Är Arlandamannen identisk med Grandmannen?

arlanda

Mannen i keps till vänster på bilden, fångad på film av en TV-fotograf, har pekats ut som identisk med den sydafrikanske agenten Eugene de Kock. Nu visar Palmeutredarna intresse även för mannen intill honom i röd keps.

UPPMÄRKSAMHETEN KRING mannen i keps som filmats på Arlanda dagen efter Palmemordet har satt observationerna av en mystisk man utanför Grandbiografen på mordkvällen i fokus.

Mårten Palme vittnade tidigt om en man med keps och troligtvis också stålbågade glasögon som visade intresse för Palme i samband med att statsministerparet lämnade biografen och inledde promenaden Sveavägen söderut.

Flera andra vittnen från Grand har också berättat om en mystisk man med keps och glasögon.

Under Palmerättegången drev åklagarna tesen att Grandmannen var identisk med Christer Pettersson och att denne följt efter makarna Palme från biografen – trots att denne inte brukade använda vare sig keps eller glasögon.

Aftonbladet berättar att Palmegruppen nu försöker identifiera inte bara mannen i keps på Arlanda som tidigare uppmärksammats, utan också en annan man i röd keps som förefaller vara i hans sällskap.

Tidningen har också varit i kontakt med Mårten Palme som följer nyhetsrapporteringen och säger att han står fast vid sitt vittnesmål från mordnatten.

Annonser

267 reaktioner på ”Är Arlandamannen identisk med Grandmannen?

  1. Det skulle inte förvåna mig om Eugene de Kock var inblandad i mordet. Birgitta W:s teckning tillsammans med Mårten Palmes vittnesmål från ABF-bokhandeln visar i vart fall att någon med liknande signalement sågs där vid Grand efter bion.

    Sökte konspiratörer bland vana mördare som tyckte illa om OP så kan Eugen de Kocks namn mycket väl blivit aktuellt. Dessutom så besökte de Palmehatande nazi-poliserna Sydafrika och kan mycket väl ha haft kontakt med och kanske lejt de Kock.

    http://iesho.blogspot.se/2015/02/21-murder-of-swedish-prime-minister.html

    1. Tror du verkligen själv att den (ö)kände polischefen Eugene De Kock skulle ha varit på plats i egen hög person om Sydafrikas säkerhetstjänst hade bestämt sig för att skicka ut en mordpatrull till Stockholm för att tysta enkritiker av aparthaiedsystemet? Tror du att Sydafrikas säkerhetsstjänst ”passade på” att mörda Sveriges statsminister när de ändå var på besök i stan på grund av folkriksdagen? Det finns ingen rim och reson i det resonemanget anser jag.
      Högerextremister är naturligtvis avskyvärda på alla sätt och vis (liksom alla jobbiga extremister är det av alla de slag) men nog är det så att statistiken säger att det är vänsterextremister som har gjort sig skyldiga till flest våldsbrott i världen om jag inte missminner mig. Jag tycker att den saken är för lite diskuterad när det gäller just MOP faktiskt.

      1. Förutsatt att han hade ”kvalifikationer” som kunde utnyttjas så kunde han nog skickas för att delta i mordet på Olof Palme. Men jag tror inte att Sydafrikas säkerhetstjänst var spindeln i nätet utan att han lånades ut till ideologiskt likasinnade.

      2. de Kock var på inget sätt känd år 1986. Det är först 1989 som verksamheten på den hemliga sydafrikanska säkerhetstjänstens farm Vlakplaas avslöjades. Det avslöjades i tidningen Vrye Weekblad av dess tidigare chef Dirk Coetzee, som berättade om mördande som ägt rum av apartheidmotståndare under 80-talet. Operativ chef för mördarpatrullen C1 på Vlakplaas var de Kock. Avslöjandet väckte stor uppmärksamhet i Sydafrika. de Kock försökte senare mörda Coetzee för sitt avslöjande. Mordet på Palme ägde rum en vecka efter apartheidkonferensen i Stockhom och en kort period innan Palme skulle företa ett planerat statsbesök i dåvarande Sovjetunionen. En väl vald tidpunkt för att skapa falskt motiv för mordet. Den s.k sydafrikanska mästerspionen Craig Williamson som på flera håll blivit utpekad som hjärnan bakom mordkonspirationen, nyttjade just de Kock till flertal mord och bomb operationer, bland annat i London 1982. I filmen ”Prime evil” (finns på Youtube)som de Kock kallades bland övriga agenter, kan du se och höra hur Craig Wiliamson talar om de Kock med lyster i blicken och beundran i rösten. Det är bekräftat att Craig Williamson befann sig i Stockholm veckan före mordet.

  2. Ärligt talat, man ser vad man vill se. Arlandamannan liknar min pappa – som inte heter Eugene de Kock och som aldrig var på Arlanda i 1986.

    1. Nu handlade förstås det här inlägget om EDK och inte CP så jag ser inte alls kopplingen till din kommentar utifrån den aspekten. Vi som följer denna blogg är nog medvetna om vem du anser vara gärningsman – det budskapet har tydligt gått fram sen länge! För oss som tror annat blir det då bara tröttsamt när CP kommer upp trots att kommenterat inlägg handlar om något helt annat.

      1. Jag är förvisso också medveten om att Ulf brukar återkomma till misstankarna mot Christer Pettersson. Och det händer att jag tycker att du, Ulf, upprepar dig. Men jag har samtidigt respekt för att den som anser att Pettersson var mördaren ser det som sin uppgift att avfärda andra teorier och jag har inte i den senaste debatten tyckt att det funnits skäl att gå in som administratör och markera.

        Däremot kan det ju vara klokt att tänka på att andra debattörer verkligen kan tröttna om de tycker sig ha hört synpunkter förut.

      2. I inlägget skrev Gunnar Wall att CP inte brukade använda glasögon. Då påpekade jag bara att man sett CP med glasögon och det till och med i TV, så jag håller inte med om att inlägget inte alls handlade om CP. (Han var inte huvudperson i inlägget men han nämndes).

        1. Har aldrig sett CP i glasögon före mordet. Däremot långt efter att han frikändes i TV 3. Men kan du visa upp en bild på CP i glasögon före den 28 februari 1986 så lägg ut den här.

  3. ANC mötet måste varit bevakat av agenter från Sydafrika, Eugen kunde varit där han kan vara oskyldig och lämnade Sverige den dagen av en ren slump.
    Han kunde även rest med falsk pass agenter gör det.

    ANC mötet måste varit bevakat, det borde då ha funnits agenter i Sverige men det betyder inte att dom dödade OP.
    Motiv finns, dom var där, tillfälle fans, dom har gjort liknande mord förut.

    Sydafrika måste ha dokument om bevakningen av ANC i Sverige, eller så är alt förstört.
    Har dom dokument så kan det visa att dom var där men inte dödade OP.
    Finns det inget dokument och dom faktiskt var där så styrker det ett mord på OP
    Finns det dokument över deras verksamhet i övriga länder men ett dokument saknas om bevakningen av ANC i Sverige före mordet så pekar det mot en mörkläggning.

    Som jag ser det så stämmer mycket om Sydafrika utförde mordet.
    Vapnet och kulan tyder på att mördaren trodde att OP kunde bära skyddsväst.
    Vapnet är inget som gangster vill använda för stort och för tungt
    Sannolikheten för att ett sådant vapen med en sån kula används av en som CP är låg.
    Hur vanlig var patronen bland kriminella på den tiden?
    Sannolikheten för att en agent skulle använda det vapnet och kulan är mycket hög.

    1. Håller inte med, ett proffs skulle inte utsätta sig för den exponeringen som mordutförandet medförde. Det var många som hörde eller såg delar av mordet, mördaren var omaskerad, han var kvar så pass länge att huvudvittnet kunde se honom under flera sekunder m.m. Inte ens Palme visste att han skulle gå förbi Dekorima så sent som 2-3 minuter innan mordet (när de hux flux valde att korsa Sveavägen för att kolla i skyltfönster på andra sidan) så hur skulle då mördaren kunna veta det? Dessutom var promenaden hem oplanerad, fanns flera andra alternativ när de stod och pratade med Mårten utanför Grand. Mördaren kunde inte då veta hur Palme skulle ta sig hem. Varför göra det svårt för sig, ett proffs hade väl gått in hemma hos Palme och dödat honom utan några vittnen närvarande. Då hade inte mordet upptäckts kanske förrän nästa dag. Cedergren hade Magnumrevolvrar hemma hos sig och han var inte någon agent i.a.f

      1. Och biobesöket beslutades inte förrän sent på eftermiddagen/kvällen. De hade nämnt tidigare att de ev. skulle på bio men inte till vilken bio och vilken tid.

        1. Dom måste ha haft bevakning på bostaden, det har diskuterats förut.
          Se även eventuell telefonavlyssning.
          Den som bevakar är obeväpnad och för informationen vidare, skjuta vid bostaden är nog inte lämpligt.
          Den som bevakar följer med en bit och lämnar över till nästa, när dom ser Palme gå in på biografen hämtar någon vapnet och sen ser dom om dom kan få ett bra tillfälle.
          Om detta stämmer så borde dom ha försökt flera gånger innan men inte fått ett bra tillfälle.
          walkie-talkie måste dom ha behövt för sin kommunikation före och under mordnatten.
          ATT LYCKAS I FÖRSTA FÖRSÖKET ÄR INTE TROLIGT.
          Mystiska händelser före mordet borde finnas.
          Mordet måste utföras på ett sådant sätt att det inte är uppenbart att det är agenter som är inblandade.
          Därför kan dom inte döda Palme runt bostaden för då skulle vittnen kunnat koppla folk runt bostaden till mordet.

          Alt stämmer med en konspiration.
          Men alt måste bevisas först.

          1. Tycker snarare att det hade varit mycket smidigare att ta sig in i bostaden och mörda Palme därinne utan vittnen än att mörda honom på öppen gata med en massa vittnen, riskera att åka fast direkt efteråt m.m. Proffs hade lätt kunnat ta sig in i Palmes bostad och mördat dem därinne på kvällen- då hade dem inte upptäckts förrän dagen därpå dessutom. Mördaren hade mycket tur som lyckades undkomma efteråt med tanke på att det fanns poliser inte långt därifrån, t ex en polisbil åkte förbi uppe på Malmskillnadsgatan bara någon minut innan mordet.

            Som jag skrivit så kan du heller inte planera något du inte vet. Palme själv visste inte bara 2-3 minuter innan skotten att han skulle gå förbi Dekorima kl 23:21 så hur skulle då mördaren kunna veta det? Ej heller när de stod utanför Grand ca kl 23:15 och pratade med Mårten visste dem hur de skulle ta sig hem- fanns flera olika alternativ.

            1. Och något bevis för att Palmes telefon var avlyssnad fanns inte, ej heller att bostaden ständigt var bevakad.

              1. Om Palmes telefon var avlyssnad eller hans bostad bevakad så är väl en av huvudhypoteserna att den saken gjorts av – eller med hjälp av – folk inom svenskt säkerhets- eller underrättelseväsende. Det finns i så fall flera tänkbara motiv. Ett är att kartlägga eventuella hot mot statsministern. Ett annat är att det fanns en önskan att kartlägga Palmes kontaktnät och politiska aktiviteter, kanske under föreställningen att Palme kunde ha olämpliga kontakter och att det kunde skada Sverige. Kan man också tänka sig ett tredje motiv – att det fanns planer på att helt enkelt gå till attack mot Palme på det ena eller andra sättet? Det behöver inte innebära våldsam attack utan också insamling av faktauppgifter som skulle kunna användas för att svärta ner Palme. Men bland sådana krafter som ansåg att Palme var ett hot mot Sverige – och de fanns! – kan man inte utesluta att tanken även fanns att helt enkelt göra sig av med statsministern rent fysiskt.

                Det finns förvisso inga bevis för sådan övervakning, bara indicier. Men det är kanske inte så överraskande att Palmeutredningen i alla fall hittills inte tycks ha ägnat sig åt att försöka leta efter bevis för sådant.

                1. De undersökte det efter mordet men fann inget bevis som tydde på ständig övervakning eller telefonavlyssning.

              2. Det var SÄPO som företog den undersökningen och konstaterade att ingen avlyssning hade förekommit. Det är i sammanhanget detsamma som att låta en misstänkt inbrottstjuv göra brottsundersökningen. Du kan läsa mer om hur utredningen mot Pettersson gick till och även en hel del om Sydafrika på min hemsida. solutionpalme.com

                1. Du kan tro på en konspiration även när det gäller det, men om de inte hittade några bevis för avlyssning eller ständig bevakning av Palmes bostad så får man acceptera det.

                  1. Dålig jämförelse. Du menar att Säpo är inblandade i Palmemordet? Vilka konkreta bevis har du för det?

                    1. Jag ska ge dig lite information sedan får du använda lite logiskt tänkande som svar på din fråga.

                      I en intervju av författaren Anders Jallai med Olof Frånstedt, SÄPO-chef för avdelning svensk kontraspionage under åren 1967 – 1978, framkom det att Frånstedt fick uppgifter från de västliga underrättelsetjänsterna engelska MI6 och amerikanska CIA att Palme samarbetade med den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB. Uppgifterna hade vid olika tillfällen lämnats personligen till Frånstedt av operativa chefen för CIA:s kontraspionage, James Jesus Angleton och underrättelseanalytikern för brittiska MI6, Peter MacKay. Statsminister Olof Palme var enligt uppgifterna som delgavs SÄPO, misstänkt som det kallades för ”agent of influence” för KGB. Uppgifterna till CIA och MI6 hade kommit från avhoppade KGB agenter och var väl underbyggda enligt CIA och MI6.

                      Läs nedanstående text som handlar om det grundläggande uppdrag svensk underrättelse- och säkerhetstjänst har som utgår ifrån beslut fattat av Sveriges regering och riksdag, sätt det sedan in i ovanstående sammanhang.

                      ”Underrättelse- och säkerhetstjänsten bedrivs nationellt och internationellt och tillämpas i både freds- och krigstid. Via inhämtning och bearbetning av information om nationer, personer, organisationer och områden skapas beslutsunderlag. Syftet med informationsinhämtningen är att klarlägga och motverka hot”.

                      Buggning, infiltration i personers närhet och telefonavlyssning var och är vardagsmat för länders säkerhetstjänster för att komma över information. Det är en strategi som ligger väl i linje med länders säkerhetstjänsters sätt att samla in information i syfte att motverka hot. Således även SÄPO oavsett om det är tillåtet eller inte enligt svensk lag.

                      Med den informationen som SÄPO fick sig till dels av CIA och MI6 hade det varit tjänstefel med det uppdraget SÄPO har och hade som utgick från Sveriges regering och riksdag om de inte hade övervakat Palme. Den slutsatsen behöver du inte vara någon Einsten för att begripa.

                      Att bevisa vad en underrättelsetjänst sysslar med är oerhört svårt eftersom de verkar under stark sekretess och i all hemlighet, men att de sysslade med avlyssning finns det flera exempel på som framkommit.

                      Jag kan ge dig ett exempel när det gäller svårigheter att insamla bevis när det gäller säkerhets- och underrättelsetjänster.
                      Jag lämnade en del uppgifter till PU 2011 om bland annat Eugene de Kock.
                      När det var klart stängde Lennart Gustafsson av bandspelaren och så frågade han mig: Sten vad tror du om det här egentligen? Kort svarade jag att jag är helt övertygad om att det var Sydafrikas säkerhetstjänst på uppdrag av apartheidregimen som låg bakom mordet. Lennart svarade då:. Jag tror väl mer på det än Pettersson,men vi kan fan inget göra. Jag frågade då: Vad menar du? Ja, du vet ju vad det handlar om, det är underättelsetjänster, vi får inte ut någon information, så vi sitter där vi sitter.

                      Som bekant har Lennart Gustafsson varit engagerad i Palmeutredningen sedan den 1 mars 1986. Och bör ju ha mer information om utredningen än både du och jag. Men du kanske anser att du vet mer än honom när det gäller Pettersson,trots att stora delar av utredningen är hemligstämplad.

                2. Det är ändå inget bevis för att just Palme blev avlyssnad och bevakad på mordkvällen. Du kan spekulera i att det var så men du kan inte veta säkert, bevisa det. Säpo ansåg knappast att Sveriges statsminister skulle varit en säkerhetsrisk för Sveriges nation, stat och därmed skulle varit avlyssnad och bevakad ständigt varje timme i 15-20 år. Det mesta pekar inte på en konspiration bakom mordet utan snarare en ensamagerande gärningsman. Ingen visste att Palme skulle ut på mordkvällen, inte ens livvakterna. Det beslutades sent och innan dess visste ingen vart och när Palme skulle. Fanns flera biografer och starttider. Mördaren fick antagligen syn på Palme när han skulle till bion eller var i närheten av Grand och då bestämde sig för att han skulle mörda Palme ett par timmar senare.

                  Palmeåklagarna och fd riksåklagare och övrig spaningsledning t ex Ölvebro m.f.l. bör ha mer information än både Lennart Gustafsson och dig m.f.l. t ex Leif GW . Du kanske anser att du vet mer än alla dem? Bara för att just han tror på en konspiration betyder inte det att det är sanningen, för nästan ingen annan polis som varit delaktig i Palmeutredningen anser det. I en anonym omröstning i slutet av 1980-talet trodde 29 av 35 poliser att CP var mördaren. Det har fd biträdande spaningsledare Ingemar Krusell skrivit i sin bok: ”Palmemordets nakna fakta”.

                  http://www.dn.se/arkiv/nyheter/vittnesmal-forsvarar-rattslig-losning-inte-narmare-mordaren-maste-vara-lik

                  Anders Stening, juristprofessor med inriktning på processrätt som följt Palmeutredningarna bland annat som expert i den tredje Palmekommissionen anser att Polisens huvudhypotes om en ensamagerande gärningsman är mycket rimlig:

                  ”Stening menar att just det faktum att ingen kände till var paret Palme skulle befinna sig på mordkvällen, de ändrade hastigt sina planer, är den verkligt svaga punkten för dem som tror att mordet begicks av en organisation med politiska motiv.

                  – Detta talar för att man bör räkna bort sådana som skulle ha planerat det här. Mordet måste vara något som kunde inträffa med viss snabbhet under kvällen.

                  – Slumpbilden är den fullkomligt överlägsna, att någon råkar få syn på Palme, och kan räkna ut att han snart kommer att gå ut från den där bion, säger Stening som anser att polisens huvudhypotes, att dådet utförts av en ensam galning, är mycket rimlig.

                  Enligt Anders Stening är Sydafrikateorin lika tilltalande av politiska skäl, som den är tvivelaktig av polisiära. Att Palme mördats av apartheidregimen är betydligt mer begripligt och heroiskt än om han fallit offer för en vettvilling”.

                  1. Dessutom tvivlar jag på att Lennart Gustafsson skulle varit så förtrolig med dig efter ett förhör och sagt dem sakerna till en privatperson.

                    1. Det kanske vara värt att påminna om att Lennart Gustafsson när han intervjuades i Polistidningen gjort klart att han personligen inte tror att det var Christer Pettersson utan tycker det är mer fruktbart att överväga andra alternativ, inklusive att det var ett välplanerat mord med flera inblandade. Se http://polistidningen.se/2014/05/lennart-gustafsson-tanker-pa-palmemordet-varje-dag/

                      Det är inte så väldigt långt ifrån de tankegångar som Sten Flygare refererar.

                    2. Du tvivlar bara på det du inte vill tro på för att det inte stämmer överens med din egen övertygelse och det får ju stå för dig.Men ha klart för dig att den dagen jag skulle få för mig att ljuga om en sådan sak så länge jag är vid mina sinnens fulla bruk, den dagen finns inte.

                    3. Nej jag tvivlar på sådana saker som inte kan bevisas. Konspirationsteorier har blivit en fixering bland de flesta privatspanare. Det är olyckligt att man inte kunde döma en mördare redan 1986. Personer hade antagligen spekulerat och fantiserat långt senare ändå men det hade nog inte varit så stort, omfattande fortfarande 29 år senare. Vill folk sitta och spekulera får de göra det men inget lär kunna bevisas så här långt efter mordet. Holmér förde utredningen på avigvägar och så förde man en dålig polisutredning första året t ex så brydde man sig inte ens om att kontrollera CP:s alibi m.m. Granskningskommissionen kritiserar bland annat detta. Det visar på en nonchalans, fixering på kurdspår, Holmérs ledarskap där han körde över åklagarna m.m. och inkompetens av den första spaningsledningen 1986-87. Oavsett vad man tror så blev CP ändå åtalad, dömd, friad för mordet och en resningsansökan mot honom skickades av åklagarna till HD flera år senare.

                    1. Du kan inte bevisa dina påståenden så villfarelser kan man undra vem som håller på med.

                    2. Om den här diskussionen ska vara meningsfull så tycker jag man ska vara sparsam med att i största allmänhet hävda att meningsmotståndaren inte kan bevisa sina påståenden. Jag tror vi alla förstår att det finns mycket lite som är bevisat när det gäller Palmemordet. Sedan kan det finnas olika argument för respektive mot att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt. Framför gärna sådana argument – om de inte nyligen varit framförda, ska jag kanske tillägga.

              1. Och det vet du? Väldigt låg sannolikhet att ett möte ägde rum vid Dekorima kl 23:20-23:21. Inget av vittnena som gick förbi eller som stod vid, på mordplatsen bara minuterna, minuten innan mordet såg något möte mellan makarna Palme och mördaren, ej heller mördaren vid Dekorima. Det visar att mördaren inte kom dit flera minuter innan utan bara någon minut innan eller ännu kortare tid. Detsamma ansåg Stockholms Tingsrätt år 1989 och Granskningskommissionen år 1999. Det är logiskt eftersom promenaden hem var oplanerad, att de korsade Sveavägen efter gatuköket var oplanerat så mördaren var tvungen att improvisera i det läget. Han förstod att de skulle gå förbi Dekorima och Tunnelgatan så han gick över Sveavägen lite längre fram för att invänta Palme vid Dekorima strax före de kom dit.

                Ca kl 2315: Ålenius och Landgren. Två skådespelerskor som varit och sett samma föreställning av Bröderna Mozart som paret Palme. De stannar en kort stund vid Dekorimahörnan och funderar över om de ska gå igenom den stängda Brunkebergstunneln, men väljer att gå söderut på Sveavägen. De ser ingen annan person vid mordplatsen. Finns också en notering om att de var på mordplatsen 2320, så viss förvirring råder i GMP.
                Ca kl 2317: Rolder med sällskap stannar vid DH under två minuter pga av illamående. Ser inga andra personer där vid tillfället. Rolder stod och rökte utanför Grand när paret Palme kom ut ur Biografen och gick då söderut på Sveavägen.
                Ca kl 2319 Nicola F passerar DekorimaHörnan och ser ingen där och inte heller på Tunnelgatan där han tittar in. Om en liten stund ska han möta paret Palme längre norrut på Sveavägen och lägga märke till Anders B i sin ”Tensonjacka”.
                Ca kl 2320 Hellgren passerar Dekorimahörnan när han promenerar Sveavägen söderut. Ser ingen på mordplatsen.

      2. ”Cedergren hade Magnumrevolvrar hemma hos sig”
        Det duger inte patronen måste även vara med, vad jag förstår så var den kultypen ovanlig.

        Om en agent ville döda OP när skulle han utföra det?
        Fans det något bättre tillfällen än detta?

        Fans det svenska medhjälpare så finns dom här och motarbetar Sydafrika spåret.
        Dom som har skrivit eller skriver böcker om Palme kan även föra ut felaktigheter för att få sälja sina böcker.
        Alla blir inte glada om mordet löses.
        Vissa böcker blir direkt värdelösa.
        50 mille försvinner ingen blir rik, flygare kan möjligen få belöningen.

        1. Cedergrens Magnumrevolvrar var nog lika funktionsdugliga som alla andra. Som sagt med tanke på mordutförandet så kan det inte ha varit något proffs som låg bakom och du kan inte planera något som du inte vet i förväg. Palmes biobesök var oplanerat och det bestämdes sent- vart och när. Promenaden hem var oplanerad, att korsa Sveavägen för att kolla i skyltfönster likaså om man tror på Lisbet och varför ska man inte göra det. Flygare lär inte få någon belöning eftersom Sydafrika inte låg bakom Palmemordet.

          1. Cedergren sade att han lämnat kulor tillsammans med vapnet till CP om det stämmer vet inte jag men det var med i resningsansökan som Riksåklagaren och Palmeåklagarna lämnade in till HD 1997. Förra året kom boken: ”Bombmannens testamente” ut och författarna påstår sig ha ett annat vapenspår men att CP ändå var mördaren. http://www.piratforlaget.se/bocker/bombmannens-testamente/ http://www.svtplay.se/klipp/2273641/losningen-pa-palmemordet

        2. Som jag skrev så hade det ändå varit smidigare att ha utfört mordet hemma hos Palme utan vittnen m.m. Nu var det troligtvis slumpen som gjorde att mordet skedde där det skedde.

          1. En agent kunde stöta på en livvakt eller stoppas av en dörr.
            skjuta inomhus, grannar kunde stoppat honom när han flyr, livvakter kunde funnits i närheten.
            Det kunde funnits poliser i en lägenhet bredvid hela tiden hur ska en agent veta det?
            Hur ska han ta sig in?
            Det kunde ha funnits kameraövervakning som polisen hade för att skydda Palme, fans det vid Palmes hem?
            VHS fans och en agent kan inte veta om bostaden är filmad.
            Palme måste haft larm i bostaden.

            Om agenter utför mordet så är platsen bra vald.

            Jag tvivlar att en agent skulle gjort det i bostaden.
            Ytterdörren måste vara olåst, och sen måste Palme öppna dörren till lägenheten.
            Om jag hade varit med i en konspiration så skulle jag göra som Ulf förneka alla konspirationer, CP är skyldig.
            Var svenskar med så läser dom nog denna bloggen och eventuellt så för dom ut villospår.

            Gunnar en galen ensam mördare läser nog inte din blogg men om svenskar var inblandade så läser dom din blogg, IP kan spåra dom.
            Polisen borde kolla vilka som skriver och läser, om det var en konspiration så lär dom läsa din blogg.

            Jag vill bara ha fram mer fakta om Sydafrika spåret, jag påstår inte att dom utförde dådet, men en del pekar åt det hållet.

            1. Nej, det hade inte varit några svårigheter för proffs att ha tagit sin in i Palmes bostad t ex på kvällen och mördat honom därinne och stuckit därifrån utan något spår. Ytterdörren behöver inte alls varit olåst, larm m.m. Kameraövervakad bostad har väl statsministern inte ens nu? Om poliser varit i närheten så skulle de säkert inte märkt något om ett proffs tagit sin in maskerad och skjutit Palme med ljuddämpad pistol. Hur livvaktsskyddet exakt såg ut i Palmes bostad vet jag inte men efter Palmemordet har statsministern Säposkydd 24 timmar om dygnet men så var det inte innan Palmemordet.

          2. Slumpen? Hade det varit en ensam galning så hade polisen löst detta för länge sen. Men allt vi numera vet om mordet tyder på allt annat än en ensam galning. Tror du verkligen att en missbrukare som CP skulle komma undan med ett statsministermord. Lisbets utpekande är ju som vi alla vet underkänt med råge! Dessutom nästan tre år efter mordet. Och varför finns det förhör med Lisbet från ”Sabb” som fortfarande är hemligstämplat?

            1. Vet? Vart är dina konkreta bevis för en konspiration bakom Palmemordet? CP blev dömd i Tingsrätten och åklagarna ville få upp målet igen i HD 1997-1998. Snarare tvärtom- hade det varit en större konspiration så hade dem antagligen lyckats lösa mordet snabbt. Det mesta tyder på att det var en ensamagerande gärningsman. Lisbets utpekande är inte underkänt av Palmeutredningen, ej heller av tingsrätten m.f.l.

      3. Håller helt med. Inte skulle väl ett proffs ha exponerat sig på det sättet och det är väl just därför jag tänker att det var en ”ensam galning”. En missbrukare enligt Inge M. En borderlinepersonlighet Lisbet enligt. En låginkomsttagare som hade haft en taskig relation med sin farsa. Som bodde i en hyresrätt och som saknade bil. Som sköt Palme av personliga skäl och som väl, då han fick syn på Palme av en slump, fick för sig att Palme skulle utkrävas personligt ansvar genom sin egen död för mördarens alla tillkortakommanden i livet? Så har jag förstått GMP och jag tycker den låter helt rimlig. Däremot passar inte CP in på beskrivningen. Inte ens som Tingströms utsände lakej. Om Tingström själv hade hållit i vapnet hade nog GMP passat bättre in på honom än på CP.

        Så vad gjorde den ”ensamme galningen” en fredag kväll i Gamla stan, på T-banan eller vid Grand? Tänkte han roa sig? Det var ju en lönefredag. Gå på bio? Lyssna på musik? Hade han kanske fått sparken från jobbet samma dag och var förbannad? Han hade kanske bråkat med chefen? Men varför bar han på en stor revolver? Gjorde han alltid det eller var han ute i något ärende där en revolver kunde ha kommit väl till pass? Vilket ärende då isåfall kan man ju undra. Varför beväpnar sig en ensam galning (läs:ensamvarg) överhuvudtaget kan man ju fundera över. Och det med en så stor revolver och specialammunition? Jag tänker mig att GM kan ha fått syn på Palme, ringt och berättat för någon annan palmehatare som hade tillgång till både revolver och specialammunition och som mer än gärna också såg att GM tog livet av Palme. Kanske någon med anknytning till Cedergrens klubb eller Cedergren själv mot bakgrund av att Gm ”rörde sig som en missbrukare” och dessutom hade god lokalkännedom.

        1. Det är inte säkert att gärningsmannen bar revolvern på sig när han fick syn på Palme- den kunde han ha hämtat efteråt. När han såg att Palme gick på bio så hade han ca 2 timmar på sig att införskaffa sig ett vapen.

          1. Jag tror på en ensamagerande gärningsman som fick syn på Palme utanför biografen eller på promenaden från tunnelbanan till bion dvs de kan ha blivit förföljda en kort bit. Håller inte med om att CP inte passar in men det lär väl ha kommit fram. Han blev dömd i tingsrätten men friad i hovrätten och en resningsansökan lämnades in till HD 1997 mot CP. Nuvarande förundersökningsledaren och vice riksåklagaren står fortfarande bakom resningsansökan: ”annars hade vi inte lämnat in den” som hon uttrycker sig i tv-programmet Veckans brott.
            I Efterlyst 2011 tog de upp ett annat spår, också en ensamagerande gärningsman- http://www.tv3play.se/program/efterlyst/241335?autostart=true http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14938975.ab

            1. Rättelse så här sade Kerstin Skarp i Veckans brott: ”annars hade vi inte ansökt om det” dvs resningsansökan.

              1. Om Skarp får frågan om hon fortfarande står bakom resningsansökan framstår hennes svar att hon gör det, ”annars hade vi inte ansökt om den”, som ett bra exempel på vad som brukar kallas ”goddag, yxskaft”. Frågan gällde ju vad hon ansåg om saken i efterhand.

                1. Om du lyssnar och ser på intervjun så säger hon att hon står bakom ansökan fortfarande. Vad är det som är konstigt att förstå med det?

      4. Om man är flera personer utplacerade och skär av vägen för Palme åt flera riktningar är inget vi har någon aning om, men troligtvis har det varit så.

        Du verkar tro att vi vet allt utom vem som sköt?

  4. Jag har varit tveksam till en konspiration för någon kommer att skvallra, försäga sig, erkänna på dödsbädden.

    Eugen har skvallrat.

    Finns det något som bevisar att Sydafrika inte låg bakom mordet?
    En teori som är riktig ska inte ha oförklarade anomalier, finns det iakttagelser som motsäger Sydafrika spåret?
    Eugen kan vara grandmannen han spanade på OP och gav mördaren information om vart OP gick via en liten radiosändare.
    wakitalkie var stora men agenter hade nog tillgång till små sändare.
    Dom skulle inte mördat OP vid biografen för det fans för många vittnen och eventuella livvakter, dom väntar och ser om rätt tillfälle kommer, när OP går bort utan liveakter så ges klartecken.

    Agenter kunde använt wakitalkie.

    1. Kan man bevisa att CP inte var mördaren? Vittnen pekade ut honom och han saknade alibi m.m. Det är vad som kan bevisas som är det relevanta, inte tvärtom. Vilka konkreta bevis finns för att Sydafrika låg bakom mordet?

        1. CP saknade alibi tiden för mordet och hans alibi är underkänt i både tingsrätten och hovrätten år 1989.

  5. Mycket att hålla reda på. Konstiga figurer som Lisbet hade sett utanför bostaden ”vaktandes” dagarna innan, övning i kvarteren vid Sveavägen, Skandiamannen som ingen hade sett, en person som tittade in i ett släckt skyltfönster vid grand m.m. Nu finns det även en Arlandaman med i det hela… Tror det ska mycket till för att få svar på alla frågor. Oavsett är ”erkännandet” i en rättegång
    bland det mest anmärkningsvärda. Vad fanns att vinna förutom att skaffa sig möjliga fiender? Dessutom om det var en konspiration så kan man tycka att ju större konspiration desto större risk tog han.

  6. Jag ser inte Sydafrikaspåret som helt osannolikt men tycker samtidigt att motivet brister lite i logik. Sverige bidrog med stora summor till ANC, så långt är det en tydlig motivbild för apartheidregimen. Men trodde de på allvar att pengarna från Sverige till ANC skulle upphöra om Palme försvann? Beslutet att ge pengar till ANC var knappast ett resultat av enbart Palme. Det fanns en stor uppslutning kring stödet för ANC. Inte bara inom socialdemokraterna utan även bland många andra partier. Det är inte ens säkert att ett regeringsskifte skulle ha påverkat det ekonomiska stödet nämnvärt. Så även apartheidregimen i Sydafrika borde ha varit på det klara med att stödet till ANC knappast kommer att påverkas om de mördar Palme. Så varför ta en sådan risk?

    1. Jo, men var de inte desperata? Ville dom inte skrämmas i så fall för att få ett stopp i ANC stödet tillfälligt åtminstone? ANC kontoret sprängdes ju också

    2. Det handlade inte bara om svenska ekonomiska bidrag till kampen mot apartheid. Palme spelade också en viktig politisk roll som pådrivare av internationell opinion. Man ska komma ihåg att många andra västregeringar hade en helt annan hållning till Sydafrika än vad Sverige hade. Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher stämplade exempelvis ANC som ”terrorister”.

      1. Jeg tenker også at de kan ha vært ganske desperate på denne tiden. Sterke maktbaser og store verdier var truet, og da skjer det vel at man foretar handlinger uten at konsekvensene er så grundig analysert. Jeg tror også at hvis grupper i Sør-Afrika så Palme som en spesielt stor trussel, så var de pga. hans rolle i internasjonal politikk. Han kunne få innflytelse på andre staters holdninger til regimet og til ANC. Hva skulle f.eks. Palme snakke om på Moskvareisen? Et sentralt tema på denne tiden var FNs krav om at Sør-Afrika skulle trekke seg ut av Angola, men Sør-Afrika nektet fordi Cuba hadde styrker der. Ble disse trukket ut var løpet langt på vei kjørt for apartheidregimet. Internasjonal politikk handler jo mye om legitimitet og internasjonal moralsk støtte, ikke bare pengestøtte. Jeg tror som GWP at svenske politi og militære kan ha vært involvert, men samtidig gjør svenske politimenns reiser og kontakter med sør-afrikansk politi meg veldig mistenksom. Det var et merkelig valg av samarbeidspartner.

      2. Samtidigt ser jag Palme som en sorts förhandlare (bland flera världsledare) Klart det inte var 2 klara sidor. För och emot ANC. Det säger du ju inte heller. Men kan göra det enklare att förstå. Annars räcker det med att säga att ANC var kontroversiella i vissas ögon. Det är i just rollen som förhandlare som jag ibland har trott Palme gick för långt till slut med att ta ställning för ANC. Så från Sydafrikas sida var det då några som tog chansen… Jag tror knappt det fanns något land som inte tyckte apartheid var fel. Men jag tror synen på ANC skiftade. Till slut förlitade man sig på Mandela som intog en mer försonande attityd. Även Desmond Tutu hade en stor roll dessförinnan till att försoningspolitiken lyckades. Det ska man inte heller glömma

        1. Er helt enig med deg når du fremhever Palmes rolle som forhandler. Jeg er ingen ekspert på Sør-Afrika, men ville bare peke på litt av kompleksiteten i dette. Det holder ikke å avfeie sør-afrikansk innblanding med argumenter om at ANC fortsatt ville få pengestøtte fra Sverige.

  7. Hittade denna text på detta forum: http://palmemordet.forum24.se/palmemordet-about3-480.html

    http://www.oppetarkiv.se/video/1154471/rapport-13-86-1930

    04:05 in i videon säger mannen med röd mössa när han får tillbaka sitt pass ”tack ska du ha”…

    jämför rösten med förhöret med [”Skandiamannen” Stig E]:

    väldigt väldigt långsökt men likt.”

    Jag tycker även det låter lite likt men svårt att avgöra någon teknisk kunnig kanske skulle kunna separera ljuden så man får loss bara rösten. Det troligaste är nog att man vill att det ska vara likt.
    Precis som att Flygare böjer och bänder på uppgifter för att få det att passa ihop.

    1. Intressant är i alla fall att mannen i den röda kepsen som tackar på svenska utan brytning för att han får tillbaka passet med största sannolikhet är identisk med mannen som i en annan TV-sekvens befinner sig alldeles intill mannen i den blå kepsen med glasögon, han som har pekats ut som eventuellt identisk med de Kock. Möjligen är de i sällskap, det borde underlätta identifieringen.

      1. Asså det är ju helt sjukt vad likt rösterna är. samt även utseendet. man skulle ju rent utav kunna övertygas att Eugene De Kock och Skandiamannen Stig E var polare av nåt slag. finns det ingen möjlighet att polisen kan avföra en sån teori med att kontrollera om rösten är densamma med nån teknologi. för PU handlar ju numera om att avföra spår så långt det bara är möjligt

            1. Arlanda har enligt uppgift inte tillgång till passagerarlistor från flygbolagen, och flygbolagen har tyvärr inte passagerarlistor sparade så lång tid tillbaka.

              Det är flera personer som reflekterat över likheten mellan den så kallade ”Skandiamannen” och en av ”Arlandamännen”,både när det gäller bild och röst. Jag har fått en hel del mail om den saken, sannolikt även PU. Om någon undrar så handlar det om mannen i röd keps, som står framför den utpekade polisöversten inom sydafrikanska Security branch, Eugene de Kock, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20615623.ab.

              De två Personer som syns på nyhetsinslaget från Arlanda dagen efter mordet, antas vara i sällskap. Den som vill kan se filmen här,inslaget kommer efter ca 15.10 in i filmen. http://www.oppetarkiv.se/video/1154409.

              Ytterligare ett nyhetsinslag som sänds i rapport dagen efter mordet kl .19.30, syns mannen i röd keps i profil. Hans vänster öra syns tydligt i närbild. Av den anledningen bör det inte vara några svårigheter att identifiera eller ge avslag på om det är ”Skandiamannen” eller inte. ”Skandiamannen” är ju annars ett vittne som befinner sig vid mordplatsen strax efter att skotten avlossats. Om PU har företagit någon koll när det gäller likheten mellan mannen i röd keps på Arlanda och ”Skandiamannen” vet jag inte.

              En sak kan jag tycka är märkligt. När nu PU på presskonferensen i februari i år, uppgav klart och tydligt att de söker hundraprocentig identifikation på ”Arlandamännen”. Varför visar de då inte profilbilden på mannen i röd keps och dessutom upplyser om att personen i fråga talar svenska och förmodas vara svensk? PU hade ju absolut den möjligheten inför den församlade pressen och övrig media på konferensen. Faktum är att PU har sedan de fick uppgifterna sedan drygt ett år tillbaka i tiden, enbart visat bild på denna person bakifrån vild efterlysning, vilket förvånat mig. Det innebär att möjligheten att någon släkting, granne eller arbetskamrat etc. skulle kunna känna igen honom är i princip obefintligt. Jag har också noterat att personen har samma ljus blå färg på skjortan som polisskjortor. Det behöver inte betyda något, men är ändå en liten detalj värt att notera. Ni kan se filmen här efter ca 4,10 in i filmen. http://www.oppetarkiv.se/video/1154471

              1. I rapportsändningen nämner man att alla som lämnar landet via Arlanda får visa pass och att personnumren registreras. Det är mycket märkligt om detta inte gjorts.

                1. Jag håller med dig. Jag har noterat det också och de bör ju finnas i polisens arkiv, men PU lämnar inte några uppgifter om det, mer än att de sagt att det pågår en utredning om Arlandamännen, men att det är en svår uppgift att lösa. Kan ju finnas en möjlighet att man vet vem mannen är som förmodas vara svensk och därför inte gör en ordentlig efterlysning av honom. Anledningen till det i så fall kan man ju bara spekulera om, men jag har en känsla av att det är något som inte stämmer. Antingen pågår en segdragen utredning om männen på Arlanda, eller också pågår en mörkläggning.

              2. Jag upprepar också det jag sagt på annan plats på detta forum. Utifrån tidsangivelser i förhörsprotokollen kan man hålla det för troligt att Skandiamannen var framme på mordplatsen innan makarna Palme. Hans signalement sammanfaller också med hur de flesta beskrev mördaren. Mörk rock, keps, handväska… Så har vi också mysteriet med att inget av de övriga vittnen sett honom på mordplatsen…

        1. När Birgitta W i Rom talar med UD-mannen/journalisten Anders Hellner anger hon förutom sin iakttagelse på Grand att hon sett samme man vid Slussens T-banestation söndagen den andra mars. Då kan det knappast vara Eugene de Kock som ses på Arlanda på lördagsmorgonen.

          1. Ja du utgår du ifrån att det är Eugene de Kock hon sett på biografen Grand. Det är givetvis högst troligt eftersom hennes teckning på den man hon noterade på biografen Grand uppvisar en absolut slående likhet med just Eugene de Kock. Det vore oerhört märkligt om det skulle vara en ren slump. Hur hon exakt har uttryckt sig till journalisten Anders Hellner vet jag inte och det är ingen uppgift som mig veterligen fått någon större spridning. Jag har ju träffat henne och diskuterat saken om den man hon la märke till på biografen Grand. Hon nämnde då absolut inget om att hon känt igen densamma på slussen två dagar senare, vilket jag är ganska övertygad om att hon hade gjort om hon varit säker om den saken.

            1. Om nu Eugene De Kock flyger iväg på lördagsmorgonen som du påstår kan det inte gärna det vara honom som Birgitta W ser på tunnelbanan under söndagen. Anders Hellners uppgift är tidig , från 20e mars, och är därmed trovärdigare än de Birgitta Ws senare vittnesutsagor. Vittnesforskarna är eniga om att de tidigaste iaktagelserna är de viktigaste och att minnesbilder väldigt ofta ändras efterhand, pga yttre påverkan. Detta sker även om vittnet agerar i god tro. Brevet från Hellner till polisen har varit tillgängligt sedan länge, att den inte fått någon större spridning säger ingenting om dess äkthet. Det gör däremot det faktum att Hellner hör av sig till PU redan den 20e mars.
              http://lennartremstam.blogspot.se/2015/05/lankarkiv-lennart-remstam.html

              1. Det är ett intressant påpekande du gör, Lasse. Och det bör definitivt ses som ett motargument med viss tyngd mot att den man Birgitta såg vid bion skulle vara de Kock. Men frågan är hur starkt motargumentet är. Hellner säger att hon berättat att hon såg mannen på tunnelbanan på söndagen. En rad tänkbara frågor dyker upp: om Birgitta W sa något sådant till Hellner, hur säker var hon? Var det en man som var ganska lik mannen vid bion, mycket lik mannen vid bion eller identisk med mannen med bion? Och oavsett om hennes grad av subjektiv säkerhet var stor är det inte säkert att hon hade rätt.

                Om hon verkligen kände sig säker kan man tycka att uppgiften borde ha återkommit kraftfullt när hon senare uttalar sig. Kan Hellner ha övertolkat betydelsen av vad hon sa?

                Och vidare: kan Hellner eller Birgitta W ha tagit fel på dag, han det ha varit på lördagen hon gjort en iakttagelse – kanske så tidigt att mannen hunnit till Arlanda vid tiden för TV-filmningen? Man kan tycka att människor inte borde blanda ihop vad som hänt olika dagar när det gäller händelser som framstår som viktiga. Men sådant händer ju.

                Inget av detta är sagt för att avfärda Hellners uppgift. Jag vill bara påminna om att vi rör oss med osäkerheter i flera led.

                Och när det gäller den underliggande frågan: för min del menar jag inte att det på något sätt är bevisat att de Kock var vid Grand. Men det är en intressant hypotes, en uppfattning som jag föreställer mig att Palmegruppen delar eftersom den åter tog upp Arlandafilmen vid pressträffen i februari i år.

                1. Hej Gunnar! Det är rätt det du skriver om att det råder osäkerhet i flera led i frågan Hellners och Birgitta Ws uppgifter. Jag anser att hennes uppgifter ofta övervärderats kraftigt på grund av att hon är en duktig konstnär. Hennes iaktagelse av mannen som ligger till grund för hennes teckningar med det ångestfyllda uttrycket härrör från en iakttagelse på max ett par sekunder. Redan där finns stora möjligheter till misstag. Birgitta W har medgett att hon gjort sina bilder efter att hon sett fantombilden som grundar sig på en annan tecknerskas iaktagelse ,Birgitta W har också tyckt sig se likheter med både Viktor Gunnarsson och Christer Pettersson. Allt detta sammantaget gör att man måste analysera hennes iaktagelse med stor försiktighet.

                  1. Till Lasse Larsson. Jag har haft ett möte med Birgitta Wennerling och diskuterat hennes vittnesmål från biografen Grand. Jag redogör för det med hennes egna ord i ett helt kapitel i min bok ”Olof Palme och Sydafrika”. Jag rekommenderar dig att läsa det, vilket du sannolikt inte har gjort, Du får då bättre information och fakta än den du nu besitter. Boken finns att beställa på biblioteken. Sedan kan du återkomma och diskutera saken.

                    1. Sten Flygare. Hade du läst Anders Hellners brev innan jag lade ut det här på Gunnar Walls blogg?

  8. En ensam galen mördare motsägs delvis av fakta.
    Han går inte omkring med en så stor revolver, en slump att han såg Palme och tog upp revolvern och skjöt, är inte så troligt.
    Sannolikheten för att en galen person ska skaffa en sån revolver och den ammunitionen medvetet för att döda Palme är inte så hög, han köper första bästa vapen som erbjuds.
    Galen mördare fick se Palme gå inpå biografen och sen åker hem och hämtar ett vapen av denna typ är osannolikt, det är vapnet och kulan som gör det osannolikt.

    Dom flesta illegala vapen var inte så kraftiga och inte med en sådan kultyp.
    Sannolikheten att en ensam galen mördare köper just ett sånt här vapen är låg.

    En amatör vet inte varför denna kulan var så lämpad för mordet, det talar för en viss kunskap.
    Kulan stör mig det är ingen vanlig kula, om det hade varit en vanlig kula så skulle den ensamma galningen var mer sannolikt.

    Pistol och revolverkulor kan ha bly eller koppar i spetsen, kopparspets är oftare rund men en del var mer spetsiga, Denna kulan var avsedd att penetrera skyddsvästar eller motorblock, en amatör ser inte detta när han ser kultypen, på patronasken så står det säkert.

    Att lyckas köpa en sån revolver med den kulan i samma vapenaffär har låg sannolikhet, vapnet köps vid ett tillfälle kulan vid ett annat tillfälle det ser jag som mer sannolikt.
    Jag kan ha fel i något jag säger, har jag fel så vill jag få en rättelse.

    1. Varken Gärningsmannaprofilen, Stockholms Tingsrätt eller Palmeutredningen sedan år 1987 m.f.l. har ansett det vara osannolikt med en ensamagerande gärningsman. I det här fallet var det nog trots allt slumpen som gjorde att mordet skedde vid Dekorima kl 23:21, inget planerat möte etc. Kulan behövde inte vara ett medvetet val utan det kanske medföljde revolvern. Den ammunitionen är inte så bra heller i alla lägen- den kunde gått igenom kroppen utan att ha gjort någon skada också, en med sprängverkan hade kanske varit bättre men jag är inte expert inom detta. Ja, du m.f.l. är helt fel ute skulle jag vilja påstå, var ingen konspiration bakom mordet men jag m.f.l. kan ha fel naturligtvis. Allt behöver inte vara planerat och analyserat etc innan bara för att det var en statsminister som blev skjuten. Dessutom var Palmes biobesök oplanerat- vart och när. Promenaden hem var oplanerad, även att de korsade Sveavägen bara två-tre minuter innan mordet, hur skulle mördaren kunna veta att Palme skulle gå förbi Dekorima kl 23:21 när han inte själv visste det när han stod utanför Grand eller precis innan de korsade Sveavägen? Detta tyder på att mördaren var tvungen att improvisera och att han hade lokalkännedom. Det kan ha varit en alkoholist som var mördaren och slumpen som gjorde att mördaren fick syn på Palme någonstans när de skulle gå till bion. I de allra flesta fall i nutid där något politiker blivit attackerad och ev. blivit dödad har blivit utfört av en galning, psykiskt störd, sjuk människa. I Sverige blev t ex utrikesminister Anna Lindh dödad av en sådan gärningsman år 2003, I USA har vi Kennedy och Reagan m.m.

      1. Cedergren sade i slutet av sitt liv att han gett CP en Magnumrevolver och ammunition strax innan mordet 1986. Han fick aldrig tillbaka det vapnet. Tycker inte det låter osannolikt eftersom Cedergren hade Magnumrevolvrar hemma hos sig och CP var där ibland. Om det är sant kan vi inte veta men uppgifterna var med i resningsansökan till HD 1997. CP brukade ringa till Cedergren från Grands telefon så att vittnen påstår sig ha sett CP vid Grand ca kl 23-23:15 låter inte heller osannolikt. Till och med hovrätten sade i sin dom att det fanns en ”betydande sannolikhet” för att CP var vid Grand vid 23-tiden mordkvällen. Det bevisar inte att CP dödade Palme vid Dekorima kl 23:21 men CP förnekade att han varit i mordområdet, Grand överhuvudtaget och eftersom promenaden hem var oplanerad så tror jag åklagarnas, polisens teori om Grandmannen kan stämma dvs att mördaren förföljde Palme från Grand.

          1. Ulf! Det där har du påpekat och länkat till flera gånger den senaste tiden. Jag är tacksam för dina kommentarer men de blir inte mer övertygande för att de upprepas ofta.

        1. I resningsansökan fanns vittne D med och hon träffade på CP utanför Cedergrens bostad, vid Konsum 21-tiden på mordkvällen. CP frågade henne vart Cedergren var, hon ville bli av med CP så hon sade att han vid Grand. Hon såg då när CP gick över vägen till Grand. Vittne D hade träffat CP tidigare. Om detta stämmer så kan CP sett när Palme kom till Grand.

        2. Fri konspirationsfantasi: Jag tänker mig att någon annan person än CP kan ha ringt Cedergren efter att av en slump ha fått syn på paret Palme i Gamla stan, på t-banan eller vid biografen och bett att få tillgång till revolvern (Sucksdorffvapnet?) som GM visste att Cedergren hade i sin ägo. Cedergren kniper tyst ända in på dödsbädden och vidhåller att han lånade ut revolvern till CP. Vilken ”makt”, vilken slags person, skulle kunna ha fått Cedergren att ljuga OM han ljög än in på dödsbädden? Och vilket tillvägagångsätt användes isåfall? Hot om repressalier mot Cedergrens familj? Pengar till Cedergrens efterlevande? Knark har ju alltid dragit till sig folk som använder sig av maffiametoder. Palme kan ju ha haft otur och ”bara” av en slump råkat träffa på en medlem av Stockholms knarkmaffia som ville ha ett illegalt vapen att skjuta Palme med.

        3. ”CP brukade ringa till Cedergren från Grands telefon så att vittnen påstår sig ha sett CP vid Grand ca kl 23-23:15 låter inte heller osannolikt.”

          R. Östlund såg väl CP ringa från Grand runt 23.25-23.30? CP var rätt iskall om han just mördat Palme. Var det nån annan som såg CP ringa?

      2. I boken: ”Det dunkelt tänkta- konspirationsteorier om morden på John F. Kennedy och Olof Palme” av professor Erik Åsard står det en del intressant om Palmemordet. På sidan 180 skriver Åsard att: ”Dessa plötsliga och överdrivna sympatiyttringar måste ha kommit som en överraskning för flera i Petterssons bekantskapskrets, vilka vittnat om att han tidigare haft Hitlervänliga tidningsartiklar uppsatta på lägenhetsväggarna”. Han hade även den nazistiska boken: ”Land du förskingrade” som han inte ville berätta hur han hade fått tag i och hade uttalat sig fientligt mot socialdemokratin, regeringen- Palme som minst två st personer hört varav en var en fd granne till honom. Det låter inte som att CP var en sann socialdemokrat och Palmevän som han själv påstod.

        1. Jag har alltid tyckt att just den där ”bevisningen” mot CP är synnerligen vag. Jag har haft flera ”knepiga” böcker i min bokhylla bl.a Mein Kampf och Bhagavadgita men inte gör det mig till varken nazist eller anhängare av indiskt filosofi. Det finns ju lika många, om inte fler, som har vittnat om motsatsen? Dvs att CP var positiv till Palme och sossarna? Och varför inte? CP röstade nog knappast på moderaterna i varje fall med hans bakgrund och erfarenheter. Det skulle för övrigt inte förvåna mig om CP klistrade upp Hitlervänliga artiklar för att ”elda upp sig själv”” och kanske kasta pil på antagonisterna mitt i ett amfetaminrus. Tycker liksom inte det finns någonting som pekar mot att CP skulle ha varit nazivänlig snarare tvärtom.

          Och OM det var CP som sköt Palme: Skulle CP bara några hundra meter från mordplatsen ha börjat fippla med en liten svart väska för att ”snyggt och prydligt” och under flykt ta upp revolvern ur jackfickan och stoppa ner revolvern i den lilla svarta väskan? Jag kände inte CP men har sett tillräckligt mycket av honom (tycker jag) för att snarare tro att han isåfall hellre kastade ner mordvapnet i en brunn ” av ren panik” snarare än att stoppa ner det i en liten svart väska.

          1. Har du Hitlervänliga tidningsartiklar upphängda på väggarna också som CP hade? Har du uttalat dig hotfullt om socialdemokratin och Palme ute bland folk m.m.? CP som åtalats för Palmemordet hade gjort det.

            1. Här får du gärna friska upp mitt minne, Ulf. Vad var det för Hitlervänliga tidningsartiklar som Pettersson hade upphängda på väggarna? Den bild jag annars fått av Pettersson var att han inte var särskilt politiskt intresserad, men att han höll på socialdemokraterna. Det säger till exempel författaren Lillemor Östlin som kände honom ganska väl. Och det kan tilläggas att hennes bild av Pettersson inte är något idolporträtt. Hon beskriver honom som en person som ofta var full och bråkig och som det var besvärligt att ha att göra med.

              Den Palmefientliga boken ”Land du förskingrade” hade han med all sannolikhet fått av ”bombmannen” Tingström, någon bokköpare var inte Pettersson. ”Land du förskingrade” var skriven av den gamle nazisten Carl G. Edquist (som ibland kallade sig Borgenstierna) och som under en tid varit juridiskt ombud åt samhällshataren Tingström.

              Det cirkulerar en del uppgifter om Palmefientliga uttalanden från Pettersson. Generellt har det visat sig svårt att få klarhet i deras sanningshalt. Och dessutom är det känt att många svenskar uttalade sig fientligt, aggressivt och till och med fysiskt hotfullt om Palme utan att det behövde betyda särskilt mycket. Särskilt sant är förstås detta om man räknar in uttalanden som gjorts när personen i fråga var berusad, vilket Pettersson ofta var.

              Det betyder inte att eventuella hotfulla uttalanden om Palme från Petterssons sida är ointressanta om man ska bedöma styrkan i misstankarna mot honom. Men man måste vara ganska exakt i sina påståenden om vad han sagt och vilka belägg det finns för att han sagt det om en sådan diskussion ska vara meningsfull.

              1. Professor Erik Åsard skriver det i sin bok : ”Det dunkelt tänkta” på sidan 180. Hans not hänvisar till SOU 1999:88, 335 (sidan 335?) dvs Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme.
                Ja vi har diskuterat CP hotfulla uttalanden mot socialdemokratin och Palme förut. Man kan tycka att det är konstigt att råka i affekt pga en låst dörr men CP var inte heller normal (allt som sker är inte heller logiskt) och han uttalades sig hotfullt om Pame och gav ett erkännande att han mördat honom trots allt. Granskningskommissionen http://www.government.se/content/1/c4/12/44/9bb90f1c.pdf skriver om det på sidorna 716-717: ”Vittnet Sigrid M uppgav vid förhör samma dag (den 27 december 1988) att
                hon i slutet av september 1988 observerat en man som hon igenkänner som
                Christer P på perrongen till pendeltågstationen i Rotebro. (Idenfifierad
                genom foto i den finska tidningen Huvudstadsbladet). Hon gick bakom
                honom ut från stationen, då han råkade i affekt på grund av en låst dörr och
                utbrast något om ”jävla Olof Palme” – ”jag tycker det är bra att Palme är
                död” (eller ”jag tycker det är bra att Palme är skjuten”). ”Jag har skjutit
                honom och jag ångrar ingenting” (eller ”man ska ingenting ångra, och vore
                han inte skjuten skulle han skjutas en gång till”.
                Vittnet Anders R uppgav vid förhör den 19 januari 1989 att han på
                Sollentuna pendeltågsstation ”för några år sedan” lade märke till en man,
                som han igenkänner som granne till honom själv. Mannen skrek en massa osammanhängande ”svordomar mot den svenska regeringen”. Anders R
                minns inte om något speciellt namn nämnde. (Anders R bodde då på Kung
                Hans Väg 35 i Rotebro.)”

                1. Som sagt var, ska man diskutera påståenden om Petterssons Palmehat är det bra att vara noga med detaljerna. Du presenterar det ovanstående citatet som om det vore något som Granskningskommissionen har skrivit och ger därmed intrycket av att kommissionen på något sätt ställt sig bakom eller godtagit dessa vittnesmål som sanna.

                  Så är det inte. Det du återger är vad kommissionen citerar från huvudprotokollet i åtalet mot Christer Pettersson. Kommissionen gör ingen egen bedömning av just dessa vittnesmål. Däremot skriver kommissionen på sid 840 i betänkandet att den motivbild som Palmeutredarna lagt fram inte framstår som ”mer än en psykologisk hypotes”.

                  Vid annat tillfälle ska jag försöka diskutera vad som står i vittnesförhören med Sigrid M och Anders R. Nu nöjer jag mig med att konstatera att kommissionen inte var imponerad av vare sig deras vittnesmål eller av annan bevisning om att Pettersson skulle ha haft ett motiv. Och det kan för övrigt tilläggas att Palmeåklagarna inte gjorde något egentligt försök att använda sig av argumenteringar om Petterssons motiv i samband med rättegångarna. Motivet fick en någorlunda stor betydelse först i samband med resningsansökan.

                  1. Nej jag påstår inte att GK står bakom uttalandena men eftersom jag återger informationen från deras betänkande så måste jag citera naturligtvis. Det är från sidorna 716-717 i GK. Nja men eftersom han uttalat sig hotfullt om Socialdemokratin och Palme så kunde åklagarna tagit med det redan i rättegångarna 1989. Varför de inte gjorde det förstår inte jag men i resningsansökan tar de med relationen till Tingström m.m. Läste att de inte ville det pga att det inte behövdes med tanke på Lisbets utpekande av CP.

                  2. Motivbilden är inte det viktigaste utan det viktigaste i Palmefallet är Lisbets utpekande och de andra vittnena som pekat ut CP vid Grand. Jag tycker dock att åklagarna borde tagit med dem här sakerna i rättegångarna. I resningsansökan inser de sitt misstag från 1989 men då var det försent eftersom bland annat ettårsregeln sätter käppar hjulet till resning.

                2. Jeg synes CP’s sinne mot Palme pga. en låst dør sier mest om hans mangel på impulskontroll. Hendelsen stemmer lite overens med bildet av en person som ser Palme, henter våpen, plasserer seg strategisk og så kommer seg unna.

                  1. Håller med men det viktigaste är ändå att vittnen pekat ut CP både vid Grand när Palme varit där, mellan Grand och mordplatsen och på mordplatsen. Ska man tro på resningsansökans vittnen så finns det ett par st till som såg CP efter mordet.

                    1. Och att CP själv uttalat sig fientligt, hotfullt mot Palme och hade Hitlervänliga tidningsartiklar hemma m.m.

                    2. SOU 1999:88 sidan 755: ”…samt ett vittnesmål enligt
                      vilket Christer P före mordet skall ha framfört hot om att skjuta Olof
                      Palme.” I resningsansökan finns det med ett vittne som hört CP hota med att döda Palme innan mordet. De andra uppgifterna var uppgifter som var ett par senare. Har inte resningsansökan hemma men det vore intressant att läsa mer om detta i den.

                    3. Jag skrev tidigare om ett vittne som skulle hört att CP sagt innan mordet att han skulle döda Palme. Hittade två st vittnen- Gunilla R och Ingegärd P som hört CP uttala innan mordet att han skulle döda Palme, det kan ev. finnas fler+ tre st till som hört honom erkänna mordet i efterhand- Anette B, Esko H och Juan P. På sidorna 716-717 står det om två andra vittnen- Sigrid M och Anders R som hört CP uttala sig fientligt mot socialdemokratin och Palme.

                      Uppgifterna från Gunilla R, Ingegärd P m.f.l. finns i Granskningskommissionen på sidorna 808-812 i avsnittet om Resningsansökan 1997:

                      Gunilla R
                      I ett anonymt telefonsamtal i mars 1996 till PU uppgav en kvinna bl.a.
                      att Christer P till henne sagt att han begått mordet. Kvinnan identi-
                      fierades som Gunilla R. Hon hördes sedan om de uppgifter Christer P
                      lämnat till henne. Gunilla R lämnade två uppgifter av särskilt intresse för utredningen.
                      Dels sade hon att Christer P tre till fyra veckor före mordet uppgivit att
                      han avsåg att mörda Olof Palme. I det sammanhanget hade han även
                      visat ett skjutvapen, som han hade i sin lägenhet. Dels sade hon att
                      Christer P efter mordet, i april 1986, uppgivit att han skjutit Olof
                      Palme. I ingendera sammanhanget förekom några ytterligare upplys-
                      ningar kring hur mordet skulle begås respektive hur det hade begåtts
                      och Gunilla R hade inte heller ställt frågor om detta. Vid bägge
                      tillfällena hade hon varit ensam med Christer P och ingen annan hade
                      således sett och hört detsamma som hon.
                      När Gunilla R första gången hörde av sig till PU i mars 1996, ringde
                      hon som framgått anonymt. Uppgiftsmottagaren har därvid antecknat
                      att Gunilla R ”verkade vara lite påverkad”. Samtalet finns inspelat och
                      utskrivet. Gunilla R lämnade vid detta tillfälle just nämnda uppgifter.
                      Uppgiften att Christer P någon månad före mordet, i sin bostad, visat
                      henne ett vapen och uppgivit att han skulle mörda Olof Palme vidhöll
                      Gunilla R i alla förhör. Den andra uppgiften, att Christer P efter
                      mordet, i april 1986, skulle ha berättat för henne att han utfört mordet,
                      tog Gunilla R tillbaka i senare förhör, för att sedan ändra sig igen och
                      upprepa vad hon först sagt. Beträffande den andra uppgiften sade hon
                      först att hon fått den i Christer P:s lägenhet och senare att hon fått höra
                      den när de träffats i Sollentuna Centrum.
                      Gunilla R fick medverka vid en vapenkonfrontation. Hon fick då se
                      tio skjutvapen, fem pistoler och fem revolvrar (fyra av dem av
                      ”magnum”-typ). Syftet var att hon skulle ange om något av dem på-
                      minde om det vapen hon sett hos Christer P 1986. Hon uteslöt ganska
                      bestämt samtliga pistoler och Colt-revolvern. Av magnumvapnen
                      stannade hon så småningom för en Smith & Wesson .357 med 6 tums
                      pipa. (Detta vapen skilde sig från övriga revolvrar bl.a. genom att den hade längre pipa.)
                      Vid vallning i området kring Christer P:s dåvarande bostad kunde
                      Gunilla R inte peka ut i vilken fastighet Christer P bott, än mindre i
                      vilken lägenhet, även om hon fann husen med loftgångar något
                      bekanta.
                      Gunilla R uppgav sig endast ha träffat Christer P vid dessa två till-
                      fällen, förutom att hon hejat på honom någon eller några gånger.
                      Tillfrågad om skälet till att hon tagit tillbaka och lämnat olika besked
                      hade att göra med rädsla för Christer P, svarade hon jakande. Av
                      förhören framgår att Gunilla R uppgivit att hon från en bensinmack på
                      en ort där hon en tid bodde, fått höra att Christer P varit där och frågat
                      efter henne. Vid tillfället skulle Christer P även ha stulit varor. Gunilla
                      R:s uppgifter på denna punkt hade PU vid samtal med personal på den
                      angivna bensinstationen inte kunnat få bekräftade.
                      Gunilla R
                      åberopades i resningsansökan
                      (”Q”) till styrkande av att
                      Christer P hade tillgång till vapen samt till styrkande av att Christer P
                      uppgivit dels att han hade för avsikt att skjuta Olof Palme, dels att han
                      begått mordet.

                      Ingegärd P
                      Ingegärd P, som var pensionerad sedan 1990, inkom i april 1994 med
                      följande uppgifter om Christer P. Hon arbetade 1986 vid ett sjukhem
                      för lätt mentalsjuka i Sollentuna. Det hände att sjukhemmet fick besök
                      av personer som inte hade lov att vistas i lokalerna; man misstänkte
                      dem för att vilja stjäla. Christer P var en av dessa personer. Hon hade
                      flera gånger fått avvisa honom från sjukhemmet. I sådana sammanhang
                      uttryckte han sig hotfullt och uttalade sig aggressivt om Olof Palme.
                      Ingegärd P:s iakttagelser hänförde sig till tiden före mordet. Hon hade
                      även iakttagit honom på andra platser, såsom på Stockholms Central
                      och i Stockholms centrum i övrigt samt på pendeltåget mot Sollentuna.
                      Även vid dessa tillfällen hade det förekommit att han uttryckt
                      aggression mot Olof Palme och socialdemokratin, bl.a. skulle han vid
                      ett tillfälle ha sagt att ”den här jävla Palme skall vi skjuta”.
                      När Christer P förekom i media i samband med den rättsliga pro-
                      cessen mot honom, hade hon känt igen honom som den man hon sett på
                      sjukhemmet och på andra ställen.
                      Beträffande iakttagelsen på sjukhemmet hänvisade Ingegärd P till
                      en kollega som skulle kunna bekräfta hennes uppgifter. Kollegan, Gun
                      P, hördes i maj 1994. Hon uppgav allmänt att det förekommit
                      misstankar om att obehöriga bilar rörde sig på sjukhusområdet. Vid ett
                      tillfälle när hon hade arbetat tillsammans med Ingegärd P, hade en
                      främmande person kommit in i sjukhemsbyggnaden. De följde efter
                      mannen, som Gun P endast såg bakifrån. Mannen lämnade byggnaden,
                      varvid endast Ingegärd P fortsatte efter. Efter en stund kom Ingegärd P
                      tillbaka, till synes utan att ha talat med mannen eller på annat sätt fått
                      klarhet i hans ärende. Detta inträffade 1982 eller 1983. Ingegärd P hade
                      efter mordet på Olof Palme sagt till Gun P att den man hon följde efter
                      var Christer P samt berättat att hon stött på denne även vid andra
                      tillfällen och att han då skulle ha sagt något om Olof Palme. Gun P
                      själv kunde inte bekräfta att det var Christer P som de hade sett,
                      eftersom hon bara såg mannen bakifrån.
                      Ingegärd P
                      åberopades i resningsansökan
                      (”S”), till styrkande av att
                      Christer P sagt att han skulle skjuta Olof Palme.

                      Esko H
                      Rättsläkaren Lars L berättade i september 1996 för PU om en fånge
                      som sökt upp honom och uppgivit att han visste vem som mördat Olof
                      Palme: Christer P hade erkänt brottet inför Lars L:s sagesman.
                      Personen identifierades sedermera som Esko H. Esko H hördes av
                      PU i juni 1997. Han hade en kortare tid – knappt två veckor, såvitt
                      framgick av uppgifter från kriminalvårdsstyrelsen – vistats på samma
                      anstalt som Christer P. En dag när de var ensamma och Christer P
                      narkotikapåverkad sade denne till Esko H, att han mördat Olof Palme.
                      Esko H frågade Christer P varför han berättade detta. Christer P sade
                      att han måste lätta sitt samvete. Christer P undrade också varför Esko H
                      inte frågat honom om mordet på Olof Palme, eftersom alla andra gjorde
                      det. När Christer P berättade att han begått mordet hade han skrattat
                      något och dragit på mungiporna. Christer P var vid tillfället narkotika-
                      påverkad.
                      När förhörsledaren en dag senare ringde till Esko H för att delge
                      denne förhöret, tog Esko H tillbaka det han sagt. Han hade ”tyvärr
                      ljugit”. Varför han gjort så kunde han inte förklara. Förhörsledaren
                      ställde sig tveksam till Esko H:s nya inställning, vilket denne uppgav
                      sig förstå. Samtidigt sade Esko H att han inte ville ha något mer med
                      det hela att göra, utan glömma det.
                      Esko H
                      åberopades i resningsansökan
                      (”U”) till styrkande av att
                      Christer P uppgivit att han begått mordet.

                      Juan P
                      Juan P synes först ha hört av sig till en kvällstidning, varefter han kom
                      att höras av PU i oktober 1997. Juan P hade 1993 suttit häktad. På
                      häktet satt även Christer P, som Juan P kände igen. Vid ett tillfälle, när
                      Juan P och Christer P var ensamma på rastgården, hade Juan P frågat
                      hur det kändes att vara misstänkt för statsministermordet. Christer P
                      hade svarat ”jag kan säga rakt till dig, att jag dödade Palme och inte
                      bara till dig, utan till hela jävla världen för i alla fall dom jävla
                      åklagarna kan inte ta upp fallet mot mig”. Juan P hade blivit litet ställd
                      av detta svar och inte ställt några följdfrågor. Han hade också blivit litet
                      rädd för Christer P, som sagt detta med stor inlevelse och som Juan P
                      hade uppfattat det, sanningsenligt. De kom inte att tala mer om mordet.
                      En kontroll bekräftade att Juan P och Christer P suttit samtidigt på
                      det aktuella häktet.
                      Juan P
                      åberopades i resningsansökan
                      (”V”), till styrkande av att
                      Christer P uppgivit att han begått mordet.

            2. Nej, jag har aldrig haft hitlervänliga artiklar upphängda på väggen. Fast å andra sidan har jag ingen hjärnskada, jag missbrukar varken alkohol eller narkotika, är inte så impulsiv, ser inte misstänksamt på världen i svart och vitt och har heller inte i affekt stuckit ner någon med en kniv. Vad jag förstår gick väl CP runt och ”hotade och hötte” sin omgivning i nästan hela sitt liv? Hade han gjort verklighet av alla sin hot hade han väl mördat hur många som helst? Jag menar att CP kan ha hängt upp hitlervänliga artiklar för att de gjorde honom förbannad vilket nog inte jag skulle ha gjort. Men varför ska man ha sig själv och sin egen psykologiska profil som referensram överhuvudtaget när man betraktar och försöker förstå andra människor? Det är nog bra att ”titta utanför boxen” ibland.

              1. Ja men en normal person har inte Hitlervänliga tidningsartiklar hängande på väggarna. Din förklaring varför CP hade det låter långsökt. Anledningen var väl för att han sympatiserade med nationalsocialismen.

                    1. Nej, Åsard hänvisar inte alls till SOU:1999:88, dvs Granskningskommissionens betänkande.

                      Följer man länken till Google Böckers ofullständiga nätpublicering av Åsards bok ser man visserligen att författaren hänvisar till en not 32 som ett stöd för sitt påstående om att ”flera” i Petterssons bekantskapskrets skulle ha ”vittnat om han tidigare haft Hitlervänliga tidningsartiklar uppsatta på lägenhetsväggarna”. Och scrollar man ner till noterna i slutet av boken kan man för all del hitta en not 32 som hänvisar till SOU 1999:88, (sid 335 för övrigt).

                      Men den noten hör till ett annat kapitel i Åsards bok, vilket man lätt kan inse om man bemödar sig att gå till sid 335 av SOU:1999:88 som ju är tillgänglig på regeringens hemsida.

                      För att få fram den riktiga noten måste man gå till Åsards kompletta bok. Och gör man det ser man att den refererar till Ingemar Krusells bok ”Palmemordets nakna fakta”.

                      Jag plockar fram Krusell och ser att han skriver på sid 179 om att tre personer som besökte Pettersson den 14 april 1986 ”har nämnt att det funnits tidningsurklipp med Hitler-inspirerade artiklar på väggarna”.

                      Krusell har inga fotnoter alls, men jag letar mig fram till förhören om besöket hos Pettersson den 14 april från de tre personer som var hemma hos honom den dagen. De återfinns i förundersökningsprotokollet mot Pettersson, del II:2, sid 670-758.

                      En genomgång av dem visar att det bara är en av de tre besökarna, Harri M, som talar om Hitlerinspirerade tidningsurklipp på väggarna.

                      På sid 671 heter det i sammanfattningen av ett av förhören med Harri: ”Väggarna var täckta av tidningsurklipp, som var tapetserade på väggarna, bland annat var det Hitler-inspirerade artiklar ur olika tidningar. Vidare hade han en målning som hans pappa hade ägt. Någon ytterligare beskrivning på lägenheten kan inte Harri lämna.”

                      I ett senare förhör med Harri, sid 676, heter det: ”Harri ville även betona att det i Christers lägenhet fanns ‘attribut’ som tydde på att Krister ‘dyrkade’ Hitler och hans uppfattning om vissa människor och då framför allt judar. Därför ‘rimmade’ det illa med den bild av Olof Palme som Krister hade ‘ställt’ vid sängens fotända i sin lägenhet.”

                      I ännu ett förhör några veckor senare (sid 684) säger Harri, fortfarande enligt polisens sammanfattning: ”På väggarna fanns det bilder och tidningsurklipp, vad det var för motiv kommer inte Harri ihåg. Vissa av bilderna och tidningsurklippen var inramade.. Harri säger att rummet var en bild av Christers själsliv. Vad han menar med detta, att Christer var lite schizofren. Lite sinnesförvirrad som Harri säger. Motiven var Hitler och Palme. En väldig salig röra och vad det gick ut på kunde inte Harri förstå.”

                      Och slutligen ett klipp från ännu ett förhör med Harri. De tidigare har varit från 1988, det här är från april 1989 då rättegången mot Pettersson ligger ganska nära framåt i tiden. Enligt det sammanfattade förhörsprotokollet, sid 713: ”Harri tillfrågades även om Christer uttalat sig allmänt om politik. Han säger då att de kanske har diskuterat politik någon gång men han vet fortfarande inte i dag var Christer hörde hemma politiskt sett. Han har den uppfattningen att Christer varken hade sina intressen på den yttersta högerkanten och samma är förhållandet med den yttersta vänstern.”

                      Så långt Harris uttalanden i polisförhören. De ger visst stöd för Krusells sammanfattning, men det är motsägelsefulla.

                      Vad säger då de två andra personerna som besökte Pettersson vid det aktuella tillfället?

                      En av dessa är Kristina, ”Kicki”, E. Hon kommer ihåg att det fanns ett foto av Olof Palme i lägenheten (sid 718, 725). Men annars minns hon ingenting där som handlade om politik (sid 727).

                      Den tredje personen som var med hemma hos Pettersson är Kjell N, ”Lidingö-Kjelle”. Han minns också fotot av Olof Palme (sid 739, 757).

                      Och i ett av förhören med Kjelle (sid 745) finns faktiskt något som tangerar vad Krusell påstår men som är avsevärt mera vagt: ”Vidare tillfrågas Kjell om vad det var för sorts texter som fanns på väggarna i vardagsrummet i lägenheten. Kjell säger då att det var knepiga texter, texter som innehöll en massa hat emot samhället. Vidare var det skrivet med sprayflaskor olika kors. Kjell tyckte detta var märkligt och tyckte nästan att det var lite konstigt/nojigt.”

                      Alla dessa förhör är skrivna som sammanfattningar, inget är en bandutskrift. Hur mycket polisen dragit slutsatser är osäkert.

                      När det gäller uppgifter som pekar på att Pettersson skulle ha haft ett motiv att mörda just Olof Palme är det bara Harri som i alla fall i vissa förhör har något att säga som pekar åt det hållet.

                      Och av de tre besökarna hos Pettersson är det bara Harri som hörs i rättegången mot Pettersson – och då bara i tingsrätten. Åklagaren avstår från att höra honom i hovrätten. Och det är kanske inte så konstigt.

                      Jag citerar ur min egen bok ”Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet:

                      När Harri M senare hörs i mordrättegången förnekar han nämligen bestämt och välformulerat att han någonsin skulle ha sagt till polisen att Pettersson hatade Palme. Det var i stället förhörsledarens tolkningar som blev felaktiga när de sammanfattade flera timmars frågor och svar. Harri M berättar att han förgäves krävde av polisen att förhören skulle bandas i en så viktig brottsutredning.

                      När Anders Helin påpekar att det angavs i protokollen att Harri godkänt förhörsutskrifterna menar denne att antingen hade han inte fått dessa uttalanden upplästa för sig eller också hade han varit för trött för att lyssna ordentligt.

                      I själva verket är Petterssons politiska hemvist ”någonstans i mitten”, förklarar Harri M för rätten – själv betecknar sig Harri däremot som ”vänsterextremist”. Han menar att han nog under förhören gav uttryck för sitt eget ”samhällshat” och att det var detta polisen tog fasta på när man i förhörsprotokollet skrev att Pettersson hatade Palme. Vad Harri M sagt om Pettersson var bara att denne ”när han var riktigt påtänd kunde blanda ihop Hitler, [Bibelns] Job och Olof Palme i en salig röra”.

                      Visserligen, tillägger Harri M i domstolen, kan Pettersson bli väldigt aggressiv efter några groggar och skulle då kunna hugga ner någon om han blev retad eller hotad. Men han anser sig känna Pettersson så väl att han i efterhand skulle ha märkt om denne gått och burit på vetskapen om att ha mördat Olof Palme.

                      Slutligen hävdar Harri att en av förhörsledarna hade försökt att locka honom med de 50 miljonerna i utbyte mot att han hjälpte till att få Pettersson fälld som statsministermördare.

                      Harri M:s vittnesmål i rätten är förödande för polisen – om man tror på honom. Och våra tidigare inblickar i de arbetsmetoder som förekommit i Palmeutredningen gör att han inte kan avfärdas utan vidare. Men Harri själv är knappast det bästa sanningsvittne man kan tänka sig.

                      Långt efter Palmerättegången, i september -95, lät han sig intervjuas i en TV-dokumentär om Palmemordet och lanserade där en ny teori: kanske Christer Pettersson hade beslutat sig för att mörda Sigge C på grund av någon personlig konflikt dem emellan, men tagit fel på person och av misstag skjutit landets regeringschef.

                      Vad Palmeutredarna under hösten -88 fick Harri M att säga om Petterssons Palmehat och vad de eventuellt själva lade i hans mun är alltså högst osäkert. Kanske det inte spelar så stor roll.

                      När det gäller själva sakfrågan är det lättare: det samlade intrycket från olika vittnesmål pekar på att Pettersson inte alls var fientligt inställd till Olof Palme. Den bedömningen slår tydligt igenom i tingsrättens och hovrättens domar. I tingsrättens fällande dom står inte ett ord om Petterssons inställning till Palme. Och tingsrättens minoritet som ville fria Pettersson skrev rent ut att han inte verkade ha ”något bärande motiv” för att utföra dådet. Den eniga hovrätt som senare friade Pettersson skrev i sin dom att inget kommit fram som talade emot den åtalades eget påstående att han alltid beundrat Olof Palme.

                    2. Ok ja det var invecklat hur Harri M såg på CP:s politiska hållning, det verkar inte entydigt vad CP hade för politiska sympatier. Det är ändå anmärkningsvärt att CP ändå dyrkade Hitler som Harri M sade i ett förhör. Det finns även vittnen som hört honom uttala sig fientligt, hotfullt mot socialdemokratin och Palme. I Granskningskommissionens betänkande på sidan 755 står det att åklagarna hade med ett vittne som före mordet hade hört att CP framfört hot att döda Palme.

                      Har du någon källa, bevis för påståendet att CP hade uttalat sig positivt till Palme innan mordet?

                  1. Jag skulle vilja se bevis, källa för att CP uttalat sig positivt till socialdemokratin och Palme innan mordet. I vilket förhör kan man läsa det om det skulle finnas sådana påståenden?

                    1. Vad CP själv sade i förhör och i rättegångarna måste man ta med en nypa salt naturligtvis. Alla som skulle bli åtalade för Palmemordet skulle påstå saker som gynnar en själv. CP pratade inte själv om de Hitler inspirerade artiklar/urklipp han hade haft på sina väggar hemma.

                    2. Det verkar som att vittnena t ex Cedergren och Harri M m.f.l. är mer frispråkiga, säkra i polisförhören än i rättegångarna mot CP. Det kanske inte är så konstigt, måste vara svårare att sitta inför rätten och all media och framföra saker än i polisförhör.

                    3. Det där kan man förstås vända på. Det är mer troligt att kriminella personer – som polisen har tummen i ögat på – går med på att tänja på sanningen i den riktning polisen vill i förhör där den enda dokumentationen är polisens egna sammanfattningar än att samma personer ska förmå sig till att avlägsna sig lika långt från sanningen i en offentlig rättegång.

                    4. Frågan är berättigad, Ulf. Jag ska gärna gå igenom förundersöknings- och rättegångsmaterialet för att få fram en så komplett bild som möjligt av vad Petterssons omgivning hade att säga om hans åsikter, men jag hinner inte det den närmaste tiden. Andra som har uppgifter att bidra med får gärna komma med dem.

          2. Det där om väskan är spekulationer för enligt vittnesuppgifter så lade mördaren in vapnet innanför jackan, rocken efter skotten ev. tog fram den igen för ett vittne i resningsansökan påstår ha sett CP med vapnet i näven uppe på Malmskillnadsgatan.

            1. Nä, det är absolut ingen spekulation. Yvonne N såg vad hon såg, nämligen att GM fipplade med en liten svart väska som mätte ca 15×20 cm under flykt. Däremot såg hon inte att mördaren tog upp ett vapen ur någon ficka för att lägga det i väskan. Det är en efterhandskonstruktion och försök till förklaring. Själv tror jag fortfarande att mördaren gjorde sig förberedd att ta av sig sin tunna (!) överdragsrock och stoppa ner den i den lilla väskan hukandes bakom en bil. Och nått sånt skulle nog aldrig CP ha kunnat genomföra tror jag. CP hade handlat mer ”stissigt” och icke-rationellt och förmodligen löpt som en älg mot Centralstationen, vilket säkert något vittne borde ha sett. Diskret var väl ändå inte CP:s signum?

              1. Ja du får tro vad du vill om CP och hur han ev. skulle gått tillväga efteråt om han var mördaren men det blir också bara spekulationer. Man kan nervärdera CP och påstå en massa saker men jag tycker inte mordutförandet gör att man kan diskvalificera etc CP. Det var inget proffs som mördade Palme utan en amatör enligt mig. Detsamma tror de som gjorde gärningsmannaprofilen och Palmeutredningen efter 1987.

                1. Mordet var inte diskret utfört, var en massa vittnen till mordet, mördaren kunde åkt fast direkt efter skotten, mördaren var omaskerad och blev identifierad av huvudvittnet efteråt m.m. Proffs vill inte väcka uppmärksamhet och de har koll på var poliser är m.m. Bara någon minut innan uppe på Malmskillnadsgatan. Nu var det slumpen som gjorde att mordet skedde vid Dekorima och proffs låter inte offret välja mordplats, det väljer dem själva. m.m.

                2. Det är väl självklart att jag spekulerar. Spekulerar gör även du själv om du nu trodde något annat. Tror liksom du inte heller att det var ett proffs som sköt Palme utan en amatör men det måtte ju finnas fler kandidater än CP menar jag.
                  FBI har ju undersökt 14 mord och mordförsök på politiker i USA och de kom fram till att samtliga gärningsmän uppfyllde minst fem av följande kriterier:
                  1. GM lider av sinnessjukdom.
                  2. GM har en känsla av att vara utsedd av ödet.
                  3. GM kommunicerar dåligt med alla offentliga personer.
                  4. GM förföljer många offentliga personer.
                  5. GM identifierar sig med tidigare attentatsmän.
                  6. GM för dagbok över förföljandet.
                  7. GM gör efterforskningar kring offret.
                  8. GM förmår kringgå säkerhetsanordningar.
                  9. GM har vid upprepade tillfällen närmat sig offentliga personer.
                  10. GM har inköpt vapen speciellt för ändamålet.

                  Jag tror inte att Christer Pettersson uppfyller knappt ens ett enda kriterium ur den här listan.
                  Det här påvisar ju en helt annan slags personlighetstyp än CP. Snarare en John Ausonius. en Breivik eller en Peter Mangs. Eller vad säger du, Ulf?

                  1. Håller inte med, för om det stämmer att Cedergren gav CP en Magnumrevolver så har förvisso inte CP köpt ett vapen för ändamålet men införskaffat sig ett i.a.f. CP förde dagboksanteckningar före mordet men knappt inget efteråt enligt Åsard i sin bok: ”Det dunkelt tänkta”. CP hade suttit inne på rättspsyk tidigare så någon diagnos hade han. CP kommunikation med offentliga personer lär ha varit dåligt. Om det stämmer att Tingström och CP kom överens om att Palme skulle mördas lär CP gjort vissa efterforskningar om Palme innan. Fanns ingen säkerhet kring Palme på mordkvällen så det var inte svårt att närma sig dem och skjuta två skott på nära håll.

                    1. Polisen lyckades sjabbla bort CP första året vilket var olyckligt. http://www.government.se/content/1/c4/12/44/9bb90f1c.pdf s 759 ff 6.1.9 Sammanfattande anmärkningar
                      Utredningsåtgärder i anslutning till mordet
                      “Det inledande spaningsuppslaget mot Christer P framstår som mycket
                      illa skött.
                      Utredarnas uppmärksamhet riktades tidigt mot Christer P. De operativt
                      ansvariga prioriterade själva uppslaget högt (jfr den återkommande
                      anteckningen ”Pri 3” på spaningsuppslagen). Christer P var dessutom
                      ”känd” hos kriminalpolisen och hade därvid en från utredningens
                      synpunkt intressant kriminell bakgrund. Likväl dröjde det en dryg
                      månad – en mycket lång tid i detta skede av utredningen – innan
                      uppslaget kontrollerades. När så skedde utfördes förhöret, i vart fall av
                      dokumentationen att döma, på ett oprofessionellt sätt. Framför allt
                      underlät man att slutföra kontrollen. Inhämtandet av uppgifter från
                      Christer P själv var rimligen bara första steget i utredandet av hans
                      förehavanden. Den enda åtgärd som nu vidtogs kom i praktiken att bli
                      så gott som meningslös. Med tanke på den vikt ingångsuppgifterna
                      tillmättes är det svårt att förstå hur uppslaget kunde ad acta-läggas på
                      ett halvfärdigt underlag. De uppgifter Christer P lämnade gav ju honom
                      på intet sätt alibi, tvärtom, de innebar att han vistats i mordkvarteren
                      under mordkvällen. De uppgifter han lämnade lämpade sig väl för fortsatt
                      utredning, t.ex. förhör med Sigvard C, som redan fanns i utredningen.
                      Ett mer energiskt arbete hade sannolikt lett utredarna till Ulf
                      Sp, som då hade kunnat höras betydligt tidigare än vad som blev fallet.
                      Förutsättningarna att reda ut uppgifterna kring Christer P:s återkomst
                      till bostaden hade då varit väsentligt bättre än de var två och ett halvt år
                      senare”.
                      “Att utredarna missade möjligheten att på ett tidigare stadium utreda
                      Christer P:s förehavanden på mordkvällen är som sagt utomordentligt
                      olyckligt. Detta gäller självfallet oavsett vilket resultat utredningen
                      skulle ha lett till, dvs. oavsett om misstankarna mot Christer P skulle ha
                      försvagats eller stärkts. Det hela är som vi ser det inte ett utslag av det
                      kaos som i många delar obestridligen präglade polisarbetet under den
                      första tiden. Detta hade kunnat vara slutsatsen om ingångsuppgifterna
                      avseende Christer P blivit liggande outredda. Men nu bedömdes de
                      faktiskt, och uppslaget prioriterades samt ledde till åtgärder. Utredningen
                      begåvades till och med med litet tur genom att Ulf Sp dök upp
                      ”bakvägen”. Men ändå sjabblades Christer P bort. Spaningsarbetets
                      uppläggning, utredningsmaterialets redan då stora omfattning m.m. har
                      naturligtvis sin betydelse för att detta kunde ske, men det framstår ändå
                      som ett obestridligt faktum att det rent polisiära utredningsarbete som
                      uppslaget föranledde sköttes på ett oskickligt sätt.
                      Denna mot polisarbetet kritiska bedömning måste i sin tur sättas in i
                      sitt sammanhang och ges rätt proportion. Det var självfallet inte möjligt
                      att vid utredandet av det första uppslaget angående Christer P se vilka
                      konsekvenser bristande noggrannhet och felbedömningar skulle få just
                      i detta ärende; det fanns i och för sig inget som fick just uppgifterna om
                      Christer P att påtagligt höja sig över många andra uppslag som var
                      värda att kontrolleras. I den meningen skulle det kunna sägas röra sig
                      om otur att just detta uppslag kom att hanteras bristfälligt. Det
                      förutsätter dock att hanteringen i övrigt låg på en annan och högre nivå.
                      Men mycket talar för att den inte gjorde det; det finns gott om exempel
                      på brister i det kriminalpolisiära rutinarbetet under de första två
                      utredningsåren”.

                    1. Granskningskommissionen skriver om den här personen s 968-970:
                      ”Vissa utredningsuppslag
                      Ensamstående man boende i innerstaden som gjort sig av med en
                      revolver av den typ som användes vid mordet. GH aktualiserades i PU
                      genom den provskjutningsaktion som beslöts under 1989. I januari
                      respektive maj 1990 skickades två påminnelser till GH att han skulle
                      inställa sig hos polisen med sitt vapen. Rimligtvis måste en första
                      kallelse ha skickats till honom dessförinnan, men spår efter någon
                      sådan har inte kunnat hittas. Efter 1990 och fram till januari 1994, när
                      PU fick telefonkontakt med GH, vet man i brist på dokumentation inte
                      om några åtgärder vidtagits för att få kontakt med GH. När PU i
                      efterhand tillfrågat den person som varit med och handlagt provskjutningsaktionen
                      och som undertecknat påminnelserna, Torsten S, har
                      denne erinrat sig att han med största säkerhet varit i den sommarstuga
                      som GH bodde i. Såvitt Torsten S kunde minnas hade han dock inte
                      träffat på GH, utan en annan person som varit radioamatör. Trots att
                      Torsten S uppgivit att han troligen gjort anteckningar om hembesöket,
                      finns inga sådana registrerade i materialet. Någon uppgift om vid vilken
                      tidpunkt det skulle ha skett finns inte heller. Det är anmärkningsvärt att
                      polisen vid ett hembesök hos någon i anledning av en brottsutredning
                      underlåter att göra en tjänsteanteckning om var man varit, vid vilken
                      tidpunkt och vad som har hänt. Som framgått talar den fortsatta
                      utredningen för att Torsten S aldrig träffade GH överhuvudtaget.
                      Även i övrigt är hanteringen uppseendeväckande. Om man beslutat
                      att genomföra en så vittomfattande åtgärd som provskjutningsaktionen
                      utgör, borde det vara självklart att vidta åtgärder, som säkerställer att
                      alla vapenägare fångas upp. Om någon kallad person inte inställer sig
                      måste det finnas rutiner för uppföljning och utredning av varför vederbörande
                      inte kommer. Det förhållandet att någon verkar hålla sig undan
                      bör rimligen betraktas som en spaningsindikation (jfr nedan). Vi har ställt frågor till PU om detta och fått till svar att intensifierade utredningsåtgärder
                      borde ha vidtagits för att få kontakt med GH. Någon
                      förklaring till varför så likväl inte skedde har PU inte kunnat ge. Med
                      mer ändamålsenliga rutiner och normal dokumentation borde PU
                      emellertid ha lyckats nå GH inom en rimlig tid efter det att han kallats
                      till PU första gången. Om PU hade nått honom före sommaren 1992
                      skulle han, om hans egna uppgifter stämmer, då ännu haft kvar vapnet.
                      Det förhållandet att en innehavare av ett vapen av den eftersökta
                      typen vid kontakt med polisen anmäler att detta inte längre finns tillgängligt
                      måste vara just en sådan reaktion som en provskjutningsaktion
                      är åsyftad att framkalla hos en gärningsman eller någon som på annat
                      sätt är inblandad. Som framgått av redovisningen i kapitel 3 var ett av
                      syftena med att inkalla vapeninnehavare för provskjutning just att
                      framkalla avslöjande reaktioner. Det är därför synnerligen anmärkningsvärt
                      att PU, efter att i januari 1994 dels ha hört GH:s förklaring till
                      varför han inte hade vapnet i behåll, dels ha fått kännedom om att han
                      vid tidpunkten för mordet befann sig ensam i en lägenhet på 15 minuters
                      promenadavstånd från mordplatsen, inte företog några dokumenterade
                      utredningsåtgärder förrän efter ett helt år, i januari 1995. Inte
                      heller till detta dröjsmål har PU haft någon förklaring.
                      I samband med att PU i slutet av 1996 lämnade synpunkter på RRVexperternas
                      genomgång av brottsutredningen diskuterades ärendet. Av
                      RRV-experternas material, som PU då tagit del av, framgick bl.a. att de
                      ifrågasatte varför inte en utförlig husrannsakan, inklusive eftersökning
                      av vapnet på fastigheten, hade genomförts. Den dåvarande förundersökningsledningen
                      uttryckte därvid viss tvekan om brottsmisstanken
                      mot GH var tillräcklig för en sådan åtgärd.
                      Den nuvarande förundersökningsledningen har till kommissionen
                      framfört uppfattningen att det som kan göras beträffande GH är gjort.
                      Därvid framgick att förundersökningsledningen hade uppfattningen att
                      vissa sökningar med metalldetektor efter vapnet ägt rum, varvid det
                      från kommissionens sida invändes att detta inte skett. På frågan hur
                      vapenbrottet kunde bli liggande så att det preskriberats svarade Jan
                      Danielsson, som är den som sedermera skrev av detta brott, att detta var
                      ett misstag, som skett före hans tid. Solveig Riberdahl, som var förundersökningsledare
                      före Jan Danielsson hade ingen minnesbild i
                      anslutning till detta, utan hänvisade till att det var Anders Helin som
                      hade svarat för den här utredningen. Solveig Riberdahl förde i sammanhanget
                      även ett resonemang om huruvida ett vapenbrott här kunde
                      styrkas, eftersom det kanske inte fanns något annat än GH:s egna
                      uppgifter – som alltså innefattade ett erkännande – att gå på. Vid vårt sista sammanträffande med förundersökningsledningen
                      uppgavs att inga ytterligare åtgärder vidtagits i uppslaget sedan vår granskning hade gjorts samt att ingen ytterligare utredning heller var
                      planerad. Uppslaget skulle med andra ord de facto vara ”lagt ad acta”.
                      Vi anser, mot bakgrund av den information vi haft tillgång till, att
                      detta uppslag i väsentlig grad är otillräckligt bearbetat. Det är för oss
                      mycket förvånande att det inte gjorts något allvarligt försök att utreda
                      det ”i botten”. Man kan jämföra med uppslaget GG, där mindre intressanta
                      uppgifter föranledde en uttömmande insats 1996 (se vidare
                      nedan). Beträffande GH finns som framgått dessutom exempel på icke
                      vidtagna utredningsåtgärder, som förundersökningsledningen trott var
                      vidtagna.
                      Vi ställer oss också frågande inför hanteringen av GH:s självdeklarerade
                      brott mot vapenlagen, där utredning och lagföring inte
                      fullföljts. Det brott GH själv erkänt är allvarligt och skulle enligt en
                      tämligen fast praxis ha föranlett ett kännbart straff. Det kan synas som
                      om PU för att inte störa mordutredningen låtit detta brott preskriberas.
                      Vi har dock inte underlag att påstå att detta är förklaringen till underlåtenheterna.
                      En naturlig reflektion är att en utredning av vapenbrottet
                      borde ha kunnat sätta viss press på GH och därigenom ha skapat
                      klarhet även beträffande sådant som är av intresse i mordutredningen.
                      Att inte fullfölja utredningen mot GH kan dessutom, vilket PU tycks ha
                      varit inne på då man kallade honom till förhör vår 1998, vara till skada
                      vid en rättslig prövning av ett åtal mot annan person för mordet.”

                    2. Granskningskommissionen skriver redan på sidorna 955-960 om den här mannen som de tar upp i Efterlyst 2011.

          3. Vilka vittnen har påstått sig höra CP uttala sig positivt om sossarna och Palme INNAN mordet? Efter mordet gjorde han det på ett överdrivet sätt vilket väcker misstankar naturligtvis eftersom han enligt vittnen snarare verkade ha gillat nationalsocialismen, inte socialdemokraterna och inte brukade ha ett sådant beteende tidigare.

      3. Jag tänker inte starta någon debatt om Kennedymordet här, Ulf. Men jag är inte överens med dig. Den som vill kan läsa hur jag uppfattar Kennedymordet i ett långt kapitel i min bok ”Konspirationer” från 2013.

  9. Problemet med Palmemorder är ju att vet så hemskt lite så det blir mest spekulationer om allting.

    Om kulorna var så ovanliga, kan man inte komma vidare på det. Var köper man dom? Vem används dom normalt av?

    Det borde också vara kännt vilken typ av kulor Sigge Cedergren hade i sin tillägo. Om han had just den typen så styrks ju CP teorin rejält. Och vice versa.

      1. I första förhöret hette det: ”Vapnet uppfattade [Anders D] som ett vapen med ovanligt lång pipa, typ Colt.” Men han tog sedan tillbaka detta i rätten och menade att han föreställt sig ett vapen beroende på de eldsflammor som egentligen är det enda han såg:

        1. Ja, som vi hör: han säger i rätten att han föreställde sig typen av vapen utifrån att han såg en lång eldsflamma och rökutveckling. Han säger ju däremot inte att han inte såg vapnet. När du skriver att han ”föreställt sig ett vapen” som han inte såg tycker jag du övertolkar honom.

          Till det ska läggas att hans kommentarer under mordnatten rent allmänt bör ges större betydelse än vad han säger mer än tre år senare. Att mördaren hade ett skjutvapen i sin hand torde i vilket fall vara klart. Att Anders D:s vittnesuppgifter inte är tillräckliga för att avgöra vilken sorts vapen som användes håller jag helt med dig om. Likaså har du ju rätt i att Lisbeth har berättat att hon inte såg något vapen.

  10. ULF kan givetvis ha rätt det var CP, men denna tråden handlade om sydafrikaspåret, den diskussion när nu förstörd.
    Det kan var ULF och agenter från Sydafrika som tillsammans dödade OP det är också en teori, motiv till att förstöra en saklig diskussion finns då.

    ULF måste få komma med synpunkter som är sakliga och motiverade men nu har jag slutat läsa detta inlägg, synd för Gunnars blogg är bra.

    1. Jag är väldigt återhållsam med moderering (och anger alltid att jag modererat utom att jag rutinmässigt brukar ta bort efternamnen på personer där jag har skäl att tro att de har legitima anspråk på privatliv.)

      Vad jag framför allt håller efter annars är när debatten spårar ur genom personangrepp. Jag tolkar din kommentar om Ulf och agenter från Sydafrika, signaturen ”Moderering tack”, som ett sätt att göra en polemisk poäng och inte som ett seriöst menat försök att misstänkliggöra Ulf. Men en liten varningsklocka börjar ringa, för så fort man kommer inte på andra debattörers motiv kan debatten gå fort utför. Min erfarenhet är att det alltid är möjligt att anklaga meningsmotståndare för att ha en dold dagordning, men att det ytterst sällan är fruktbart för diskussionen.

      För att återkomma till diskussionen som du menar är förstörd: det är rätt mycket upp till dem som skriver på min blogg att själva ta ställning till om det de tar upp är relevant och om de tror att det är nytt för läsarna. Och att de själva bär ansvaret för om de upplevs som tjatiga eller inte. Var och en väljer ju också själv om man läser en viss kommentar eller hoppar över den.

      1. Gunnar och jag m.f.l. har kommit in på andra spår än Sydafrika, men så har det varit hela tiden när vi diskuterat från olika ursprungsinlägg. Jag är inte alls inblandad i mordet, förstår inte varför en del ens kan tro, misstänka sådana saker.

        Kan blivit lite mycket CP men senaste tiden har jag t ex länkat till andra spår t ex en annan person som bodde ensam i Stockholm inte långt från mordplatsen som ägde en Magnumrevolver tiden för mordet m.m. Har inte sett att någon nappat att diskutera t ex det spåret.

        Har även kommit med uppgifter som jag eller någon här inte skrivit tidigare t ex att flera personer hade hört CP dödat Palme eller tänkte göra det innan mordet skedde.

      2. Gunnar: Jag vet inte hur besvärligt det är att ordna det här, men det kanske gick att ordna diskussionen i tidsformat där senaste inlägg i diskussionen alltid ligger sist? På så sätt är det enklare att strunta i debattörer man inte är intresserad av och det blir också enklare att få översikt över debatten om man varit frånvarande en dag. Tittar man in på din sida efter en dags frånvaro händer det ibland annars att det huvudsakligen står länkar till Ulfs (han är ju den mest frekvente kommentatorn på bloggen) kommentarer i ”senaste kommentarer” och då riskerar man att missa intressanta inlägg från andra. Då diskussionen är organiserad i trådformat är det ju svårt att se senaste inläggen om de inte är omnämnda under ”senaste kommentarer”.

        Hoppas att det här var begripligt.

        1. Alldeles begripligt. Och jag undersöker gärna vilka andra sätt det kan finnas att organisera kommentarerna.

          Fast inte just nu när jag jobbar hårt med att få klart en ny Palmebok.

          Kanske kan du lösa saken själv? Den som använder en RSS-läsare, till exempel Feedly kan själv välja vilka bloggar man vill få uppdateringar från. Väljer man då min blogg borde man få uppgifter om alla kommentarer som kommit till sedan man kollade sist. Jag har inte själv använt RSS-läsare och tänkte kolla hur bra det fungerar med Feedly, men andra som vet kan väl berätta?

          1. Aha. Får testa det.

            För övrigt så tycker jag att du gör helt rätt som prioriterar färdigställande av boken framför redigering av hemsidan. Gissningsvis ser de flesta läsare här fram emot att få ta del av de nya rönen!

  11. Mårten Palme säger i sitt första förhör att grandmannen har en keps med knäppe till skärmen. Är det klarlagt vad han menar med det? Är det en sådan modell som arlandamannen har.

    Är det troligt att man reser ut ur landet i samma ytterkläder som man hade på sig när man nyss mördat statsministern?

    Har SVT kvar filmerna från Arlanda. Den digitaliserade och för streaming anpassade filmen har alldeles säkert tappat en del kvalite.
    Man borde med modern teknik kunna mäta upp storleken på mannens öra och vinkel på näsa, förhållande öra/näsa. Man borde kunna få fram väldigt exakt längd. Hur lång är Eugene de Kock? Finns det bilder på internet på hur Eugene de Kock såg ut 1986?
    Finns det andra fall då man vet att Eugene de Kock mördat någon med pistol/revolver och hur har det i så fall gått till?

    16:08 in i filmen från Arlanda(SVT öppet arkiv) kan man se personens (EdK???) ansikte rakt framifrån via en spegling i glaset. Den bilden borde man kunna behandla med divers filter om man har tillgång till orginal filmen.

    1. Intressanta synpunkter. Jag vet dock inte vilken film från SVT:s Öppet Arkiv du syftar på. Där finns ju Rapportsändningen från 1 mars 1986 kl 19.30 på den här adressen: http://www.oppetarkiv.se/video/1154471/rapport-13-86-1930
      Och i den sändningen finns ju en korts sekvens där det skymtar en spegelbild av mannen med kepsen. Men den ligger inte kring 16:08 in i filmen utan strax efter 4:10. Är det den sekvensen du syftar på, Tommy, eller har du en bättre? Lämna gärna en adress i så fall.

          1. Jag har ett par funderingar till. Filmen från Arlanda verkar vara tagen tidigt på morgonen den 1/3. Det är ganska lite folk på Arlanda och alla som lämnar landet måste visa pass och blir registrerade. Dessa listor måste ju polisen ha. Man borde kunna gå igenom listorna och kontrollera personerna. Då borde man kunna lista ut vilken identitet dessa båda herrar uppgivit.
            Det vore ju väldigt intressant om personer med det signalementet lämnar landet med falska handlingar.

    2. Jag kan ju svara på det då, Vi har försökt med det. Var en hel dag på SVT och tekniker jobbade bland annat med det, (oerhört spännande) utfallet var väl inte direkt positivt. Men det finns säkert andra proffsfirmor som kanske känner sig manade att ta sig an saken.Så kanske inte helt kört.
      .

    1. ”Det kan vara han”, säger hon. Och jag tycker det talar till hennes fördel som vittne att hon inte går längre än så. Men visst är det intressant.

      1. Hur sannolikt är det att en 80 år gammal kvinna ska komma ihåg en person som hon såg som hastigast i mörkret på avstånd nästan 30 år senare? Ifrågasätter man Lisbets starka utpekande 2-3 år (där Lisbet såg mördaren på bara på några meters avstånd) senare så borde man avfärda den 80 åriga kvinnans vittnesmål som kommer mycket långt senare.

        Dessutom kan det ha varit säkerhetsfolk, poliser som hade walkie talkies eller helt andra personer som var ute med t ex freestyle och hörlurar som var vanliga på den tiden. Vittnet Nicola F hade sådana hörlurar på sig på mordkvällen. Nicola F såg ingen när han passerade Tunnelgatan och tittade in där bara 1-2 minuter före mordet, ej heller mötte han någon (ev mötte han ett ungt par säger han i ett senare förhör 25/3) eller såg någon stå i en port eller prång. Det fanns flera andra personer som gick förbi och stannade vid Dekorima minuterna, minuten innan mordet utan att ha sett någon annan stående där.

        Nicola F ser även vittnet Anders B som försvinner in i porten men kollar fram ibland. Anders B var aldrig framme vid Dekorima eller mordplatsen direkt efter skotten. http://www.itdemokrati.nu/page36d.html

          1. Det här är exempel på kommentarer som jag reagerar mot, det kommer inget gott av dem. Jag släpper fram den här för att visa vad jag inte kommer att släppa fram i den här debatten i fortsättningen.

          2. Lägg ner. Att ifrågasätta ett vittne som får se ett foto nästan 30 år senare är att vara gaggig? [Kommentaren är rensad från personligt hållen polemik. GW]

  12. Man kan iaf tolka av Ullas vittnesmål att Arlandamannen ”inte är helt olik” mannen hon såg. Kanske man borde leta folk med det utseendet snarare än nån av Christer Pettersson-typ

    1. Christer Pettersson lär inte ha varit i gamla stan just då i.a.f. men hennes vittnesmål är mycket osäkert/ej tillförlitligt eftersom det gått 29 år sedan mordet. Vi vet inte ens om det var en person med walkie talkie hon såg och om den personen ändå hade en sådan är det inte ett bevis för att det skulle ha något med Palme att göra. Säkerhetsfolk hade sådana på den tiden när de kommunicerade. Det är möjligt att det finns handlingar som kan ge ett svar på hur det var men pga sekretessen går det inte.

      1. Som var och en kan konstatera har det funnits lite för många försök från utredarnas sida att avfärda Ulla Strömbeck-Larssons iakttagelser. Jag ska citera ett rätt långt avsnitt ur min bok ”Mordgåtan Olof Palme” (jag hoppar över noterna, de finns i boken). Jag har just redogjort för Ullas vittnesberättelse och så fortsätter texten:

        Onsdagen den 5 mars, fem dagar efter mordet, ringer Ulla en bekant som är polis och berättar vad hon sett. Han gör en spaningsanteckning. Den blir bedömd av Arne Irvell, spaningschef vid Stockholmspolisens våldsrotel och en ansedd mordutredare. Han skriver ”Förtur” på spaningsuppslaget och redan nästa dag kallas Ulla till förhör och får lämna sina uppgifter. En vecka senare får hon visa på plats vad hon sett och var de två männen befunnit sig.

        Vad händer sedan? Inte särskilt mycket, att döma av vad Granskningskommissionen hittat i utredningsmaterialet. Och Ulla har själv berättat att hon snart blev kontaktad av en Palmeutredare som sa att hon kunde glömma alltihop. Det hade visat sig att männen var civila poliser som spanat på knarkare.

        Långt senare, omkring tio år efter mordet, när Granskningskommissionen går igenom materialet om Ulla, visar det sig att det är okänt vad det är för män hon har sett. Det finns inget svar i papperen.

        Inte desto mindre har det under åren som gått kommit ett antal till synes tvärsäkra svar från Palmeutredarnas sida – svar som inte alls överensstämmer med det besked Ulla tidigt fick om att det skulle vara knarkspanare.

        Först ut på plan var Hans Holmér som sedan han avgått som spaningsledare kom ut med en bok om utredningen, ”Olof Palme är skjuten!” I den boken berättar han kortfattat om ett antal spaningstips, ibland bara för att ge lite atmosfär och målande detaljer. I fallet Ulla är det dock klart att Holmér vill ge läsaren en tydlig fingervisning om att det här är ett vittne som inte ska tas på allvar. Han ger henne ett fingerat namn, Inga Elisabeth Larsson, och skriver:

        ”Hela tiden ändrar hon sin berättelse och hennes uppgifter är så detaljerade att de väcker misstro hos polisens förhörsledare, ty det är med vittnesmål som med mycket annat. Lagom är bäst”.

        Holmér vill helt enkelt få läsarna att godta att Ulla hittat på alltihop.

        När journalisten Lars Borgnäs började titta på Ullas vittnesmål fick han emellertid andra svar från utredningen. Palmeåklagaren Jörgen Almblad sa att hon sett två poliser som var ute på ett uppdrag som inte hade med Palme att göra, han ville inte säga vad. Det visade sig senare att han syftat på två unga ordningspoliser, Klas B och Mikael L, som varit ute på ett uppdrag i civila kläder. Borgnäs lyckades få bekräftat att Klas och Mikael verkligen varit vid Gamla Stans T-banestation under kvällen, men inte som knarkspanare vilket man ju skulle ha kunnat tro utifrån informationen Ulla fått. Deras uppdrag hade i stället varit att bevaka skinheads som rörde sig i trakterna. Men det tycktes inte som om de varit vid T-banestationen omkring klockan halv nio på kvällen, då hade de troligen varit och fikat. Och för övrigt hade bara en av dem, Mikael, haft radio med sig. Deras ålder stämde inte heller med Ullas uppgifter, de var båda två 26 år och var ungdomligt klädda. Mikael, som haft radion, hade varit klädd i turkosblå dunjacka och han hade haft vad han kallade ”halv punkfrisyr”. Att han skulle ha varit bortåt 50 år, haft polisonger och gått i en lång grå rock stämde ju inte så bra. Mikael L berättade för Borgnäs att han kom ihåg hur det varit när han blivit förhörd av Palmeutredarna:

        ”Jag höll på att skratta på mig när de sa hur hon hade beskrivit mig.” Utredarna hade gett Mikael en förklaring till att det blivit så tokigt – Ulla var tydligen en ”bag-lady, en sådan där som går och rotar i papperskorgar”.

        Det där kunde ju förefalla vara ett snyggt och smidigt sätt att avsluta kontrollen av vad Ulla egentligen sett. Men inom Palmeutredningen tycks man ha haft vissa svårigheter att slå sig till ro med någon enskild förklaring. I vilket fall har det visat sig att utredarna bollat med ytterligare gissningar om vad det var för personer hon observerat. Det finns en anteckning om att det var kollegor från ekoroteln, alltså poliser som utredde ekonomiska brott. Och till Parlamentariska kommissionen, den andra kommissionen som granskade Palmeutredningen, sa åklagaren Jörgen Almblad att de män som Ulla sett var från Säpo.

        Borgnäs frågade Almblad om detta i TV-programmet Norra Magasinet Special. Almblad medgav att han fått information om att det varit Säpo som var där. När Borgnäs undrade vad han fått för besked om vad Säpomännen sysslat med svarade Almblad: ”Kommer inte ihåg. Det vet jag inte.” Men det hade inte handlat om Palme, la han till. Och för övrigt hade han senare fått information om att allt var fel, det hade inte varit några Säpomän där.

        Därmed skulle man kunna förvänta sig att uppfinningsrikedomen var tämligen uttömd hos de Palmeutredare som försökt hitta oförargliga förklaringar till Ullas observation. Så är dock inte riktigt fallet. Ingemar Krusell har nämligen i sin bok om Palmemordet ytterligare en förklaring. Han menar att det är tveksamt om Ulla gjorde sin observation under mordkvällen, det kunde ju ha varit vid något annat tillfälle.

        1. Som du gärna vill framhålla ibland så gör vittnen misstag och felbedömningar, även de som påstår sig ha sett walkie talkie män på morddagen/kvällen kan ha fel. Det är inte ens säkert att hon såg en person med walkie talkie, ej heller om det var på mordkvällen. Om det ändå var så handlade det antagligen om säkerhetsfolk t ex poliser, väktare, säpo. Privatpersoner brukar inte gå omkring och prata i walkie talkie på kvällarna i stan. Palmeutredningen fick väl bara in ett walkie talkie tips innan de gick ut i media om att de ville ha in ev. sådana iaktagelser. Då kom det flera st till men det gör att man måste anse de som mycket osäkrare. Hade de efterfrågat något annat så hade de säkert fått in flera tips om det med fast de skulle varit helt fel, inbillade och kanske påhittade. En annan förklaring till att de inte gått ut med det kan vara sekretess och då får man inte lämna ut det till allmänheten. Därför det kan verka oklart när man frågat poliser och åklagare långt senare.

          1. Ulf: du vet att jag inte brukar stryka i kommentarer. Men när du skriver sådana mängder och dessutom – som nu – i stor utsträckning upprepar vad du skrev nyss frestar du mitt tålamod. Visa lite respekt för övriga läsare av denna blogg och kom ihåg att mer inte alltid är bättre.

            1. 21:32
              Det är bra skrivet intressant, sånt gör din blogg läsvärd, jag kan inte veta om det är sant du kan hitta på saker för att sälja böcker men jag tror att du försöker föra ut ren fakta och inte hittar på saker för egen vinning.

              Ulf går för långt man kan inte bara avfärda vittnen då är Lisbets vittnesmål lika värdelöst.
              Jag orkar inte läsa vad Ulf skriver, färre och bättre kommentarer önskas, Ulf kan ha bra och viktiga saker att säga alla måste få komma med åsikter teorier, men att bara smutskasta Ulla är inget som borde publiceras.

              Vad gör polisen?
              Har dom inte kollat om det var poliser som hon såg?
              Är det verkligen så illa att dom inte vet.
              Om det var poliser av något slag så måste dom nu gå ut med så mycket information att privatspanarna kan släppa spåret, nu kan det knappast finnas behov att censurera det.
              KAN DOM INTE GÖRA BÄTTRE ÄN SÅ HÄR SÅ ÄR DET EN SKANDAL.
              Har dom fakta som bevisar att det var poliser hon såg i legala ärenden så måste det fram, folk kan tro att polisen utförde mordet när dom inte lägger fakta på bordet, tystnad föder konspirationsteorier.

          2. Den stora skillnaden mellan dig och de flesta andra som diskuterar mordet på Olof Palme är att du har funnit den sanning som vi andra söker. Vi som tror att mordet är en konspiration kan varken övertyga dig eller en domstol om detta, men vi söker efter de riktlinjer som vi tror kan komma att leda framåt.

            Det finns trots allt människor som begår brott på konspirativt manér och även om 99 procent av alla uppgifter om konspirationer är rena fantasier, så beror ju det på sakernas natur snarare än på att konspirationer inte finns och ska debunkas av diverse ljushuvuden.

            Det är mycket destruktivt att diskutera med någon som anser sig veta och som anser att de som inte tycker samma ska bevisa något – speciellt om frågeställningarna hela tiden driver utanför trådens ämne. Var mer hänsynsfull, både mot bloggen och de som du diskuterar med.

            Det är väl ganska uppenbart att männen på Arlanda skulle kunna vara vanliga affärsmän eller något. Minst en av dem är svensk och denne eller någon som känner igen honom borde höra av sig till polisen tycker man. Om de hade ett legitimt ärende på Arlanda.

            1. Problemet är att vi inte kommer att kunna få något 100% svar vem som mördade Palme. Det har gått 29 år och att de lär aldrig hitta t ex mordvapnet som man kan knyta till en mördare. Det förvånar mig att det finns dem som fortfarande tror det så långt senare. Utan bevis så blir det bara spekulationer. Jag är inte övertygad att CP var mördaren men mycket tyder på det. Han blev dömd för mordet i Tingsrätten och åklagarna ville få upp fallet igen mot CP i HD. Tingsrätten ansåg att Lisbets utpekande var så starkt att de kunde döma CP för mordet. Det fanns även andra vittnen m.m. Hovrätten dömde inte CP för de var inte helt säkra på att Lisbet såg rätt, men därifrån är det långt till att påstå att hon absolut såg helt fel. Det är fel att jämföra med Ullas vittnesmål för ingen kan bli dömd för mordet pga hennes vittnesmål från gamla stan. Att hon 29 år senare får se ett foto på en person som är taget bakifrån kan man inte bevisa något ifrån.

              Visa hänsyn? Du kallade mig för gaggig m.m. Det är inte att visa hänsyn till andra som kommenterar härinne.

              När det gäller attentat, mordförsök, mord mot politiker, statsmän så har nästan alla varit psykiskt störda, sjuka, ensamagerande personer. I Sverige har vi t ex Mijailović som på ett impulsivt, slumpartat sätt dödade utrikesminister Anna Lindh 2003. Hade de inte fått tag i honom och fått honom dömd så hade konspirationerna haglat även i det fallet.

              Varför en del inte kan acceptera en alkoholist, missbrukare som Palmes mördare förstår inte jag. Lennart Gustafsson kan inte acceptera CP mycket pga det men ser vi på andra attentat så har som sagt nästan alla varit psykiskt onormala personer som utfört dem. Ser man på Palmefallet så tycker jag att det mesta tyder på en ensamagerande gärningsman även där.

              1. När det gäller Christer Pettersson försöker du slå in en öppen dörr. Lisbet P är ganska säker på att hon såg honom på mordplatsen och jag tror varken att hon ljuger eller misstar sig.

                Varför inte acceptera att människor söker efter sanningen och gör det längs vägar som du inte tror på? Det är en fråga om nutidshistoria och mycket av allmänt intresse kommer fram, sakta men säkert, vare sig det har med mordet att göra eller inte.

                Jag är inte så mycket för snabba slutsatser eller avfärdanden av teoretiska möjligheter. Och jag utesluter definitivt inte yrkesmördaren Christer Pettersson som delaktig i en konspiration – drogad för uppdraget eller inte.

                Det finns mycket intressant att rota i kring CP. [Kommentaren är rensad från personligt hållen polemik. GW]

                1. Yrkesmördaren Christer Pettersson?? Vad har du för belägg för sådana påstående? CP var missbrukare och dömd för dråp. Han har säkert hjälpt till att driva in en och annan skuld inom missbrukarkretsar, mot lite del i ”varorna”. Men yrkesmördare känns som ett magstarkt ”hittepå”. Men har du belägg för epitetet så presentera gärna bevisen, annars ser jag det som rent förtal.

                  1. Han dödade mot ersättning enligt hans kriminella polare Harri M, Roger Ö och mister X:

                    http://www.youtube.com/watch?v=IbgQI28uZb8

                    Och enligt förre ledaren för Sverigepartiet, Lars Lind, som bodde i närheten av CP och umgicks med honom ibland, så var även dådet på Kungsgatan ett mord. En hämndaktion mot en man som sålt fultjack som tagit död på en polare till CP. Efteråt ljög alla för att ingen hade något att vinna på att gola.

                    Att han skulle ha varit en yrkesmördare i Hollywoodstil tror jag knappast, men han tycks ha varit en yrkeskriminell som åtog sig torpeduppdrag och ibland mörda för att statuera exempel.

                    Naturligtvis är det förtal. Vilket inte betyder att det är osant!

                    1. Jag skulle nog vilja säga att Mikael Hylins dokumentär ”Jag såg mordet på Olof Palme” är ett av de värsta exemplen på otillförlitlig journalistik om Palmefrågan som jag sett. Den som vill kan ju gå in och titta på slutavsnittet med start från ungefär 52 minuter in i filmen. Där ”erkänner” den döende Roger Östlund för Hylin att han var vid Dekorima tillsammans med Harri Miekkalinna och Pettersson i en torpedoperation som riktade sig mot Sigge Cedergren, en operation som spårade ur och slutade med att Christer Pettersson av misstag sköt Olof Palme.

                      Roger var en person man lade märke till. Och det vimlar av vittnesmål om honom från Grandbiografen där vi vet att han var under kvällen. Det finns däremot inga vittnesmål som pekar på att han var vid mordplatsen. Det finns heller inga vittnesmål om att Harri var där.

                      När Roger vittnade i Palmerättegången handlade allt om något helt annat: att han råkade upptäcka Pettersson vid bion efter sista föreställningen av ”Bröderna Mozart”. Hans vittnesmål var ett stöd för hypotesen att Pettersson sedan följt efter makarna Palme.

                      Att Roger var vid bion är obestridligt. Flera vittnen har beskrivit att han försökte ringa ett samtal inne i foajén. Det finns också en vittnesuppgift från en taxiförare som anger att när Roger lämnade bion tog han en taxi till Norra Bantorget. Att Roger och Harri i en film tjugo år efter mordet berättar en historia som verkar vara fritt fabulerad är anmärkningsvärt, men inte helt överraskande. De tidigare vittnesuppgifterna från dem har inte precis varit konsekventa, för att uttrycka saken försiktigt.

                      Och att bajonettdådet på Kungsgatan många år tidigare skulle ha varit en hämndaktion från Petterssons sida strider mot allt som kom fram i den rättegången mot honom. Jag skildrar hela förloppet utförligt i ”Mordgåtan Olof Palme”. Där framgår att anledningen till att Pettersson dömdes för dråp och inte för mord var att han blev kraftigt provocerad av den andre personen och att han omöjligen kunde ha hyst några planer på att döda.

                2. Lisbet är inte ganska säker utan säker på att det var CP som var mannen (dvs mördaren) hon såg stå och stirra mot henne direkt efter skotten vid Dekorimahörnet.

                  1. Säga vad man vill om Lisbet Palme men någon övermänniska med övermänskliga minnesförmågor och därtill ”psykologiskt expertvittne” var hon inte. Hon vara bara en enda grej mordkvällen: ett svårt traumatiserat ögonvittne. Säger någon annan något annat anser jag att det är kvalificerat trams. LP pekade ut CP efter 2, 5 år efter att först ha blivit påverkad av åklagare Almblad som hintade för Lisbet att den misstänkte GM var alkoholist. Därtill ställdes CP upp bland 9 män (poliser) varav ingen, till skillnad från CP, ingav intryck av att vara varken härjad, rödmosig och plufsig i största allmänhet. Därtill var väl CP den ende personen i konfrontationen som bar smutsiga, vita gympaskor? Övriga män hade sedesamma mörka skinnskor på fötterna. Summan av kardemumman blir att INGET håller när det gäller utpekandet av CP, vilket tack och lov hovrättens ledamöter fattade.

                    1. Är det någon som påstår att hon är ett expertvittne? Det är trams att hålla på och nervärdera hennes utmärkta vittnesmål. Det var inte alls CP och 11 poliser som var uppställda, en del var poliser men det fanns även civilanställda bland dem. Till och med CP:s advokat Liljeros godkände konfrontationen. Lätt att komma i efterhand och gnälla när han blev utpekad. Enligt juristprofessorn i processrätt Anders Stening så hade hennes vittnesmål tveklöst räckt för en fällande dom i ett mindre uppmärksammat fall eftersom man dömer personer även utifrån enbart vittnesmål. Det är en myt att det måste finnas teknisk eller dnabevisning. Enligt minnesforskare t ex professor Lars Göran Nilsson så borde Lisbet komma ihåg mördarens ansikte eftersom man minns det centrala bättre från en traumatisk händelse t ex ansikten. Hovrätten missbedömde hans vittnesmål helt konstigt nog. Kunde varit en anledning till resning till HD faktiskt. Jag förlitar mig på vad professorer, jurister m.f.l. anser inte privatpersoner/privatspanare som är fixerade vid konspirationer, fast det inte finns ett enda bevis för det så envisas man att tro på det konstigt nog.

              2. ”När det gäller attentat, mordförsök, mord mot politiker, statsmän så har nästan alla varit psykiskt störda, sjuka, ensamagerande personer. I Sverige har vi t ex Mijailović som på ett impulsivt, slumpartat sätt dödade utrikesminister Anna Lindh 2003.”
                DU SÄGER SJÄLV VAD SOM ÄR PROBLEMET ALLA MORD UTFÖRS INTE AV GALNINGAR.
                Om 9 av 10 är galningar så är det 10 % chans att det var en riktig mördare och inte en galning.
                Mycket talar för CP men tar man en Palme hatare som bodde i Stockholm så kan mycket av en slump stämma på den personen.

                CP kan ha varit utanför biografen utan att vara inblandad i mordet, CP skulle neka till att ha varit vid biografen, erkände han att han var där så skulle han riskera att fällas.
                Då kan hans dåliga alibi få en förklaring, jag säger inte att det är så bara att man inte får dra slutsatser på lösa grunder.
                Om CP var vid biografen utan att vara mördaren, skulle han erkänt det eller ljugit?

                Även erkännanden kan vara falska se kvick.
                ”Varför en del inte kan acceptera en alkoholist, missbrukare som Palmes mördare förstår inte jag”
                Det kan vara CP men man kan inte döma utan att ha bevis, kvick dömdes utan bevisning.
                Så länge det inte är bevisat att det var CP så kan en riktig mördare gå lös.

                Om alla försöker vara seriösa så behövs inte moderering, det gäller även mig.
                moderering tack skrev detta

                1. Apropå vilken sorts personer som utfört politiska mord kan det ju vara intressant att påminna sig de mest uppmärksammade politiska morden i svensk historia.

                  Erik XIV ledde genomförandet av Sturemorden på Uppsala slott. Han var visserligen psykiskt instabil, men han var definitivt inte ensam.

                  Samme Erik blev själv senare mördad på uppdrag av sin bror Johan. Det var definitivt ett planlagt och organiserat mord.

                  Drottning Kristina, en annan välkänd svensk monark, organiserade sedan hon avgått från tronen personligen mordet på markis Gian Rinaldo Monaldesco.

                  Historiker har länge spekulerat kring frågan om en annan kunglig superkändis, Karl XII, föll offer för en mordkomplott. Men där står frågan öppen, ingenting är bevisat vare sig för eller emot.

                  Folke Bernadotte föll offer för ett planlagt och organiserat attentat.

                  FN undersöker nu om Dag Hammarskjölds död egentligen döljer en mordkomplott.

                  Med andra ord: att ställa samma sorts frågor om Palmemordet är inte särskilt långsökt.

                  1. Nej. det är inte så särskilt långsökt. Men om det fanns en konspiration bakom mordet borde kanske den ha innefattat max två personer, ”ty vad tre personer vet hela världen”. Och nog talar väl statistiken för att konspiratoriska inslag gällande mord ändå brukar avslöjas förr eller senare? Vi skriver 2015 och ännu har inget sånt kommit fram. Ett mord på en sådan prominent person som Olof Palme, jämte alla skriverier i media än idag som håller mordet ständigt aktuellt, borde rimligtvis ha fått någon av konspiratörerna att bryta ihop och prata till slut. Tycker jag? OM det var en konspiration. Palme stod tydligen på hela 22 dödslistor ute i världen? Om man därtill lägger till alla svenska organisationer och enskilda individer som hatade Palme är man väl uppe i tusental. Som att leta efter en nål i en höstack.

                    Rent personligt har jag helt sonika bestämt mig för att det var en ensam galning. Kanske en grandios typ. Och sjutton vet, det skulle kunna vara Skelleftehamnsmannen, ”Polly”, Matti eller någon annan som har hört av sig till PU med ”tips och iakttagelser”. En person som njuter av att känna sig överlägsen och ”mäktig”. Som gillar att veta vad ingen annan vet. En kung på sin egenbyggda tron och som hånflinar åt både PU och alla oss som skriver på sådana här sidor.
                    En smart men svårt personlighetsstörd typ helt enkelt.

                  2. Inte långsökt men inte sannolikt att det var en konspiration bakom Palmemordet. Palmes biobesök var oplanerat- vart och när, promenaden hem var oplanerad, att de korsade Sveavägen för att kolla i skyltfönster på andra sidan bara ett par minuter innan mordet var oplanerat, mördaren verkar ha varit en amatör med tanke på hans beteende på mordplatsen t ex omaskerad, väckte stor uppmärksamhet, lät offret välja mordplats, var kvar rätt länge på mordplatsen, missade skottet mot Lisbet m.m.

                    1. Tack Ulf. Men du behöver inte upprepa dina argument. Jag vet inte hur många gånger du skrivit att promenaden hem var oplanerad och att det följaktligen troligen inte kan ha varit en konspiration. Förutom att man kan invända mot logiken så kan du inte veta om Palme planerat promenaden eller inte – om du inte har några nya fakta att lägga fram.

                    2. Har du något argument, bevis för att promenaden hem var planerad och inte oplanerad? Lisbet och Mårten Palme har sagt i förhör att de stod och diskuterade utanför Grand hur de skulle göra. Ett av alternativen var t ex att följa med Mårten hem på te m.m.

                    3. Varken du eller jag kan veta om Olof Palme bestämt sig för att promenera hem eller inte – såvida vi inte kan hitta övertygande belägg för att just han argumenterade för något annat. Om vi inte hittar några säkra bevis för hur det förhöll sig med den saken så får vi dra våra slutsatser utifrån de omständigheter vi känner till. Vad jag vände mig emot var ditt till synes tvärsäkra påstående om hur det förhöll sig.

                    4. Grejen är den att jag tror att mördaren definitivt kan ha varit maskerad. Han hade ca 1 1//2 timme på sig från det han såg paret Palme att anskaffa sig en mörk, tunn fladdrande ytterrock, fixa en svart Gökboetmössa, svärta sin ögonbryn och raka av sig sin mustasch. Voila! En sak som pekar mot att mördaren kan ha varit en sorts iskall beräknande ”petimeter” är den där lilla svarta väskan han tar fram under flykten på david Bagares gata oavsett vad han nu hade tänkt göra med den. Uppenbarligen har mördaren gjort en flyktplan i sitt sjuka huvud i förväg: och i den planen fyllde väskan en funktion. Det är bara det att mördaren tog upp den där väskan lite för tidigt, så att vittnen såg den och det hade nog inte mördaren räknat med. En plump i hans välregisserade protokoll som säkert stör honom OM han är av den där ”smarta” och ytterst beräknande mördartypen. Fråga: vad är det för en typ av mördare som ett hundratal meter från brottplatsen tar fram en väska ur en ficka egentligen? En prudentlig typ? En virrigt pundarhuvud? Eller ett mellanting?

                    5. Men även om mördaren var en tokig ”amatör” kan han mycket väl ha haft förmågan att under en och en halvtimme planera en förklädnad tänker jag. Han behövde en tunn överrock, en mössa och en rakhyvel. Det är ju inga stora grejer att anskaffa under kort tid tänker jag även om inte 7 Eleven fanns 1986. Samt ett mordvapen och ett sådant kan han ju ha burit på redan då han fick syn på Palme. Det kan ju ha varit en person som helt enkelt gillade att gå beväpnad eller som rörde sig i sådana kretsar där vapen var vardagsmat? Jag funderar över om mördaren kan ha haft tillgång till någon lokal i centrala Stockholm (om han nu inte bodde där själv) där det kunde ha funnits svarta.tunna överrockar i förvaringsväskor, en gökboetmössa, rakhyvlar och tillgång till en toalett. Och mina tankar åker osökt till den här SJ-anställde som kommunalrådet misstänkte kunde vara Skelleftehamnsmannen. Den personen hade ju tillgång till en lokal ägd av SJ vid Norra Bantorget om jag inte missminner mig.

                2. Utan bevisning? Huvudvittnet från mordplatsen pekade ut CP som den man som stod närmast henne efter skotten dvs mördaren. Det är bevisning som tveklöst räckt för en fällande dom i ett mindre uppmärksammat mål. Sedan fanns det fler vittnen t ex flygledaren Lars-Erik E som satt utanför Grand och såg CP där vid 23-tiden, Roger Ö, vittne D, gatuköksföreståndaren, Birgitta W, chevamannen m.f.l. Enligt professorn i allmän rättslära Hannu Tapani Klami så var det hög sannolikhet för att CP var mördaren. Han skrev en bevisteoretisk analys 1990. På 1990-talet tillkom det mer, ny bevisning: nya vittnen som sett CP vid Grand eller efter mordet, uttalanden från CP att han dödat Palme eller skulle göra det, sett en Magnumrevolver hemma hos CP tiden för mordet, Cedergren som påstod sig ha överlämnat en Magnumrevolver till CP innan mordet (som han inte fick tillbaka), bombmannens testamente där motivet framgår m.m.

                  1. Jag ska inte ta upp alla invändningar, men jag förstår inte hur ”Chevamannens” vittnesmål skulle kunna ha lett till en fällande dom mot Pettersson i en mindre uppmärksammat mål eftersom hans övertygelse om att det var Pettersson han sett var något som dök upp först långt efter målet. Och det förvånar mig en aning att du kan åberopa Roger Ö när vi just på denna blogg haft uppe Mikael Hylins märkliga film ”Jag såg mordet på Olof Palme” där Roger presenterade en helt annan berättelse än den han levererade under rättegången.

                    1. Både Tingsrätten och Hovrätten tog upp bland annat Roger Ö (och Lars Erik E) i sina domskäl att det fanns en ”betydande sannolikhet” för att CP var vid Grand vid 23-tiden. Jag förlitar mig på vad domstolarna anser, inte privatspanare. Chevamannen fanns även med i resningsansökan 1997 och han tyckte att det var 95% att mördaren var mördaren som han såg.

                    2. Se du då inga som helst problem med att Roger Ö sa en sak i rätten och en helt annan sak i dokumentären (förutom att han alldeles efter mordet sa att han inte kom ihåg någonting?). Att Roger skulle komma med en helt ny version i dokumentären kunde ju inte domstolarna veta. Men jag kan tänka mig att det hade påverkat deras syn på hans trovärdighet om de vetat det.

                      Dessutom – och viktigare: Roger gjorde inte alls det intryck på domstolarna som du ger intryck av. Tingsrättens yrkesdomare som alltså framförde en avvikande mening mot den fällande domen ansåg att Rogers utpekande inte var värt någonting.

                      Tingsrättens majoritet – det vill säga nämndemännen – skriver lite svepande apropå Grandavsnittet: ”Även om det kan finnas viss osäkerhet förenad med några av de nu nämnda vittnenas iakttagelser anser tingsrätten att deras vittnesmål tillsammans visar att Christer Pettersson har väntat på makarna Palme vid biografföreställningens slut.”

                      Det är en intressant och rätt slapp formulering. Hur många är några? Tre? Fyra? Och hur kan man i så fall lägga ihop flera osäkra och få en säkerhet? Eller menar nämndemännen att något av vittnena, eller kanske två, verkligen var tillförlitliga även om de andra inte var det. Varför sa de inte det?

                      Vi kan i alla fall utgå från att nämndemännen kände osäkerhet i några fall. Vilka då? Mårten? Lars-Erik? Eller Roger?

                      Det vet vi inte.

                      Och hovrätten då? Jag citerar ur domen:

                      ”Birgitta W:s uppgifter innefattar inte någon säker identifiering av Christer P. Eftersom vittnesmålet inte heller stöds av annan utredning om samma tillfälle, omkring kl. 21, är det inte bevisat att Christer P då befunnit sig utanför Grand. När det sedan gäller de olika iakttagelserna utanför Grand efter kl. 23 talar Lars E:s uppgifter för att Christer P då uppehållit sig där. Även Roger Ö:s uppgifter talar för detta. Men det kan också ha varit en person som var mycket lik Christer P som de iakttog. Varken Mårten Palmes uppgifter eller någon annan utredning utgör bevis för att någon följde efter makarna Palme från Grand. Vad Ljubisa N iakttagit utanför gatuköket visar sedan att någon gick efter makarna när de passerade gatuköket men hans iakttagelse och utpekande har inte skett på sådant sätt att identifieringen av Christer P kan anses tillförlitlig.”

                      Ja, hovrätten menar faktiskt att Roger Ö:s uppgifter talar för att Pettersson var vid Grand – men då hade man alltså inte tillgång till Rogers spektakulära uttalanden i den dokumentär som då inte var inspelad. Ändå garderar sig hovrätten med kommentaren att Roger faktiskt skulle kunna ha sett en person som var ”mycket lik” Christer Pettersson. Det är en konstig gardering, inte för att det skulle vara fullständigt omöjligt att han gjorde en sådan sammanblandning. Men eftersom Roger kände Pettersson är det ganska osannolikt att han gjorde ett sådant misstag jämfört med det mycket mer tänkbara alternativet att han helt enkelt ljugit ihop sitt utpekande i efterhand, inspirerad av uppmuntrande poliser och en hägrande belöning.

                    3. Lisbets utpekande skulle tveklöst lett till en fällande dom i ett mindre uppmärksammat mål enligt många jurister bland annat Anders Stening m.f.l. Chevamannen är ett av flera vittnen som placerar CP i mordområdet.

                    4. Håller med om att Roger Ö inte är ett drömvittne etc, men han kände CP sedan tidigare så någon sammanblandning är osannolik i.a.f. Och det är möjligt att han faktiskt såg CP utanför Grand vid 23:15 tiden men jag anser att flygledarens vittnesmål är bättre, säkrare. När det gäller om någon såg CP vid Grand vid 21-tiden så kom det ett nytt vittne- vittne d i resningsansökan. Hon hade dessutom träffat på CP tidigare så hon visste vem det var. Hon hade mött honom vid Konsum inte långt från Cedergrens bostad och Grand. Vittne d såg när han gick över gatan till Grand vid 21-tiden på mordkvällen.

                  2. Man får väl förlita sig på vad Lisbet och Mårten sagt i förhören? Vad de säger är det mest sannolika som skett dvs att de stod och diskuterade utanför Grand hur de skulle göra. Låter inte planerat när man läser vad de säger.

                    1. Min poäng – för att vara mycket tydlig – var att vi vet bara hur diskussionen slutade. Olof Palme kan mycket väl ha bestämt sig för att promenera hem utan att han redovisade skälen till det under samtalet eller ens att han redovisade styrkan i sin beslutsamhet. Även om vi förutsätter att Lisbeth och Mårten försökt redovisa detta samtal så gott de kunnat kan man givetvis inte utesluta att de missat nyanser som pekat på att Olof hade sin uppfattning klar på ett sätt som antydde att han bestämt sig i förväg.

                    2. Ja men det blir bara spekulationer. Det finns inget som tyder på att Olof själv planerat att gå hem inga anteckningar m.m. heller.

                    3. Det er vel mulig å planlegge et mord uten at tid og sted er 100% fastlagt?

                  3. Vi vet inte med 100% säkerhet om det var mördaren som Yvonne N såg på andra sidan David bagares gata. Jag tror det var så men det är inte 100% säkert. Läste att CP brukade fly just den vägen efter att ha rånat folk nere på Sveavägen- finns med i resningsansökan så trapporna var inget problem för CP att jogga uppför.

  13. Har funderat på Victor Gunnarsson. Han hade klädesplagg hemma som verkade stämma in bra på vittnenas beskrivning av gärningsmannen. Är det helt omöjligt att han kan ha övertagit gärningsmannens klädesplagg? Jag tänkte på dnaprover som kan ha missats.

  14. Svar till Fra Nabolandet: Det blir svårt, omöjligt att planera något man inte vet i förväg. Om man ska lita på vad Lisbet m.f.l. sagt så var biobesöket oplanerat och till vilken bio och vilken tid det skulle ske. Promenaden hem också oplanerad, att de gick över Sveavägen bara ett par minuter innan mordet m.m. kunde inte mördaren heller veta.

    1. Når man ikke har full kontroll på offeret, så planlegger man vel så mye man kan, mens man improviserer resten. Sikkert mange forbrytelser som er gjennomført på den måten. Hvor lenge i forveien det var mulig å vite at de skulle på bio, er et åpent spørsmål. Ja, man skal lite på Lisbeth, men det kan ha foregått saker som hun ikke kjente til. Dette har jo vært diskutert mange ganger.

      1. Inte bara om och när de skulle på bio utan också till vilken bio och film. Det var ingen annan som visste i förväg att de skulle till Grand kl 21. Det bestämdes sent, bara någon halvtimme innan de gick hemifrån.

    2. Helt oplanerad promenad hem det är sant men om exempelvis Sydafrika tänkte döda Palme så ville dom antagligen inte göra det vid bostaden, dom skuggar Palme i dagar och helt plötsligt så får dom ett bra tillfälle, sent på kvällen, inga livvakter syns till, bra flyktvägar.
      Det du säger motsäger inte ett planerat mord.
      Att döda Palme vid bostaden är tveksamt man riskerar att liveakter finns där, mordet kan då direkt kopplas till ett överlagt mord.
      Vittnen kan se för mycket mördaren måste vara där flera gånger, Möter man Palme så kan livvakter vara där och då får man avbryta, Att skjuta Palme vid bostaden är inte så enkelt som man kan tro om man vill undvika att lämna spår efter sig.
      Varför går inte CP till bostaden och skjuter Palme där?

      Är det en konspiration så vill man nog inte utföra mordet vid bostaden, övervakning och walkie-talkie sen leder man in mördaren till Palme.

      1. Om de hade så bra bevakning som du påstår borde de se om det finns livvakter eller ej. Det lättaste hade varit att gått in i Palmes bostad och dödat honom där med ljuddämpad pistol m.m. som proffs gör. Visst motsäger det ett planerat mord- om inte Olof Palme själv visste vad han skulle göra på kvällen eller hur han skulle ta sig hem m.m. från bion motsäger det ett planerat mord. Du kan inte planera något du inte vet. Du kan inte vara på alla ställen i Stockholm den kvällen och dessutom ha med dig en Magnumrevolver eller kunna skaffa fram en sådan på bara två timmar. Nej det är ingen konspiration bakom Palmemordet, var sannolikt en ensamagerande gärningsman.

        1. Det finns inget bevis för att Palme var övervakad, bevakad på morddagen/mordkvällen, ej heller att deras telefon var avlyssnad.

          1. Nu är det lite på allvar, Ulf. Du kan inte överösa den här bloggen med kommentarer som i väsentlig utsträckning bara är upprepningar av vad du sagt förut, utan att någon ny information kommer till. Om du inte ändrar dig på den här punkten kommer jag att ransonera dina kommentarer och inte släppa igenom sådant som jag inte tycker innehåller något nytt. Jag förväntar mig att du tar till dig det här med omedelbar verkan.

            Om du tycker att du har något att säga så behöver du inte slänga iväg en kommentar i samma ögonblick som tanken slår dig. Vänta lite, strukturera argumenten, kolla vad andra debattörer säger – och kom sedan igen med dina synpunkter mera sällan och mera genomtänkt.

            Det här är en uppstramning av den praxis jag tillämpat på min blogg. Och jag tycker det är trist att vara ordningsman. Men det är ännu mera trist att se hur debattörer inte skärper sig – trots tillsägelser.

        2. Wall, Ulf skriver saker som inte är rimliga.
          ”Det lättaste hade varit att gått in i Palmes bostad och dödat honom där med ljuddämpad pistol m.m. som proffs gör”
          Hur tar man sig in i bostaden, OP måste ha haft sin dör låst hela tiden.
          Hur ska man undvika livvakter övervakningskamera grannarnas öron ögon.

          Dyrkar man upp låset och skjuter OP med ljuddämpare, så blir det direkt proffs och ingen galning, det skulle avslöja saker om mördarens kompetens som ger polisen information om mördaren.

          Släpp bara igenom seriösa saker. När Ulf postar 10 kommentarer så försvinner möjligheten att följa vad andra skriver. Raderade kommentarer kan publiceras i ett inlägg bloggpost, då kan alla se vad du tar bort, bara rena påhopp ska raderas från den listan.

          [Kommentaren är rensad från personligt hållen polemik, GW]

          1. Visst skulle jag kunna åta mig att bara publicera kommentarer som jag betraktar som seriösa i det vanliga diskussionsfältet och sedan lägga in resten, minus direkta påhopp, i en speciell slaskavdelning. Men jag vill inte åta mig att göra sådana bedömningar. Det jag vid första påseendet tycker är oseriöst kan ju någon annan på goda grunder tycka är värdefullt.

            Tills vidare håller jag mig alltså till:
            – att anonymisera vittnen och misstänkta där det kan råda tvekan om det lämpliga i att publicera uppgifter så att de lätt kan identifieras;
            – att ta bort sådant jag jag tycker liknar personangrepp mellan debattörer;
            – och att begränsa skribenter som publicerar sig mycket ofta och upprepar sig.
            Dessutom är det givet att jag plockar bort spam och annat som saknar anknytning till diskussionen på bloggen.
            Det kan tänkas att jag kommer att ändra reglerna framöver och det är alltid tillåtet att komma med förslag. De behöver inte postas på denna blogg utan kan skickas direkt till mig: gunnar[at]gunnarwall.se

          2. Vad är det som är orimligt med att mördaren kunde ha tagit sig in i Palmes bostad och dödat honom därinne istället med t ex ljuddämpad pistol och sedan flytt utan något vittne m.m. Det kan inte ha varit svårt för ett proffs- Palmes bostad var ingen fästning etc. Palmes bostad hade inga övervakningskameror och jag är osäker på om Palme alltid hade livvakter hemma hos sig, tror inte det. Tror du att Palmes grannar bevakade Palmes bostad 24 timmar om dygnet? Mordet skedde istället inför öppen ridå där många antingen hörde eller såg mordet. Mördaren hade bara tur som undkom.

          3. Det är helt otroligt. Gunnar Wall har modererat den här sidan med den äran länge och väl, tonen är trevlig och nu kommer du och har synpunkter på modereringen? Hur kan man ens komma på tanken att försöka styra över ch ha åsikter över bogginnehavarens moderering? Signaturen Ulf stör mig personligen inte det minsta och jag har aldrig problem med att ”skumma över” inlägg jag inte finner så intressanta eller småtjatiga både här och annorstädes. Helt säker på att folk gör detsamma om mina! Så vad ÄR problemet?! [Kommentaren är rensad från personligt hållen polemik. GW]

            1. Tack för dina uppskattande ord om min moderering av sidan. Men visst får den som kommenterar föra fram förslag om hur jag ska göra. Skulle den diskussionen ta för stor plats kommer jag att mana den som har synpunkter att vända sig direkt till min mailadress gunnar[at]gunnarwall.se

              Men hittills tycker jag inte att enstaka kommentarer om moderering är något problem.

              1. Jag överreagerade förmodligen men det beror nog på att att jag upplever att det finns starka tendenser i diverse debattforum som handlar om palmemordet där en del deltagare tycks vilja dominera sidorna med sina ”älsklingsmotivteorier”. De förefaller nästan vilja kväsa den fria debatten och ett livligt åsiktsutbyte och det är just vid de tillfällena debatterna har en tendens att spåra ur. Och det tycker jag är väldigt synd bara. Det var allt!

              2. Det kanske kan vara en god idé att skapa enskilda artiklar för olika teorier och att sen försöka hålla varje diskussion relevant till den teorin.

                Ulf har skrivit 82 inlägg bara på denna sidan och det är till stor del upprepningar. Det gör att diskussionen blir helt oläslig för dom som är intresserade att lära sig något nytt.

                1. Det skulle givetvis gå att systematisera den här diskussionen mer än vad som är fallet nu. För den som verkligen vill diskutera Palmemordet vore det ju idealiskt med något i stil med det du beskriver, en mängd olika trådar om olika aspekter av utredningen.

                  Men jag har tyvärr inte tid och möjlighet att på ett systematiskt sätt driva ett sådant projekt. Det finns andra som med varierande framgång försökt och en del forum finns ju fortfarande.

                  Vad jag gör är ju helt enkelt att jag på den här bloggen skriver inlägg om olika frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Tyngdpunkten ligger på sådant som berör min egen journalistik och mitt eget författarskap. Många av dessa inlägg, men inte alla, handlar om Palmeutredningen. Och i samband med att jag skriver inbjuder jag alltså mina läsare att kommentera. Ibland händer det att diskussionen vandrar iväg en bit från det ursprungliga ämnet. Det behöver inte vara av ondo, men visst kan det bli rörigt.

                  Jag skrev härom dagen att jag kommer att plocka bort typiska fall av upprepningar av vad som nyligen skrivits. Så jag hoppas att den delen av diskussionen kommer att fungera bättre i fortsättningen.

                2. Jag har skrivit nya saker men ni vill inte ta till er det eftersom jag inte är en konspirationsteoretiker utan tror på den ensamagerande gärningsmannen i Palmemordet. Det anser även nästan hela Palmeutredningen sedan 1987 så jag är i gott sällskap till skillnad från er. Sanningen om Palmemordet lär aldrig komma fram på dessa bloggsidor eller flashback m.f.l. nättrollsidor. Har sett att det finns personer som skriver på flashback att de slagit fast att CP inte var Palmes mördare- hur kan de slå fast det? Är de domstol? Har de fått hela Palmeutredningen offentlig? Nej det har dem inte så de kan inte dra några slutsatser överhuvudtaget, bara spekulera.

                  1. Den här kommentaren från dig, Ulf, faller i stor utsträckning inom ramen för min nya regel som går ut att jag tar bort kommentarer som bara upprepar nyligen framförda ståndpunkter och inte tillför något. Jag släpper igenom den här eftersom den ändå på ett delvis nytt sätt beskriver din inställning till den debatt som förs på min blogg. Däremot har jag tagit bort två ytterligare kommentarer som du skrev minuterna efter denna och som inte lägger till några som helst argument i sak utan bara om igen slår fast din uppfattning.

                    En liten sak är ändå värd att notera i ovanstående kommentar från dig. Du skriver: ”Sanningen om Palmemordet lär aldrig komma fram på dessa bloggsidor eller flashback m. fl. nättrollsidor.”

                    Det enda jag kan svara är: om du anser att du själv har tillgång till några som helst sanningar om Palmemordet så har du i alla fall fått möjlighet att föra fram dem utförligt på min blogg. Ingen annan kommentator har varit i närheten av att tillföra så många kommentarer och så mycket text som du. Sammantaget rör det sig med god marginal om en hel bok. Ifall du själv menar att du har utnyttjat detta utrymme väl så borde du också dra slutsatsen att den här bloggen är en mycket rik källa till värdefull information om mordet på Olof Palme.

                    Du är fortfarande inte blockerad från att skriva på min blogg. Men precis som du tycker jag att det är viktigt med kvalitet och substans. Därför kommer jag alltså bara, som du vet, att i fortsättningen publicera sådana kommentarer från dig som tillför något.

                    1. Ok, jag accepterar dina regler här. Javisst finns det mycket information och länktips m.m. om Palmemordet på din blogg och kommentarerna här. Det jag menar är att man inte ska ha några förhoppningar om att vi som skriver på din blogg ska kunna få fram sanningen om vem som var mördaren 29 år senare. Tror t ex inte att mördaren är så dum att han skulle ha kvar mordvapnet med fingeravtryck, dnaspår m.m. om han fortfarande lever. Det kan vara lite intressant att spekulera ändå. Så länge inte en del hävdar att det dem skriver är sanningen och det andra skriver skulle vara helt fel dvs en seriös, vettig diskussion är att föredra. Jag kan vara självkritisk och erkänna att jag varit lite för hård, kategorisk, personlig m.m. mot andra ibland, men det har även andra varit mot mig. Ofta spårar diskussionerna ur på internet, bara gå in och se på flashback m.f.l. sidor. Där vissa debattörer anser sig vara 100% säkra på att nästan hela Palmeutredningen sedan 1988 skulle ha fel med tanke på CP-spåret m.m. Jag undrar hur de anser sig vara så säkra på att kunna veta bättre än erfarna mordutredare och åklagare m.f.l.

                    2. Gunnar Walls fråga var: Är Grandmannen identisk med Arlandamannen? Och som följdfråga kommer per automatik: Är Christer Pettersson identisk med Grandmannen? De erfarna mordutredarna fastställde med hjälp av vittnesmål att Christer Pettersson med stor sannolikhet befann sig på biografen Grand. Som grund för tingsrättens fällande dom är Lisbet Palmes utpekande av Christer Pettersson men man sätter också stor vikt vid polisutredningen att just Christer Pettersson befann sig på biografen Grand.
                      Att ett vittne kan misstaga sig är otvivelaktigt, den saken är klart dokumenterad av den så kallade Devlinkommissionen. Slutsaten av vad den kommissionen kom fram till är att domstolar bara ska sätta stor vikt vid vittnesmål där vittnen är nära bekanta eller på annat sätt känner varandra. Av den anledningen var det rätt av de utbildade juristerna i skillnad från de juridiskt outbildade lekmän som var fallet i tingsrätten att fria Christer Pettersson i hovrätten. Ingen övrig bevisning mot Christer Pettersson fanns att tillgå. Bara subjektiva vittnesmål.
                      Om vi återgår till Gunnar Walls fråga: Är Grandmannen identisk med Arlandamannen? Den frågan är högst relevant i perspektivet: kan de erfarna mordutredarna trots flera vittnesmål från biografen Grand dragit fel slutsatser om Christer Pettersson befann sig på biografen eller inte.
                      Att den frågan är viktig att ställa beror på att en av de erfarna mordutredarna, förre biträdande spaningsledare i PU Ingemar Krusell skriver klart och tydligt på sidan 330 i sin bok ”Palmemordets nakna fakta”, citat: En sak är också säker, nämligen att om Christer Pettersson inte är identisk med ”Grandmannen”, så är han heller inte gärningsmannen.
                      Ett av de vittnen Palmeutredningen och Tingsrätten sätter stor tilltro till angående om Christer Pettersson befann sig på biografen Grand eller inte är konstnären Birgitta W. Citat åter igen biträdande spaningsledare kriminalkommissarie Ingemar Krusell i sin bok ”Palmemordets nakna fakta” S.69 ”Grandmannen” var helt säkert också gärningsmannen och det finns anledning att än en gång understryka värdet av Birgitta [W:s] iakttagelse jämförd med fru Lisbet Palmes beskrivning av mannen på brottsplatsen.
                      Nu är det så att jag har haft förmånen att träffat konstnären Birgitta W där hon berättade för mig om hennes iakttagelse på biografen Grand som tingsrätten satte stort värde på. Anledningen till tingsrättens bedömning var att åklagarna i rätten framhöll henne som huvudvittne från biografen Grand och ville få till det att det var Christer Pettersson hon hade sett genom glasrutan till foajén på biografen. Birgitta W berättade att hon konsekvent vägrat att tala med journalister och media om sitt vittnesmål. Att jag fick till ett möte var att vi hade ett gemensamt intresse i form av bland annat konst. Men det föregicks också av många telefonsamtal. Vid det mötet blev jag klar över att hon inte var så säker på att det var Christer Pettersson hon hade sett genom glasdörren på biografen Grand.

                    3. Det mesta av vittnena mot CP har vi skrivit, diskuterat om förut. Det fanns fler vittnen som hade sett CP vid Grand på mordkvällen- Roger Ö som kände CP sedan tidigare och flygledaren Lars Erik Eriksson som var i det närmaste 100% övertygad att det var CP han såg stående utanför Grand vid 23-tiden. Mårten P var inte helt hundra men pekade ut CP i december 1988 som den person (som fixerade blicken på Palme när de gick därifrån) som hade stått närmast dem när de stod och pratade utanför Grand efter bion. I Resningsansökan 1997 så finns bland annat vittne d med och hon pratade med CP utanför Konsum, inte långt från Grand vid 21-tiden på mordkvällen. Hon såg när han gick över vägen till Grand- hon hade sagt att Cedergren ev. fanns där. Hon var bekant med CP sedan tidigare. Ljubisa N såg att CP gick efter Palme utanför sitt gatukök. CP saknade alibi för mordkvällen m.m. Till och med hovrätten skrev i sin dom att det fanns ”en betydande sannolikhet” för att CP var vid Grand vid 23-tiden på mordkvällen.

                      Har länkat till juristprofessorn i processrätt Anders Stening förut men han säger i en DNintervju år 1996 att ett sådant vittnesmål som Lisbets tveklöst hade räckt till en fällande dom i ett mindre uppmärksammat mål. Detsamma säger flera andra jurister t ex Bodström, Sarnecki m.f.l. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/vittnesmal-forsvarar-rattslig-losning-inte-narmare-mordaren-maste-vara-lik http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kriminolog-en-av-svensk-kriminalhistorias-samsta-polisinsatser_920571.svd

                      Professorn i allmän rättslära- Klami skrev en bevisteoretisk analys utifrån bevisningen mot CP år 1989. Efter det har ny, mer bevisning tillkommit. År 1990 menade Klami att det var mycket sannolikt att CP var mördaren men kanske inte ställt utom allt rimligt tvivel. Han menade bland annat att det inte var förvånande att tingsrätten dömde och hovrätten friade- var svårbedömt. http://www.smakprov.se/bok/mordet-p%C3%A5-olof-palme/hannu-tapani-klami/isbn/9789176781876

                      Lisbet såg mördaren på bara några meters avstånd och det var rätt ljust på mordplatsen, hon var nykter m.m. Rätten har både tidigare och senare dömt personer på enbart vittnesuppgifter, så det är en myt att det måste finnas dna- eller teknisk bevisning. Det är såklart bättre i de flesta fall men inte avgörande för fällande domar. Problemet var att Holmér sjabblade bort CP första året och det är något som bland annat Granskningskommissionen kritiserar med rätta.

                      Minnesforskarna anser snarare att Lisbet mycket väl kunde, borde kommit ihåg mördarens ansikte efteråt- var det centrala i en sådan traumatisk situation och det minns man bättre än perifera saker. Professor Lars Göran Nilsson ansåg att hovrätten hade missbedömt hans vittnesmål helt tyvärr. Han berättar det i en DNintervju 25/10 2001. Det är allvarligt att hovrätten missuppfattade expertvittnets vittnesmål. ”Åklagarna bad Lars-Göran Nilsson, då professor i psykologi i Umeå, att gå igenom den internationella forskningen för att få ett svar på frågan. Materialet presenterades såväl skriftligt som muntligt för hovrätten.
                      – Men rätten valde en egen ”sunt-förnuft-uppfattning” om minnets funktion – utan förankring i det aktuella forskningsläget. Rätten spekulerade i vad Lisbet Palme kunde minnas och inte minnas, säger Lars-Göran Nilsson, i dag professor vid Stockholms universitet och en internationellt sett ansedd minnesforskare”.
                      http://www.dn.se/arkiv/nyheter/palmemordet-minnesforskaren-anser-sig-feltolkad http://www.dn.se/arkiv/nyheter/palmemordet-minnesforskare-kritiserar-ratten

                      I efterhand vet vi inte om det dykt upp något teknisk bevisning t ex mordvapnet eller fingeravtryck på t ex skyltfönstret mot CP om han blivit häktad redan år 1986. Ev. dna-spår kanske man kunnat fått fram längre fram på makarna Palmes kläder (mördaren hade ev. lagt sin hand på Olofs axel och han var också nära Lisbet). Om jag minns rätt så förstördes dem möjligheterna när de hade lagt på kemikalier på Olofs rock som tog bort ev. dnaspår- de letade väl efter ev. fingeravtryck. Polisen gjorde flera misstag i t ex mordplatsområdet- skyltfönstret kollades inte, papperskorgen som fanns i närheten kontrollerades inte http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16264711.ab var en liten avspärrning, ev. bevis kan ha förstörts av allmänheten t ex alla rosor som lades därinne, slängdes in m.m.

                      I Resningsansökan finns det mycket som pekar på CP som mördaren. Nu föll det mesta av formella skäl mest pga ettårsregeln som gjorde att HD inte tyckte att de ens kunde bedöma bevisen. Det är en konstigt regel, för bevis är bevis även om de är äldre än ett år eller om åklagarna fått vetskap om dem efter ett år, och hovrättsförhandlingen var långt tidigare år 1989. Vittnena Cedergren och Tingström var också döda år 1998 och det kunde inte åklagarna göra något åt heller. Fanns dock inspelat förhör med Cedergren. Det är som åklagarna påpekade 1997- det som hovrätten hänvisade till som brister i bevisningen hade dem kompletterat i Resningsansökan t ex motiv, tillgång till vapen- vittnen som hade sett en revolver hemma hos CP tiden för mordet och Cedergrens påstående att han hade gett en Magnumrevolver till CP vintern 1986, fler vittnen t ex vittne d.

                      Flera vittnen som hade hört CP uttala att han antingen skulle döda Palme, hade dödat Palme eller uttalat sig fientligt om Palme och socialdemokratin, regeringen. m.m. Hittade två st vittnen- Gunilla R och Ingegärd P som hört CP uttala innan mordet att han skulle döda Palme, det kan ev. finnas fler+ tre st till som hört honom erkänna mordet i efterhand- Anette B, Esko H och Juan P. På sidorna 716-717 står det om två andra vittnen- Sigrid M och Anders R som hört CP uttala sig fientligt mot socialdemokratin och Palme.
                      Uppgifterna från Gunilla R, Ingegärd P m.f.l. finns i Granskningskommissionen på sidorna 808-812 i avsnittet om Resningsansökan 1997.

                    4. Den här kommentaren publicerar jag i dess helhet bara för att jag inte har tid att redigera den.

                      Det går att hävda att vissa delar av din kommentar, Ulf, är direkta svar på Sten Flygares tidigare publicerade kommentar om värderingen av Grandvittnena. Annat, som din hänvisning till minnesforskaren Lars-Göran Nilsson, ligger utanför den diskussionen och är samtidigt en upprepning av vad du sagt många gånger tidigare.

                      Jag har inte tid att gå in och redigera i din kommentar så jag släpper igenom den. En annan gång tackar jag nej till publicering av hela kommentaren om alltför stora delar – precis som nu – är upprepningar av vad du skrivit tidigare och samtidigt irrelevant för den diskussion som pågår.

    3. Du tänker på ett överförenklat sätt. Planering sker alltid i ett läge när man inte vet massvis med saker. En plan är till för att forma framtida skeenden.

      Generalstaberna är fulla av planer för vad de ska göra om det ena eller det andra inträffar. Senare, när något inträffar plockar de fram färdiga planer och använder dem.

      Titta på klippet nedan och lägg speciellt märke till Derren Browns slutord: If you knew the amount of effort we gone in to make this work…

      http://www.youtube.com/watch?v=BjueOXCy3OM

      1. Nej det är ni som tänker ologiskt för du kan inte planera något du inte vet på förhand. Biobesöket bestämdes sent- vart och när och promenaden hem bestämdes när de stod utanför Grand och dessutom korsade de hux flux Sveavägen för att kolla i skyltfönster på andra sidan och det kunde inte mördaren heller veta i förväg.

        1. Enligt ett rykte hade Mårten Palme några veckor innan sagt att den helgen var vikt för ett biobesök med föräldrarna. Möjligen hade föräldrarna glömt bort det… Men om de inte hade setts på flera veckor och föräldrarna (eller åtminstone OP) snart skulle åka till Moskva, var det inte omöjligt för välinformerade personer att förutse händelserna. Speciellt inte om de hade folk inpå familjen, som psykologiskt utstuderat kunde påverka dem utan att de märkte något.

          Det sista är ungefär vad den person som polismannen DK försökte värva som mördare ett halvår innan påstår att DK sagt. (Polismannens namn ersatt med initialer, syftar på den polis som bland annat nämns i denna artikel: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17560321.ab GW:s kommentar.)

  15. 1986 var Eugene de Kock totalt okänd för den stora allmänheten. Han verkade på den hemliga sydafrikanska counterinsurgency farmen Vlakplaas. De Kock verkade på Vlakplaas från 1983 och blev dess chef 1985. Han var också chef och operativ för mördarpatrullen C1 som utgick från Vlakplaas. Ca en mil från Vlakplaas låg Craig Williamsons spioncenter Daisy farm. Craig Williamson insamlade information och utnyttjade C1 för eliminering av apartheidmotståndare och hyste den största beundran för de Kock som operativ. Palme höll sitt hittills skarpaste tal på konferensen i Stockholm mot apartheidregimen veckan före mordet, som fick den sydafrikanska presidenten PW Botha och utrikesminister Pik Botha att explodera av ilska.

    Vid sprängningen av ANC:s huvudkontor i London 1982, utgick ordern från president PW Botha och Craig Williamson stod för planeringen.Craig Williamson valde i sin tur ut de Kock att medverka som militär backup. Man nyttjade också den sydafrikanska ambassaden i London för att smuggla in bomben via diplomatpost.Teamet som utförde dådet, lämnade omgående London på morgonen efter dådet via falska pass och reguljärflyg.
    Det har bekräftats att Craig Williamson befann sig i Stockholm veckan före mordet vilket han förnekar. Det är märkligt att nyhetschefer på TV kanaler inte uppmärksammat händelsen och visar bilder på ” Arlandamännen”. Det har inte hänt sedan 1986 angående fantombilderna att PU sökt personer för identifikation som anses viktigt för utredningen. Det bör vara en stor nyhet i en av världens största brottsutredningar.

  16. Till Ulf : Man kan givetvis ta fram olika experter som har olika uppfattningar som utövar akademisk pajkastning på varandra. Men jag ska redovisa ett fall från England som sedan den sk. Devlinkommissionen tog upp och hade det som ett varnade exempel till domstolar att lägga allt för stor vikt av vittnen. Det gäller än i dag i England. Fallet Virag inträffade i England under 1969. Laszlo Virag åtalades bland annat för att ha stulit pengar ur parkeringsautomater i Liverpool, hotat två poliser med en pistol, samt för samma typ av stöld i Bristol och för att vid den efterföljande jakten ha skjutit en polisman. Under den jakten fick dock en rad vittnen möjlighet att se gärningsmannen och hela sjutton stycken blev satta att identifiera honom vid olika konfrontationer. Fyra vittnen fick titta i ett fotokartotek och tre av dem identifierade Virag som gärningsman. Virag greps och personkonfrontationer i grupp hölls varvid sammanlagt åtta vittnen pekade ut Virag. Sammanlagt blev han alltså utpekad av elva av de sjutton som sett honom i samband med brottet. En polisman gjorde följande smått berömda yttrande: ”His face is imprinted in my brain” . Virag dömdes till sammanlagt tio års fängelse. Senare samma år som Laszlo Virag blev dömd skedde en bilstöld. Polisen siktade bilen och avsåg att gripa mannen, vid den efterföljande jakten blev de beskjutna med vad som senare konstaterades vara samma vapen som användes i Bristol. När gärningsmannen, George Payen, senare greps fann polisen vid husrannsakan en rad föremål med anknytning till brottet i Bristol. Hans fingeravtryck fanns också på de stulna penningbehållarna. En utredning initierades som sedermera konstaterade att inga fel hade begåtts under utredning och rättegång men att senare fakta i allt tydde på att Virag var oskyldig. Han erhöll nåd och frigavs 1974, det vill säga tre år efter Payens gripande.
    Detta fall är ett skolexempel på när vittneskonfrontationer är som allra farligast; när ingen annan bevisning finns.

    1. Akademisk pajkastning? Nej vetenskap kallar jag det. Jag känner till Devlinkommissionen (om du följt diskussionerna härinne så ser du det i tidigare kommentarer) men du verkade inte känna till minnesforskarna och att de ansåg att Lisbet borde kommit ihåg mördarens ansikte eftersom det är det centrala under en traumatisk situation. Det minns man bättre än perifera saker som t ex vilka skor en person har. Vad professorer forskat inom förlitar jag mig mer på än vad privatpersoner i bloggkommentarer eller på flashback skriver, har för åsikter. Devlinkommissionen fick ingen betydelse i praktiken och det bevisar inte att Lisbet hade fel i sitt utpekande heller. I ett mindre uppmärksammat fall så hade det tveklöst blivit en fällande dom anser flera jurister i efterhand bland annat juristprofessorn i processrätt Anders Stening m.f.l. Vittnen kan ha fel (de har inte alltid fel) men då gäller det oftast perifera detaljer. Det viktiga när det gäller Lisbet är att hon såg mördarens ansikte och pekade ut CP som den person som stod närmast dem efter skotten dvs mördaren. Hon har inte pekat ut någon annan. Psykologiprofessor Sven Åke Christiansson menade att det hade varit lätt att kontrollera Lisbets minnesförmåga i efterhand vilket inte gjordes: ” Lisbet Palme säger att hennes minne är fotografiskt. Det hade varit en enkel sak för polisens utredare eller hovrätten att kontrollera hennes minnesförmåga, men det gjordes aldrig”. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/palmemordet-minnesforskare-kritiserar-ratten

      Expertvittnet, Professorn i psykologi Lars Göran Nilsson blev missuppfattad av hovrätten vilket jag anser är allvarligt. Tycker inte ni det? Det är bara att läsa intervjun med honom i DN 2001 och se på hovrättens dom så ser man att de missuppfattat honom helt tyvärr.

      Dessutom har nästan hela Palmeutredningen- poliser, Palmeåklagare och riksåklagare ansett att CP var Palmes mördare. I slutet av 1980-talet gjordes en anonym undersökning och 29 av 35 st av poliser i Palmeutredningen ansåg att CP var mördaren. Det står i Ingemar Krusells bok: ”Palmemordets nakna fakta” (som du hänvisade till i ett annan kommentar så du borde ha den). Även Stockholms Tingsrätt ansåg att Lisbet hade rätt i sitt utpekande och dömde CP för mordet.

      1. Hovrätten (och ni) gör även misstaget att bara ta fram saker som gör att Lisbet kunde ha fel i sitt utpekande, inte det som talar för att hon pekat ut rätt person. I sin iver att göra det så hänvisar hovrätten till minnesforskarna men där blir det fel. Att expertvittnet missuppfattades helt kunde varit en grund för resning.

      2. Devlinkommissionen har ingen relevans när det gäller ett par av vittnena kring Grand. Roger Ö kände CP sedan tidigare och vittne d likaså. Skulle de trots att de kände CP sedan tidigare sett fel, trott sig pratat med någon annan? Nej det låter inte sannolikt. Dessutom så hade vittnet Lars Erik E bra synfält mot Grand från sin bil, kort avstånd, såg Grandmannen under flera minuter m.m. Han hade även möjlighet att observera andra saker bra som Grandmannens rörelsemönster m.m. Det är som till och med hovrätten skriver i sin dom: ”en betydande sannolikhet” för att CP var vid Grand vid 23-tiden på mordkvällen. Flera vittnen har sagt att mördaren hade ett speciellt rörelsemönster, gång/löpstil. De har även sagt att Grandmannen, mördaren var smalare än CP var under konfrontationerna i december 1988, januari 1989 (under videokonfrontationen hade en person nr 1 en helröd tröja på sig vilket avviker kraftigt men det är det ingen som påpekat). Ser man på foton så var CP smalare vintern 1986 än tre år senare. Saker som stärker utpekandena. Lisbet påpekade tidigt att mördaren saknade mustasch, CP hade ingen mustasch tiden för mordet men hade det under konfrontationen nästan tre år senare. Inge M observerade att mördaren hade ett beteende som en missbrukare och han anser att CP var mördaren. Han satt på ett längre avstånd än Lars Erik E, men inte så långt bort att han inte såg någonting. Det var detaljer i klädsel m.m. han inte kunde se men han kunde se vad personerna gjorde på mordplatsen (han såg makarna Palme och mördaren inte Anders B som stod gömd inne i en port).

        1. Det är riktigt att Roger Ö, till skillnad från de andra Grandvittnena, kände Pettersson sedan tidigare. I den meningen är han det enda intressanta Grandvittnet när det gäller utpekandet av Pettersson. Av övriga Grandvittnen vet vi att de som ansåg att ”Grandmannen” inte liknade Pettersson plockades bort av åklagarna före rättegången så att de inte skulle störa bilden av ett massivt utpekande. Men problemet var förstås att de som kallades att vittna, förutom Roger, samtliga var i den situationen att de gjort en iakttagelse nästan tre år tidigare av någon de inte kände och när de inte visste att Palme skulle bli mördad lite senare.

          Återstår alltså Roger som vi haft uppe utförligt på denna blogg ganska nyligen och där det framgått att han levererat helt olika versioner av sina minnesbilder från kvällen i samband med att han hörts före, under och efter Palmemålet – med startversionen att han inte kom ihåg någonting från kvällen och med finalversion att han var med vid Dekorima där Pettersson sköt Palme i tron att det var Sigge. Till det ska läggas att Roger i ganska tidiga förhör pekat ut helt andra personer än Pettersson som möjligen inblandade i mordet.

          Det är fullkomligt obegripligt för mig att du, Ulf, kan åberopa Roger när du vill hitta ett värdefullt vittne som inte berörs av Devlinkommissionens invändningar.

          Men det är kanske där man måste hamna om man ska försvara det rimliga i att åtala Pettersson. När det gällde utpekandet av Pettersson var Roger Östlund det enda potentiellt viktiga vittnet vid sidan av Lisbeth Palme. Utan honom hade det varit nästan omöjligt att gå till åtal. Exakt hur det gick till när Roger i sista stund blev övertalad att säga precis det polisen och åklagarna ville kommer förmodligen att vara föremål för framtida kriminologiska forskningsinsatser.

          1. Så du bortser helt från Lars Erik E vittnesmål som pekar ut CP, bortser från Mårten P vittnesmål, vittne d som kände CP sedan tidigare? Du bortser från Birgitta W vittnesmål? Du bortser från hovrättens bedömning där dem anser att det fanns ”en betydande sannolikhet” för att CP var vid Grand vid 23-tiden? Roger Ö är alltså inte alls det enda intressanta vittnet som pekar ut CP vid Grand på mordkvällen. Hovrätten tog även upp Roger Ö i sina domskäl och det är obegripligt att du m.f.l. privatpersoner anser sig veta bättre än både Stockholms Tingsrätt och Hovrätten. Ljubisa N såg CP gå efter Palme utanför sitt gatukök. Man måste inte känna någon innan för att ett vittne ska vara tillförlitligt. För då får vi ta bort alla era favoritvittnen också i sådana fall t ex de som pekar ut andra än CP är helt otillförlitliga med ditt resonemang. Devlinkommissionen kan inte veta om Roger Ö och alla de andra såg CP vid Grand eller ej på mordkvällen. Devlinkommissionen var inga erfarna mordutredare.

            Läs Resningsansökan från 1997 där står det mycket om den bevisning som fanns mot CP och det är inte bara Roger Ö och Lisbet som är relevant bevisning, vi har även Cederegren som sade att han lämnat en Magnumrevolver till CP innan mordet, Pelle S som visste mer om motivet dvs kopplingen till bombmannen, alla andra vittnen som hört CP uttala att ha antingen skulle döda Palme, hört honom säga i efterhand att han dödat Palme eller hört honom uttala sig fientligt mot Palme och socialdemokratin.

            Det är fullkomligt obegripligt att du Gunnar kan ignorera all bevisning mot CP som mördaren. Obegripligt att du/ni anser dig veta bättre än Stockholms Tingsrätt, minnesforskare, kriminologer, professorer, jurister m.f.l. och nästan hela Palmeutredningen sedan 1988.

            1. Jag har nog besvarat varenda synpunkt från Ulf gällande alla de saker som tas upp i denna kommentar. Jag har inte tid att upprepa mig nu och tycker inte heller det är meningsfullt eftersom tidigare synpunkter av mig finns att läsa på denna blogg för den som letar.

              Vad gäller Roger Ö (den konkreta fråga jag framför allt tog upp nu) noterar jag att Ulf undviker varje konkret diskussion om dennes bristande trovärdighet utan bara gör lite svepande hänvisningar till att jag begår ett stort fel eftersom jag har fräckheten att inte hålla med tingsrättsdomen osv osv.

              Där har jag ingenting att tillägga. Med Ulfs måttstock är jag väl fräck.

              1. Det var inte bara tingsrätten som tog upp han i domskälen utan även hovrätten när de ansåg att det fanns ”en betydande sannolikhet” för att CP var vid Grand vid 23-tiden på mordkvällen. Fräck vill jag inte påstå men när båda domstolarna tar med Roger Ö i sina domskäl för att dra slutsatser, så kan inte jag se att han skulle vara helt otillförlitlig som du påstår. Inget drömvittne etc men han kände CP sedan tidigare och var också inne i Grand vid samma tid (telefonavlyssning av Cedergrens telefon visar det mellan kl 23:15-23:21. Roger Ö var ev. inne en andra gång i Grand lite senare) som CP kunde varit där dvs ca kl 23:15.

  17. Till Ulf.
    Akademisk pajkastning innebär att akademiker och forskare intar olika ståndpunkter som ofta står i direkt motsatsförhållande till varandra inom samma vetenskapliga forskningsområde. När det gäller minnesforskning så har du ett tydligt exempel på det i Thomas Quick fallet. Där en grupp forskare hävdade att starka upplevelser resulterar i så kallade undanträngda minnen. Andra vetenskapliga minnesforskare hävdade att det är ren blaj och existerar inte. Så vetenskap i detta ämne är vad du själv väljer att tro på och vilka forskare och akademiker du framhåller. Det är inte svårt att visa på forskare som hävdar det motsatta i förhållande till de som du nämner, men nog om det.

    Eftersom du Ulf sätter stort värde på vittnesmål, (vilket alltid är beroende av omständigheter) tycker jag att du ska studera nedanstående. Jag sväljer inte med hull och hår vad jag läser om vad ett vittne har sagt. I detta fall handlar det om den erfarna mordutredaren Ingemar Krusell tydligt skriver och ger uttryck för, nämligen att det var Christer Pettersson Birgitta W hade sett på biografen Grand. Anledningen till det är att hennes vittnesmål enligt Krusell är på avgörande punkter samstämmigt med Lisbet Palme. Vilket han också har rätt i. Men vem är det båda har sett? För mig är det viktigt att gå direkt på källan för att kunna skapa mig en uppfattning för att komma så nära sanningen som möjligt om de faktiska förhållandena.

    Citat förre biträdande spaningsledare kriminalkommissarie Ingemar Krusell i sin bok ”Palmemordets nakna fakta”

    ”Birgitta W:s vittnesmål blev särskilt intressant därför att det på angivna punkter skulle komma att sammanfalla med fru Lisbet Palmes beskrivning av mannen på brottsplatsen – mördaren”

    När det gäller den s.k ”Arlandamannen”, som blivit identifierad av en tidigare sydafrikansk ex kollega som den sydafrikanska agenten och apartheidregimens politiska massmördare Eugene de Kock, visar jag på min hemsida hur väl han stämmer in på de enligt förra spaningsledningen och de erfarna mordutredarnas två viktiga vittnen, konstnären Birgitta W från biografen Grand och Lisbet Palmes (även målsägande) beskrivning av gärningsmannen. De Kock stämmer också in väl på den mannen Mårten Palme lade märke till vid bokhandeln som Aftonbladet nyligen har skrivit om. Det är beskrivning av utseendedetaljer som alla tre lämnade kort tid efter mordet och drygt två år innan Pettersson överhuvudtaget var på tapeten i denna mordutredning. På min hemsida har jag också publicerat teckningen Birgitta W skapade att jämföra med Pettersson och de Kock. http://www.solutionpalme.com

    Nedan är ett utdrag ur min bok ”Olof Palme och Sydafrika” där jag samtalar med Birgitta W om hennes vittnesmål på biografen Grand. Delar av boken är inte i sin helhet publicerad och finns bara tills vidare att sammanfattningsvis läsa på min hemsida. Jag ska också säga att Birgitta W absolut inte ville ställa upp och uttala sig i något mer vittnessammanhang än det som hittills hade varit fallet. Hon var väldigt noga på den punkten. Jag ska också säga att jag aldrig tidigare publicerat nedanstående utdrag offentligt, bara i korta stycken.
    Vårt möte varade i ca två timmar.

    Birgitta är professionell konstnär och eftersom jag har samma intresse, men målar då mest som amatör för själens skull, så hade vi i alla fall ett gemensamt intresse som på ett fik kan underlätta konversationen mellan två personer. Vi fikade och samspråkade om vårt gemensamma intresse och hade det riktigt trevligt och så småningom kom vi in på mer sorgligare dystrare ting.

    Hur gick det till när du såg den där mannen på Grand med den stirrande blicken? Frågar jag.

    Jaa… säger hon lite släpande och tänker efter lite och sedan började hon berätta.

    jag och min man hade varit på den tidiga föreställningen av bröderna Mozart och när filmen är slut går vi igenom foajén mot utgången…..

    Är det mycket folk på biografen? Skjuter jag frågande in.

    Jo, det är ganska mycket folk i rörelse som då är på väg ut och in till biografen och det är då jag får se på andra sidan glasdörren, intill glasdörrarna rättare sagt, en man som står och stirrar in mot biografen och jag reagerar på honom för han har en sådan sjuk stirrande blick, rent otäckt alltså så jag hajade till..

    Ja, är det samma person vi har mött så förstår jag dig, inflikar jag.

    Ja usch ja, svarar hon och fortsätter – han står liksom och sträcker sig upp för att se över folk och spejar in mot biograffoajén precis som han letade efter någon och med riktig sjuk stirrande blick alltså, en ruskig blick om jag får säga så som verkligen skrämde mig och när vi kommer ut ur biografen så berättar jag om den stirrande mannen för min make, som lite nonchalant bara svarade: Ja ja, men såg du inte att Olof Palme var inne på biografen – antagligen var det honom han stirrade på då. Jag kommer inte ihåg vad jag svarade, men jag nöjde väl mig med det svaret och jag funderade inte så mycket mer över det när vi åkte hem.

    På hemvägen – du och din man – ni la inte märke till sjuttio olika personer med ”Walkie-Talkie” frågar jag halvt på skämt, halvt på allvar”.

    – Näe… jag la inte märke till något i alla fall, inget iögonfallande som jag minns det, men det finns det ju många andra som har gjort vad jag förstår, svarar hon lite försiktigt.

    Jo, det finns ju en hel del vittnesberättelser om män med Walkie-talkie under kvällen, som pekar på att det var något i görningen eller hur man nu ska tolka det fortsätter jag.

    Hon nickar lite som svar och jag förstår att hon upplever hela historien som jobbig.

    Den där mannen, hur såg han ut för övrigt då? Jag har ju i och för sig läst hur du har beskrivit honom och sett teckningar du gjort, men…

    ”ja, alltså det är ju inte lång stund jag ser honom, kanske bara några sekunder men det räcker ju när man reagerar starkt över någon person som jag kan göra. Han hade väldigt skarpa drag, svart tjockt hår, höga kindknotor och smala läppar och vad ska jag säga ett rektangulärt avlångt ansikte liksom och de där tätt ihop-sittande djupt liggande sjukt stirrande ögonen. När hon säger det får hon själv något isande i blicken och ryser lite lätt.

    Tror du att det var Pettersson? Frågar jag

    Birgitta blir tyst ett tag och ser lite betänksam ut och säger:

    Jag vet inte, men jag kunde aldrig peka ut Pettersson, även om jag sa att han var mest lik av de personer jag senare fick se på konfrontationen, men Pettersson fortsätter hon….. och tar en liten kort tanke paus….. Pettersson, har ju också en otäck stirrande blick, men han har ju mer en…. vad ska jag säga….. en skarpare blick, en vassare liksom.

    Jo, jag håller med dig om det säger jag- alltså Pettersson kan nog mer kisa med ögonen riktigt vasst och se farlig ut, men den personen jag mötte på Hotell Lord Nelson om jag nu får säga det,
    han liksom tog ett steg tillbaka och spärrade upp ögonen, och så visar jag ett uttryck med vilt uppspärrade ögon och tillägger, likt den engelske komikern Marty Fieldman om du nu kommer ihåg honom, fast inte så utstående ögon som han hade, och så höll han upp hakan lite och stirrande med uppspärrade ögon liksom uppifrån och ner.

    Ja usch ja, det var precis så jag upplevde det också. Svarade Birgitta

    Men det märkliga är fortsätter jag att det verkar som Palmeutredningen aldrig fattat att när vittnen berättat om stirrande blick så är det ju ingen normal stirrande blick eller hur jag nu ska uttrycka det så som Pettersson kanske hade, det här är ju något extremt stirrande med uppspärrade ögon, som går utöver det mesta och det går ju som en röd tråd genom hela utredningen…

    Men du, det är en sak till jag tänkt på som jag tycker aldrig framkommit riktigt och som det verkar som spaningsledningen mörkat. Vet du vad det är?

    Birgitta sitter lite tyst och tänker en stund och säger:

    Nää…jag kan inte komma på vad du nu syftar på..

    Jo, alltså…. Lisbet Palme har tydligt beskrivit detaljer i signalementet som hon uppgav kort tid efter mordet att gärningsmannen hade raka ögonbryn och en ljus stirrande blick och det kan man ju undra hur hon hinner uppfatta det, men det är vad jag förstår ganska upplyst på platsen och Dekorima skylten gör ju också sitt till. Det är i alla fall som hon har beskrivit gärningsmannens ögonbryn och ögon.
    Men Petterssons ögonbryn är runda som romerska bågar och dessutom har han mörkt bruna ögon, så det stämmer ju inte alls in på honom, och när det är just ögonen som hon har reflekterat starkt och klart över så är det inte särskilt troligt att hon har misstagit sig på den punkten. Raka ögonbryn och ljus stirrande blick det är så Lisbet Palme beskriver gärningsmannen kort tid efter mordet.

    Faktum är säger Birgitta, lite tyst, jag kommer inte ihåg ögonfärgen just nu, det är ju över 25 år sedan… men när jag gjorde mina teckningar och dom skapade jag i färg så målade jag ögonen blå.

    Jaa, och vad jag kan se även raka ögonbryn, som sluttade lite neråt säger jag.

    Jo, det är sant, svarar Birgitta.

    Det finns en sak till som jag måste berätta, säger hon

    Jaha…, jag lyssnar.

    Joo… kommer du ihåg den där trettiotreåringen, som satt anhållen strax efter mordet som…..?

    Gunnarsson menar du, avbryter jag. Han som blev mördad under mystiska omständigheter i USA..

    Just det, faktum är, fortsätter hon, jag pekade faktiskt ut honom efter att jag fått se en del bilder…

    Va?…. Gjorde du? Det visste jag inte, på några få bilder då eller….?

    Nej, nej det var säkert flera hundra bilder jag fick se,(och med en väldigt sorgsen röst säger hon), jag tyckte så synd om alla personerna på bilderna, många var unga pojkar och de hade sån ledsen uppsyn, de såg så övergivna och ensamma ut på något sätt.

    Jag förstår va du menar, spår av livssorg eller hur man nu ska uttrycka det ….. men .. du pekade alltså ut Gunnarsson bland flera hundra bilder ?

    Jaa, han har ju också den där speciella rektangulära ansiktsformen, om du kommer ihåg hur han såg ut? (och Birgitta gör en dragande gest med handen från pannan och neråt)

    Jo, jag har lagt märke till det och faktiskt funderat lite på den saken, även om det låter otroligt kanske det var en sådan ytterst välplanerad operation av en underrättelsetjänst att både Pettersson och Gunnarsson var utsedda som syndabockar och ditlockade till området på något sätt. Båda har ju den där rektangulära ansiktsformen du pratar om, precis som de Kock och alla tre påminner faktiskt om varandra.

    Ja usch ja, man kan ju aldrig veta säger Birgitta.

    Jag fortsätter med att säga
    Gunnarsson hade tydligen skrikit under något förhör eller liknande :

    ”Varför håller ni på med mig, jag är ju bara en person som finns i periferin till organisationen som mördade Palme”

    Och Pettersson sa ju också vid något tillfälle:

    ”och jag var där, jag av alla jävlar och hade det gått riktigt illa kunde jag fått sitta för det.”

    Men ändå känns det långsökt att så är fallet, men ändå, rent intuitivt, som att det kan ligga en hund begraven men samtidigt tveksamt… jag vet inte vad man ska tro, jag har i alla fall lite bilder i bilen jag kan visa dig sedan där vi har kört båda fantombilderna som publicerades i ett bildprogram och där det på förhand ser ut som att Pettersson är grundbild till båda fantombilderna. Det är i alla fall högst anmärkningsvärt resultat av den körningen

    Jag tycker alltihop är otäckt, säger Birgitta…

    Jo, jo, det är du nog inte ensam om att tycka…

    Du har också sett bilder på Gunnarsson, sa du, fortsätter Birgitta

    Jo, det har jag gjort, jag tror han skrev någon bok också, som handlade om att vara beskylld för Palmemordet om jag inte missminner mig, men den har jag tyvärr inte läst.

    Han skrattar ju på alla bilder, det kanske du sett och han hade inte de där stirrande ögonen, men det var ändå något som påminde, men jag är så gott som säker på att det inte var han jag såg.

    1. Jag får tacka Sten för det utförliga och levande referatet av ditt samtal med Birgitta W. Och jag ser förstås fram mot att din bok publiceras i dess helhet.

    2. Jag vet att det under hovrättsförhandlingen förhördes en vittnespsykolog- Astrid Holgersson som påstod att Lisbets vittnesmål inte var tillförlitligt. Vi kan inte veta vem som har rätt dvs om Lisbet mindes rätt eller fel. Minnesforskarna verkar dock inte gilla vittnespsykologena eftersom de inte verkar arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/omojligt-avgora-trovardigheten-minnesforskare-kritisk-mot-vittnespsykologernas-roll-i-svenska

      Det är ändå anmärkningsvärt att Holgersson våren 1998 påstod att mycket i Resningsansökan stämde in på den sk 33-åringen, VG. Man kan undra om hon ens läst Resningsansökan för den behandlar bevisen mot CP. VG var oskyldig till Palmemordet. Lisbet var med i en konfrontation redan 17/3 1986 där VG var med men hon pekade inte ut honom. Det tyder på att VG var oskyldig inte skyldig som Holgersson verkar antyda långt senare. Det gör att Holgerssons tillförlitlighet sjunker.

      Nu är det inte bara jag som sätter värde på vittnesmål, det har hela rättsväsendet gjort i alla tider. Det gör även ni tydligen eftersom ni tar upp andra vittnen som påstår sig ha sett t ex walkie talkies, finskspråkiga gymbesökare på mordplatsen m.m. Saken är den att vittnen inte alltid har fel, inte heller alla dem som pekat ut CP antingen vid Grand, mellan Grand och mordplatsen, på mordplatsen eller efteråt. Finns även flera vittnen som hört att CP uttalat sig fientligt om Palme och socialdemokratin dvs motiv, att han erkänt mordet, sett en revolver hemma hos CP tiden för mordet m.m. Ni kan påstå att alla dem har fel men det är inte rimligt, seriöst att göra det. Lisbets vittnesmål, minnesbild från mordplatsen kan man inte jämföra med att Quick flera år senare påstår olika saker, ändrar sig och påstår sig vara oskyldig. Lisbet var målsägare inte en dömd seriemördare. Lisbets minnesbild av hur mördaren såg ut har inte skiftat från 1986 till 1988-89. Hon kan ha haft fel för vittnen har inte heller alltid rätt. http://www.dn.se/debatt/borttrangda-minnen-inte-grund-for-quick-domarna/

      Vi kan inte följa Lisbets minnesbild exakt efter mordet eftersom hon inte förhördes mellan 1/3 och 25/3 1986. Hon påpekar dock 8/3 till polisen ang. den felaktiga fantombilden. Inte så konstigt- den föreställer inte ens mördaren. Hon sade väl också i rättegångarna mot CP 1989 att hon redan 1 mars visste hur mördaren såg ut men att hon inte ville berätta det till dem eftersom hon inte kände tilltro till dem. Om man har svårt att få fram allt direkt efter en traumatisk, chockartad händelse är inte konstigt. Minnesforskaren Lars Göran Nilsson m.f.l. sade att det kan ta viss tid att få fram den informationen men det har inte med Quickfallet att göra. Det är möjligt att de fått fram ett mer detaljerat signalement tidigare om man inte väntat till 25/3 till nästa förhör. Hon påpekar som sagt redan 8/3 att hon tyckte att mördarens utseende inte överensstämde med fantombilden.

      Lisbets beskrivning av mördaren våren 1986 pekar i stora drag på CP. Det var CP hon pekade ut, inte de Kock. Men hennes signalement på mördaren kan man ändå se redan från våren 1986 dvs 2,5 år innan CP blev häktad. Se polisförhören mars-maj 1986 http://www.itdemokrati.nu/page36ar.html. CP har också använt glasögon vilket man kan se på youtubeklipp från t ex år 1994. Polisförhören var inte perfekt gjorda och dokumentationen brister t ex ingen bandning eftersom Lisbet inte ville det, så vi kan inte veta allt som sades.

      Fantombilden gjordes konstigt nog inte utifrån Lisbets minnesbild av mördaren. Hon är den enda som sett mördarens ansikte från nära håll, så det hade varit mest logiskt att de gjort fantombilden med henne inte den sk tecknerskan som sannolikt inte ens såg mördaren. Jag tror tyvärr att Holmér inte skrev ner allt som Lisbet sade t ex att hon tyckte att mördaren såg ut som en missbrukare, borderliner-typ m.m. De borde frågat mer vad hon menade med borderliner-typ m.m. men Holmér var inte intresserad för han var fokuserad på kurderna, inte att mördaren kunde vara en missbrukande svensk. Thure Nässén har sagt det i efterhand. holmér hade sagt att: ”En av Palmeutredarna som försökte driva spåret mot Christer Pettersson, ­före detta kriminal­inspektör Thure Nässén, jobbade länge i motvind.
      – Vi hade ju uppgifter från tipsare att vi skulle söka mördaren på gatan där ­busarna höll till. Men då sa Holmér ”du ska inte inbilla mig att Palme blev skjuten av någon jävla gatulangare” och då lades allt det här ner, säger Nässén.”

      I efterhand kan man se att Holmér m.f.l. hade fel för annars hade inte CP blivit dömd i tingsrätten, ingen resningsansökan hade lämnats in av palmeåklagarna och riksåklagaren heller om det inte fanns relevanta bevis mot CP. Det är mest privatpersoner på olika bloggar och flashback som påstår att det saknades bevisning mot CP, inte många jurister, poliser, professorer m.f.l. som påstår det i.a.f.

      Vet inte varför du bara fokuserar på Birgitta W när det finns fler vittnen som pekat ut CP från Grandområdet-mordområdet från mordkvällen- Lars Erik E, Vittne D, Mårten P, Roger Ö, Ljubisa N, Chevamannen, Jan A, flera vittnen i resningsansökan.

      1. Ulf,du ställer frågan:Vet inte varför du bara fokuserar på Birgitta W när det finns fler vittnen som pekat ut CP från Grandområdet-mordområdet från mordkvällen?

        Ja, det ska jag förklara. För att PU under Ölvebros och Krusells ledning lade stor vikt vid hennes iaktagelse vid biografen Grand och kopplade den till Christer Pettersson. Även du använder ju hennes iaktagelse som ett argument för att Christer Pettersson befann sig på biografen Grand. Jag antar om du är mottaglig för information att du nu har fått en någon mer nyanserad bild om den saken.

        Låt mig åter igen citera Biträdande spaningsledare Ingemar Krusell
        ”Fru Lisbet Palmes beskrivning av gärningsmannen överensstämmer med Birgitta W:s uppfattning om utseendet på mannen utanför Grands glasdörrar. Hon fäste sig också vid den stirrande blicken, de markerade kindsidorna och de tunna läpparna. Mannen på brottsplatsen hade också en blå (mörkblå) jacka.
        Båda kvinnorna är goda iakttagare: Fru Palme som genom sin utbildning och människokännedom och Birgitta W genom sin konstnärliga läggning med sinne för ansikten”

        Jag är utav den uppfattningen att Birgitta W har ritat ett alldeles slående likt porträtt av den sydafrikanska agenten och som han betecknade sig själv, apartheidregimens mest effektiva lönnmördare,nämligen Eugen de Kock. Inte bara som en ren illustration utan också för övrigt fångat hans ansiktsuttryck, vilket är ett gott kännetecken på en oerhört skicklig konstnär, med känsla för detaljer. Det var av den anledningen jag ansåg det viktigt att med egna ord få höra henne berätta om den man hon lagt märke till på biografen Grand. Jag är numera inte på något sätt ensam om notera den slående likheten med de Kock i hennes teckning. Även nuvarande spaningsledning är av samma uppfattning. Efter att jag skickat Birgittas teckning och bilder på de Kock till Pu (även filmen från Arlanda) och visat på denna slående likhet i Birgittas teckning, blev jag kallad till PU tilsammans med ytterligare två personer jag haft visst samarbete med. Pu hade aldrig tidigare under utredningens gång kopplat hennes teckning till just de Kock. På det mötet som ägde rum hade PU dragit upp bilderna stort, samma bildsvit som jag visar på min hemsida och lagt fram de på bordet under de ca tre-fyra timmar mötet varade

        Där har du svaret på frågan varför jag fokuserar på Birgittas iaktagelse på biografen Grand. De flesta övriga vittnesmål du också nämner har Gunnar Wall i sina böcker om Palmemordet på ett mycket skickligt sätt med stöd av fakta och logik, visat på tveksamheter när det gäller ensidigt utpekande av Christer Pettersson.

        1. Håller inte med, har också sett hennes teckningar men det kan lika gärna vara CP som de Kock. Trots att hon var konstnär så kan det vara svårt att få fram en 100% bild på den mannens utseende genom en skiss, teckning. Att ge ett 100% signalement genom ord är svårare än att kunna identifiera någon genom ett foto eller under en konfrontation. Minnesforskaren och professorn Sven Åke Christiansson säger i en DNintervju att man oftast minns ansikten korrekt efteråt. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/omojligt-avgora-trovardigheten-minnesforskare-kritisk-mot-vittnespsykologernas-roll-i-svenska att personer ofta minns ansikten. ”Han säger också att den mänskliga förmågan att känna igen ansikten generellt är mycket god.
          I test med konfrontationer brukar upp till 90 procent av försökspersonerna peka ut rätt ansikte. Det gäller så långt ner som i sexårsåldern”.

          Mordet var inte utfört av något proffs- var sannolikt en amatör som var mördaren. Historien är också full av personer i samhällets utkant/psykiskt störda/sjuka som utfört attentat, angrepp mot politiker, presidenter och partiledare m.f.l. Enklast vore väl att visa foton på de Kock för Lisbet Palme och höra vad hon anser. Skulle inte tro att hon pekar ut honom som mördaren. Birgitta W har heller inte pekat ut de Kock så det blir spekulationer. Din intervju med henne är också över 25 år efter mordet. Hur tillförlitliga är då hennes uppgifter så långt senare? Dessutom sitter ni och diskuterar, spekulerar på ett fik/café vilket kan få henne att omedvetet bli påverkad av dina åsikter. Har du bandat intervjun eller är det minnesanteckningar?

          Nej, Gunnar Wall har inte (liksom andra privatpersoner, privatspanare) på ett mycket skickligt sätt med stöd av fakta och logik visat på tveksamheter av bevisen mot CP. Det är snarare subjektiva tolkningar där man ser att han bestämt sig på förhand att CP inte var mördaren. Man kan inte ha en förutbestämd uppfattning från början och sedan tolka allting utifrån det. Kan ta ex. med Roger Ö där både tingsrätten och hovrätten tog med honom i domskälen som stöd för att CP var vid Grand vid 23-tiden. Gunnar W anser att han var helt otillförlitlig men det tyckte inte tings- och hovrätten. Lisbet har också fått utstå misstänkliggöranden som saknar grund. Men ska man försöka få ihop mötesscenarion m.m. så måste man göra det men det saknar stöd i fakta. Hennes vittnesmål visar på att hon hade stor uppmärksamhet direkt efter skotten. Hon såg först på mördaren och sedan en man ca 30 m bort med beige jacka på sig som gjorde en avvärjande gest när hon påkallade hjälp. Kan hon se det på 30 m avstånd lär hon kunna observera mördaren mycket bättre på bara några meters avstånd. Lisbet var nykter, hade normal syn, det var rätt ljust på mordplatsen, hon hade tid att observera mördaren under flera sekunder m.m.

          Ett annat vittne- Inge M försöker Gunnar W få ihop i sitt mötesscenarioteori men det är snarare så att Inge M inte sett något 40 s möte mellan makarna Palme och mördaren, ej heller att de gick gemensamt från annonspelaren till mordplatsen. Inge M säger i de första förhören att han ser en man komma upp bakifrån och skjuter två skott, inget 40 s möte innan. Inge M såg också när mördaren kom ”släntrande” på utsidan av annonspelaren till mordplatsen. Visar att han inte sett något möte. Ej heller alla andra vittnen som gått förbi Dekorima minuterna, minuten före mordet har sett något möte eller någon mördare vid Dekorima. Där har det då varit tomt när de antingen gick förbi eller till och med stod där en stund innan de gick vidare. Om mördaren hade varit vid Dekorima innan kl 23:20 så hade de vittnena sett det naturligtvis. Anders B har heller inte sett eller upplevt något möte och han gick bakom makarna Palme strax innan mordet. Senare blev Inge M påverkad av en författare (Inge M medgav detta under rättegångarna mot CP år 1989) när han försöker påverka honom att det var flera minuter som mördaren stod där vilket inte kan stämma. En författare som trodde på det orimliga, osannolika mötesscenariot. Även Granskningskommisissionen påpekar att Inge M senare uppgifter om flera minuter (i början pratar han om sekunder) inte kan stämma med övriga vittnen.

          Ca kl 2315: Ålenius och Landgren. Två skådespelerskor som varit och sett samma föreställning av Bröderna Mozart som paret Palme. De stannar en kort stund vid Dekorimahörnan och funderar över om de ska gå igenom den stängda Brunkebergstunneln, men väljer att gå söderut på Sveavägen. De ser ingen annan person vid mordplatsen. Finns också en notering om att de var på mordplatsen 2320, så viss förvirring råder i GMP.
          Ca kl 2317: Rolder med sällskap stannar vid DH under två minuter pga av illamående. Ser inga andra personer där vid tillfället. Rolder stod och rökte utanför Grand när paret Palme kom ut ur Biografen och gick då söderut på Sveavägen.
          Ca kl 2319 Nicola F passerar DekorimaHörnan och ser ingen där och inte heller på Tunnelgatan där han tittar in. Om en liten stund ska han möta paret Palme längre norrut på Sveavägen och lägga märke till Anders B i sin ”Tensonjacka”.
          Ca kl 2320 Hellgren passerar Dekorimahörnan när han promenerar Sveavägen söderut. Ser ingen på mordplatsen.

          Birgitta W är inte det enda vittnet som pekat ut CP vid Grand eller mordområdet från mordkvällen, man måste se till helheten inte bara ett enstaka vittnesmål. Det är dock skillnad när det gäller mordplatsvittnet Lisbet Palme som faktiskt såg mördaren på bara några meters avstånd.

          Tycker snarare att Palmeutredningen sedan 1988 varit på rätt spår dvs när de fann CP igen. CP hamnade i första prio redan i början av utredningen eftersom han var en känd våldsbrottsling m.m. men Holmér ville inte utreda ”gatulangare” eller missbrukare så det sjabblades bort tyvärr. Han blev förhörd redan i maj 1986 men obegripligt nog så kontrollerades inte ens hans uppgifter om sitt påstådda alibi m.m. som senare visade sig var falskt. Både tingsrätten och hovrätten kom fram till att CP saknade alibi. Granskningskommissionen kritiserar att CP sjabblades bort första året. Trots mediatrycket där de flesta ville fria missbrukaren, alkoholisten så fälldes han i tingsrätten och friades därmed i hovrätten. Många jurister t ex åklagare och advokater, poliser m.f.l. anser att med ett annat mordoffer så hade det blivit en fällande dom även i hovrätten. Med tanke på ett så starkt utpekande från så nära håll som Lisbets så borde han blivit dömd även i hovrätten.

          Nej, någon Sydafrikakonspiration bakom Palmemordet var det inte, inte någon poliskonspiration heller. Ni kommer antagligen aldrig ge er för ni kommer aldrig kunna leda något i bevis. Finns det inget bevis från Grand, Sveavägen från mordkvällen som kan kopplas till Sydafrika eller poliser, militärer så har de sannolikt inte med mordet att göra överhuvudtaget. Sydafrikaspåret har funnits i minst 20 år och alla utredningar har inte lett fram till något bevis som man kan knytas till Palmemordet. Anders Stening juristprofessor med inriktning på processrätt säger i en intervju år 1996. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/vittnesmal-forsvarar-rattslig-losning-inte-narmare-mordaren-maste-vara-lik :
          ”Stening, som genom sitt arbete haft inblick i Palmeutredningarna, och kände till uppgifterna om sydafrikansk inblandning långt innan de fick förnyad aktualitet genom Eugene de Kocks uppgifter inför rätten i Pretoria, är heller inte imponerad av spåret som sådant.

          – Samtliga uppgifter har ett gemensamt kännetecken: de innehåller aldrig faktiska uppgifter om själva mordet.

          En tolkning av detta är att sydafrikanerna helt enkelt inte vet vad som hände, eftersom de faktiskt inte var inblandade.

          – Det blir min lite elaka slutsats, säger Stening. Vi får det ena tipset efter det andra, men inget ger någon som helst indikation på hur de gjorde, eller hur de kunde bära sig åt för att veta att de skulle befinna sig på mordplatsen.

          Stening menar att just det faktum att ingen kände till var paret Palme skulle befinna sig på mordkvällen, de ändrade hastigt sina planer, är den verkligt svaga punkten för dem som tror att mordet begicks av en organisation med politiska motiv.

          – Detta talar för att man bör räkna bort sådana som skulle ha planerat det här. Mordet måste vara något som kunde inträffa med viss snabbhet under kvällen.

          – Slumpbilden är den fullkomligt överlägsna, att någon råkar få syn på Palme, och kan räkna ut att han snart kommer att gå ut från den där bion, säger Stening som anser att polisens huvudhypotes, att dådet utförts av en ensam galning, är mycket rimlig.

          Enligt Anders Stening är Sydafrikateorin lika tilltalande av politiska skäl, som den är tvivelaktig av polisiära. Att Palme mördats av apartheidregimen är betydligt mer begripligt och heroiskt än om han fallit offer för en vettvilling.”

          1. Som vanligt har du sagt det mesta av detta förut, Ulf. Och jag har bemött de flesta av dina argument. Jag har inte tid att göra en opartiskt och balanserad redigering av din långa kommentar så att de upprepningar jag finner omotiverade försvinner.

            En sak som jag tror är ny förtjänar i alla fall en liten kommentar och det är ditt citat ur artikeln om Christiansson. Du citerar: ”I test med konfrontationer brukar upp till 90 procent av försökspersonerna peka ut rätt ansikte.”

            Felet ligger ju redan i artikeln som inte preciserar förutsättningarna för testen. Men jag vill hävda, och jag tycker inte det borde vara kontroversiellt, att man inte kan få en sådan träffsäkerhet om man ber människor försöka plocka ut en person som de sett för tre år sedan ur en stor konfrontationsgrupp – i synnerhet inte om de som ska göra utpekandet gjort observationen utan att ha någon särskilt stark anledning att lägga personens utseende på minnet. Själv minns jag sällan hur okända personer jag såg på stan igår såg ut, inte ens om de av någon anledning väckt min uppmärksamhet – till exempel en tiggare som jag gett några kronor eller några stökiga ungdomar på bussen.

            1. Har vittnena fått reda på att de ska komma ihåg en person som antagligen var Palmes mördare så är det stor skillnad än om det gäller t ex en tiggare eller stökiga ungdomar på en buss. Sedan kan du inte veta om du kommit ihåg en person eller ej för du har inte genomfört någon konfrontation efteråt från en observation i samma område som statsministern blev mördad. Vi kan ta t ex vittnet Ljubisa N som såg en person som gick efter statsministern utanför hans gatukök strax innan han blev mördad. Är inte samma sak som en alldaglig händelse, snarare en unik händelse som gjorde att han var observant på Palme och omgivningen t ex om han hade någon livvakt med sig. Det var då han såg personen som gick bakom Palme och senare pekade ut CP som den mannen. Det är möjligt att Ljubisa N och andra vittnen har fel i sitt utpekande, men man kan inte påstå att det var en alldaglig händelse när Sveriges Statsminister går förbi utanför hans gatukök sent på kvällen utan livvakter. Det hade säkert de flesta kommit ihåg efteråt.

              Vittne D stod och pratade med CP inte långt därifrån vid 21-tiden, hon kände honom sedan tidigare och det hände på mordkvällen. Inte en vanlig vardagkväll etc. som man inte har någon anledning att komma ihåg. Vittne d påstår sig vara säker att det var mordkvällen. ”Hon är säker på vilken dag mötet med mannen ägde rum eftersom hon minns att hon på morgonen därpå fick reda på att O.P. var död.” https://lagen.nu/dom/nja/1998s321
              Detsamma gäller Roger Ö. Han fick reda på att han pratade med Cedergren i telefon samma tid som Palme var vid Grand och senare blev mördad dvs mellan kl 23:15 till kl 23:21. Han påstår sig ha sett mördaren dvs CP precis utanför Grand vid samma tidpunkt som Palme var där. Är inte heller en alldaglig händelse utan väldigt allvarligt etc.

              Lars Erik E tyckte Grandmannen var obehaglig så han blev till och med rädd och låste bildörren. Inte konstigt om han då kom ihåg den mannen och kunde koppla det till mordkvällen. Han brukade inte heller sitta och vänta på sina föräldrar i en bil utanför Grand med en obehaglig, kanske kan kalla hotfull man inte långt därifrån som han kunde observera under flera minuter och som hände på mordkvällen.
              Lisbet hade verkligen anledning att minnas mördarens utseende direkt efter skotten och enligt minnesforskarna minns man ansikten automatiskt- är inget man väljer.

              1. Om du tror att CP var vid Grand och sedan sköt Palme, så bör det inte endast handlat om en osannolik skicklighet utan också om att det var extremt välplanerat från CP sida. CP kan t.ex. knappast vetat om ifall Palme bar skyddsväst (Vilket bara vissa vapen kan tränga igenom). När gärningsmannen inte valde att skjuta mot huvudet, så behövdes en oerhörd timing från gärningsmannen sida för att vara helt säker på att Palme dog. Vi pratar om 2 potientiella vittnen, Olof och Lisbet, som kunnat kompletterat varandra och blivit oerhört farligt för gärningsmannen. Alla dessa ingredienser gör att jag har svårt att se att CP skulle varit skyldig. Jag har också svårt att se att flera potientiella gärningmän stod strategiskt utplacerade, norr och söder om Grand med specialvapen. Därför kan man faktiskt ifrågasätta ifall det var en slump att Palme gick dit han gick till slut. Bombmannen lär ha sagt att både kungen och Palme fanns med på dödslistan, men hatade CP verkligen båda?

                1. Extremt välplanerat? Snarare tvärtom, verkar snarare ha varit slumpen som gjorde att mördaren såg Palme vid Grand eller mellan tunnelbanan till Grand (ev. förföljde Palme från tunnelbanan till Grand) och då bestämde sig för att döda Palme senare när han kom ut. Det är inte speciellt välplanerat om CP var vid Grand vid 21-tiden och då fick syn på Palme och där beslutade att han skulle döda Palme två timmar senare när bion var slut. Makarna Palmes biobesök bestämdes/beslutades sent och vilken bio och när bestämdes också sent. Hur kunde någon annan veta det när det inte fanns bevis för bevakning av bostaden eller telefonavlyssning? Promenaden hem var oplanerad-fanns flera olika alternativ när de stod och pratade med Mårten utanför Grand. Oplanerat att de skulle korsa Sveavägen för att kolla i skyltfönster på andra sidan Sveavägen längre fram, vilket mördaren inte kunde veta i förväg. Promenaden hem är inte osannolik, det var åt rätt håll och om de ville kolla i skyltfönster på andra sidan låter inte det konstigt heller. Det var därför mordet skedde vid Dekorima- offret ”valde” mordplatsen kan man säga. Håller med om att det är osannolikt att det skulle finnas flera potentiella gärningsmän som dessutom var lika CP m.m. med Magnumrevolvrar på sig utplacerade lite här o där i mordområdet.

                  Antingen hade han vapnet på sig redan då eller kunde införskaffa sig ett vapen och ammunition på de två timmarna om han var mördaren. Cedergren har sagt att han gav en Magnumrevolver och ammunition till CP innan mordet, om det stämmer vet inte jag, men hans uppgifter (och mycket annat som pekar på CP som mördaren) var med i Resningsansökan till HD 1997. Det är bevisat att Cedergren hade sådana revolvrar och om han kunde få tag i sådana revolvrar är det inte osannolikt om han fick tag i ammunition till dem också. Kan ha varit slumpen att det blev just den ammunitionen. Den kan också penetrera en kropp utan att göra skada vad jag läst- det finns fördelar och nackdelar med den ammunitionen.

                  Om CP även hatade kungen vet inte jag, han verkar mest ha haft aggressioner, hotfulla uttalanden om Palme och socialdemokratin. Se vittnena i Resningsansökan.

                  1. Tror du själv på att CP räknade med att Palme skulle promenera hem om CP nu stod och väntade utanför Grand?
                    Tänk på att det är rätt iskallt att vänta ända till korsningen Sveavägen/Tunnelgatan om nu gärningsmannen var uppfylld av hat. Stämmer det in på den profil du far efter? Du pratar samtidigt om att det var oplanerat då gärningsmannen inte visste något. Jag får inte ihop det. Om vi nu är inne på sådant som är oplanerat, så skulle vi kunna bortse från vittnesmålen från Grand som hjärnspöken och istället räkna med att gärningsmannen först stötte ihop med makarna Palme vid korsningen Sveavägen/Tunnelgatan av en slump. Även det scenariot har förstås sina brister. GW tror på en mindre grupp. (där jag tror en kombination av slump och planering kan vara inblandat). Som oinsatt så tycker jag det inte verkar särskilt osannolikt. Jag har genom åren läst om flera utpekanden av gärningsmän. Inte bara från Sydafrika utan även från andra länder, t.ex. forna Jugoslavien där det kan tyda på en grupp.

                    1. Jag har som sagt var stängt av Ulf från att kommentera de närmaste två månaderna, så han kan inte besvara frågan i det här forumet. Jag kommer därför inte heller att släppa igenom kommentarer som är en direkt kritik av vad han skrivit tidigare. Den här kommentaren från Andreas publicerar jag dock eftersom den berör den mer generella diskussionen om mordet var planerat eller inte.

                    2. Ursäkta för sent svar. CP och ingen annan heller visste hur Palme skulle ta sig hem. Han kunde inte räkna med något när de gick ut därifrån- om han nu var Grandmannen och följde efter Palme till Dekorima vill säga. De stod och diskuterade med Mårten om de skulle följa med honom hem och dricka te- låter inte som att de planerat hur och när de skulle ta sig hem till bostaden i gamla stan. I förhören med Ingrid, Helen- Mårten Palmes dåvarande flickvän som stod med Mårten och makarna Palme utanför Grand och pratade så ville hon gå hem pga att hon var trött, men Mårten och Olof ville gå och dricka te. Lisbet var också trött och det avgjorde saken dvs att man gick åt olika håll hem till sig. Det visar att Olof inte planerade någon promenad direkt hem efter bion- han var ju öppen för att gå och dricka te istället. http://lennartremstam.blogspot.se/2015/05/grandvittne-klering.html

                      Om mördaren stod vid skyltfönstret inte långt ifrån Palme utanför Grand så såg han när de gick därifrån och att de inte hade livvakter med sig. Mördaren kunde dock inte veta om de skulle bli upphämtade längre fram, men antagligen drog mördaren slutsatsen att de skulle gå hela vägen hem som de stod och pratade om utanför Grand. Men att det inte var lämpligt att skjuta utanför Grand. Man kan i.o.f.s fråga sig varför han väntade så pass länge och det har jag inget bra svar på. Makarna Palme korsade Sveavägen men han kanske borde ha hunnit skjuta Palme innan dess? Kanske inte fanns några bra flyktvägar där och han ansåg sig väl ha viss tid innan det var för sent för ett angrepp etc. Men att mordplatsen blev vid Dekorima tyder på lokalkännedom m.m.

                      Om han förföljde dem utanför gatuköket så såg han när de korsade Sveavägen och gick då bort till Dekorima för att invänta dem där. Inge M såg när mördaren ensam kom ”släntrande” utanför reklampelaren till Dekorimahörnet. Det tyder på att han korsade Sveavägen lite längre fram än makarna Palme dvs inte var bakom dem över vägen och inte gick precis förbi, bredvid dem vid skyltfönstret Sari. Om det inte var flera personer inblandade som kunde kommunicera med walkie talkies redan från Grand. Jag tror dock att gärningsmannen ensam följde efter Palme från Grand.

                      Att mördaren stötte på Palme först vid Dekorima är inte sannolikt när man tänker på vad vittnena sagt dvs att mördaren stått och väntat där i.o.f.s en kort stund. Det kan bara ha varit några sekunder som Inge M pratar om från början men ev. lite längre tid. Lisbet säger att dem inte pratat med mördaren innan m.m. Total minnesförlust? Tror inte jag på i.a.f. Och hur skulle mördaren kunna veta i förväg att Palme skulle gå förbi Dekorima kl 23:21 när Olof inte själv visste det när de gick ut från bion Grand, när han stod utanför Grand och pratade med sonen och Ingrid eller när de oplanerat korsade Sveavägen för att kolla i skyltfönster på andra sidan strax innan? Dessutom så skulle mördaren oplanerat ha på sig en Magnumrevolver utanför Dekorima? Åklagarnas hypotes om att CP hade på sig en Magnumrevolver när han såg Palme vid Grand kl 21 eller införskaffade sig vapnet mellan kl 21 och 23 har sina brister. Det är ändå skillnad mot att mördaren slumpartat skulle träffat på Palme vid Dekorima och haft en sådan revolver på sig.

            2. Ja men man kan inte med säkerhet säga att just vittnena som pekat ut CP inte skulle tillhöra de 90% som pekat ut rätt ansikte. Visst det skulle vara intressant att få reda på mer om testerna men konfrontationer brukar gå till på liknande vis.

          2. Det är också en tolkningsfråga om olika detaljer i CP utseende. På det här fotot http://www.blf.se/fotograf-lemberg-ger-sig-inte-stammer-konstnar-andersson-for-plagiat/christer-pettersson/ så har han raka ögonbryn (och annat som Lisbet beskrev våren 1986) och hur CP ögonbryn exakt såg ut på mordkvällen kan vi inte veta. Det viktiga är helheten dvs att Lisbet pekade ut honom och det beror inte på ögonbrynen. Att lämna, beskriva ett 100% signalement i ord genom ett förhör är inte lätt och dessutom kan Polisen ev. kunnat fått fram mer om de hade velat. Däremot känner man i nio fall av tio igen ansiktet när man får se det senare på foto eller under en konfrontation enligt minnesforskningen. Holmér verkar konstigt nog inte ha varit speciellt intresserad av vad huvudvittnet hade för minnesbild av mördaren. Fantombilden borde gjorts utifrån mordplatsvittnets dvs Lisbets minnesbild av mördaren. Då hade vi kunnat se om Lisbets minnesbild av mördaren hade varit lik CP eller någon annan. Ett stort och obegripligt misstag av Holmér m.f.l. att de inte gjorde detta. Att avgöra någons ögonfärg på mordplatsen den kvällen (lite speciella ljusförhållanden med belysning från skyltfönstret m.m.) vet jag inte ens om det är möjligt, men det är heller inte avgörande. Dessutom har inte Lisbet sagt något om mördarens ögonfärg. Det var naturligtvis inte det viktigaste att försöka kolla efter direkt efter skotten. Polisen har antagligen inte ens frågat om det och flera andra saker som allmänheten undrat över långt senare. Det viktiga är att hennes signalement våren 1986 överensstämmer mycket med CP och det var han som pekades ut i december 1988.

            1. Den som brydde sig om att läsa min senaste kommentar till Ulf noterade att jag uppmärksammade hur han klippte en mening ur en tidningsartikel, nämligen ”I test med konfrontationer brukar upp till 90 procent av försökspersonerna peka ut rätt ansikte.” Jag försökte peka på att en sådan uppgift bara är meningsfull om man känner till vilken sorts test det handlar om, till exempel hur lång tid det gått mellan att försökspersonerna i testet fått se den som ska pekas ut och tidpunkten när de ska försöka känna igen honom. Tidningsartiklars referat av vetenskapliga test är nästan alltid bristfälliga, som var och en som sysslat lite grann med forskning vet. Och här är bristfälligheten helt uppenbar eftersom det varken finns uppgifter om vilka test och vilka vetenskapliga rapporter det gäller eller exakt vad som testades och vad som var förutsättningarna för testerna.

              Det hindrar inte Ulf från att i ovanstående kommentar upphöja tidningsklippet till etablerad sanning inom vetenskapen: ”Däremot känner man i nio fall av tio igen ansiktet när man får se det senare på foto eller under en konfrontation enligt minnesforskningen”.

              Särskilt mycket tydligare går det knappast att illustrera hur en debattör kan missbruka referenser till forskning för att hävda sin tes.

              1. Om du läst mina länkar så ser du att tiden inte är avgörande från händelsen, observationstidpunkten till när konfrontationen sker. Man minns naturligtvis bäst första tiden efter händelsen, men redan efter några månader planar minneskurvan ut. Ja, det stämmer också att 90% av försökspersonerna pekat ur rätt ansikte enligt de tester som minnesforskaren Sven Åke C hänvisar till, så du kan inte skriva att det inte stämmer. Påstår du att den forskningen är felaktig dvs minnesforskningen?

                ”Just när det gäller Palmerättegången är Sven-Åke Christianson mycket kritisk mot den stora roll som vittnespsykologen Astrid Holgersson tillläts spela.

                Hon tryckte hårt på att det gått så lång tid sedan Lisbeth Palme såg gärningsmannen och att hennes minnesbild förändrats genom vad massmedierna rapporterade. Det gjorde att Lisbeth Palme inte var trovärdig, hävdade Holgersson.

                Men det finns vetenskaplig information på det här området som borde ha vägt tyngre än Holgerssons uttalanden, menar Christianson.

                Stark känsla

                – Det är belagt att central, känslomässigt stark information minns man mycket bra, även under en LÅNG TID. Att Lisbeth Palme inte kom ihåg så mycket under det första förhöret är inte konstigt.

                – Hon befann sig då i chock efter makens död. Att hon senare kunde dra sig till minnes detaljer behöver inte alls betyda att hon påverkats utifrån.”

                http://www.dn.se/arkiv/nyheter/omojligt-avgora-trovardigheten-minnesforskare-kritisk-mot-vittnespsykologernas-roll-i-svenska

                1. Som jag försökt påpeka: den dagstidningsartikel du bygger på innehåller inga hänvisningar till några identifierbara vetenskapliga test som visar att det finns en sanning inom forskningen med innebörden att ”90 % av försökspersonerna pekat ut rätt ansikte”.

                  Den rådande trenden bland dagens vittnes- och minnesforskare är entydig i en helt annan riktning: vittnen, även tvärsäkra sådana, har ofta fel av en rad orsaker, domstolarna har överskattat värdet av ögonvittnesbevisning, minnet fungerar på ett mycket mer komplicerat och förrädiskt sätt än vad man traditionellt föreställt sig.

                  För den som är intresserad – här är några länkar till artiklar som speglar attityderna bland dagens forskare:
                  http://agora.stanford.edu/sjls/Issue%20One/fisher&tversky.htm
                  http://www.apa.org/monitor/apr06/eyewitness.aspx
                  http://courses2.cit.cornell.edu/sociallaw/topics/EyewitnessIdentification.html

                  Och där sätter jag punkt i den här diskussionen för min egen del.

                  1. I tidningsintervjun var det minnesforskaren och professorn Sven Åke C som påstod det (inte journalisten som skrev artikeln om nu någon fått för sig det) och han har forskat ang. detta. I dem testerna var det 90% som kom ihåg ansiktena efteråt. Du kan påstå att han har fel, men det är en konstigt ståndpunkt tycker jag eftersom han ändå är en vetenskaplig minnesforskare och professor. Läser man hans forskning så lär det finnas där. Om man skriver eller ringer och frågar honom själv så lär han kunna bifoga länk till just den forskning han hänvisar till i artikeln. Finns ingen anledning att misstänkliggöra, misstro Sven Åke C- han skulle knappast inte sagt så om han inte haft belägg för det.

                  2. Tack för länkarna- ska läsa dem. Jag anser inte att minnesforskarna måste ha rätt och vittnespsykologerna fel. Det kan faktiskt varit så att Lisbet hade fel i sitt utpekande och då var det rätt att hovrätten inte dömde honom för mordet. Jämför man med andra liknande rättsfall så verkar dock rätten (förr i.a.f. numera har dnatekniken m.m. gjort att man kan döma utifrån enbart dna i vissa fall) döma personer när vittnet t ex varit så nära mördaren så jag är lite kluven. Devlinkommissionen m.f.l. har rekommenderat att man inte ska döma enbart utifrån vittnesbevisning vilket kan vara korrekt i de flesta fall (speciellt när gärningsmannen är okänd). Jag tror inte vi kommer att få något 100% svar på vem som var mördaren så här långt efteråt, men det kan vara intressant att diskutera olika saker kring mordet.

                    Sven Åke C m.f.l. sade redan på 1990-talet att det egna vittnets säkerhet inte har med tillförlitligheten att göra så där verkar de vara eniga. Skillnaderna mellan vittnespsykologer och minnesforskare verkar mer vara om man kan minnas ansikten efter en traumatisk situation eller ej. Det måste naturligtvis variera eftersom alla situationer/händelser inte är precis likadana, vilket gör det svårt att bedöma om Lisbets utpekande stämmer eller ej. Tingsrätten ansåg det men inte hovrätten. Om Lisbet hade fått vara med och gjort fantombilden redan i början av mars 1986 hade man kunnat jämföra den med senare misstänkta t ex CP. Det hade antingen stärkt hennes utpekande eller förminskat det. Tyvärr blev det inte så, men det är bara ett av flera fel som gjordes.

          3. Ja Ulf, jag kan bara beklaga ditt bildsinne. Jag har företagit en undersökning och visat teckningen tillsammans med bilder på de Kock för ett stort antal folk, närmare 78 st hittills. Ingen vetenskaplig undersökning, men det ger ändå en indikation. Hela ca 87 % har sagt att de ser en stor likhet mellan teckningen och de Kock, ca 10 % har sagt att de ser en viss likhet. Och bara ca 3 % har uppgivit att de inte ser någon likhet alls. De 3 % som du tillhör (i motsats till erfarna Palmeutredare som tillhör de 87 procenten, som har en viss vana att göra dessa bedömningar) är för mig en gåta. Jag har noterat att på sociala medier där saken diskuterats har jag konstaterat att de som har en klar uppfattning att Sydafrikas apartheidregim inte hade något med mordet att göra är i majoritet när det gäller att inte se någon likhet med denna teckning. Kanske psykologen Christiansson har någon bra vetenskaplig förklaring till det. Hör med honom.

            Du undrar varför jag fokuserar på Birgitta W:s vittnesmål, vilket jag har givet svar på.
            Men jag kan även diskutera andra vittnen som påstår sig sett Christer Pettersson på biografen Grand aktuell tid och som du sätter stor tilltro till. I detta fall Roger Östlund. Läs texten först och se sedan det korta filmklippet jag har länkat till och nyligen lagt ut. Med detta filmklipp, där jag noterat viktiga detaljer i Östlunds berättelse, anser jag att det är högst troligt att Östlund tog fel på person på biografen Grand.

            Notera att det här är Östlunds egen berättelse.

            Roger Östlund berättar i filmen att han befinner sig på biografen Grand och ringer upp till Sigge Cedergren, klockan är då före 23.05. Han är drogpåverkad och berusad denna kväll. När han står där och ringer påstår Östlund att han ser Christer Pettersson, (det är samtidigt som folk börjar strömmar ut från biografen, klockan är då 23.05.) Samtidigt säger han att Christer Pettersson ser mig. Sannolikt får han ingen kontakt med den som han tar för Christer Pettersson. Roger Östlund lägger på luren, troligtvis fick Östlund inget svar av Cedergren, han går fram och öppnar entré glasdörren till biografen(det berättar han inte i filmen, men det har han berättat tidigare) och tilltalar den personen han tagit för Christer Pettersson. Östlund säger att Pettersson ser ut som han är hög på någon drog. Han gör en gest i filmen med båda händerna för att tydliggöra att det är hans blick han menar och säger, han ser ut som en zombie, överdoserad. Östlund säger jag pratade med honom, men… han pratade ett språk jag inte förstod. Konstigt, han kunde inte prata.
            Då vill jag ställa frågan:
            Är det troligt att Christer Pettersson helt plötsligt börja tala ett annat språk än svenska med en person han kände? Östlund verkar koppla det till att han var överdoserad med zombieblick vilket Christer Pettersson i normala fall inte hade, eftersom Östlund som kände Pettersson reagerade på det och troligen kopplade överdoseringen till att Pettersson pratade ett språk han inte förstod. För mig är det högst sannolikt att Östlund tagit fel på person eftersom personen han tar för Pettersson varken hade Petterssons blick eller normala ansiktsuttryck och ej heller pratade svenska.

            När denna person som Östlund tar för Pettersson, som kanske är ute i högst angeläget ärende under nervositet, blir tilltalad och störd av den fulla och drogpåverkade Östlund, att han i det läget ger ett fräsande snabbt avvisande svar på sitt eget språk för att bli av med Östlund och visar ovilja till kontakt, anser jag vara högst troligt.

            Vem var då mannen med zombie blicken som inte talade svenska? Har du något bra förslag Ulf? Du har ju satt stor tillförlit till Östlund tidigare, så det finns väl ingen anledning att inte göra det i detta fall också. Östlund har ju ingen orsak att ljuga om det han berättar och kommer tydligen ihåg det väl av den anledningen att han upplevde det som högst märkligt. Men du har antagligen en bra förklaring att komma med att Östlund hör att Christer Pettersson inte talar svenska.
            Prata med psykologen Christiansson om han kan tillstyrka att en person som supit och knarkat under ett par veckors tid och även denna kväll är drogpåverkad och full, om det finns någon möjlighet att han kan ta fel på en person han känner? Och fråga också om det är möjligt att en person i det tillståndet Östlund var denna kväll kan komma ihåg det som han upplevde som högst märkligt. Det är ju ingen direkt vanlig upplevelse att en person man känner helt plötsligt börjar tala ett annat språk man inte förstår, dessutom har en för honom ovanlig Zombieblick.

            Varsågod studera det korta filmklippet där Östlund berättar med egna ord.

            1. [Denna kommentar har jag plockat bort eftersom den i väsentlig utsträckning består av personangrepp på andra debattörer med uppmaningar om att ”söka hjälp hos en psykolog”, ”du m fl foliehattar” och liknande. Det må vara en tillfällig förlöpning från din sida, Ulf. Men jag fattar ändå beslutet att göra en time-out för dig. Du är välkommen tillbaka om två månader, alltså den 4 juli, om du så önskar. Gunnar Wall]

                1. Jag har haft en del kontakt med Fylking på sistone. Jag kan nog säga att jag har fått uppfattningen att han reviderat uppfattningen lite, mot det som är citerat på flashback.

  18. Tack Gunnar. Jag har ju läst en del böcker där författarna är poliser som deltagit i Palmeutredningen på olika plan och de har varit intressanta att ta del av, även om min fokusering har legat till största del på Sydafrika under apartheideran. Men det finns en bok som jag betraktar som en bibel i sammanhanget och det är ditt verk. Mörkläggning: statsmakterna och Palmemordet. Oerhört välskriven, intressant och logisk argumentering. Till och med Krusell har framhållit den boken som det bästa som skrivits om Palmemordet och utredningen och det säger inte lite. Jag är absolut benägen att hålla med Krusell om det, även om jag inte håller med han om så mycket annat;)

    1. Tack själv, Sten! En liten rättelse: det var faktiskt inte ”Mörkläggning” som Krusell rekommenderade utan ”Mordgåtan Olof Palme”. Här är hans omdöme. Jag tycker att det var hedersamt av Krusell att uttrycka sig så, särskilt med tanke på att jag är väldigt kritisk mot hans egna slutsatser.

    1. Fredsforskaren Ola Tunander är ju framför allt känt för sitt initierade författarskap om ubåtsincidenterna och spelet bakom dem. Den artikel om Palmemordet som han skrivit och som du länkar till innehåller åtskilliga av de uppgifter som väckt berättigat intresse under årens lopp. Men som han själv medger är det inte lätt att avgöra sanningshalten i de ledtrådar han redovisar.

      Artikeln innehåller för mycket för att jag här sak försöka ange vad jag tror om de flesta av de enskildheter han tar upp. Men jag tror att han är lite fel ute när det gäller Holmérs och Ebbe Carlssons insatser i samband med PKK-spåret. Tvärt emot vad Ola Tunander tror i denna artikel så anser jag att det är rätt klart att Holmér mycket tidigt var inne på att satsa på PKK-spåret, men att han väntade med att dra igång det förrän han satt tillräckligt säkert i sadeln som spaningsledare. Hade han lyft upp det som huvudspår redan veckorna närmast efter mordet så är sannolikheten stor att han skulle ha varit tvungen att lämna över spaningsledarskapet till rikspolisstyrelsen som ju inom sig hade både Säpo och rikskriminalen.

      Men han hade bestämt sig mycket tidigt.Som jag skriver i min första Palmebok, ”Mörkläggning”, sid 155-56:

      På förmiddagen tisdagen den 4 mars – mindre än fyra dygn efter mordet – hölls ett av de första mötena med den då ännu inte färdigformade spaningsledningen. Hans Holmér inledde med att presentera några tankegångar om mordutredningen och om brottet. Så här står det i mötesprotokollet:
      ”Holmér: Informationen sammanbinds i ledningsgruppen.
      ‘Vi-känslan’ är viktig. Den får inte försvinna.
      Bedömning av gm [gärningsmannen]:
      1) yrkesmördare
      2) det finns ett dussintal organisationer som är intressanta, särskilt kurderna.
      Skälet till bedömningen att det rör sig om en yrkesmördare:
      a) skjuten bakifrån. Gm har ej kontakt med offret.
      b) grovt vapen.”

      Här finns alltså Holmérs hela strategi skisserad. En väl sammansvetsad spaningsledning ska driva tesen att det var ett välorganiserat politiskt våldsdåd, iscensatt av kurderna – läs PKK.

      Ola Tunander skriver också i sin text: ”Om jag har tolkat saken rätt följde Ebbe Carlsson helt enkelt kurdspåret – baklänges – för att finna vem som hade lagt ut det.” Det vill säga: Ebbe skulle ha förstått att det bakom lanserandet av kurdspåret fanns en illasinnad komplott som han försökte avslöja.” Tanken är intressant, men för den som läser ”Mörkläggning” (som ju i detalj går igenom Ebbe Carlssonaffären) bör en sådan hypotes framstå som illa grundad i verkligheten. Ebbe Carlsson samarbetade nära med krafter inom Säpo som var mycket pådrivande när det gällde PKK-spåret och det finns inget som tyder på att han var ute för att ”avslöja” eller bromsa dessa krafter.

      Med den invändningen utsagd vill jag gärna rekommendera Ola Tunanders artikel. Den är välskriven, han är i stort sett väl påläst och jag tycker att han har intressanta infallsvinklar. Läsare av denna blogg är givetvis välkomna att komma med kommentarer om enskildheter i artikeln.

  19. Jo, den här artikeln är inte alldleles lätt/stringent att följa hela vägen. Men Anér fick väl uppslaget om denna artikel från Alsén? – som Anér också säger lämnade in en PM för arkivering hos Riksarkivet (där den fortfarande lär finns att hämta ut för den som vill, dock, enligt Anér, i ‘redigerad’ form, då någon velat censurera innehållet, men att Anér då fortfarande har en kopia av det ocensurerade innehållet – med namnen på de som deltagit i komplotten – som han fått av Alsén själv enligt egen uppgift. Det väcker ju även frågan om de 12 marinofficerare som väl skrev något slags ‘upprorstext’ gentemot Palmes försvarspolitik i en DN-artikel en tid före mordet; var någon av dessa namngivna i Alséns PM? Vet du något om det?). Alsén nämnde alltså namn från den svenska marinen som ‘ska ha varit med i något slags planering…’

    Jag tänker, i anslutning till den här artikeln, även på ett kapitel i din egen senaste bok – om den engelska ‘anknytningen’, där någon uppgiftslämnare till dig lämnat information om att han frågat en man soom hade kontakter på någon högre nivå i England (MI5/6?) ang. mordet på Palme, och fått sig en sådan ‘reprimand’ att han aldrig mer ville tala om det, och hädanefter undvek din uppgiftslämnare. I Tunanders text står det, på s.7: ”Enligt den tidigare journalisten och generalsekreteraren för det svenska civilförsvarsförbundet, Karl-Gunnar Bäck, dök en gammal vän från England upp fyra dagar efter mordet och berättade följande: »Kretsar inom SÄK medverkade i mordet understödda av sydafrikansk säkerhetspolis. Min uppgiftslämnare finns i den brittiska underrättelsevärlden. Jag har stort förtroende för honom. Han betonade att skälen var ideologiska. Att Palme ansågs förbereda en ‘kastrering’ av säkerhetstjänsten, och att de ideologiska motiven sammanföll hos partners man funnit i Sydafrika.» Enligt en annan engelsk underrättelsekälla organiserades mordet av en internationell grupp med kopplingar till Sverige och Sydafrika. Kanske är det här man ska söka efter misstänkta personer. Vapenhandlaren och tidigare polismannen Öhman liksom hans kollega, som vi kan kalla Jöhman reste till Sydafrika inbjudna av sydafrikansk polis.”.

    Kan det alltså vara så att den engelska underrättelsetjänsten bistod den svenska säkerhetstjänsten, redan innan, med att ”någonting var i görningen”, men att detta ignorerades av den svenska säkerhetstjänsten? (kanske för att någon där var inblandad i det?).

    Var det inte också så att Palme, som – sedan Erlanders tid – var medveten om Stay Behinds existens (och där även Holmér och Ebbe Carlsson ingick), ville ‘skära ner’ på denna verksamhet (en ”‘kastrering av säkerhetstjänsten'”), då han inte tyckte att den var berättigad att verka själv i kulisserna längre? (Tillräckligt motiv för ‘hämnd’ från Stay Behinds sida?). Och, var det inte också så att en del poliser från det beryktade ‘Norrmalmsgänget’ /blev nerbjudna till den sydafrikanska säkerhetstjänsten på någon ‘studieresa’ under 80-talet?

    Kan detta – i ytterligare ‘spekulation’ – då ha varit det som Tulander beskriver som ”den osynliga handen”? Medan den ”vita handen” handlade om ‘vapen-/affärer’, och Palmes stopp för ‘viss export’…?, och att dessa två ”händer” då löpte samman tillräckligt mycket för att ‘göra gemensam sak’ till slut?

    Mycket spekulation/-er där…

    1. Den PM som finns på riksarkivet och som du syftar på är en avskrift av ett brev som skickades av säkerhetsexperten Ulf Lingärde till journalisten Olle Stenholm.

      Den finns på riksarkivet som en del av Palmekommissionens/Granskningskommissionens handlingar. Det rör sig alltså den kommission som leddes av först Sigvard Marjasin och sedan Lars Eric Ericsson och som under 90-talet granskade Palmeutredningen. Dokumentet inkom 1995-05-02 till Palmekommissionen och har diarienummer 95-103.

      Jag vill minnas att det var Olle Alsén som skickade dokumentet till kommissionen, men det framgår inte av själva handlingen. Däremot inleds avskriften med en kommentar om att de femton personer som Lingärde i sitt brev till Stenholm betecknade med koderna F1-F15 namngetts och identifierats i texten med hjälp av en handskriven nyckel som Lingärde författat vid ett annat tillfälle.

      Lingärdes brev är en sorts scenario som beskriver hans hypotes om mordet och omständigheter kring det.

      Ingen av de tolv marinofficerare som du nämner förekommer i dokumentet. Och det kan tlläggas att dessa tolv inte skrev en artikel i Dagens Nyheter utan intervjuades i Svenska Dagbladet den 10 november 1985. Temat för intervjuerna var regeringens påstådda undfallenhet mot ett sovjetiskt hot mot Sverige.

      Jag tror inte man ska se dessa tolv marinofficerare som någon sorts aktiv kärntrupp i en kampanj mot Palme. Snarare kan det vara rimligt att tro att de blev utnyttjade som verktyg av krafter som verkligen drev den kampanjen. Följande artikel kan vara av intresse i sammanhanget: http://www.sydostran.se/blekinge/officer-pekas-ut-som-palmehatare/

      Den enda marinofficer som nämns vid namn i Lingärdes brev är Bengt Schuback som var marinchef vid tiden för Palmemordet. Schuback beskrivs som en av de höga militärer respektive chefer inom svenska hemliga tjänster som ansåg att Palme utgjorde ett hot mot riket och att något måste göras åt saken.

      Och om en annan fråga som du reser: kan det ha funnits någon sorts kombinerade brittiska och sydafrikanska underrättelsekopplingar till Palmemordet? Ja, det tror jag är fullt möjligt. Lingärde för i sin PM fram tanken att det fanns en sydafrikansk inblandning, kopplad till krafter i Sverige som ville ha bort Palme. Han kommer däremot inte in på Storbritannien. Men det är ingen hemlighet att den brittiska regeringen under Margaret Thatcher var mycket fientlig till befrielserörelsen ANC och därmed också till Olof Palmes agerande i Sydafrikafrågan.

      Det kan nog sägas att det i London knappast fanns någon påtaglig klyfta mellan regering och hemliga tjänster när det gällde synen på världen i stort. Sedan är det en annan sak att den brittiska regeringen givetvis inte skulle vilja kompromettera sig genom inblandning i något så stötande som mordet på en svensk statsminister. Men ett utrymme för diskreta brittiska underrättelsekonspirationer mot Palme fanns det med största sannolikhet.

  20. Tack för korrigeringar och uttömmande svar! Och, med anledning av din slutsats i sista stycket: Ja, om inte annat så lär det väl ha funnits en gren av Stay Behind i England/Storbrittanien också (Var inte Algernon på något sådant möte i slutet av 1985, där det då ‘beslöts att den svenska grenen skulle ta hand om problematiken (Palme) själv? Eller är det att spekulera för mycket…?).

    1. Den numera avlidne amerikanske grävande journalisten Allan Francovich som bland annat gjorde en serie program för brittiska BBC om Gladio/Stay Behind fick tag i några dokument som skulle härröra från en hemlig struktur inom NATO, SOPS. I de dokumenten finns uppgifter om att krigsmaterielinspektören Carl Algernon under 1985 skulle ha deltagit i ett SOPS-möte där diskussionen bland annat gällde Olof Palmes agerande i nedrustningsfrågor, något som skulle ha setts som ett hot mot NATO:s norra flank. Dessa dokument ger intryck av att det kan finnas en koppling mellan NATO-kretsar och Palmemordet. Men som vanligt i sådana här sammanhang finns det förstås anledning att vara försiktig med att sätta tilltro till materialets äkthet. Det finns flera tänkbara skäl till att falska dokument av det här slaget skulle kunna dyka upp.

      Om Francovich, se t ex: https://en.wikipedia.org/wiki/Allan_Francovich

      Hans mycket intressanta dokumentärer om Gladio kan ses här: https://www.youtube.com/watch?v=GGHXjO8wHsA//www.youtube.com/watch?v=GGHXjO8wHsA

      Sven Anérs nyhetsbrev Palme-Nytt innehöll 1997 en översättning av en artikel i en fransk tidning om SOPS-dokumenten. Här är en länk: http://runeberg.org/palmenytt/1997/0140.html

  21. Jo, har sett det där ‘brevet’ angående Algernon – via en länk på Jallais sida – vilket kan tyckas vara frapperande med tanke på att Algernon av Palme utsetts att göra en inventering av svensk vapenexport… och dessa frågor på något sätt kanske kan vara relaterade…?. Algernon dog ju själv på ett väldigt mystiskt sätt, i Stockholms t-bana. / Sen finns/fanns det ju också teorier om kopplingar till CIA:s ”Black Ops”, och någon f.d. CIA-agent lär ha sagt någonting i förbifarten om att de också var inblandade i Palme-mordet, och kanske även via chilenska lönnmördare (En av Pinochets lönnmördare lär ju ha haft för avsikt att döda Palme redan 1975 i Spanien, men blev stoppad av den spanska polisen då). Och kanske är det så att den komplott som finns i bakgrunden var väldigt omfattande, med många ‘kugghjul’, eller ‘händer’. Det skulle ju verkligen ‘skaka Sverige i sina grundvalar’ i så fall. Tack för länkar, ska kolla igenom det!

    1. Den lönnmördare som arbetade för Pinochet och som tycks ha planerat att mörda Palme i Spanien 1975 var en man vid namn Michael Townley. Men uppgifter om dessa mordplaner kom inte fram genom den spanska polisens försorg utan genom förhör som amerikanska FBI höll med Townley långt senare. Det kan tilläggas att uppgifter om Townleys eventuella inblandning i attentatet på Sveavägen då och då dykt upp i olika sammanhang.

  22. Väldigt intressant! Man undrar över vad som hänt om Frankovich inte avlidit utan kunnat fullfölja sitt spår fullt ut. Kanske hade Palme-mordet varit löst då.

  23. Det känns ungefär som att använda kikare för att studera småsten när man försöker använda en rapportsändning för att finna mördaren. Likväl måste man fråga sig om Svt kanske har kvar originalbandet för reportaget från Arlanda. Det borde finnas fler bilder på de två männen än vad som visades i Rapport.

  24. Tycker det är klarlagt att det inte är Eugene De Kock på Arlanda filmen. Och det är ju endast därför som de två männen kunde vara av intresse. Annars kan man ta vilka två personer på Arlanda helt slumpmässigt. Syns bäst på öronen att det är fel person. Arlanda personen har ej EDK ovala öronform. Men annat som ej är likt heller.

  25. Till Lasse Larsson angående Anders Helleners brev.
    Jo någon har påpekat det tidigare på ngt socialt forum, men jag har inte bedömt det som något större värde. Anledningen till det är att hon inte själv tagit upp det i ngt polisförhör. Den 12 mars förhörs hon på svenska ambassaden i Rom och nämner inget om det, vilket jag tycker hon borde ha gjort om hon själv hade varit säker och satt stort värde på det. Det har heller inte framkommit att polisen har tagit fasta på detta brev och jag antar att de har fog för det. Hon har ju varit förhörd ett antal gånger.

  26. Till Lars. Får gratulera. Du har lyckats med något som inte ens NFC (f.d SKL) hittills dags har klarat av. Jag tycker du ska skicka in det fotografiska material och den forskningsdokumentation du har tagit fram till dem.

  27. Tack 🙂 Jag har ingen insyn i utredningen och inget forskningsmaterial. Bara gjort en analys utifrån allt som skrivits om mordet. PU verkar vara redo att gräva i alla spår så länge man slipper befatta sig med WT män som talar svenska. PU vet givetvis vem det rör sig om. Det finns många om uppgifter om att det fanns grupperingar som övervakade Palme aktivt och gjort så under flera år. Han misstänktes för att vara Sovjetisk inflytelseagent och det fanns säkert flera på höga poster inom SAP som gav sitt tysta medgivande till övervakningen. Sen om någon inifrån övervakningen är inblandad i mordet är svårare att veta. De kan ha fastnat mitt i smeten utan möjlighet att redogöra för vad de sett , eller de kanske inte har sett såpass mycket så att de anser att deras vittnesmål tillför något , varför då ge ljus åt hela sin operation. Ännu briljantare blir det om det är någon inifrån som utfört mordet. Då står man mellan valet att låta GM gå fri eller att riskera att den/de öppenhjärtligt berättar om allting. Att det i denna gruppering ingår folk med koppling till Polisen/Säpo/SSI/SAP. Och att det kontinuerligt förekommit bevakning av politiskt oliktänkande. Därav hemligstämplar som så ofta kan göras i ”Nationens säkerhet” när det snarare handlar om nationens anseende. Kanske WT männen har givit sin version till PU. Den har blivit accepterad av denna politiskt styrda utredning och svaret har vi i dokument med tre röda ramar inlåst i ett Säpo arkiv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s