Lögner, lönnmord och tortyr – vart tog demokratin i världen vägen?

”KOM INTE OCH SÄG ATT det inte funkar. Tro mig, tortyr funkar. Okej?”

Det är ingen större idé att ordna någon gissningstävlan om vilken ledande internationell politiker som formulerat sig så. Alla gissar rätt.

Ingen blir heller överraskad av att få höra att samma politiker förtydligat sig med orden: ”Jag får faktiskt inte säga detta, men det är jävligt skönt med tortyr.”

Och det är det där sista som är poängen, för som Donald Trump – ja, det är klart det var han – också förklarat spelar det honom ingen större roll om tortyr fungerar för att få fram information: ”De förtjänar det i alla fall för vad de gör mot oss.”

Och vilka är ”de”? Förmodligen vilka som helst som Vita huset betraktar som sina fiender. Trumps CIA-chef Mike Pompeo är känd för sina uttalanden om att visselblåsaren Edward Snowden borde avrättas.

Vi har just börjat vänja oss vid att leva i en värld vars viktigaste enskilda makthavare låter som en serietidningsskurk.

Donald Trump. Foto: Marc Nozell. https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/legalcode

Det här sker samtidigt som det som Edward Snowden och andra varnat för: att vi håller på att glida in i en värld där extrem detaljövervakning av enskilda människor är ren rutin för de stora underrättelsetjänsterna.

Om det finns något som är positivt med den här eskalerande utvecklingen är det att vi kanske på allvar har en chans att få en diskussion om demokrati, en diskussion som går bortom de självförhärligande klyschor som de flesta regimer i världen omger sig med.

För faktum är att nästan vartenda land på vårt jordklot kallar sig demokratiskt. Saudiarabien och Vatikanstaten tillhör de ytterst få undantagen. Men verkligheten ser, i varierande utsträckning, annorlunda ut.

Så här börjar min ny bok Huvudet på en påle:

”Vi vill gärna föreställa oss att det finns skarpa gränser mellan demokrati och diktatur. Att vi lever i den förra sortens samhälle och att vi därmed befinner oss långt ifrån den andra obehagliga varianten.

Och med ‘långt ifrån’ kan vi mena två saker.

Dels att det samhälle vi lever i har stabila inbyggda spärrar som gör att det inte i första taget utvecklas i odemokratisk riktning. Och dels att demokratiska regeringar också håller ett visst praktiskt avstånd till diktatoriska regimer, det vill säga: inte inleder sig i alltför intimt samarbete med dem.

Det är trevligt att föreställa sig att det är så. Men nu fungerar det inte alltid på det sättet i praktiken, vare sig med spärrarna eller avståndet.”

Och Trump må vara hur grotesk som helst. Men inget av det där startade med Trump.

De första kapitlen i min nya bok handlar om Rafael Trujillo som härskade över Dominikanska Republiken i 31 år, från 1930 till 1961. Under hela den tiden upprätthölls på papperet långtgående demokratiska rättigheter för medborgarna: pressfrihet, allmänna val och så vidare. Men det var bara på papperet. Om någon utmanade Trujillos maktutövning försvann personen i fråga för att till sist rapporteras död i en bilolycka eller liknande.

Det visste alla. Men de fick inte prata om det.

Personkulten tog sig extrema former. Såväl landets huvudstad som landets högsta bergstopp namngavs efter diktatorn och fick heta Ciudad Trujillo respektive Pico Trujillo.

Samtidigt var den dominikanske ledaren en väl sedd samarbetspartner till Washington. Han var antikommunist och därmed en respektabel representant för frihet och demokrati.

Till sist blev den bisarre härskaren i alla fall en politisk belastning – och då försvann han med samma sorts drastiska metoder som han själv använt mot sina motståndare. Mordet på Trujillo arrangerades, givetvis höll jag på att säga, av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA.

Under samma årtionde som inledde Trujillos tid vid makten, 1930-talet, förberedde också toppkretsar i det amerikanska näringslivet en fascistisk militärkupp i USA. Det är väl dokumenterat, men planerna sprack och i samma veva sopades spillrorna av dessa planer under mattan. Jag berättar om saken i Huvudet på en påle.

Där finns också berättelsen om hur den sekulära och demokratiska regim som fanns i Iran i början av 50-talet störtades av CIA – därför att den hotade amerikanska och brittiska oljeintressen. Vad som följde var mer än 25 år med brutal diktatur under shahen, följt av en ännu längre period med den islamiska republik vi ser i dag. Under shahen slogs den politiska oppositionen systematiskt sönder, så den starkaste kraften vid shahens fall var just mullorna. Det är ingen överdrift att säga att CIA-kuppen 1953 bäddade för dagens situation.

I Huvudet på en påle återkommer jag till FN:s pågående utredning av den svenske generalsekreteraren Dag Hammarskjölds mystiska död i en flygkrasch i september 1961. FN fortsätter att utreda omständigheter som är mycket besvärande för USA, Belgien och Storbritannien – men svenska media skriver i princip ingenting. Det är lite besynnerligt för att uttrycka det milt.

Boken innehåller också en intervju med Mathias Mossberg som var huvudsekreterare i den tredje svenska ubåtsutredningen och som skrivit en uppmärksammad bok i ämnet, I mörka vatten.

Mossberg menar, och har många argument som talar för hans sak, att svensk militär i samarbete med NATO förde svenska folket bakom ljuset under 80-talet. Vad som skulle se ut som aggressiva sovjetiska ubåtskränkningar av svenska vatten var med största sannolikhet hemliga övningar med ubåtar från väst. Det hela tjänade inte bara till att höja försvarsanslagen och föra Sverige närmare NATO, det undergrävde också Olof Palmes nedrustningssträvanden. Och det var ingen oviktig fråga under den här tiden. Palme sågs som ett stort irritationsmoment i Washington. Och bland svenska militärer fanns det många som såg honom som ett direkt hot mot nationens intressen.

Det avsnittet leder osökt över till andra halvan av boken som är ägnad åt Palmemordet. Det är ju ett ämne jag skrivit om förr. men den här gången sätter jag särskilt fokus på Lisbeth Palmes vittnesmål och det märkliga sätt på vilket det har hanterats av utredarna under olika perioder.

Vad såg egentligen Lisbeth Palme i det märka gathörnet den där februarikvällen? Och varför var Holmér till synes totalt ointresserad av hennes vittnesuppgifter? Kontrasten mellan det och vad som kom senare är häpnadsväckande stor. För plötsligt, tre år senare, lyftes plötsligt Lisbeth Palme fram till rollen som det helt centrala vittnet i rättegången mot Pettersson.

I den här delen av boken intervjuar jag Åke Rimborn, polisen som hade det första längre samtalet med henne efter mordet. Jag talar också med den tidigare Palmeåklagaren Solveig Riberdahl, förre spaningsledaren Dag Andersson och nuvarande spaningsledaren Hans Melander. Och jag redovisar en rad okända omständigheter som tillsammans fördjupar vår förståelse för de fortfarande ouppklarade händelserna på Sveavägen.

BTJ, tidigare Bibliotekstjänst, har redan hunnit ut med den första recensionen av boken. Recensent är Anders Weidung. Han skriver bland annat:

”Kring flera dramatiska politiska händelser och kända personers död, t.ex. Palme, Hammarskjöld och Kennedy, kvarstår misstankarna att de officiella utredningarna döljer/mörklägger mäktiga, högt uppsatta aktörer även i demokratiska stater. Gunnar Wall är frilansjournalist och sedan lång tid inriktad på frågor om statliga konspirationer, hemlig underrättelseverksamhet m.m. /…/ Den andra delen ägnas åt en mycket noggrann och välinformerad genomgång av Palmeutredningen och de många frågetecknen kring den. Framställningen, som präglas av stor förmåga att lyfta oklarheter i de officiella förklaringarna, är medryckande, ofta spännande, och har ett stort antal referenser.”

Nu återstår det att se hur boken tas emot av andra recensenter. Och framför allt av er, läsarna.

Förhoppningsvis kan den bidra både till att vässa den svenska debatten om demokratin och dess förutsättningar och till att föra oss några steg närmare sanningen om Palmemordet.

Annonser

27 reaktioner på ”Lögner, lönnmord och tortyr – vart tog demokratin i världen vägen?

  1. Dominikanska Republiken ! Men vad säger du om Haiti då ? Papa Doc, tidigare
    läkare och den förste i ätten Doc lär ha sagt om sina politiska motståndare : ”De
    var emot mig och se, nu är de borta” !

    1. Det hade förstås gått alldeles utmärkt att skriva något intressant och hårresande om Haitis ruskige härskare François Duvalier, mer känd som ”Papa Doc”, också.

      Den som är intresserad av en litterär skildring av ”Papa Docs” styre kan med fördel läsa Graham Greenes roman Komedianterna.

      Att jag valde att ta upp just Trujillo var att skillnaden mellan de formella demokratiska rättigheter som rådde och verkligheten var särskilt påfallande i hans fall – och det var den poängen jag var ute efter. Hemska diktatorer har det ju annars funnits gott om i alla delar av världen.

  2. Har precis läst klart din senaste bok Gunnar och den är föga förvånande intressant och välskriven. Har fått nya kunskaper och djupare insikt i flera av mordgåtorna du tar upp. Vad beträffar Donald Trump känner jag mig splittrad då mainstream media sågar honom jäms med fotknölarna. Dessa finns det all anledning att ifrågasätta då de tvingas lyda ägardirektiv som oftast har en ickeobjektiv agenda. Läste häromdagen att Steve Bannon fått sparken men sen kommer det fram att han slutat frivilligt för att bekämpa tror jag, den djupa staten, aka etablissemanget. Detta då för det inte ska få politiska konsekvenser. Men att han är plump råder ingen tvekan om, och det låter förskräckligt alldeles för ofta.

  3. Hej igen!

    Låter som om att du i denna senaste bok då tar upp det som jag var inne på lite i våras – kommer inte ihåg vilken, eller var i den tråden det var – då jag påpekade/undrade om det kanske är så att sanningen om Palmemordet kanske är alldeles ”för stor för ‘lilla Sverige'” (just som Holmér sägs ha uttryck det: ”om sanningen kom ut skulle det skaka Sverige i sina grundvalar”) .

    Jag nämnde då något om att ‘hanteringen’ av Folke Bernadotte, Dag Hammarskjöld och Olof Palme följde ett slags mönster (även om det i första fallet var israeliska Sternligan som låg bakom det mordet), nämligen att Sverige är alldeles för ‘obetydligt/naivt/icke pragmatiskt’ när man försöker ‘göra skillnad’ på den internationella arenans ‘realpolitik’.

    Kanske vet en del/många – både i Sverige och utomlands – vad som egentligen hände, men det får aldrig komma ut i offentligheten? (däremot ligga som en ‘kittlande’ plausibilitet, då det då också står som ett implicit ‘varnande exempel’ för vår lilla nation att inte försöka spela ‘hardball’ med ‘de största killarna på – amerikanska…- fotbollsplanen’).

    Henning Mankell lät Kurt Wallander ‘smaka på detta scenario’ i en av sina böcker; han blir till sist uppläxad – uppe på amerikanska ambassaden – av den amerikanske CIA-företrädaren (han har alibi som amerikansk tjänsteman på ambassaden) som låter honom förstå att Sverige inte ska försöka störa USA:s/CIA:s verksamhet; utan om man är en ‘god hund’ så kommer ‘husse’ att tycka om en, om inte så blir det inga goda ‘ben’ som serveras, utan istället ‘kopplet’. Det stora spelet mellan Ryssland/USA ska skötas av USA, inte av ‘små nationer’ som Sverige.

    Mycket tycks tyda på att CIA:s s.k. ‘black ops’ mycket väl kan tänkas ligga som minsta gemensamma nämnare någonstans i ‘kulisserna’ (precis som det också tycks kunna anas i Kennedy-mordet; George Bush d.ä. var väl verksamhet i CIA:s mindre noggräknade operationer på den tiden också? ), om än inte som slutliga ‘exekutiva aktörer’.

    Det finns frågor som aldrig tycks bli besvarade. Några av dem är:

    * Varför tvättades aldrig Bofors-byken ordentligt av Sten Andersson? (i vart fall offentligen)
    * Varför avgick Ingvar Carlsson väldigt abrupt, morgonen efter att han fått nattlig påhälsning av ett par ”berusade ynglingar” på taket till sin statsministerbostad?
    * Vad var det egentligen som hände krigsmaterilinspektör Algernon? Vilka låg bakom? (han påstås väl också ha suttit med i något slags informellt NATO-möte där det beslöts att Sverige själv skulle ta hand om ‘det svenska trädet’…).
    * Vad var det som journalisten Cats Falck upptäckte, och tänkte avslöja då hon dog?

    Du kanske tar upp dem i din nya bok, och det finns alldeles säkert många fler, som om de gavs ett alldeles ärligt svar faktiskt skulle skaka Sverige i sina grundvalar.

    1. Nej, jag tar varken upp Boforsbyken eller Ingvar Carlssons till synes hastiga beslut att avgå eller frågetecknen kring Algernons respektive Cats Falcks död i min nya bok. Vilket om inte annat understryker att det finns flera böcker att skriva.
      🙂

      1. Du skriver (s.433-434) att Carlsson överraskande, dagen efter att Kjell-Olof Feldt skrivit i DN att han börjat fundera över hur lojala myndigheter [SÄPO] egentligen var mot sin egen stat, meddelade att han snart skulle avgå. Så något berör du Carlssons avgång, även om du inte skriver något om det nattliga besöket.

  4. och då kan jag rekommendera boken ”Bockfesten” av nobelpristagaren Mario Vargas Llosa, mycket dokumentärt men mest skönlitterära inslag. Dock ifrågasätts CIA:s inblandning i mordet kraftigt. Var mer av en gräsrotsinsats. Dock ingen dokumentär som sagt var.
    När det gäller Kennedymordet så tycker jag det mest märkliga är att ett antal ”bevis” för att det var en konspiration motbevisats med övertygande bevisning gång på gång men ändå lever vidare. Magiska kulan, paraplymannen, de tre luffarna osv.
    Jag rekommenderar alla som är intresserade av Kennedymordet att läsa ”Case Closed” av Gerald Posner och sedan återkomma med vad de tror om ensam mördare/konspiration. Det är den mest omfattande och faktaspäckade boken om Kennedymordet jag läst. Gick själv från att tro att Oswald hade hjälp (konspirationsteorin) till Nonely nut.
    Jag rekommenderar också Netflixdokumentären: ”JFK The Smoking Gun” för mer riktig vetenskaplig fakta om själva mordet. Provskjutningar etc.

    Konspirationsteoretiker är nästan aldrig mottagliga för fakta då de investerat för mycket i sin tes. Svårare än så är det nog inte.

    Precis detta fenomen hittar man bland de som inte tror på månlandningen och kommer med sina så kallade bevis. När dessa 100% motbevisas och görs så enkelt så att en idiot kan förstå så fortsätter de ändå att hävda att de har rätt.
    När man tröttnat på ignoransen i deras behandling av vetenskapliga bevis försöker man be dom att spekulera i varför man inte bara nöjde sig med en fejkad månlandning utan fortsatte med ytterligare ett antal vilket sannolikt betytt att måste involvera tusentals personer till i konspirationen när man redan lyckats lura alla en gång så kan svaret bli ”fråga CIA”. Blir så trött på konspirationsteoretiker ibland. Vaccinmotståndaridioter, Fluorpajasar, förintelseförnekare med rakade huvuden och clownnäsa, 11 septemberlunatics, månlandarpajasar, Chemtrailstörda, Gänget som tror att Oswald var helt oskyldignollorna osv

    Hopplöst att diskutera med sådana människor då de uppför sig som djupt religiösa som pekar på en flera tusen år gammal sagobok som bevis på att jorden till exempel skall vara 5000 år gammal när all vetenskap med emfas pekar på totala motsatsen.

    Min sista rekommendation är att läsa ”skeptikerskolan” som du hittar på nätet om du googlar och ladda ned podcasten ”Kvalificerat hemligt” som tar död på många av konspirationerna med riktig vetenskap.
    Är du en konsprationsteoretiker så kommer du sannolikt inte göra detta då det så att säga ligger i ”sjukdomsbilden” att inte intressera sig för vetenskapliga bevis eller annan oberoende fakta som motsäger din egen tes. Men ge dig själv chansen och testa dessa tips (och med dig menar jag inte Gunnar Wall utan dig som läser detta och tror på häpnadsväckande konspirationer). Utmana dig själv !

    MVH
    Gordon Granberg

    1. Hej Gordon! Jag vet inte riktigt varför du undantar mig när du kommer med lästips som ska bota människor från att vara konspirationsteoretiker, om du anser att jag är ett hopplöst fall eller om du menar att jag trots allt är seriös. 🙂

      I vilket fall, jag har läst en del om Kennedymordet, även Gerald Posners bok. Bekymret är att om man bara läser en bok i ett sådant ämne, eller bara har den senaste boken riktigt aktuell för sig, så är risken stor att den boken framstår som totalt övertygande. Som jag skrev i ”Huvudet på en påle”: ”Kunniga och begåvade debattörer har tagit ställning både för att presidenten sköts av en ensam gärningsman, Lee Harvey Oswald, och för att det var en mordkonspiration som med all sannolikhet sträckte sig in i de amerikanska hemliga tjänsternas och den organiserade brottslighetens värld.”

      Den som vill läsa en seriös bok om Kennedymordet som argumenterar för att det var en politisk konspiration kan till exempel pröva på den tämligen nya JFK and the Unspeakable av James W Douglass.

      Den som är intresserad av mina lite mer generella synpunkter på konspirationer och konspirationsteorier rekommenderas att läsa det långa inledningskapitlet i min bok Konspirationer, utgiven 2013, ny upplaga följande år. Förvisso finns det ett problem med att många människor ser konspirationer där de inte finns. Men det finns definitivt också ett problem med motsatsen, att känsliga sanningar om makthavares dolda agerande avfärdas som konspirationsteorier. Orkar vi leva med båda sanningarna samtidigt? Ja, mitt svar är att vi är tvungna att göra det om vi vill förstå den verklighet vi lever i.

    2. Bara en liten konkret sak också, om mordet på Trujillo. Förvisso var mordkommandot sammansatt av lokala fiender till diktatorn. Men att CIA fanns med på ett viktigt hörn, inte minst som leverantörer av vapen för ändamålet, dokumenterar jag i min bok på ett sätt som knappast borde kunna ifrågasättas. Jag bygger bland annat på uppgifter från den amerikanske diplomaten Henry Dearborn som var mellanhand mellan CIA och konspiratörerna.

  5. Jo, det finns nog många oskrivna böcker än, och det behöver ju inte vara så att ‘folk’ försöker ‘ta poäng’ på dig/ditt seriösa engagemang i frågan, Gunnar. Du har stort tålamod med många olika ‘debattörer’ här, inkl. mig själv. Tackar för det!

    Till Gordon: Det finns alldeles säkert många fler konspirationsteorier/teoretiker – den ena ‘stolligare än den andre; även när det vederlagts, också med den mest sofistikerade empiri – än det finns faktiska lösningar i denna värld. Men jag vill mena att det finns en ‘skala’ där också; från de smått förslagna teorierna, till de mer plausibla, och tyvärr, även de mest horribla, ‘de som aldrig ger sig, hur motbevisade de än blir.

    Men, det finns ju, tyvärr, faktiskt också frågor som är riktigt graverande, och som, tyvärr, aldrig riktigt tycks få några tillfredsställande svar, eller bevisas/motbevisas av någon omutlig empiri.

    Här är en till (du kanske har ett ovedersägligt svar på den?):

    * Hur kom det sig att ‘Carlsson-administrationen’ gav tillåtelse till amerikanarnas nya signalspaningskabel (SOUSS tror jag den benämndes; blir gärna tillrättavisad!) att placeras i Östersjön bara något halvår efter Palmes död; något som Palme tidigare kraftigt motsatte sig? (antagligen för att han trodde sig veta att det skulle leda till ytterligare anspänning mellan de båda militärallianserna; medan han istället försökte sig på avspänning, och att få till stånd en nordisk allians med kärnvapenförbud).

    Som Shakespeare uttryckte det, i ”Macbeth”: ”Nothing is but what is not…”.

    1. Hej Jim,
      Du skriver välformulerat och klokt om konspirationer !
      Din sista fråga som berör signalspaningskabeln för dock med sig en lätt odör om vad jag försökte skriva om tidigare. Det går inte att läsa stycket om kabeln utan att dra slutsatsen ”e contrario” att du vill få läsaren att dra slutsatsen att USA var inblandat i mordet på något sätt och att ett (eller enda) syfte(t) var att de ville kunna dra en kabel i Östersjön.
      Eventuellt skall läsaren också dra slutsatsen att Ingvar Carlsson gärna ville ha denna kabel och applåderade mordet på Palme. Vet att det kanske är att dra det väl långt men det finns en grupp konspirationsteoretiker som kommer tänka ”it adds up” om även det resonemanget.
      Självklart faller denna teori in bland de ”udda”. Kanske inte i klass med att det var ett planerat självmord men inte långt därifrån.
      Problemet med konspirationstänkande är ju att man dels investerar alldeles för mycket tid och prestige i sin teori och dels att man bara lyssnar på argument som stärker ens egen tes.

      Skeptikerskolan om konspirationer på nätet har gett många en aha:upplevelse. Googla den !
      Med vänlig hälsning
      G

      1. I min senaste bok, Huvudet på en påle, intervjuar jag Mathias Mossberg som var huvudsekreterare i den tredje svenska ubåtsutredningen. Han säger bland annat:

        ”Hösten 1986, ett halvår efter statsministermordet, lägger den svenska marinen tillsammans med amerikanska kollegor ut ett avlyssningssystem tvärs över Ålands hav. Det är det så kallade system 4 och det hade sin avslutning på Muskö i ett antal teleprintrar som gick direkt rätt in i det amerikanska systemet. Jag har själv sett dem med egna ögon. Den mycket tekniskt avancerade installationen innebar en väsentlig ökning av USA:s möjligheter att kontrollera Östersjön.”

        Jag frågar Mathias Mossberg om han inte tror att det skulle ha varit möjligt att genomföra på Palmes tid.

        Han svarar:

        ”Nej, det tror jag inte. Men det blev uppenbarligen möjligt efteråt. Någon tycks ha gjort den reflektionen och agerat ganska snabbt.”

        Mathias Mossberg säger inte något om att detta skulle kunna vara en förklaring till Palmemordet. Men det han pekar på är en förändrad svensk säkerhetspolitisk situation som uppstod i och med Palmes hastiga frånfälle. Det är viktigt i sig. Och tillsammans med andra omständigheter menar jag att det har sin betydelse i diskussionen om hur sannolikt det var att Palme föll offer för en politisk konspiration.

        Om Mossberg har rätt i att detta avlyssningssystem inte skulle ha kunnat installeras så länge Palme var statsminister har vi i alla fall ett tydligt tänkbart motiv för sådana kretsar som ansåg att dessa installationer var önskvärda och till och med av strategisk betydelse.

        Det bevisar givetvis ingenting om själva Palmemordet, på samma sätt som inte terroriststämplingen av PKK bevisar att den organisationen låg bakom dådet på Sveavägen. Eller på samma sätt som bombmannen Tingströms samhällshat inte bevisar att hans bekant Christer Pettersson sköt statsministern. Men motivbilder har av begripliga skäl alltid funnits med i diskussionen om Palmemordet.

        I vissa fall, som när det gäller Christer Pettersson, kan vi förstås säga att han ibland tog till våld rent impulsivt – utan några genomtänkta motiv. Men överväger vi att mordet var resultatet av en politisk komplott så blir ju motivfrågan desto viktigare. Kan vi inte hitta några bärande motiv så framstår ju sådana teorier som väldigt svaga redan från början.

        Nu har vi uppgifter från mordplatsen som pekar på att mordet var organiserat – främst vittnesmålen om män med walkie-talkies. Då bör vi också kunna föra en diskussion om vad som framstår som tunga motivbilder från olika politiska aktörer.

      2. Hej G!

        ”Eventuellt skall läsaren också dra slutsatsen att Ingvar Carlsson gärna ville ha denna kabel och applåderade mordet på Palme.”

        Detta är verkligen att ‘skruva till det’. Jag betackar mig från beskyllningar om att jag skulle vilja få folk att tro att ”…Carlsson gärna ville ha denna kabel och applåderade mordet på Palme.” En sådan tolkning får du stå helt själv för!

        Angående ditt första påstående, så hänvisar jag till Gunnars alldeles förträffliga svar här nedanför. Sedan får var och en dra sina egna slutsatser där. Jag påstår att något inte alltför långtifrån skulle kunna vara en komponent i en ‘större motivbild’. Konstigare saker har hänt i världshistorien.

        Jag tackar för ditt tips ang. ”Skeptikerskolan”. Nyttigt att vara varse om konspirationer och dess ‘strukturer’ förstås, men härvidlag tror jag nog att jag förlitar mig mer på mitt undersökande och tränat källkritiska sinnelag. Om du ursäktar.

        1. Hej Jim,
          Angående att ”skruva till det” så försökte jag illustrera hur konspirartionsdiggare gärna drar slutsatser in absurdum. Om du läser om mitt inlägg så ser du ju hur jag formulerade mig. Det är bra om du läser skeptikerskolans avsnitt om detta ämne, alla borde läsa den och fundera lite.
          Grundproblemet är som sagt var att man investerar alldeles för mycket i sin teori och blir blind för argument som försvagar sitt eget case. Det klassiska är väl att lita på alla indicier som talar till ens egen teori och avfärda alla andra med att personerna som uttalar sig själva är en del av konspirationen eller åtminstone av mörkläggningen.
          Jag trodde till exempel länge på en konspiration runt Kennedymordet efter att ha sett spelfilmen JFK där till exempel den filmhistoriskt klassiska scenen där ”den magiska kulan” förklaras som omöjlig gav en mycket stark känsla av foul play. Läste sedan flera böcker i ämnet och fascinerades på nördnivå av händelserna runt J.D Tippit som var otroligt spännande att spekulera runt.
          Efter att ha sett en del dokumentärer som återskapat skotten i minsta detalj och läst boken ”Case closed” så svängde jag dock 180 grader och är idag säker på att det var en skytt och att det nästan säkert inte var en konspiration.
          När det gäller Palmemordet så är jag i princip helt säker på att det var en ensam galning och att det troligen var Christer Pettersson. DOCK utesluter jag inte en konspiration och eventuella nya bevis kan få mig att svänga snabbt.
          Samtidigt är det fantastiskt spännande med alla spår och vilda teorier. Ur en rent psykologisk infallsvinkel är det ju intressant att hundratals människor ägnat stora delar av sin fritid under så många år för att promota sin teori samtidigt som alla kan enas om att Palme dog på ett sätt och att det bara är en teori som kan stämma. I vissa fall blandas ju visserligen teorierna som t.ex Leopolds om Victor Gunnarsson där han på lösa boliner drar in Syd Afrika och USA. Det blir mycket spännande att lyssna på nästa avsnitt av ”Palmemordspodden” där han tydligen skall ifrågasätta vem som mördade Gunnarsson i USA. Det kommer bli underhållande i alla fall.

          Slutligen så vill jag tacka GW för mycket god ton och för visad respekt mot alla som är intresserade av frågan. Vet att jag själv kan raljera för mycket men skall försöka skärpa mig.
          MVH
          G

  6. Hej Gunnar! Har du några tankar kring det förmodade (palme)mordvapnet? Om man utgår ifrån den allmänt vedertagna sanningen/hypotesen om en .357 magnum eller åtminstone en liknande revolvertyp – vad säger det dig om mördaren? Om det var en konspiration bestående av mer eller mindre professionella personer, varför väljer man denna vapentyp?

    1. Särskilt tillsammans med den ammunition som användes – alltså av metal-piercingtyp som går genom skottsäkra västar – kunde mördaren vara säker på att ett välplacerat skott skulle vara dödande. Det pekar med viss sannolikhet på ett planlagt mord. Sedan finns det ju en viss vapenromantik kring magnumrevolvrar. Det skulle kunna säga något om kulturen i attentatsgruppen – om det nu var en sådan som låg bakom dådet och inte en ensam gärningsman.

      1. Kanske kan man också betänka att vid tiden för mordet så hade Clintan som Dirty Harry varit den hårdaste och brutalaste snuten i rutan i 15 år i olika filmer med sin magnumrevolver (dock en 44 men jag skulle tro att det går tio 357 på varje 44 så det och kulutbudet kan vara förklaringen till kalibervalet). Kanske ville någon vara lika cool snut… Anmärkningsvärt är dock att en vän till mig fick lämna sin magnumrevolver i 44 för provskjutning tidigt 90tal (tror jag). Vore mer rimligt att sådana som gick att brotcha upp testades.

  7. Hej Gunnar,
    Jag har alltid gillat din ”försiktiga” ståndpunkt och om jag fick chansen att välja middagsgäster en lördag så skulle du med dina sunda åsikter (till skillnad mot mina) vara självskriven..
    Jag ”älskade” Kennedymordet under många år. Nördade in mig extra mycket på vad som fortfarande är obegrpligt nämligen i synnerhet Tippits sista dag i detalj och själva mordet på Oswald.
    Jag var tidigt säker på Oswad och såg den fullständiga skojarfilmen om JFK. Och trodde på allt men det mesta eller allt om själva mordet är båg vilket jag lärde mig redan 1995
    Detta är vad jag tror:
    Kennedy mötdades av O
    Att han hade hjälp är en möjligher men under 5% chans.
    Palme:
    Dödades av en enam mördare
    Mest sannolikt av CP men CA kan också vara rätt.
    Mindre än 5% chans men inte omöjligt att det var en komspiration

    Trots att vi har diametrala åsikter efterfrågar jag din tro på vad fan Tippit gjorde eller vad som hände honom ”day of Kennedy”.
    Jag har en teori
    Mvh
    Gordon Granberg

    1. Jag tror att de flesta av denna bloggs läsare inte har särskilt stor koll på vem Tippit var. Men det var alltså en polisman i Dallas som sköts till döds mindre än en timme efter attentatet mot presidenten, på en helt annan plats än Kennedymordet. Enligt Warrenkommissionen var det Oswald som sköt ihjäl Tippit. Oswald erkände varken det eller att han skulle ha mördat Kennedy.

      Självklart är mordet på Tippit av intresse för var och en som intresserar sig för Kennedymordet. Vill du presentera din teori på denna blogg ber jag dig att i så fall ge så mycket bakgrund att andra läsare kan följa med i ditt resonemang och förstå relevansen av det. Annars kan du maila mig direkt på gunnar@gunnarwall.se

    2. Jag tror precis som du att det är ensam gärningsman. Och jag tror inte det var en ”högerman” utan en vänsterman. Kanske en Kpml-rare. Med någon slags vapenutbildning från lumpen eller ”bara” fascinerad av vapen i det stora hela. Vem vet, det kanske var han som köpte vapnet av Christer Andersson i Kungsan? Om nu CA talade sanning? Jag tror inte det var ett helt överlagt mord heller. Jag tror GM mötte paret Palme av en ren slump i Gamla stan, följde efter dem och fick den vansinniga iden att skjuta Palme. Jag tror GM gick omkring beväpnad dels för att han var fascinerad av vapen, dels för att GM en ynkrygg till man som tyckte han behövde beväpna sig. Göra sig själv ”större” än vad vad han var. Somliga män köper löjligt stora bilar, andra mön kanske köper stora vapen? Det fanns säkerligen stark misstro och ett visst hat från vänsterhåll riktat mot Olof Palme som kan ha påverkat GM under lång tid. Och OM GM besökte Gamla stan vid 20.30 på fredagkvällen kan han ha varit där för att äta och kanske lyssna på musik på nån av musikhaken som låg där då. Och nu kanske jag är lite fördomsfull men jag tror majoriteten av musikdiggarna i Gamla stan på den tiden tillhörde vänstern politiskt och inte högern. http://blog.zaramis.se/2011/03/01/olof-palme-kommunisthataren/

  8. Och Tilpits vet bara kennedynördar som oss cad det ens innebär.
    Är hans sista dag intressant?
    I min värld…sannolikt nej!

  9. Jim,
    Vad är poängen?
    Ett nytt spår om Palmemordet. Att han mördades pga en kabel.
    Gunnar,
    Vilka konspirationsteorer övergav du efter Posners bok som du påstod att du läst. Tror du fortfarande på den magiska kulan tex? Vilka teser i boken köper du och det är mycket mer intressant än vilka du inte köper
    Rada gärna upp 5 du köper och 5 du inte köper..
    Du är unik om du som kons.teo. läst boken.
    Har aldrig lyckats få mer än en att läsa den boken

    Giĺllar din lugna/objektiva ställning i Palmemordet men vad du missar är att jag för en gångs skull är aktiv ”ensam mördare” positiv. 99% av alla aktiva runt Palme är konspirationerpositiva.
    Jag är 99% ensam mördaretroende.
    Jag älskar Dan H. Pod men tex polisman A.spåret är skit och polisspåret också. Leder ingenstans. En bil är här eller där. En piket kanske har andra kriminella bus på G eller skall bara parkera om en bil men dras in i mordet. Någon hatar Palme. Sieg heil hit och dit . Någon vårdas i hemmet. (A)
    Två skojare hyr en lägenhet och månader efter går Palme på bio av en slump. Kunde varit på en annan plats men Glöm inte att en miljon svenskar hatade Palme….bland annat jag som hatar Nazister ännu mer.
    Inget vapen. Ingen som vill tjäna 50 millioner hör av sig.
    Ingen skjuter i huvudet utan chansar på ryggen på både aset Olof och hans ”even” wors wife..och resultatet är 50% träff.
    Allt tyder på en ensam mördare.
    Innan Dans pod var jag 95% på CP men numera bars 80% CA ger jag 15%. Konspirationerna får 5%

    1. Din kommentar som du skrev lite tidigare på natten hade en ton som jag gillade bättre. Den här gången låter det som om du förutsätter en rad saker:

      – att jag hade konspirationsteorier som jag övergav sedan jag läst Posners bok om Kennedymordet;
      – att jag har trott på den så kallade magiska kulan;
      – att jag rent allmänt bör betraktas som en konspirationsteoretiker.

      Däremot markerar du tvivel på att jag verkligen läst Posners bok och ber mig – som ett test antar jag – att rada upp fem av Posners teser som jag köper och fem som jag inte köper.

      Sanningen är att det var åratal sedan jag läste boken. Och om jag skulle göra vad du bad mig på ett seriöst sätt vore jag tvungen att ägna en dag eller två åt att gå igenom den och de frågor den reser. Det kan jag tyvärr inte göra just nu.

      Bara några snabba kommentarer om en del av det du nämner i övrigt.

      Att skottet mot Palme i själva verket var mycket välplacerat, mer välplacerat än ett skott mot huvudet, har en av de läkare som obducerade Palme, Kari Ormstad, klargjort i samtal med Marjasinkommissionen. Det kanske du minns om du läst min bok Konspiration Olof Palme (sid 90ff) eller min tidigare bok Mordgåtan Olof Palme (sid 61f).

      De 50 miljonerna – syftet med dem och varför den utlysta belöningen inte har lett till att mordet klarats upp – tar jag bland annat upp i ett helt kapitel i min första Palmebok Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet (sid 410-420). Sanningen är att någon som varit med om en mordkomplott inte kan göra anspråk på pengarna, vilket gör det avsevärt mindre intressant för sådana personer att gå till polisen. Dessutom vet varken du eller jag om någon som haft insyn i vad som verkligen hände gått till polisen men att uppgifterna bara hamnat i utredningens arkiv eller aldrig ens noterats. Konstigare saker har hänt i Palmeutredningen.

  10. Hej Godon!
    Angående din tankar kring konspirationsteorier. Det vägledande när man resonerar kring vem eller vilka som begått brottet måste ju vara sakargument, oavsett om det pekar på en konspiration eller inte. Att redan från början kategoriskt förneka möjligheterna av en konspiration, eller att på något annat sätt ha något slags uppfattning om konspirationsteorier i allmänhet som gör att man drar sig för att se åt det hållet, innebär ju att man inte granskar fallet förutsättningslöst. Det finns lika många personer som tycks se konspirationsteorier precis överallt som det finns personer som med ett lite överlägset leende iklär sig rollen som ”förnuftets företrädare” och avfärdar allt vad konspirationer heter. Det är ju ett händelseförlopp man ska granska och resonera kring och händelseförlopp kan, som vi vet, se ut hur som helst.

    Du skriver: ”Konspirationsteoretiker är nästan aldrig mottagliga för fakta då de investerat för mycket i sin tes. Svårare än så är det nog inte.”

    Om du inte helt förnekar att statlig mörkläggning ibland förekommer kan vi konstatera att även de som förnekar konspirationsteorier ibland har investerat väldigt mycket i sin ”tes”.

    Att vissa personer, ibland så återkommande att det lätt kan ses som ett personlighetsdrag, drar ologiska, alltför långtgående eller dåligt underbyggda slutsatser kan knappast vara ett argument för att utesluta eller nedvärdera sannolikheten för att ett allvarligt brott kan vara resultatet av en konspiration. Hur stolliga teorier Sven Aner, Lars Krantz och Ole Dammegård än har om palmemordet kan det på inget sätt ge utredarna eller oss andra en fingervisning om hur mordet gick till och vem eller vilka som utförde det.

  11. Hej Olle!
    Jag håller med dig om att många som framhäver det så kallade polisspåret – särskilt den variant av polisspåret som handlar om ett antal utpekade ordningspoliser och deras förflyttningar under mordkvällen – gör det på ganska lösa grunder. Men det verkar i ditt inlägg som att din tro på en ensam mördare beror på att du bedömer vissa teorier om en konspiration som dåliga eller orimliga. Det skulle vara mer intressant att höra vilka argument för en ensam gärningsman som du tycker är bra.

  12. Hej Olle!

    När det gäller ‘kabeln’, så var det inte bara en ‘liten kabel vilken som helst’ (elkabel, etc.). Det var det senaste av det senaste när det gällde top of the notch-teknologi vad gäller signalspaning. Alltså att klassa som ett ytterst sofistikerat spioneringsverktyg. Vilka som det skulle spioneras på är väl inte alltför svårt att gissa… (det är kanske att jämföra med den ‘oskyldiga DC 3:a’ som sköts ner av Sovjet i Östersjön på 50-talet. Det visade sig att den inte varit fullt så ‘oskyldig’ som tidigare påståtts i svensk debatt..). Läs gärna Anders Jallais bok (böcker) ”Nato-agenten”. Läs gärna hans bok ”Landsförrädaren” också… (vem denne ‘landsförrädare’ skulle vara är väl inte heller alltför svårt att gissa). Den/de utgör grogrund till en ganska stor ‘motivbild’ i ‘olika kretsar’, om man förespråkar en konspirationsteori.

    Det behöver inte betyda något att amerikanarna plötsligt fick grönt ljus från en svensk regering att lägga ut den i Östersjön, när man tidigare fått ett blankt nej från ‘Palmes sida’. Den har, i så fall, betydelse som en del i ett lite större mönster, som också tangerar den ‘motivbild för olika kretsar’ som jag pratar om ovan. Kanske var det bara så att Palme – genom sin hållning – ‘stod i vägen’, ”inget personligt, bara ‘business'” (som det sägs i ‘vissa kretsar’). Att Reagan-administrationen på 1980-talet ville knäcka Sovjetunionen var väl knappast någon hemlighet. Det fanns nog lite olika sätt att försöka göra det på.

    Jag vill helst inte heller ‘låsa fast’ mig vid endast en teori, ‘konspirationsteori’ (då blir man lika rigid som Hans Holmér var i sin uppfattning om kurdspåret – vad gjorde egentligen Hans Holmér under mordkvällen/-natten? Var han i Borlänge, inför Vasaloppet, som han själv påstod, eller var han i Stockholm, ”åkandes bil kors och tvärs genom stan”, som vissa – bl.a. hans dåtida chaufför – påstod? Och varför tog han så snabbt kommandot över mordutredningen, han som ingen praktisk erfarenhet hade av mordspaningar? Och vad gjorde han och Ebbe Carlsson uppe hos Ingvar Carlsson på förmiddagen efter mordet? ).

    Mitt förra inlägg här handlade om en fråga till Gunnar om han läst boken ”Bombmannens testamente”, om Lars Tingström som gick från att vara en simpel rättshaverist till att kanske ha varit den som ‘programmerade CP att mörda Palme’. Det sägs ju – bland många ‘konspirationsteoretiker’ – att det inte kan ha varit ett så ‘simpelt mord’, som att en ensam kriminell alkis/narkoman som CP utförde dådet. Men – och speciellt efter att ha läst den boken – inte heller det spåret är särskilt ‘simpelt’, utan rymmer även det många dimensioner.

    Jag beslöt mig för att läsa boken i somras för att få se ordentligt på ”CP-spåret”. Boken är ‘plausibel’ när det gäller motivtbild, upplägg och genomförande, men har det lilla abret att den är ‘dramatiserad’ vid en del passager (utifrån andra och tredjehandsuppgifter, tolkningar, gissningar, etc.). Det finns vissa ‘luckor’ även i den – hur skickligt jag än tycker att den är skriven – och de kan vi gärna diskutera om/när du läst den.

    Så, genom åren, har jag läst mångas olika böcker, inlagor, etc., etc. , och från många olika vinklar. Gunnars tillhör några av de mest seriösa/’nyktra’ tycker jag (man kan tycka att det är lite för mycket ‘nagelfaring’ ibland, men ska man göra något ordentligt, och skapa trovärdighet som en objektiv granskare, så krävs det en sådan approach. Vi andra kan tillåta oss att ‘Kalle Blomkvista” en del ‘hit och dit’ emellanåt kanske).

    Men, genom åren har jag också tyckt mig utröna just ett speciellt ‘mönster’, ett ‘mönster’ som faktiskt pekar åt ett helt annat håll än mot CP/’en ensam galning’. Som någon här påpekar så fanns det ett utbrett Palme-hat på den tiden, och planer på att mörda Palme hade funnits på många olika håll tidigare, bl.a. i Spanien 1975 (av en chilensk lönnmördare).

    Man ska även komma ihåg att palmes ‘hållning’ stred mot VÄLDIGT många/-s intressen. 50 miljoner kronor lär inte förslå långt för att hitta hela sanningen om mordet; den/de som ev. är/var inblandade i det lär nog inte yppa något om det i första taget (om man nu förespråkar ‘konspirations-teorin’ igen), p.g.a. att man ansåg att ”Palme-problemet” löstes via mordet, och att säga något mer om det kanske är/var lika med att själv råka illa ut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s