmegruppens intresse?

Det låter så i nya numret av Polistidningen, utgiven av den fackliga organisationen Polisförbundet.

Chefen för Palmegruppen, Hans Melander, säger att det är ”ingen hemlighet att framförallt två gamla spår fortfarande lever, uppslagen som kallats Sydafrikaspåret och PKK-spåret”.

Artikeln som har rubriken ”Palmegruppen hoppas på nytt blod” handlar mycket om att många yngre poliser inte vet något om Olof Palme och att det är svårt att hitta nya medarbetare i gruppen när gamla går i pension. Och formuleringen om PKK-spåret och Sydafrikaspåret är det enda som står i artikeln om vad Palmegruppen har i fokus, vilket ju ger uttalandet en viss tyngd.

För den som följt Palmeutredningen är det lätt att bli överraskad – inte för uttalandet om Sydafrikaspåret kanske, men definitivt när det gäller PKK-spåret. Det spåret har blivit grundligt utrett tidigt i utredningen och brukar betecknas som avfört.

För den som inte kommer ihåg eller inte var med på den tiden: PKK är den kurdiska organisation som sedan länge varit indragen i en tidvis mycket våldsam konflikt med turkiska staten. Men PKK har aldrig knutits till mord på politiker i Västeuropa och det skulle vara mycket anmärkningsvärt om man som enda undantag från den regeln valt att mörda just Olof Palme, en politisk ledare som av många sågs som en symbol för de förtryckta folkens rättigheter. Det är också svårt att föreställa sig någon som helst nytta för PKK med att utföra ett sådant dåd – utom möjligtvis för att bevisa att man var en kraft att räkna med, en gruppering som kunde få saker att hända. Men i så fall hade det varit logiskt om organisationen tog på sig statsministermordet, och det gjorde man inte alls.

Kretsen av PKK-are i Sverige var också hårt övervakade av Säpo vid tiden för Palmemordet och hade rimligtvis mycket små möjligheter att planera ett attentat mot statsministern även om de av någon anledning skulle ha velat göra det.

Den förste spaningsledaren Hans Holmér byggde hela sin strategi på att försöka knyta PKK till mordet, men misslyckades fullständigt. Holmérs gode vän, den politiske fixaren Ebbe Carlsson, försökte återuppliva PKK-spåret efter Holmérs avgång. Men det slutade i ett lika stort fiasko. Efter det har PKK i stort sett varit borta från både mordutredningen och tidningarnas skriverier om Palmemordet.

Det finns ändå något som PKK-spåret och Sydafrikaspåret har gemensamt. Och det är att båda spåren bygger på hypotesen om ett organiserat och planerat politiskt attentat. Länge har den förklaringen till Palmemordet fått ge vika för teorin att det var en ensam och mer eller mindre förvirrad gärningsman som sköt Palme. Kanske ska man helt enkelt tolka Hans Melanders uttalande som att utredarna intresserar sig för de vittnesuppgifter som tyder på en mordkomplott?

Att medarbetare i Palmegruppen inte bundit sig för varianten med den ensamme galningen framkom också i en intervju i Polistidningen med gruppens verklige veteran, Lennart Gustafsson, som gjordes för mindre än ett år sedan. Där avvisar han att det skulle ha varit Christer Pettersson som skjutit Palme och säger att det måste ha varit någon ”med helt annan kapacitet än Pettersson”. Gustafsson avslutar med att säga att det också kan ”vara så illa att det var ett synnerligen välplanerat mord med flera inblandade som skuggade statsministern under lång tid utan att upptäckas.”