Ulf Dahlsten om walkie-talkiemännen under natten då Palme mördades

Expressens förstasida 150913
TIDNINGEN EXPRESSEN har uppmärksammat två viktiga inslag i min nya Palmebok Konspiration Olof Palme. Boken kommer ut på onsdag 16 september.

Det ena är statssekreteraren Ulf Dahlstens avslöjande att han av spaningsledningen fick veta att det det pågått en hemlig walkie-talkieoperation under mordnatten nära platsen där Palme sköts ihjäl.

Det andra är ett dramatiskt vittnesmål från ett pensionärspar, Sven och Berith, om walkie-talkiemän som uppträdde under mordkvällen – på Norra Latins skolgård och på Tunnelgatan mycket nära mordplatsen.

Läs Expressens artikel och se tidningens TV-inslag om saken här.

Och så fort min bok kommit ut: läs den gärna för en bakgrund och för andra dramatiska uppgifter – som tillsammans kan bli början till lösningen på mordgåtan.

Annonser

31 reaktioner på ”Ulf Dahlsten om walkie-talkiemännen under natten då Palme mördades

  1. Poliserna behöver inte vara mördarna, men detta skall utredas vilka dom var måste vara känt.
    Är poliserna oskyldiga så kan walkie-talkiespåren avfärdas, vi får då en naturlig förklaring.
    Om polisen var inblandad så kan politikerna ha vetat om det men tigit, Palme var inte så populär många ville få bort honom.

    Om palmegruppen verkligen vill få fram mördaren så kan dom om det var en poliskonspiration.
    Någon av dom som var med kommer att erkänna om dom tas in på förhör.
    Dom skall frihetsberövas och korsförhöras, dom är på sannolika skäl misstänkta.
    Sannolikheten för att dom har gjort en privatspaning utanför tjänsten en gång och bara samma natt som Palme mördades är låg, privatspaningar måste ha gjorts flera gånger och det kan dom ha glömt att prata sig samman om.

    Om polisen var inblandad så kan dom ha bett torpeden från Sydafrika att utföra mordet.
    Holmer var kanske en av dom och han tog över mordutredningen för att sopa undan spåren.
    Var sossepolitiker med i konspirationen?
    Wall kan få 50 mille.

    Wall kan hitta på saker för att få sälja sin bok, vi ska inte bara tro på allt som sägs, men jag har ett visst förtroende för Wall.

  2. Vi får väl skatta oss lyckliga att denne enonyme pelle hyser ”visst” förtroende för Gunnar W. Alltid något. Själv ser jag fram emot ännu en seriös och grundlig Palmebok från Gunnar W som vågar ställa de frågor som behövs, och har behövts sedan länge.

    1. Jag tycker inte man ska fästa något avseende vid att ”pelle” skriver under signatur. Det gör ju de flesta som skriver här. Och jag har alltid tillgång till skribentens mailadress.

      För min del har jag dessutom inget emot att skribenter utgår från möjligheten att jag kan ha fel och att jag till och med kanske skriver som jag gör för att sälja böcker. Det är min sak att övertyga mina läsare om motsatsen.

  3. Det är svårt att få ihop det här. Under mars månad 1986 går Palmeutredningen ut och ber allmänheten rapportera om wt-iakttagelser. Vet man i det läget inte om att wt-männen är ett gäng poliser på ”hemligt uppdrag”? Och varför gör man inte det i sådana fall? Om man å andra sidan känner till att det finns poliser med wt i närheten av mordplatsen så uppstår frågan varför man ber om iakttagelser av personer med wt.

    Och – inte minst – varför var den här uppgiften så hemlig att granskningskommissionen inte fick del av den?

    1. Bra frågor. Vad gäller att spaningsledningen gick ut och bad om walkie-talkietips i mars 1986: det var Holmér som stod för den åtgärden. Man skulle kunna tolka det som att han var seriöst intresserad av sådana uppgifter. Men det strider mot hur han i sin bok om mordutredningen på ett fördomsfullt sätt avfärdar ett mycket tidigt walkie-talkievittne, Ulla S i Gamla Stan. Och det strider förstås mot hans fortsatta ointresse när det gällde att utreda den långa rad av till synes mycket seriösa walkie-talkieuppgifter som faktiskt kom in efter att han bad om att få in sådant.

      Kan det helt enkelt ha varit så att spaningsledaren mycket tidigt kände till den hemliga operation Dahlsten talar om och att han ville veta hur mycket av den som hade observerats av allmänheten – så att han skulle kunna lägga upp en lämplig taktik för hur den känsliga frågan skulle hanteras?

      1. Ja, det är naturligtvis en möjlighet. Men den är riskabel eftersom den just drar uppmärksamheten mot wt-männen.

        En alternativ möjlighet, som är förenlig med den du beskriver, är att det fanns mer än en wt-grupp på Sveavägen under mordnatten. Bjarne Moelv hävdade ju som bekant att det fanns flera grupper på Sveavägen. Om det scenariot stämmer så kan man ju tänka sig att HH var bekant med en gruppering, men ville ha mer information om en alternativ gruppering.

      2. Det kan ju också vara så att WT-männen inte tillhörde polisen utan en annan grupp eller myndighet som inte var villig att samarbeta med Holmér och PU. Därför såg sig Holmér nödsakad att vända sig till allmänheten.

  4. Var det inte efter Skelleftehamnmannens brev som Holmer började intressera sig för WT observationer ? Som Gunnar Wall skriver så kanske han ville sondera terrängen för att få reda på vad folk observerat. Holmer avfärdar ju alla WT observationer med svensktalande personer. Han gräver där han vet att man inte ska hitta nåt.

  5. Om nu poliser/militärer/en direktör/stay behind/EAP/RAF/Sydafrika/NATO tyckte att Palme borde ”elimineras”…är det rimligt att då kalla in ett helt uppbåd av poliser som är försedda med walkie talkies synliga för alla ute på stan för att delta i en mordkonspiration? Jag tycker inte det. Alla dessa mordkonspirationer faller på sig egen orimlighet anser jag.

    1. Haha! Det kan man ju fråga sig. Själv fattar jag nog inte riktigt vad det var för poäng som Ann-Charlotte Marteus eventuellt var ute efter, det var mer lite Monty Python i största allmänhet över det hon skrev, tycker jag. Fick hon någon inspiration av mig så får jag väl bjuda på det.

  6. Håller på att läsa din bok nu och den är så bra och välskriven. Men nu måste jag fråga dig en sak som har grunnat på sedan igår och det gäller en uppgift som figurerar och som handlar om att Christer Pettersson skulle ha stulit knark och en revolver vid ett inbrott hos Sigge Cedergren 1985. Jag tror att Tore Forsberg, Mikael Hylin och en vän till Sigge ( Fernberg?) har uppgett detta. Vet man det med säkerhet verkligen? Det kan inte ha varit någon annan person än CP som gjorde inbrottet? Kanske samma person som mördade OP året därefter? Jag utgår ifrån att Cedergren själv aldrig polisanmälde inbrottet pga av arten av det stulna godset?

    1. Det går så mycket prat om Sigge, hans revolvrar och Christer Pettersson. Sigge förhördes fullständigt sönder om just det temat och ändrade sig hela tiden. Jag tror det är oerhört svårt att hitta några uppgifter med substans i det ämnet. Visst kan Christer Pettersson ha stulit saker hemma hos Sigge, men jag tvivlar på att han hade något särskilt intresse av revolvrar. I min bok ”Mörkläggning”, min första Palmebok, går jag ganska utförligt igenom en lång rad förhör med Sigge, där ser man ganska bra karaktären på dessa.

  7. Holmér var överhuvudtaget en märklig filur, med en märklig roll i svensk statsförvaltning. Han var kopplad till SAP, och det var genom det han kunde ta sig uppåt i hierarkin, men det framstår som uppenbart att han i sin roll som polismästare i Sthlm, bedrev en närmast fascistisk verksamhet. Mellan raderna framträder detta mönster tydligt i Granskningskommissionens betänkande (1999), i avsnittet om inrättandet av de s.k. ”gatuvåldsgrupperna”, vilka ju åtminstone delvis bestod av poliser med fascistiska böjelser, liknande dem de mördande poliserna i Magnum Force hyser: Dessa tar sig ju rätten att ägna sig åt brottslig verksamhet och t.o.m. åt mord, för att åstadkomma nåt slags högre ideal. Jag undrar faktiskt hur mycket HH påverkades av den filmen, som kom ut 1973; Holmér var då chef för SÄPO. Istället för att ta parti för filmens hjälte dock (om vi leker med tanken att det här skulle finnas en koppling), Dirty Harry – spelad av Clint Eastwood -, tar han parti för skurkarna, poliserna, och blir till närmast en blåkopia av filmens storskurk, Lt Briggs, spelad av Hal Holbrook. I sin bok ”Olof Palme är skjuten”, framställer Holmér sig själv som den ensamme ledare som själv tagit på sig rollen av hjälten som tagit upp kampen mot brottslingarna – fast märk att det bara småskurkar han s.a.s. anmäler: knarklangare på plattan, typ -, och att han själv tänjde på lagens gränser för att åstadkomma detta, det såg han uppenbarligen som en nödvändighet. Holmérs liv och gärning borde bli föremål för en ordentlig genomlysning och under en sådan, kan man naturligtvis inte isolera honom från parkamraten Ebbe Carlsson: Dessa två var ju SAP:s ”agenter”, men med egna agendor. Ännu vet vi inte mycket om hur mycket exempelvis Ingvar Carlsson kände till om vad som försiggick åren efter mordet på OP; själv nekar han ju till att själv ha varit ansvarig för att Holmér och Ebbe fick i princip fria tyglar. Vad låg bakom att HH och EC samarbetade med, gjorde affärer med, och rekryterade högst tvivelaktiga ”poliser” som [Per J], Östling, [P-O K]?

    Nå, det ska i varje fall bli intressant att läsa din bok, Gunnar. Det saknas ju inte stoff i det ämne som har med Palme och mordet att göra, och med omständigheter i dess periferi. Jag tror att mycket kommer att komma fram, med tiden.

  8. Mockfjärdsvapnet och Sucksdorffrevolvern i all ära men nog måste väl Sigges polare Fernbergs utsaga om att han hade sett en långpipad vilda western revolver hemma hos Sigge Cedergren 1985 som STALS samma höst vara betydligt mer intressant? Nog saknar man att inte den förhörande polisen frågade Fernberg om Sigge och han själv hade sina egna misstankar om vem tjuven kan ha varit. Trodde DE att det kunde ha varit CP? Eller hade de andra misstänkta kandidater? Vittnet Inge M sade ju att GM rörde sig som en missbrukare. Det måste ju ha funnits fler kandidater än CP som inbrottstjuv tänker jag?

      1. I samtal med mig har Inge M sagt det. Detta samtal ägde förvisso rum långt efter mordet, så sent som 2010, och det är upp till var och en att bedöma vilken vikt som ska läggas vid Inges påstående. Här följer ett avsnitt ur mitt samtal med Inge, hämtat från min förra Palmebok ”Mordgåtan Olof Palme”, sid 499-500. Läs och bedöm själva:
        ”Jag upptäcker ganska snart att det kommer en kille och ställer sig vid Dekorimas fönster. Han ställer sig framför avfasningen så att jag har honom i motljus. Han står inte helt stilla utan går omkring lite grann. Även när han står på ett ställe rör han sig, det liknar det här typiskt oroliga sättet som en tjackpundare har. Det känner jag igen för jag har jobbat med ungdomar som har alkohol- och narkotikaproblem. Dessutom växte jag upp i Sköndal–Farsta under den absolut svåraste perioden på 60- och 70-talen.
        I klassen jag gick var vi sexton grabbar som följdes åt till nian. Det var jag och tre till som klarade oss från att hålla på med preparat. Så att känna igen en pundare var inget svårt.”
        Det här var en pundare?
        ”Jaja, jaja.”
        Det sa du väl inte i de tidiga polisförhören?
        ”Jo, det sa jag redan från första början när jag ringde in till polisen på lördagen. Men skillnaden mellan honom och en normal tjackpundare som går på amfetamin var att den här killen var vältränad. Han hade sin typiska gång men vartenda steg var effektivt. Jag vet inte hur jag ska förklara det bättre.”
        Efter intervjun kontrollerar jag saken. Det står inget i polisens protokoll från förhören med Inge M om att gärningsmannen skulle ha liknat en narkotikamissbrukare, vilket förstås inte utesluter att Inge M kan ha sagt det till polisen i alla fall. I Kangers bok – som kom 1987, långt innan Christer Pettersson blev misstänkt – står det att Inge M funderar över om mannen tänker göra en knarkaffär eftersom han så tydligt väntar på något. Den svårbedömda frågan så här långt i efterhand är förstås följande: handlar det om Inge gissade att det hela kunde vara narkotikarelaterat utifrån själva situationen, en ensam man i ett gathörn? Och att han i efterhand föreställt sig att mannen nog betett sig som en pundare? Eller rör det sig om genuina minnesbilder? Det kan vi inte säkert veta.
        Han var målinriktad?
        ”Väldigt målinriktad. Det var min första reaktion. Antingen sker det en affär där eller också väntar han på att märka någon som inte har betalat, det var min tanke.”

        1. Det finns vissa saker som irriterar när man tyckte att gärningsmannen rörde sig som en missbrukare. Man tänker på Lisbets ord ”Det ser väl vem som helst vem som är missbrukare”. Visste hon mer än vad som har framgått? Uppfattade hon ändå att något sorts möte ägde rum den kvällen där gärningsmannen var ute efter knark? Om det samtidigt pågick en knarkspaning den kvällen runt sveavägen som det har sagts och att man samtidigt missade att ingripa (med flit?) kan man tycka att det måste ha varit en total katastrof. Var poliserna fullt upptagna med sina walkie-talkies i den hemliga övningen och var då helt oförbereda på att ett mord skulle ske precis i närheten?

    1. Intressant information om den stulna långpipade Magnumrevolvern hos Cedergren hösten 1985. Vart har du hittat den uppgiften? Kan ha varit mordvapnet.

  9. Vältränad man utrustad med stulen revolver (som han stal själv eller fick på annat sätt?) och som kanske tog extra mycket tjack mordkvällen (?) för att kunna förmå sig att mörda Olof Palme. Med blå jacka, markerade kinder, stirriga ögon, breda axlar och ”ljust under näsan” som Lisbet vittnade om. Är det helt omöjligt att finna denne person bland de människor som hade något som helst att göra med Cedergren hösten 1985? Nog borde det väl vara prioriterat att lösa inbrottet hos Sigge?Kan man göra det efter trettio år tro? Fast jag gissar att palmegruppen redan har försökt.

  10. Kom på en sak till. Lillemor Östlin skriver i sin bok ”Hinsehäxan” att en polis och Sigge Cedergren bestämde sig för att peka ut Christer Pettersson för att Sigge var less på CP som störde Sigges affärer på sitt högljudda och aggressiva sätt och ville också lägga vantarna på belöningen tillsammans med samme polis. Östlin anklagade i sin bok denne polis bland annat för att förvarna Sigge om det var något tillslag på gång. Det kanske är att svära i kyrkan men borde man kanske inte titta på vilka människor den här polisen umgicks med vid den här tiden? Nu svär jag väl ännu högre i kyrkan men tänk om inbrottet gjordes av någon person som hade fått information av denne polis vart Sigge förvarade knark och vapen?

  11. Vill man ha ”En vältränad missbrukare” kanske det skulle passa ännu bättre in på Polisman G (TF), alltid lika aktuell. Passar in på den beskrivningen och var fullt kapabel, enligt egen utsago.

  12. Fast han är väl synad i sömmarna vid det här laget? Har däremot funderat lite över porrmorden som skedde efter palmemordet. Tänk om Palmes mördare är en seriemördare? Han kanske tyckte han gjorde en slags moralisk insats eller nått ditåt? Palmes rykte var ju i svang många gånger. Inte minst av den sk Geijjeraffären. Det kanske påverkade en viss typ av människor?

  13. Nu är det spännande att läsa det senaste ang. mordutredningen. Kegö och Barrling har utfrågats en hel dag och har lämnat ifrån sig 80 sidor material som enligt Dag Andersson kan vara analyserat först i höst. Det uppges att den person som utpekas som Palmes mördare hade gjort sig skyldig till två ytterligare mord i Sverige. Ett mord som kanske kan vara lite intressant i sammanhanget är ett olöst mord i Södertälje som begicks 23 november 1986. Personen som mördades hette Milivoje Miljokovic och lägenheten hade STÄDATS. Det finna egentligen inget alls skrivet om detta mord och det är ju möjligt att jag bara är förfärligt fördomsfull pga av offrets namn och som ser en möjlig koppling både till narkotika och kanske u-tjänst från öst. Men vilken slags mördare STÄDAR en lägenhet liksom?

    1. Känner inte alls till detta mord i Södertälje. Men varje mördare som vill undanröja bevis har ju anledning att städa undan på mordplatsen. Den enda säkra slutsatsen man kan dra i ett sådant fall är att mördaren var tillräckligt samlad för att agera så rationellt samt att han/hon ansåg sig ha möjligheter att stanna kvar på brottsplatsen den tid som krävdes för detta utan att alltför mycket riskera upptäckt. Sedan är det förstås inte alldeles säkert att det var mördaren som städade brottsplatsen. Och kanske inte heller säkert att städningen gjordes i direkt anslutning till mordet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s