Thomas Pettersson höjer tonläget – har argumenten tagit slut?

Ett av polisens foton av Dekorimahörnan. De första blommorna har kommit på plats. Blodpölen är kvar strax bortom blommorna och ett område markerat med rött på trottoaren visar var det hittats blodstänk. Men vittnena är skingrade – och polisen vet inte säkert vilka vittnen som egentligen funnits på platsen. Utifrån den oklarheten föds med tiden diskussionen om Skandiamannen.

Det här är ännu ett svar från mig i debatten med Thomas Pettersson, författare till boken Den osannolika mördaren där han pekar ut den så kallade Skandiamannen som Palmes mördare. Pettersson lanserade först sin tes i en artikel i tidskriften Filter.

Min recension av boken finns här. Thomas Pettersson svarade här. Jag svarade Pettersson här. Och Thomas Pettersson kom med sitt andra svar här. /Gunnar Wall


TJONG! THOMAS PETTERSSON TAR TILL STORSLÄGGAN i sitt andra svar till mig på denna blogg.

En återkommande formulering är att jag ”låter ändamålet helga medlen”, det vill säga att jag ägnar mig åt någon sorts ohederliga eller omoraliska skriverier för att främja mina mer eller mindre dolda intressen.

Pettersson har argumenterat på liknande sätt tidigare. I sitt första svar på min recension av Den osannolika mördaren hävdar han att jag skriver ”försåtligt” och att det ”luriga” är att jag tar på mig ”rollen av objektiv berättare” vilket jag inte alls är, ska läsaren förstå. Och så vidare.

Det var en anklagelse som jag nog tyckte susade förbi mig utan att träffa. Givetvis har jag aldrig gjort anspråk på att vara en objektiv berättare. Vem kan vara det?

Det vi kan göra är att sträva efter objektivitet – i den meningen att vi exempelvis ska ta argument vi spontant inte sympatiserar med på allvar och att vi ska vara beredda att ompröva våra tidigare ställningstaganden.

Jag försöker göra det. Bland annat betyder det att jag försöker avstå från att argumentera på ett sätt som bygger på anklagelser eller misstänkliggöranden. Kanske var det den saken som gjorde att Pettersson uppfattade mig som ”lurig” och ”försåtlig”, att jag, som han såg det, låtsades vara objektiv.

Sådan var alltså tonen i Petterssons förra svar. Den här gången trappar han upp och låter närmast som om han avslöjar något sensationellt och graverande. Han har nämligen konstaterat att jag åtagit mig att vara faktagranskare till Jan Stocklassas bok Stieg Larssons arkiv – nyckeln till Palmemordet.

Ja, jag medger det, och konstigt vore det annars. Att jag haft det uppdraget framgår tydligt om man till exempel läser Jan Stocklassas bok.

Vad är då bakgrunden till att jag blev erbjuden det att hjälpa till med den saken – och att jag tackade ja till erbjudandet?

Tja, att jag fick frågan berodde gissningsvis på att jag har granskat Palmeutredningen i mer än trettio år (nej, oftast inte på heltid – men många timmar har det blivit). Och något har jag väl lärt mig på den tiden, vilket ibland lett till förfrågningar om att ge en hjälpande hand till andra som håller på med samma ämne.

Jan Stocklassa och förlaget Bokfabriken kontaktade mig alltså och undrade om jag ville åta mig att göra en faktakoll på manuset. Jag fick klart för mig att uppdraget i första hand inte gällde det mer specifika spår som författaren själv höll på att undersöka utan mer beskrivningen av utredningen i allmänhet. Både förlag och författare var måna om att boken inte skulle innehålla några onödiga fel.

Jag tyckte att det vittnade om en klok inställning från deras sida och jag fick dessutom klart för mig en del om i vilken riktning Jan Stocklassa var på väg – att han skulle fortsätta följa trådar om Sydafrika och svenska högerextremister. Eftersom jag ansåg att det fanns saker kvar att gräva i inom de områdena, så var min tanke att det vore önskvärt att boken blev skriven. Och då var det ju en fördel om innehållet blev så korrekt som möjligt.

Mitt jobb tog en del tid men var i sak en rätt okomplicerad historia. Jag läste, kollade och gjorde ett antal påpekanden om faktauppgifter till författaren och förlaget. Ibland kom jag också fram till att jag drog andra slutsatser av tillgängliga fakta än Jan Stocklassa. Men det var ju inte min bok. Så jag nöjde mig med att påpeka mina synpunkter i de avseendena, och så fick han göra sina egna bedömningar.

Däremot var jag noga med att det skulle framgå av boken att jag bistått med faktagranskning, men inte med slutsatser och att jag inte heller på något sätt haft mandat att godkänna den slutliga versionen. Jag tycker det blev tydligt i boken.

Thomas Pettersson tänker tydligen annorlunda. Han hävdar i sitt senaste inlägg att jag ”sitter på två stolar samtidigt”: dels är jag ”handledare för Jan Stocklassa” och dels kommenterar jag hans bok som Palmeexpert när Expressen frågar. Han kräver att jag tydligt deklarerar min roll i sammanhanget.

Det har jag gjort ovan och det gjorde jag också när Expressen och andra kontaktade mig för att få kommentarer om boken.

Eftersom Thomas Pettersson speciellt lyfter fram Expressen, låt mig citera en artikel i den tidningen från den 5 november där jag tycker att mitt förhållande till Stocklassas bok kommer fram rätt tydligt. I artikeln heter det bland annat:

Palme-experten Gunnar Wall, som skrivit flera böcker om statsministermordet, har faktagranskat boken och är väl inläst på de nya uppgifterna.

Det framgår också av artikeln att jag gör mina egna bedömningar. Bland annat står det att jag ”menar att uppgifterna är anmärkningsvärda – men att erfarenheten säger att man ska vara försiktig”.

– Min huvudslutsats är att gåtan fortfarande är olöst, säger Gunnar Wall.

Och längre ner i artikeln:

Han menar att boken framför allt lanserar en teori om personer som eventuellt har koppling till mordet – men att den lämnar luckor vad gäller vem som gjorde vad på Sveavägen den 28 februari 1986.

– Det underlag som är intressant i Stocklassas bok ger inte så värst mycket stöd för slutsatser om vem eller vilka som skulle ha varit inblandade på plats, säger Gunnar Wall.

Det där är ju en tydlig markering från min sida i förhållande till vad som påstås i marknadsföringen av boken, till exempel formuleringen i baksidestexten: ”Tack vare Stieg Larssons dokumentation kommer Jan Stocklassa en ny möjlig gärningsman på spåren, en misstänkt mördare som glidit polisen ur händerna…”

Så jag undrar förstås på vilket sätt jag gjort något fel eller försökt att lura någon.

Det kan tilläggas att jag gärna hade åtagit mig att faktagranska Thomas Petterssons bok också om författaren och förlaget hade frågat.

Och det är ingen ny inställning från min sida. Tidigare har jag till exempel gett författaren Paul Smith en del hjälp i hans efterforskningar kring den Palmehatande aktiespekulanten Christer A.

Smith är i dag lika övertygad om att Christer A var Palmes mördare som Thomas Pettersson är att det var Skandiamannen som tryckte på avtryckaren.

Thomas Pettersson och jag har för vår del utbytt faktauppgifter och synpunkter under ett antal år. Det har förvisso gått i båda riktningarna. Han har hjälpt mig och jag har hjälpt honom. Jag har inte känt att jag genom det har satt mig på några dubbla stolar och jag hoppas att Pettersson inte heller har känt att han har gjort det.

Nog om detta. Låt oss nu ta ett varv till i sakdiskussionen om de teorier som Thomas Pettersson för fram. Och låt oss rent konkret se om vi kan komma till större klarhet kring de tio omstridda frågor som jag tagit upp och där Pettersson i vissa fall preciserat sig i sitt senaste inlägg. De fettade rubrikerna till varje punkt är i tydlighetens namn satta så att de ska vara identiska med dem Pettersson använt sig av.

1) Var Skandiamannen vid Grand vid 21-tiden? Det finns detaljerade vittnesuppgifter om en mystisk Grandman kring klockan 21 från två vittnen, Hubert F och Birgitta W, men TP skriver nu att han inte tror att de handlar om Skandiamannen (och det är en förståelig slutsats utifrån innehållet i vittnesuppgifterna). De saknar alltså relevans i hans mordscenario.

TP:s tanke är helt enkelt att Skandiamannen råkat hamna vid Grand i samband med att han varit ute för att äta middag och/eller konsumera alkohol. Och då ska han ha upptäckt Palme, dock utan att själv dra till sig uppmärksamhet. Som TP skriver: ”Att vi ska hitta Skandiamannen i vittnesmålen från Grand vid 21-tiden är inte att räkna med, anser jag.”

Skandiamannen har verkligen med ganska stor sannolikhet varit ute för att äta och/eller dricka under mordkvällen, det har vi väktaren Anna-Lisa G:s vittnesmål om. Hon har uppgett att hon såg honom när han kom tillbaka. Själv har han i ett förhör sagt att han inte varit ute under kvällen. Skillnaden mellan Anna-Lisas och Skandiamannens versioner kan bero på flera saker. De mest uppenbara alternativen är:

• att Skandiamannen minns fel (det var den 25 april han sa att han inte varit ute tidigare under kvällen den 28 februari);

• att Anna-Lisa minns fel om att han varit ute den kvällen (hon hördes den 10 juni vilket ju är ännu senare);

• att Skandiamannen valt att inte berätta för polisen om sin lilla utflykt för att middagen i själva verket mest handlade om att dricka alkohol i samband med arbetet;

• att Skandiamannen velat dölja något känsligt med anknytning till Palmemordet, till exempel att han upptäckt statsministern vid bion.

Anna-Lisa är rätt bestämd i polisförhöret och kan precisera sig med detaljer, det ger ju stöd för vad hon säger där. Självklart kan Skandiamannen ha glömt att han var ute mordkvällen. Men mer sannolikt är kanske det tredje alternativet – ett skamset och inkonsekvent småljugande är typiskt för många personer med begynnande alkoholproblem.

Detta tredje alternativ framstår i vilket fall som avgjort mer sannolikt än det fjärde, bland annat utifrån att Anna-Lisa G i polisförhör bestämt sagt att Skandiamannen återkom efter middagen redan omkring klockan 20.10. Detta är något som TP väljer att inte kommentera den här gången – trots att det just är Anna-Lisas uppgifter som är själva utgångspunkten för slutsatsen att Skandiamannen över huvud taget varit ute en sväng under den tidigare delen av kvällen.

Dessutom: låt oss tänka oss att Skandiamannen verkligen fått impulsen till Palmemordet under sin utflykt på stan. Han har enligt TP:s hypotes varit vid Grand, men han har inte väckt någon uppmärksamhet där. Varför skulle han då ljuga om att han varit ute – i synnerhet om det nu var som Anna-Lisa G sa, att han blivit sedd vid återkomsten till jobbet. Det var ju inget konstigt med att han gick ut en sväng i samband med sitt långa arbetspass. Och att döma av Anna-Lisas vittnesmål hade han inte heller försökt att dölja att han varit ute när han kom tillbaka – inget smygande via bakdörrar, tvärtom bankade han på entrédörren för att släppas in.

En av många tidningsartiklar genom åren om Grandmannen, den mystiske figur som tycks ha spanat efter Olof Palme vid Grandbiografen. Och vad som egentligen hände vid Grand är ett centralt tema i debatten om Thomas Petterssons teori om Skandiamannen som Palmes mördare.

2) Är Skandiamannen på plats vid Grand vid 23-tiden? TP menar att Mårten Palmes, Margareta S:s och Anneli K:s iakttagelser från 23-tiden talar för att Skandiamannen var vid Grand omkring klockan 23. Deras beskrivningar av en mystisk man har nämligen vissa likheter med Skandiamannen.

Det är begripligt att TP vill luta sig mot Margaretas och Annelis uppgifter som är snarlika Mårtens – de skulle kunna backa upp den slutsats Mårten dragit 32 år efter mordet om att det kan ha varit Skandiamannen som var den figur som stod vid ett skyltfönster och visade ett påtagligt intresse för föräldrarna i samband med att de lämnade bion.

Men det finns andra vittnesbeskrivningar av en Grandman omkring klockan 23 som mer uppenbart avviker från hur Skandiamannen såg ut. TP:s väg ur detta problem är att skriva att det är ”relevant att tala om flera Grandmän vid 23-tiden”. Han preciserar inte om han tänker sig två eller ännu flera.

Vad de andra i så fall skulle ha gjort där går TP inte in på. Och hans hypotes leder till nya problem för honom.

Ett av de viktigaste vittnesmålen från Grand omkring 23-tiden är det som lämnas av flygledaren Lars Erik E. Lars Erik observerar omkring klockan 23 och under ganska lång tid en skrämmande man som går fram och tillbaka utanför biografen. Mannen ger ett så obehagligt intryck att Lars Erik låser sin bil inifrån.

Det är under den tidrymd Lars Erik gör sina observationer som också Anneli och Margareta upptäcker en obehaglig och spanande figur som även han befinner sig utanför biografdörrarna. Till skillnad från Anneli och Margareta noterar Lars Erik varken keps eller glasögon. Så frågan är: kan han ha sett en annan person än till exempel Anneli och Margareta?

Det är tveksamt. Lars Erik såg bara en Grandman – och samma sak gällde Anneli och Margareta. Men om vi ändå ger TP rätt i att möjligheten finns att de observerat olika Grandmän pekar det snarast på att Palmes biobesök i så fall var övervakat av mer än en person. Och då kommer vi längre från TP:s hypotes om den ensamme mördaren från Skandiahuset, inte närmare den.

Oavsett hur många mystiska personer som var där utanför biografdörrarna kan det tilläggas att det faktiskt inte finns några observationer från Skandiahuset som pekar på att Skandiamannen gav sig ut någon gång strax före klockan 23.

TP:s svar är att han kan ha smugit ut – och tillbaka – bakvägen utan att det upptäcktes av väktare eller larmsystem.

Javisst, det är tänkbart. Det tyder i så fall på en viss kallblodighet från hans sida.

Men en mycket konstig kallblodighet. Om syftet var att skjuta Palme – varför skulle han då ha gjort på det krångliga och riskabla viset?

Det skulle väl ha varit mycket enklare för honom att i stället ta sig ut den ordinarie vägen genom Skandias entré, samtidigt som han stämplade ut för kvällen och sa hej då till väktarna inför sin planerade semester – det vill säga: gjorde vad som förväntades av honom?

Om han tog sig ut bakvägen någon gång före klockan 23 för att bege sig till Grand och mörda Palme så hade han ju kvar det inte helt obetydliga problemet att han inte stämplat ut för kvällen, vilket skulle se besynnerligt ut i efterhand – i synnerhet eftersom ingen sett honom lämna huset. Han måste ta sig tillbaka. Och det betydde att han inte skulle kunna fly den väg som passade bäst efter mordet utan att han skulle vara närmast tvungen att försöka krångla sig in i Skandiahuset bakvägen med sin nästan rykande revolver, med krutstänk på kläderna och kanske med förföljare i hälarna.

3) Är Grandmannen och mördaren samma person? TP medger att de vittnen från Grand som han är intresserad av att stödja sig på säger att den person de observerat hade jacka, inte rock. Men han menar att de kan ha tagit fel på den saken eftersom mannen vid Grand stod stilla vilket gjorde att rocken inte fladdrade. Och då kan de ha uppfattat den som en jacka.

Javisst, så länge vi inte har facit är allting möjligt. Men låt oss i sammanhanget påminna oss hur Palmeåklagarna i slutet av 80-talet försökte klämma och dra i vittnesmålen från Grand för att få dem att passa in på Christer Pettersson som visserligen kunde se otäck ut och gick omkring i jacka, men som inte brukade uppträda i vare sig keps eller glasögon.

Lite grann på samma sätt tänjer TP på kända faktauppgifter när han vill frammana likheter mellan vittnesmålen om Grandmannen och de som handlar om mördaren vid Dekorima. Problemet är ju att det visserligen finns mycket som talar för att det fanns en Grandman med jacka, keps och glasögon men att mördaren vid Dekorima sannolikt hade en lång rock, knappast glasögon och möjligen en huvudbonad – fastän i så fall av en typ som det inte går att säga något säkert om..

TP försöker så gott han kan komma bort från det problemet genom att hävda att mordplatsvittnet Anders D skulle ha uppgett att gärningsmannen hade en ”kepsliknande huvudbonad” – precis som Grandmannen. I så fall skulle det finnas två vittnen vid Dekorima som uttalar sig i den riktningen i stället för bara ett (Lars J). Det är fortfarande inte mycket att komma med. Men mer väsentligt: var har Anders D uttalat sig på det sättet? Tills TP hänvisar till en källa föreställer jag mig att detta helt enkelt är ett utslag av frikostigt tänjande av vittnesuppgifter från hans sida. Och sådant hör inte riktigt hemma i en argumentering från den som gör anspråk på att ha avslöjat vem som mördat Olof Palme.

4) Om tiden för Skandiamannen att ta sig från Grand till Skandias reception. TP tror att det räckte med 4 minuter för Skandiamannen att ta sig från Grand och hinna stämpla ut 23.19 – jag vill påstå att han i så fall skulle ha agerat mycket snabbfotat, inte alls i linje med vad man väntar sig från en person som i TP:s scenario just tappat modet när han varit i färd med att skjuta statsministern.

Enligt TP:s hypotes har Skandiamannen inte bara varit påtagligt rask när han tagit sig till Grand, han har också varit mycket snabbare än paret Palme eftersom han – fortfarande enligt TP – hinner med att prata en stund med väktarna, gå ut på trottoaren, svänga åt höger och slutligen möta statsministerparet som då fortfarande befinner sig en bit norr om Skandias entré.

Det går kanske att konstruera ett skohorn som gör detta möjligt. Men ett särskilt sannolikt händelseförlopp är det inte. På bloggen har några kommentatorer – Jörgen G och JD – tagit upp den här frågeställningen mer i detalj och övertygande belyst problemen med TP:s hypotes. Tiden ser helt enkelt inte ut att räcka till.

5) Vilken person var det vittnet Nicola F såg? Utgångspunkten för diskussionen är att jag tvivlade på att det var Skandiamannen som kom gående efter makarna Palme när de mötte Nicola F, utan menade att mycket talar för att det var vittnet Anders B – precis i linje med vad Nicola själv uttryckt.

Långsökt? Inte alls. Vi vet att Anders befann sig på trottoaren utanför Skandiahuset medan hans arbetskamrater gjorde uttag i inomhusbankomaten i byggnaden, en bit norr om mordplatsen men en bit söder om Skandias huvudentré.

Det är sant att Anders inte har uppgett att han traskade iväg norrut, bortom Skandias entré, medan han väntade på att arbetskamraterna skulle bli klara. Men vi vet alltså att Anders fanns någonstans på denna trottoar och Nicola har inte berättat om att han passerat en ensam man strax innan han mötte makarna Palme. Så jag tycker fortfarande att gissningen på Anders är rätt stark. Det kan ha varit någon annan – men då återstår det fortfarande att bevisa att det var Skandiamannen.

TP skriver nu att Nicola vid något tillfälle – med all sannolikhet många år efter mordet – berättat för honom att mannen han mötte ”haltade”. Den här uppgiften anknyter förstås till vad TP skrev i Filter juni/juli 2018, sid 109:

Det klumpiga rörelsemönster som flera mordplatsvittnen tillskrev gärningsmannen kunde också ha sin förklaring i [Skandiamannens] reumatism. En källa påpekade att han stundtals led så illa att han hade svårt att gå.

Så långt TP. Men vad bevisar detta? Här finns det anledning att citera Lars Borgnäs som i sin mycket läsvärda bok En iskall vind drog genom Sverige tog upp vittnenas föreställningar om mördarens rörelsemönster – och hur de förändrades i och med att Christer Pettersson blev känd som misstänkt gärningsman:

I samband med ett program i Norra Magasinet som jag och Tomas Bresky gjorde, och där vi också tog upp mördarens utseende, gjorde Tomas en enkät bland förbipasserande på mordplatsen, alltså vanligt folk som tio år efteråt fick kommentera vilken bild de hade på näthinnan av Olof Palmes mördare. Flera av de intervjuade började linka och vrida sig framåt i en knyckig gång.

”Han haltade iväg så här.”

”Han gick snett på det här viset.”

”Var har du hört det?” frågade Tomas.

”Det har jag fått för mig. Var det inte så?”

Så var det inte. Inte ett enda av de 22 mordplatsvittnena säger i sina första förhör något om att mördaren skulle halta, vagga eller lunka. Många, nästan alla, ser honom springa, några ser honom ta ett par gångsteg innan han sätter igång att springa eller jogga. [Inge M] berättade, som vi såg, att han tog några steg bakåt.

Med tanke på Christer Petterssons särpräglade rörelsemönster – lätt haltande, vaggande – är detta en detalj som är särskilt intressant att studera i de 22 mordplatsvittnenas ursprungliga berättelser. (Borgnäs sid 55-56)

Lars Larsson kom 2016 ut med boken Nationens fiende. Huvudtankarna i TP:s utpekande av Skandiamannen finns redan hos Larsson. Men Larsson undviker, klokt nog, att dra så kategoriska slutsatser i skuldfrågan som TP gör. Och när det gäller den detalj vi diskuterar just nu har han inte fallit för den i efterhand konstruerade mytbilden om mördarens rörelsemönster. Efter att ha diskuterat de ursprungliga vittnesmålen från mordplatsen skriver han:

Lägg också märke till att inget vittne pratar om en haltande gång eller löpstil. Den uppgiften förekommer överhuvudtaget inte förrän Christer P blir aktuell i utredningen. (Larsson sid 157)

Det kan tilläggas att även om det skulle gå att belägga att gärningsmannen haltade vore det av tvivelaktig relevans när det gäller Skandiamannen. Den som tittar på Rapportinslaget med honom från april 1986 kan se en fullt rörlig man som både går och springer utan svårighet.

TP anser sig veta att mannen som Nicola mötte gick längst ut på trottoaren, närmast gatan. Och mot bakgrund av detta för han här ett resonemang om att Skandiamannen ägnade sig åt en sorts listigt taktiskt spel när denne självmant i förhör avslöjade att han gått ute vid trottoarkanten sedan han lämnat arbetsplatsen. Enligt TP var detta ett sätt för Skandiamannen att skydda sig om han skulle bli misstänkt. Ifall han på eget initiativ kommit med upplysningen att han nästan gick ute i gatan innan den saken avslöjades av andra skulle hans beteende inte framstå som lika misstänkt som om han ertappades med det. Så här skriver TP i sin senaste replik:

Att notera är också att Skandiamannen i sina rättsliga förhör placerar sig ute vid trottoarkanten. Där går han på ytterkanten av trottoaren tills han kommer fram till annonspelaren, där viker han in mot husfasaden. Det är svårt att förstå varför– vad ska han ut till den dåligt snöröjda delen av trottoaren att göra? I Rapportinslaget från 1986 tar han den naturliga vägen från Skandias entré och går mitt på trottoaren.

Enda anledningen att placera sig ute vid trottoarkanten är att Skandiamannen kan hänvisa till detta om han skulle bli igenkänd vid en konfrontation. Då kan han hävda att han redan vittnat om sin placering på trottoaren – det är visserligen där han befinner han sig, men en stund efter den verklige gärningsmannen.

Så långt TP. Det är lite krystat, kan man tycka. Men inte bara det, det är framför allt sakligt tvivelaktigt.

Vad gäller den efterföljande mannen som Nicola observerar finns det för all del ett rekonstruktionsfoto som placerar mannen nästan ute på gatan, se sid 102 i denna länk och på sid 17 i Thomas Petterssons bok.

Men polisens rekonstruktionsfoton behöver inte visa det verkliga förloppet eller ens vad vittnena berättat. Låt oss nu gå till vallningsförhöret med Nicola F, där står något helt annat (sid 93):

[Nicola] gick själv ungefär mitt i gångbanan som är c:a 7 meter bred. /…/ Mannen gick ute i gångbanan, c:a 3 meter från sträckstenskanten, och gick något saktare än makarna Palme.

Det är rätt entydigt och det betyder att den mötande mannen, precis som Nicola, gick ungefär i mitten av den breda gångbanan. Mannen bör enligt Nicolas uppskattning – tre meter från sträckstenskanten – ha gått något närmare gatan än husväggen och det stämmer bra med Nicolas påstående att han själv passerade till höger om mannen när de möttes.

Thomas Pettersson borde, tycker jag, ha brytt sig om att redovisa skillnaden mellan vad Nicola säger i förhöret (som väl är den version som borde ha företräde) och vad rekonstruktionsfotot visar. Det gör han inte här och inte heller i sin bok. Där påstår han i stället att Nicola gjort en ”observation av en oidentifierad man som förföljt makarna Palme just ute vid vägbanan”. (Sid 100-101).

Och då kan det förstås framstå som om Skandiamannen var den man som Nicola mötte.

6) Vilken tid stämplade Skandiamannen ut?

Här går TP:s tonläge upp ordentligt. Tre gånger på några få rader hävdar han att jag försöker dupera mina läsare utifrån devisen ”ändamålet får helga medlen”.

Jag skulle kunna svara med samma mynt. Men jag tror verkligen inte att TP försöker dupera någon annan, och vill därför inte föra diskussionen i sådana termer. Jag har känt honom i ett antal år och har svårt att tänka mig att han skulle vara så samvetslös. Däremot kan han förstås oavsiktligt lura sig själv, det kan vi alla ibland. Och jag gissar att TP vanligtvis tänker på liknande sätt om mig, så jag tar inte hans hårda ord alltför allvarligt. Men hans anklagande ton speciellt på den här punkten tror jag beror på att han upplever sig som ovanligt pressad just när det gäller tiden för utstämplingen. Om hans läsare inte går med på att det är bevisat att Skandiamannen stämplade ut så tidigt som 23.19, då faller hela hans mordteori på tydligast tänkbara sätt.

Låt mig därför kort sammanfatta vad jag skrev. Jag konstaterade helt enkelt att Skandiamannen själv tidigt lämnade en version till polisen om att stämpelklockan gick efter, att den visade 23.19 men att rätt tid efter kontroll visade sig vara 23.20. Det finns ingen känd dokumentation som visar att detta är felaktigt, bara Roland B:s ganska röriga uttalanden (ja, jag vill hävda att de är röriga) i ett förhörsprotokoll flera månader senare.

Och jag frågar mig: varför skulle Skandiamannen ta risken att dikta ihop en lögn om den här saken, en lögn som lätt kunde avslöjas – samtidigt som han hävdade att han skyndade sig ut direkt efter utstämplingen. Ville han ge intryck av att han kom ut på gatan förhållandevis sent (och på så sätt skaffa sig ett alibi) hade det varit mycket enklare att hävda att han tog tid på sig inne i byggnaden sedan han stämplat ut. Stämpelklockan var inte synlig från väktarnas position i receptionen. Och dessutom kunde han ha sagt att han säkert småpratade en stund med väktarna – vilket hade varit svårt att motbevisa och vilket dessutom var vad han troligen gjorde. Men han gav alltså snarast motsatt version, att han skyndade sig ut.

TP tar upp att Skandiamannen kommer med nya – och felaktiga – uppgifter om tiderna i rätten och då blir korrigerad av advokaten Liljeros som bara behöver titta i polisens förhörsprotokoll för att se den tidigare lämnade tiden. Visst. Det förstärker verkligen inte Skandiamannens allmänna trovärdighet. Men hur tolkar vi lämpligen hans felaktiga uppgifter? Som utslag av en lömsk och uttänkt lögnkampanj för att bygga upp ett listigt konstruerat alibi – eller som slarv för att detaljen då saknade större betydelse för honom själv?

7) Hur trångt om tid är det för Skandiamannen (för att utföra mordet sedan han stämplat ut och kommit ut på gatan?) TP försäkrar att det är gott om tid och det gör han genom att förutsätta att Skandiamannen senast kliver ut på Sveavägen 23.20. Då har han 90 sekunder på sig innan han skjuter.

Resonemanget bygger förstås på den högst osäkra hypotesen att Skandiamannens utstämplingstid var 23.19 – och i så fall ganska nära 23.19.00. TP förutsätter nämligen – och jag instämmer – att Skandiamannen pratade en liten stund med väktarna. Om detta samtal var tämligen kort, en halv minut, kan nog Skandiamannen ha varit ute på gatan en minut efter utstämplingen. Om det i stället var så långt som väktaren Henry O uppgett i förhör – ”ett par minuter” – så faller ju TP:s hypotes fullständigt.

Och den kan falla långt innan dess får vi väl säga. Det räcker med att den verkliga utstämplingstiden var 23.19.30 (och då håller vi oss fortfarande till den tveksamma teorin om att Skandiamannens utstämplingstid var 23.19 plus ett okänt antal sekunder och inte 23.20 plus ett okänt antal sekunder). Eller att Skandiamannen pratade med Henry i en hel minut. Eller slutligen att Skandiamannens uppgift om utstämplingstiden var den korrekta, då kan samtalet med väktarna ha varit mycket kort och det finns ändå ingen möjlighet att han begått mordet.

Om vi nu förutsätter det TP vill ha det till, att Skandiamannen var ute på gatan så tidigt som klockan 23.20.00 – hur blir det då?

Ja, TP tänker sig att Nicola F möter paret Palme utanför Skandias entré 30 sekunder senare och då har – enligt hans resonemang – redan Skandiamannen positionerat sig som förföljare till dem.

Det låter tight, men med det berömda skohornet kanske det skulle gå nätt och jämt. Dock skulle det förutsätta ett agerande från Skandiamannen som inte andades minsta tvekan. (Och förstås att han hade en revolver med sig, men den högst obekräftade förutsättningen har vi redan bjudit TP på tidigare – när vi accepterade den teoretiska möjligheten att Skandiamannen tog sig till Grand för att skjuta Palme.)

Det här resonemanget förutsätter dock ytterligare en sak: att Skandiamannen har en sådan tur att inte Nicola sett att han just kommit ut från arbetsplatsen, gått i riktning mot makarna Palme, låtit dem passera och sedan börjat följa efter dem – alltihop under den korta tidrymden alldeles innan Nicola och paret Palme möts..

8) Skulle inte Grandvittnen och brottsplatsvittnen reagerat när Skandiamannen dyker upp i media?

TP försöker besvara min invändning om att inte några vittnen från vare sig Grand eller mordplatsen reagerade över Skandiamannen när han dök upp i media kort tid efter mordet, bland annat i TV:s Rapport.

Och det gör han genom att hänvisa till att det visst fanns sådana vittnesreaktioner, fast vittnena tog väldigt lång tid på sig – nämligen uttalandena från Mårten Palme och Lars J sommaren 2018 i samband med publiciteten kring Filterartikeln. Båda kan tänka sig att det var Skandiamannen de såg – utanför bion respektive på Tunnelgatan. Frågan är förstås bara: hur mycket kan deras funderingar 32 år efter mordet tillföra om vi tillämpar normala kriterier på vittnesuppgifter? Kanske inte så mycket.

TP skriver också:

Brottsplatsvittnet Yvonne N reagerar starkt igenkännande när hon får en bild på Skandiamannen presenterad för sig i januari 1987, uppenbarligen för första gången.

Det här är ju bara knappt ett år efter mordet, inte drygt 32 år efter samma händelse. Så här kanske TP har något i alla fall?

Nja. Uttrycket ”starkt igenkännande” är en hårdragning av vad TP själv redovisat i Filter. Där framgår att hon fick se ett foto av Skandiamannen med ansiktet retuscherat. Hon säger: »Jag tycker att det stämmer liksom, kroppshyddan, men jag tycker han verkar för kort.«

Dagens Nyheter rapporterar om kommissarie Jerker Söderbloms vittnesmål i hovrätten i Palmemålet. Samme Söderblom är en auktoritet i Thomas Petterssons argumentering för att Skandiamannen inte fanns som vittne vid Dekorima efter mordet. (Tidningen har fel om Söderbloms titel, vid tiden för rättegången har han blivit kriminalkommissarie.)

9) Jerker Söderbloms utredning av vittnen på brottsplatsen. Kriminalkommissarien Jerker Söderblom blev generande uppmärksammad när han under Palmerättegången medgav att han lagt in påhittade uppgifter i en promemoria, uppgifter som var avsedda att bana väg för en fortsatt satsning på att försöka knyta den kurdiska organisationen PKK till mordet. Söderblom hade skrivit promemorian i december 1987 vid en tidpunkt då han var utlånad till Säpos Palmegrupp som just sysslade med PKK-spåret.

Under hösten hade Söderblom ägnat sig åt inläsning av vittnesmål från Sveavägen för att se om det fanns belägg för att PKK låg bakom mordet. Och promemorian var det mest påtagliga resultatet av denna inläsning.

TP är inte intresserad av att diskutera denna pinsamma promemoria. I stället är det just faktumet att Söderblom gjort sin inläsning av dessa vittnesmål som han väljer att lyfta fram.

Om jag förstår TP rätt ska vi tolka det som att Söderblom gick igenom vittnesuppgifterna från Sveavägen på ett sätt som skulle ha lett till att han hittat bevis för att Skandiamannen befunnit sig på platsen som vittne om så verkligen hade varit fallet.

Man kan förstås också vända på resonemanget och säga att han efter en noggrann genomgång borde ha hittat bevis för att Skandiamannen inte befunnit sig på platsen – om nu denne inte hade varit där.

Såvitt det går att bedöma utifrån sitter inte dagens Palmeutredare på  information som tillåter vare sig den ena eller andra bestämda slutsatsen. Det är i alla fall min tolkning.

Men självklart är det här ett centralt inslag i debatten om Skandiamannen: hur noga har polisen kammat igenom vittnesmålen? Ju mer de gjort det utan att hitta belägg för att han var på plats, desto mer stärks förstås den typen av misstankar mot honom som TP för fram.

Det är i det sammanhanget som TP:s och min diskussion om Söderblom har kommit upp.

Det hela startade med att jag refererade den kritik av den tidiga utredningen som dåvarande spaningsledaren Stig Edqvist riktade när jag intervjuade honom 2010.

Edqvist beklagade för mig att det under perioden närmast efter mordet inte gjorts något systematiskt försök att få de olika vittnena på platsen att kartlägga vilka andra personer de sett där. Och därför kunde polisen i efterhand inte vara säker på vilka personer som befunnit sig utanför Dekorima.

Edqvist och jag diskuterade inte Skandiamannen konkret. Men det han sa till mig har förstås stor relevans i diskussionen om honom.

Hur var det då med Söderblom? Hade Edqvist fel, hade Söderblom gjort en seriös koll som faktiskt kunde klargöra vilka vittnen som befunnit sig på Sveavägen?

Låt oss titta på fakta i fallet. Det blir lite långt, men det är å andra sidan rätt intressant.

Alltihop började med att Säpos Palmegrupp hösten 1987 hade fått i uppdrag av P-G Näss, operativ chef på Säpo, att undersöka vilka uppgifter från Sveavägen som tydde på att PKK mördat Palme.

Syftet från Näss sida var att få gruppen att fokusera på mordplatsen. Det som hade hänt var nämligen att denna grupp efter Holmérs avgång arbetade tämligen självständigt från den övriga utredningen. Spaningsledare för hela utredningen var under denna period Ulf Karlsson, en administrativ chef på rikspolisstyrelsen som inte gjorde särskilt mycket för att hålla ihop eller styra de de olika grupper inom polisväsendet som jobbade vidare med mordet, var och en på sitt håll.

Gruppen inom Säpo som arbetade vidare med Palmemordet hade efter Holmérs avgång fått en chef, Walter Kegö, som tillsammans med en av sina medarbetare, Jan-Henrik Barrling, kom att styra in arbetet på att helt enkelt samla in alla sorters uppgifter som skulle visa att PKK var ett allvarligt hot mot svenska intressen. Själva Palmeutredandet kom liksom i andra hand.

Som Näss senare kom att beskriva saken: ”Deras ambition har varit att visa att PKK är en av de farligaste organisationerna i västvärlden. Jag kan inte riktigt inse att det är ett huvudsyfte med mordutredningen.”

Till sist krävde han att de skulle fokusera på sådant som kunde knyta PKK till Sveavägen: ”Jag sa uttryckligen till dem: ’Jag vill inte höra mer från er om nya hot, nya attentat eller sådant, utan nu sysslar ni med mordutredningen!’”

För egen del var Näss benägen att med tiden avveckla utredningen av PKK;s eventuella roll i Palmemordet om det inte kom fram något med substans som knöt organisationen till dådet.

Den hållningen från Näss ledde lite senare till att Kegö och hans kompanjon Barrling kom att söka stöd för sitt arbete på annat håll – bakom Näss rygg inledde de ett samarbete med Ebbe Carlsson för att med lite speciella metoder göra en storsatsning på ett återupprättande av PKK-spåret. De förberedde helt enkelt en avlyssningsoperation med hjälp av en polisagent som var avhoppare från den kurdiska organisationen. Tanken var att de avlyssnade samtal som polisagenten drog igång på något sätt skulle ge intryck av att bevisa PKK:s allmänna farlighet.

Förberedelserna gick mycket långt. Men det hela slutade i en politisk skandal sommaren 1988 då Ebbe Carlssons livvakt fastnade i tullen med bilen full med avlyssningsutrustning. Justitieministern avgick och TV sände två långa omgångar KU-förhör med inblandade personer. Allt det där finns utförligt beskrivet i min bok Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet.

Men tillbaka till hösten 1987. Näss hade alltså gett ett direktiv till Kegös grupp om att strama upp sig och utreda en möjlig PKK-koppling till Sveavägen. Och det var bakgrunden till att den till Säpo inlånade Söderblom (då kriminalinspektör) började med sin kontroll av vittnesförhören från mordkvällen.

Det han letade efter var helt enkelt kurder eller personer som åtminstone såg ut som om de skulle kunna vara kurder och som befunnit sig inom viss närhet till mordplatsen.

Resultatet blev uppenbarligen magert men Söderblom berättade i hovrättsförhandlingen i Palmemålet att han i alla fall hade hittat tre uppgifter som hade anknytning till kurder. Och då tyckte han att han kunde skriva en PM som tog fasta på de uppgifterna.

Han författade också en promemoria utifrån detta men insåg att den såg väldigt svag ut. Som han sa i rätten:

Två av de här kurderna har bevisligen alibi. Det tredje vittnet som hade pekat ut en kurd hyser jag vissa frågetecken för. (Svea hovrätt avd 4, mål B 1952/89:31 Aktbil. 99, vittnesförhör med Jerker Söderblom 19890920).

Han rev sin promemoria och skrev en ny version som i mer allmänna ordalag levde upp till vad Kegös grupp kunde ha användning för, några svepande formuleringar om att mordet verkade vara organiserat och att mördarna kom från Mellanöstern. Men han avstod den här gången från att lägga till några konkreta uppgifter som var för svaga för att tåla detaljgranskning.

I denna slutliga version hette det följaktligen att det inte gick att avgöra om PKK var inblandat eller inte, men att ”mordet med största sannolikhet utförts i organiserad form under samverkan av flera personer”. Dessa personer kom, skrev Söderblom, från ”ett område avgränsat i öster av Iran, i väster av Marocko och i norr av Bulgarien”. Söderbloms PM kan läsas här.

I rätten medgav Söderblom ganska krasst att de observationer som legat till grund för de resonemangen var spekulationer. Som han sa: ”Det var inte ett dugg märkvärdigt att man ser invandrare på Sveavägen”. Och han tillade att de scenarion med en PKK-komplott som diskuterats i Kegös grupp egentligen var ”totalt värdelösa”.

Han hävdade i rätten att han för egen del försökt hissa en varningsflagga i gruppen när det gällde att dra förhastade slutsatser. Men inte desto mindre hade han skrivit sin PM som byggde på dessa spekulationer.

TP försöker nu beskriva Söderblom som en sorts hjälte som tappert kämpade emot när han blev pressad av andra att blåsa upp PKK-spåret. Som TP skriver:

Själv ansåg Söderblom att en av hans viktigaste uppgifter i utredningsarbetet var att rida spärr mot några Säpo-anställda som gjorde sitt bästa för att hitta kurder där inga fanns.

Vi kan i alla fall konstatera att även om Söderblom innerst inne ansåg att han borde ha tagit strid mot den fantasifulla satsningen på PKK-spåret så gjorde han inte riktigt så.

I vittnesbåset försökte kommissarien urskulda sig med att han skrivit sin PM i någon sorts högre syften, nämligen för att ”provocera fram” ett beslut från sina chefer om en omfattande genomgång av vittnesmålen från Sveavägen, en genomgång som inte hade gjorts. Han hade velat få ”folk att reagera, höja på ögonbrynen eller vad som helst”. Och därför hade han presenterat sin konspirationshypotes ”rätt så okritiskt”.

För att ändå tona ner vad han skrivit urskuldade han sig i rätten med orden:

Jag har inte påstått i den här PM att det är organiserat. /…/ Jag har sagt att det var intressant det vi höll på med. Jag använder ord som ’preliminär’ och ’tecken på’.

Söderbloms sammanställning av de faktiska vittnesuppgifter han hittat i Sveavägsavsnittet har till skillnad från hans spektakulära PM aldrig offentliggjorts. Av förhöret med honom i hovrätten får man i vilket fall det alldeles tydliga intrycket att han mest fokuserade på uppgifter som möjligen kunde knytas till kurder.

Men han kan förstås ändå ha hittat något som klargjorde om Skandiamannen var där. Eller?

Den frågan är egentligen redan besvarad i Den osannolika mördaren, sid 90, där TP talar med Söderblom om dennes inläsning:

Jerker Söderblom minns inte att Skandiamannen överhuvudtaget var aktuell.

– Jag uppfattade honom som betydelselös, säger Söderblom.

Det här räcker ju för att det ska framstå som svårbegripligt att TP över huvud taget åberopar sig på Söderblom.

Men ytterligare en sak kan tilläggas: Söderblom ansåg inte själv att hans genomläsning var att jämföra med någon särskilt djupgående utredning. Det framgår av förhöret med honom i hovrätten att han hoppades att inläsningen skulle leda till att en hel grupp utredare tog sig an Sveavägsavsnittet i stor skala för att utreda om mordet kunde ha varit resultatet av en konspiration.

Kegös grupp fick också vid något tillfälle ett besked från spaningsledningen att så skulle ske. Stockholmspolisens våldsrotel skulle göra den undersökningen, hette det, och det lät som om Söderblom skulle flyttas tillbaka från Säpo till den öppna polisen för att ingå i den utredningen.

”Efter en tid fick vi dock besked att man hade inte folk till det här”, sa Söderblom i hovrätten och förklarade att det var då han blev ”förargad” och började skriva på sin PM – där han först direkt pekade ut kurder och sedan skrev om texten så att den mer vagt handlade om gärningsmän från Mellanöstern.

Vad ledde då denna PM till? Ja, i alla fall inte till att Söderblom fick vara med om att göra den genomgång av utredningsmaterialet som han hade hoppats på. Som svar på en direkt fråga i rätten om någon sådan utredning kom till senare sa han:

Den har gjorts, men jag har inte deltagit alls, utan det är [kriminalkommissarie] Paul Johansson som har skött detta.

Det här lämnar förstås ett utrymme för TP att säga: ja, kanske inte Söderblom gjorde en så märkvärdig utredning. Men Paul Johansson tycks ha gjort det i alla fall – så Stig Edqvist måste ha haft fel.

Det är med andra ord lika bra att vi uppehåller oss vid den saken också redan nu.

Paul Johanssons kontroll bör – om vi tar till med marginal – ha gjorts någon gång efter Söderbloms författande av sitt PM den 4 december 1987 och före den 14 december 1988, dagen då Christer Pettersson togs in till polishuset för att delta i en konfrontationsgrupp.

Det finns inga synliga spår av att den innebar det som borde ha varit väsentligt för att Stig Edqvists slutsats alls skulle kunna ifrågasättas – nämligen att det hållits nya förhör med mordplatsvittnena.

I förundersökningsprotokollet som presenterades i samband med åtalet mot Pettersson hittar vi förhör med alla de vittnen från mordplatsen som spaningsledare och åklagare bedömde som väsentliga. Men protokollet innehåller nästan inga förhör med mordplatsvittnen från den nämnda ettårsperioden – exempelvis hittar vi inga som helst sådana förhör med helt centrala vittnen som Anders B, Anders D, Anna Hage, Karin J, Stefan G, Leif L, Lars J och Inge M.

Givetvis kan det ha hållits några icke redovisade förhör med Sveavägsvittnen under denna period. Men då får vi förutsätta att biträdande spaningsledaren Ingemar Krusell som sammanställde förundersökningsprotokollet ansåg att de saknade all betydelse för åtalet.

Oavsett att det knappast verkar ha tillkommit ny kunskap under denna period genom nya förhör med mordplatsvittnena såg Palmeutredarna med största sannolikhet till att läsa på Sveavägsmaterialet i samband med att utredningen allt hårdare fokuserades på Christer Pettersson – allt annat vore ju orimligt när möjligheten till ett mordåtal började hägra vid horisonten.

Men dessa högst sannolika detaljstudier av gamla förhörsprotokoll tycks knappast ha lett till någon klarhet om Skandiamannen. I alla fall inte den sortens klarhet som TP hoppas på, någon sorts bevis för att han inte fanns med som vittne på Sveavägen.

Den som läser förhören med Skandiamannen i tingsrätten och hovrätten kan tvärtom konstatera att åklagarsidan helt tydligt godtar att han fanns på platsen som vittne.

Låt oss notera att Skandiamannen var kallad som försvarsvittne för att yttra sig om Lisbeth Palmes sinnestillstånd. Om åklagarna haft några belägg för att han inte varit där minuterna efter mordet hade det ju varit lämpligt för dem att presentera dessa belägg och därmed förmedla intrycket av att Petterssons försvarare valt att åberopa en helt otillförlitlig person.

Låt oss alltså konstatera att det definitivt inte var så som TP skriver i sitt senaste inlägg, att det faktiskt ”fanns en utredning av den typ Stig Edqvist efterlyste” – varken någon som var utförd av Jerker Söderblom eller någon som gjorts av Paul Johansson.

Som vi sett har det inte varit möjligt för TP att få stöd för sin tes om den stora betydelsen av Söderbloms arbete ens genom att gå till Söderblom själv. I stället har han valt att backa upp sitt påstående genom att hänvisa till en annan polis, kriminalkommissarien Ingemar Krusell.

TP skriver:

Förre biträdande spaningsledaren Ingemar Krusell ansåg att Söderbloms utredning var ett bra exempel på polisiärt utredningsarbete.

Det enda direktcitatet från Krusell om Söderblom som TP återger är dock av tämligen neutral natur: ”Vittnesmålen från brottsplatsen, rekonstruktionen i april -86 och Jerkers utredning var vad vi hade att utgå från vad gäller brottsplatsen”.

Men för all del, visst kan Krusell ha sagt något välvilligt om Söderbloms inläsningsinsatser. Frågan är bara vilket värde ett sådant uttalande kan ha.

Det första och mest uppenbara problemet med att sätta upp Krusells allmänna lovordande av Söderbloms insatser är förstås att det blir som att jämföra äpplen med päron.

När jag talade med Edqvist 2010 hade han varit spaningsledare i mer än tolv år. När han sa att det fanns brister i vissa delar av utredningen så visste han vad han talade om och hans kritik av tidigare misstag var väldigt exakt. Det han var ute efter i det här fallet var det som nödvändigtvis borde ha gjorts i princip direkt efter mordet, det skulle ha hållits förhör med vittnena på Sveavägen med specifika frågor om vilka andra personer på platsen de kunde påminna sig.

Sådana förhör är ju beroende av att vittnenas minnesbilder är så färska och oförstörda som möjligt. Söderblom kunde inte gärna ha kunnat kompensera för detta mer än ett år senare. Även om han fått med sig ett antal medarbetare och satt igång och verkligen hört vittnen – på ett förhoppningsvis omdömesgillt sätt dessutom, ett som inte var alltför präglat av att det gällde att hitta kurdiska mördare – så hade vittnenas ursprungliga minnesbilder delvis bleknat bort eller ersatts av olika pålagringar.

Med andra ord: Krusell må ha yttrat sig välvilligt om Söderbloms kapacitet som utredare. Och Söderblom hade säkert visat prov på kompetens under sin yrkeskarriär. Men det har knappast någon relevans för det vi diskuterar här – nämligen i vilken utsträckning Palmeutredarna hade skaffat sig en systematisk överblick över vilka personer som befunnit sig på mordplatsen minuterna efter dådet mot statsministern.

Det andra problemet med att hänvisa till Ingemar Krusell som en sorts motvikt mot Stig Edqvist handlar om den påtagliga möjligheten för att Krusells omdöme kan ha påverkats av dennes egen 100-procentiga uppslutning bakom utpekandet av Christer Pettersson.

Jag hade en del kontakt med Krusell och minns honom som en trevlig person på många sätt – och för all del som en av de mera seriösa förespråkarna för teorin att Christer Pettersson var Palmes mördare. Men han hade utan minsta skymt av tvekan bestämt sig för att sanningen om Palmemordet var att Pettersson var gärningsmannen. Så här lyder ett par typiska citat från hans bok Palmemordets nakna fakta:

Sanningen har utkristalliserats i den fastställda gärningsmannaprofilen, och den har konturerna av Christer Pettersson. Det är den nakna sanning som finns kvar sedan det ena efter det andra utredningsuppslaget ’klätts av’ i utredningen om mordet på Olof Palme. (Sid 16)

Någon annan gärningsman kan aldrig komma i fråga. När jag själv lämnade Palmeutredningen 1990 hade jag insett att jag inte kunde fortsätta att söka en sanning som vi redan funnit i förundersökningen mot Pettersson. (Sid 336)

Det här andas, tycker jag, en farlig trosvisshet.

Om Söderblom också hade samma trosvisshet när det gällde Pettersson vet jag inte. Men ganska snart efter sitt arbete med PKK-spåret hade han i alla fall – i likhet med Krusell – placerat sig bland dem som gick i spetsen för att få Christer Pettersson fälld för Palmemordet.

Det var Söderblom som satt som förhörsledare när Pettersson kommit in till polishuset på morgonen den 14 december 1988. Och det var han som då delgav Pettersson misstanke om mordet på Olof Palme och mordförsök på Lisbeth Palme.

Ännu ett år senare gjorde han precis vad som förväntades av honom när han vittnade i hovrätten om att hans i det läget besvärande PM om PKK-spåret var en ren skrivbordsprodukt utan förankring i verkligheten.

Det vill säga: om Krusell lovordat Söderbloms insatser som utredare på det sätt som TP vill ge intryck av, hur mycket är det värt egentligen? I synnerhet när inte ens Söderblom själv hävdat att hans inläsning från hösten 1987 kunde beskrivas som en utredningsinsats av betydelse?

Det kan tyckas lite omotiverat att ägna så här stort utrymme åt en till synes perifer aspekt av diskussionen om Skandiamannen. Men TP:s häpnadsväckande upphaussning av Jerker Söderbloms insatser i Palmeutredningen är intressanta, menar jag. De speglar att han börjar få så ont om argument så att han närmast reflexmässigt går emot mina synpunkter vart det än leder honom.

I vilket fall, i botten på den här diskussionen om värdet av Söderbloms inläsning av vittnesmål ligger ju den centrala frågan: var befann sig Skandiamannen minuterna efter mordet. Och medan jag hållit på att skriva detta inlägg har det kommit in en kommentar till bloggen från signaturen Emma, postad 181118 1823, som direkt har med den saken att göra.

Emma koncentrerar sig på de uppgifter som finns i förhören om livräddningsinsatserna.. Och hon visar – vad jag kan se – att det finns flera vittnen vilkas kommentarer mycket väl tycks syfta på begränsade försök från Skandiamannen att delta i livräddningsarbetet.

I så fall var han där, bland de andra vittnena.

10) Skandiamannen är harmlös och kan inte vara mördaren. Jag påpekade att TP:s egen research bland bekanta och arbetskamrater till Skandiamannen visade att dessa hade svårt att tro att han kunde vara gärningsmannen, han var helt enkelt fel typ. TP gör i sitt svar om det till att dessa personer skulle ha varit Skandiamannens personliga vänner och att de helt enkelt hade intresse av att försvara hans rykte.

Jag blir lite överraskad över detta. TP har i sin bok beskrivit Skandiamannen som en lite udda figur, en socialt inkompetent och psykiskt komplicerad person som lätt kom på kant med sin omgivning. Hur kan den beskrivningen förenas med att när TP frågar runt om Skandiamannen som person bland dem som kände honom så träffar han på idel vänner som av lojalitet backar upp den avlidne?

Där har vi de tio punkterna.

Mitt intryck är att Thomas Pettersson börjar få slut på argument. Och jag tänker mig att det är förklaringen till att han spontant höjer rösten, det vill säga kommer med anklagelser om bristande hederlighet från min sida.

*  *   *

Det är dags att börja avrunda den här debatten. Thomas Pettersson är välkommen att skriva ett avslutande svarsinlägg på min blogg. Ifall han inte väcker några stora helt nya frågor kommer jag då för egen del att nöja mig med några rader i kommentarsfältet – i den mån jag anser att det behövs.

Och givetvis kommer kommentarsfältet även i fortsättningen att vara fortsatt öppet för alla som har ytterligare synpunkter eller frågor att bidra med.

 

191 reaktioner på ”Thomas Pettersson höjer tonläget – har argumenten tagit slut?

  1. Det som utlöste den här debatten var en kritiskt granskande recension av Den Osannolika Mördaren så nu undrar jag om du tänker recensera Jan Stocklassas bok på samma sätt?

  2. Jag tycker det är synd att man inte utredde Skandiamannen ordentligt 1986, då hade åtminstone en lös tråd blivit avklarad. Man kan inte låta bli att fundera på vad som hade hänt om ägnat PKK mindre tid och andra spår mer tid.Holmer verkar ha tagit på sig själv för mycket arbete och för stor roll i utredningen.

  3. Jag tackar för omnämnandet i texten Gunnar!
    Ibland är jag grundlig när jag börjar rota i saker, och jag har återigen rekognoscerat på Sveavägen och kommit fram till följande slutsats:

    Palme borde inte ha lämnat bokhandeln utanför Grand så tidigt som 23.15 om han hållit samma fart som tidsberäkningen Länninge gjorde då han vallade med NF.

    I ett relativt långsamt promenadtempo med tio sekunders uppehåll vid Sari tog sträckan bokhandeln – mordplatsen 4 min 35 sek
    Det innebär att starttiden från Grand borde ha varit mellan 23.16-23.17.
    Eftersom Lisbeth säger att de höll ett relativt högt tempo, och att inga stopp gjordes på vägen, så har jag nu tiden 23.17 som utgångspunkt i min beräkning. Det krymper ytterligar Grand/Skandiamannens redan obefintliga möjligheter att åstadkomma det TP hävdar i sin huvudhypotes, vilket vi kommer att få se

    Promenadtiden fram till butiken Sari där Palme enl Lisbeths vittnesmål uppehöll sig ”högst tio sekunder” tog i denna rekonstruktion 2 min 35 sekunder. Det är alltså knappt två min kvar till mordplatsen.
    Om vi på ett för TP mycket gynnsamt sätt försöker beräkna Grand/Skandiamannens promenad utifrån Palmes dito, så kan vi ge Grand/Skandiamannen ett försteg på en hel minut. fram till Sari trots att han i början måste ha varit Palme i hasorna. Han har alltså passerat någonstans på vägen.
    Om vi antar att han nått bakdörren på Skandiahuset två minuter efter avfärd från Grand, alltså en halv minut innan Palme ens kommit till Sari, så borde han ha varit vid bakdörren runt 23.19. Alltså samma minut som TP hävdar att han stämplade ut.

    Sträckan mellan Grand och bakdörren är totalt 300 m.
    300 m på 120 sekunder är mycket snabbt, och betyder att han måste ha sprungit.

    Kl 23.19.45 lämnar paret Palme Sari och börjar gå söderut.

    För att Skandiamannen ska kunna befinna sig i den positionen han befann sig vid Nicolas observation bör han ha lämnat Skandia ungefär samtidigt som makarna Palme befann sig utanför Svensk Hemslöjd, alltså ca 23.20.00
    En minut efter att han gått in genom okänd bakdörr på Luntmakargatan.

    Om det är den larmade gröna dörren som omtalas i förhören med Skandiapersonalen, så nås den från garaget, men för att komma dit måste en låst grind och en låst dörr i garageporten passeras.
    Dörren låg under markplan, och enl väktare Henry O måste man från receptionen ta en hiss och gå längs en lång korridor för att komma till garaget.
    Sträckan han bör ha gått inne i Skandiahuset är i meter räknat ca 120 meter.

    Oavsett hur man räknar går det inte ihop.
    Skandia/Grandmannen relativt Palme, eller i förhållande till givna tidpunkter för avfärd och och utstämpling.
    Inte ens med god vilja.

    Detta får bli mitt sista ord i just denna diskussion. Bollen ligger hos TP nu.

  4. Skulle vilja dryfta en detalj som jag inte vet om den har kommenterats och det är frågan om handskar. Den finns ju en del utomhusbilder på Skandiamannen och där är han ”barhänt”. Vad är sagt om mördaren? Bara händer borde väl kunna varit ett signalement. Den springande mannen på David Bagares gata ska ju enligt Yvonne ”fipplat” med en väska. Svårt är det att stänga o öppna en väska springande, men ännu svårare med handskar…..säger väl kanske inte så mycket men undrar om detaljen nämnts i sammanhanget.

  5. Tack Gunnar! Jag ligger långt efter många andra när det gäller kunskaper i ämnet, att jag kanske kunde bidra med något är glädjande.

  6. Det finns ett antal personer som passerat mordplatsen minuterna innan brottet: Inga Å, Anja L, Rolder, Hellgren och Schaeffer.

    Jag hittade protokoll från vittnesförhör med Inga Å på Lennart Remstams blogg.

    Men hur är det vittnesmål från de andra personerna? Jag befarar att de inte är offentliga. Någon som vet?

    (Jag visste inte på vilken bloggartikel jag skulle skicka frågan så jag tog den mest aktuella).

      1. Noterbart är att GMP beräknar klockslaget då Palme passerar grillkiosken och Sveavägen till 23.17, och klockslaget för mötet med Nicola F till 23.20 (!)
        Det är en sträcka på högst 90 m inkluderat korsandet av gatan.

        Det korta uppehållet vid Sari inräknat, så tycker jag nog att det är en och en halv minut för mycket mellan dessa båda punkter.

        LP har väl – så vitt jag känner till – inte gjort gällande att de gjort några längre stopp för passerande bilar?
        Den beräknade avgångstiden från Grand 23.15 är boven i dramat. Det borde ha varit ca 23.16.45 om det ska stämma.

        Ser också att man går strikt efter bankomatklockan när man fastställer uttaget för Åsa G. 23.16.
        Vad är underlaget för detta tro?

  7. Gunnar

    Nedan svar från dig är både oväntat och tråkigt och för tankarna till Thomas Petterssons ”Har argumenten tagit slut?”.

    ”Därför ställer jag nu en fråga väldigt tydligt till dig Mikael. Har du verkligen tillgång till själva redovisningen från den 3 mars 1986 – eller drar du bara den DJÄRVA slutsatsen att samma mening som du citerar från Söderströms föredrag i ABF-huset också återfinns i den tidigt lämnade redovisningen?”

    Den 28 december 1986 intervjuades Gösta Söderström i Expressen och berättade: ”Första larmet är att vi söker en man i blå täckjacka. Sedan larmar vi om en man i lång rock och mössa med öronlappar”

    I jämförelse med ABF-presentation 1987 saknas ”yngre” i första signalementet och ”äldre” i det andra.

    Av Söderströms presentation måndag den 3 mars 1986 framgår att han larmat ut två olika signalement. Gösta S kan i bästa fall haft en kaotisk söndag på sig att förbereda sitt möte med sina chefer på måndagen vilket ger naturligtvis utrymme för att han har utelämnat detaljer i sin redovisning.

    ”Den DJÄRVA slutsatsen” för tankarna till Helins inledning i hovrättsförhöret 1989 med Söderström: ”Du är sjukpensionär?”. Det vill säga att Helin försöker skapa osäkerhet kring Söderströms trovärdighet.

    Som du vet, i egenskap av journalist eller annan skribent, fyller man på sitt skrivande efter hand när fakta framkommer om det är fakta. Gösta Söderström hann antagligen aldrig få med ”äldre” eller ”yngre” i sin rapport 48 timmar efter det chockartade och kaotiska morddramat.

    Eller Gunnar, menar du att han har lagt till ”äldre” och ”yngre” för att komma i bättre dager? Eller att han är inblandad i mötesscenariot och utelämnandet eller tillägget av ”äldre” och ”yngre” förklarar oklarheterna kring Göstas tidsangivelser?

    Jag tycker att dina inlägg gällande Skandiamannen, trots faktabaserade motargument, aldrig svarar på dem riktigt utan fortsatt glider undan FAKTA FRÅN BROTTSPLATSEN.

    Nedan Skandiamanscenario är starkt kopplat till brottsplatsen och vad som är känt nu 2018 vilket medför att antagandena, osäkerheterna blir trovärdigare i jämförelse med om de inte haft något samband med mordplatsen.

    Ingen har hittills lyckats förklara trovärdiga alternativ till scenariot.

    *** SCENARIO SKANDIAMANNEN PER 2018-11-23 ***

    Fredag 28 februari 1986
    — 23.19 —
    – Skandiamannen stämplar ut från sin arbetsplats på Skandia på Sveavägen 44, 60 meter norr om korsningen. Han har låst sitt kontorsrum och är på väg på en veckas vintersemester i Idre.
    – Han 52 år, högerhänt, 182 cm lång, väger omkring 80 kilo och har ljus hy utan skägg.
    – Skandiamannen är klädd i en mörk trekvartslång tunn rock, har keps med öronlappar som knäpps ovanpå samt bär en mörk handledsväska i fast form i storleken 15 * 22 cm.
    – Han har reumatism i knäna och är närsynt och bär stålbågade glasögon vid behov.
    – Skandiamannen har en militär bakgrund bakåt i tiden och har tävlat i pistolskytte.
    – Hans granne som han umgås flitigt med är vapenhandlare och har också varit inom det militära, bl.a. verkat i det amerikanska försvaret, en äkta ”true blue” enligt hans dotter.
    – Skandiamannen har tidigare varit kommunal politiker för Moderaterna i sin mörkblåa hemkommun Täby där Sverigedemokraterna ännu inte tagit plats.
    – Han har aldrig haft problem med rättvisan.
    – Skandiamannen är alkoholpåverkad efter att bl.a. ha varit ute och ”druckit middag” tidigare på kvällen.

    — 23.20 —
    – Musikläraren Inge M, 31 år parkerar sin bil på Tunnelgatan och ser i motljus på omkring 40 meters avstånd butiken Dekorimas skyltfönster. Under tiden från att han har stannat fram till klockan 23.21,30 hinner hans medpassagerare Susanne göra två problemfria bankomatuttag i följd och gå de tiotal meterna tillbaka till bilen..

    — 23.21 —
    – Den omaskerade Skandiamannen mördar Olof Palme med ett skott. Officiellt är klockan 23.21,30.
    – Hans andra skott missar och skadar bara Lisbeth Palme lindrigt.
    – Flertal av vittnena uppfattar att gärningsmannen är omkring 1 dm längre än Olof Palmes 174 cm, är högerhänt och bär ett mörkt tunt fladdrande knälångt ytterplagg.
    – Lisbeth Palme ser gärningsmannens ansikte på kort avstånd men kan inte uppfatta anletsdragen p.g.a. ljusförhållandena. Det ”konstiga ljuset” gör att hon inte ens kan se vilken färg det är på skyttens ytterplagg.
    – Konstruktören Anders B är alkoholpåverkad och ser mordet på ett par meters avstånd. Han blir rädd och springer och ställer sig i utrymmet framför Dekorimas ingång. Han har en ljus mössa med upprullad kant.
    – Taxiföraren Anders D, 28 år som är nykter och ser mordet på tjugo meters avstånd och följer dramat tills skytten har försvunnit in i gränden.
    – När poliserna anländer till brottsplatsen 23.24 lämnar Anders följande signalement på gärningsmannen: Äldre man, klädd i lång överrock och hade mössa med öronlappar.

    – Skandiamannen flyr in i Tunnelgatans gränd. Han har närmast till högra passagen förbi barackerna men upptäcker silhuetten av en ung man stå längre in, d.v.s. den nyktre kartarkivarien Lars J, 25 år. Skandiamannen väljer därför att springa till vänster om arbetsbodarna istället (Se rekonstruktionsfoton).
    – Han vänder sig om och tittar bakåt.
    – Den psykologutbildade Lisbeth Palme ser att skytten har en vaggande och lätt studsande löpstil som är typiskt för alkoholister.
    – När Skandiamannen kommit fram till Luntmakargatan ser Lars J honom snett bakifrån på några meters avstånd och uppfattar att han har keps.
    – Eftersom Christer Pettersson var ”polisiärt uppklarat” försökte utredarna övertyga Lars 1988-89 att det var Pettersson som sprang förbi honom, men den modige Lars orkade stå emot.
    – Expressen visar för Lars i augusti 2018 SVT Rapports filminslag den 6 april 1986 med Skandiamannen och Lars konstaterar: ”Det känns mycket möjligt att det var han. Jag kan inte vara hundra procent säker men allting stämmer ju. Stilen, klädseln och kroppen. Ryggtavlan ser bred ut precis som jag beskrivit. Längden kan också stämma. Mannen jag såg var huvudet längre än mig, det vill säga runt 180 centimeter. Även kepsen och mörka jackan stämmer.”

    — 23.22 —
    – Skandiamannen flyr uppför trapporna på Brunkebergsåsen.
    – Lars förflyttar sig till hörnet vid ”Kulturhuset” (Luntmakargatan 14) och ställer sig vid/på ett ”Rikstelefon-brunnslock” för att kunna följa gärningsmannens flykt uppför.
    – Lars är själv inte medveten om att han står vid ”Kulturhuset” utan kommer i förhör den 3 mars att uppge att han stod vid början av trappan som är belägen tjugo meter öster om ”Kulturhusets” hörn. Först i förhör den 4 april blir Lars placering vid ”Kulturhusets” hörn klarlagd.
    – Skandiamannen når trappkrönet och tittar bakåt igen och ser att personen som han sett under flykten står vid ”Kulturhuset” och att han dessutom hoppar åt sidan.
    – Lars börjar springa uppför trapporna efter gärningsmannen.

    — 23.22 – 23.23 —
    – Yvonne N, 30 år har tillsammans med Ahmed Z, 35 år besökt en marockansk nattklubb på Johannesgatan 8 uppe på Brunkebergsåsen.
    – Efter att ha lämnat den och kommit ut på David Bagares gata ser Yvonne en man uppe på Malmskillnadsgatan.
    – Av mannens position på gatan verkar han komma från trappan ned till Tunnelgatan (Se rekonstruktionsfoto).
    – De möter den flyende Skandiamannen med tunn fladdrande mörk trekvartslång rock ungefär vid David Bagares gata 26 B.
    – De 89 trappstegen, alkoholen, det hala underlaget och reumatismen i knäna gör att Skandiamannen nu springer långsamt och klumpigt trots att det är nedför. Lågskorna med de ljusa sulorna som Anders B sett ger dessutom inte något bättre fotfäste, utan tvärtom.
    – Yvonne lägger märke till mannen, dels för hans jagade beteende då han vänder sig om flera gånger och dels för att han försöker stoppa ned något i sin cirka 15 * 20 cm stora mörka väska i fast form utan att verka lyckas.

    – Yvonne berättade i ett senare förhör, den 30 januari 1987, när polisen visade henne ett foto av Skandiamannen att kroppshyddan, längden, skorna och inte minst handledsväskan stämde, men däremot inte rocken som hade varit tunnare och fladdrade mycket. Att det inte stämde berodde på att polisen inte visat det foto på Skandiamannen hur han var klädd den 28 februari med tunn rock utan istället valt ett foto på honom där han bär en tjock rock!
    – Detta blev klarlagt först 2017 efter att Thomas Pettersson rett ut det åt Palmegruppen!
    – Thomas P redde också ut 2017 att Chevamannen Leif L inte har talat med Skandiamannen efter skotten utan att det var BMW-ägaren Jan-Åke S som Leif L pratade med.

    – Galenskaperna med Yvonnes och Leifs förhör 1987 ledde till att Skandiamannen fick alibi för att ha befunnit sig på mordplatsen efter skotten.
    – Följden av det blev att Christer Petersson dömdes till livstids fängelse av tingsrätten och trettio bortkastade års mordspaning.
    – Poliser la ner hela sin själ under många år för att fortsatt finna bevis för CP:s skuld och i ett uttalande 1991, baserat på galenskaperna från förhören 1987, påstår Hans Ölvebro att han vet att Skandiamannen inte är gärningsmannen!

    – Efter mötet med Yvonne och Ahmed försvinner Skandiamannens spårlöst nedför David Bagares gata. Tog han vänster in på Johannesgatan eller fortsatte han ner mot Regeringsgatan?

    — 23.26 – 23.28 —
    – Kommissarien Gösta Söderström och mordplatsvittnena blir medvetna om att offret är Olof Palme sedan den innan inte kontaktbara Lisbeth Palme skrikit det åt Söderström.
    Ett tjugotal personer finns nu runt brottsplatsen vid östra delen av korsningens mellan Sveavägen och Tunnelgatan.
    Ambulanserna lämnar för avfärd till Sabbatsbergs sjukhus.

    — 23.40 —
    Skandiamannen återkommer till Skandia och väktarna och berättar upphetsat ”Dom säger att Olof Palme har blivit skjuten” och återger detaljer som han har hört av ”Dom”.

    Lördag 1 mars 1986
    — 12.20 —
    – Skandiamannen lyssnar på Hans Holmérs första presskonferens där det vaga signalementet kompletterats med Skandiamannens keps med uppvikta öronlappar.

    – Skandiamannen inser nu att han snart är fast. Han kommer på att ”förväxlingsalibit” är hans enda chans, d.v.s. att misstänkliggöra Lars J.
    – Han ringer därför till polisen och placerar sig bevisligen själv på mordplatsen då det är bara gärningsmannen som kan känna till att Lars stod vid ”Kulturhuset”.

    – Skandiamannen kan inte ha hört ”Kulturhuset” från Lars, Lisbeth Palme eller något annat vittne.

    – Återstår då att Skandiamannen befunnit sig på mordplatsen efter skotten som vittne.

    – Då måste han ha stått så han såg RAKT in i gränden.
    – Där stod han då med ett tiotal andra mordplatsvittnen på en mycket begränsad yta där det inte gick att gömma sig. De i sin tur har kunnat pekas ut av en eller flera av de andra vittnena.
    – Däremot kommer ingen ihåg Skandiamannen. Han har pekat Lisbeth Palme och Anders B, de två vittnena som mördaren kunde se före skotten.
    – Skandiamannen beskrev Lisbeth Palme som kontaktbar och Anders B som märkbart onykter upprepande säga: Är det Palme, är det Palme….
    – De andra vittnena har beskrivit att Lisbeth inte var kontaktbar och Anders som tystlåten och chockad.
    – Vad hade Skandiamannen för skäl att ljuga om deras beteenden om han var kvar på mordplatsen?
    – Gösta Söderström ankom någon minut efter att Lars J försvunnit ur synfältet och börjat jaga uppför trapporna.
    Han beskriver brottsplatsen tydligt i nedan hovrättsförhör den 9 oktober 1989.

    1. Tack, Mikael, för ditt långa svar på min enkla fråga.

      Svaret är alltså – för den som läser noga – att du inte alls kan belägga ditt tidigare bestämda och upprepade påstående om att kommissarie Söderström den 3 mars 1986 rapporterat om ett vittnesmål om en ”äldre” gärningsman.

      Du spekulerar i stället nu om att Söderström kan ha haft ”en kaotisk söndag på sig att förbereda sitt möte med sina chefer på måndagen vilket ger naturligtvis utrymme för att han har utelämnat detaljer i sin redovisning”.

      Det vill säga: du tror dig veta vad Söderström borde ha rapporterat. Och när du inte hittar stöd för att han har gjort det så är det han som har gjort en miss.

  8. Det framförs ju ofta att Skandiamannen har fel om Anders B:s beteende. Han skulle varit tyst och chockad och inte pratig som Skandiamannen hävdar. Men i förhöret 13/3 med Hans J uppfattar jag att det kan vara Anders B han pratar om. Någon med ”blåställ, chockad, han hade stått där direkt, lite kraftig, måste ha sett mer, mörkhårig”. Passar ju bra på Anders B. Om det är så passar det ju in bra på hur Skandiamannen beskriver situationen.
    http://www.itdemokrati.nu/page36r.html

  9. Jag tror att det leder käpprätt fel att bokstavstolka SE precis som övriga vittnen.
    Han säger något i stil med att:
    När jag kommer i höjd med en annonspelare”.
    Det behöver kanske inte ha varit så exakt?
    Kan han t.ex ha varit 10-15 meter norr om annonspelaren när skotten föll, och fortsatt några meter innan han sneddade in till Götabankens fönster, för att kolla på klockan.
    (En rörelse som nämns först i hovrätten, men kan ändå vara riktig).

    Götabanken låg ca 7 m norr om annonspelaren, så om han hade varit exakt vid annonspelaren hade han blivit tvungen att backa lite, vilket han inte påstår, och det skulle ju också se lite underligt ut.

    Hur man upplever saker är subjektivt, och det finns hur många vittnen som helst som kommer med oprecisa uppgifter om vad som hände innan mordet utan att bli speciellt ifrågasatta.
    Är man disträ och har fokus på annat blir det lättat förstå.

    Inge M ser inte mer än ca 5 m norr om annonspelaren, och har full fokus på vad som nu händer i hörnan.
    SE är möjligen synlig ute i periferin nu, och när han fortsätter sin promenad efter att ha tittat på klockan kan hela detta avsnitt av trottoaren varit dolt av bilar.
    Vi har Hans J, vi har Leif L, men vi har också Jan-Åke S som något senare passerar mordplatsen innan han stannar strax norr om korsningen i närheten av annonspelaren…
    Det står också parkerade bilar längs kanten.

    Sedan säger SE olyckligtvis att det tog 6-7 sekunder för honom att gå med skyndsamma steg till mordplatsen, och den sannolikt allt för bokstavliga tolkningen som många kanske gör är att han står vid Olof Palmes fötter 6-7 sekunder efter skotten.

    Om man försöker föreställa sig hans promenad utifrån det ändå ganska sannolika scenario jag beskriver, så blir slutsatsen att han kan ha befunnit sig 40 m från mordplatsen när skotten föll.
    Lägg till sneddandet och klocktittandet, så borde han varit framme tidigast en halv minut efter skotten.

    Eftersom Anders B befann sig endast fem meter bakom makarna Palme, så blir alla funderingar om varför de inte ”krockade” vid skyltfönstret helt betydelselösa. När Skandiamannen passerar Anders B står han redan dold inne i porten.

    Är det inte troligt att den osannolike mördaren är en skapelse av en kombination av vaga och oprecisa vittnesuppgifter, kombinerat med missförstånd, och dålig föreställningsförmåga hos uttolkaren?

    1. Jag håller helt med. Risken är att man låser sig exakt vid ett metertal och om man förutom det har ett favoritscenario så kanske man använder dessa måttuppgifter slaviskt för att bevisa sin sak. Jag har precis läst Anna Hages bok och där skriver hon ju just om detta, hur svårt det är i en vittnessituation att vara exakt. Hon berättar om en rättegång där hon pressas om uppgiften hur långt mördaren hunnit ifrån Palme. Hon har då ytterst svårt att måttsätta svaret.

  10. Off topic – Kommentar/fråga riktad direkt till Gunnar.
    Använde sökfunktionen på bloggen och sökte på ”Paul Smith” och detta inlägg var det enda som kom upp, där Du uppger att Du även faktagranskat Paul Smiths bok/böcker. Hans böcker finns ju tyvärr inte på svenska och verkar inte längre gå att köpa. Därför har jag ett litet önskemål – att Du skriver ett inlägg om Smiths teorier. Tror det skulle vara av stort intresse för flertalet av bloggbesökarna.
    Har läst en del på hans egen blogg, men den stundtals mycket otrevliga tonen mot anda som skriver och funderar runt mordet, gör att den ter sig oseriös. Antar att tonen i böckerna är mer saklig.
    Hur som helst vore det oerhört intressant att få läsa ett sammandrag av vad han anser och vad Du i Din tur anser om hans teorier.

    1. Nej, jag har aldrig faktagranskat Paul Smiths böcker, jag vet inte vad du hittat för text där det skulle låta som om jag gjort det. Däremot hade jag för en del år sedan lite utbyte av tankar och information med honom.

      Det vore kanske bra om jag skrev något vid tillfälle, men det ligger inte högst på min lista just nu.

      Kort sagt kan det väl sägas att han säger sig vara övertygad om att det är en numera avliden man vid namn Christer A som är Palmes mördare. (Christer A tog sitt eget liv 2008.)

      Förutom i Smiths böcker och på hans egen blogg kan man läsa om Christer A i Granskningskommissionens betänkande, sid 955ff. Där kallas han GH.

      Det finns naturligtvis omständigheter som är intressanta när det gäller Christer A. Och om vi väljer att föreställa oss att mordet är begånget av en ensam gärningsman framstår han som en personlighetstyp som man skulle kunna tänka sig var motiverad och kapabel att utföra ett sådant dåd.

      En annan intressant sak med honom är att han haft en magnumrevolver som inte blivit provskjuten. När han till sist pratade med polisen om den sa han att den inte längre var i hans ägo – han hade sålt den till en okänd person. Det låter ju rätt märkligt. Å andra sidan var det kanske inte världens bästa lögn om han ville ge en acceptabel förklaring till varför han inte kunde visa upp vapnet. Det vill säga: det låter så dumt så att det till och med skulle kunna vara sant.

      Min väsentliga kritik mot Smith är att han är så omotiverat tvärsäker fast han inte får ner Christer A på brottsplatsen. Och att han viftar undan omständigheter som pekar på en mordkomplott.

      1. Det var följande stycke jag feltolkade när jag skummade inlägget efter Paul Smiths namn:

        ”Det kan tilläggas att jag gärna hade åtagit mig att faktagranska Thomas Petterssons bok också om författaren och förlaget hade frågat.
        Och det är ingen ny inställning från min sida. Tidigare har jag till exempel gett författaren Paul Smith en del hjälp i hans efterforskningar kring den Palmehatande aktiespekulanten Christer A.”

        Det är Smiths ”omotiverade tvärsäkerhet” som gör att hans inlägg ofta känns direkt otrevliga, men det är givetvis min personliga uppfattning.

        Personligen är jag övertygad om en komplott, men det hindrar inte att jag uppskattar ordentliga utredningar även om folk som pekas ut som ev ensamma gärningsmän, eller personer som ständigt förekommit i periferin av utredningen. Som nu senast i Stocklassas bok tex – Wedin och Enerström (även om jag anser att mycket missades ang just Enerström). Och det finns fler liknande herrar man gärna skulle läsa mer om och som förekommer direkt eller indirekt i utredningen eller i diverse spekulationer. En ny personlig favorit, men som verkligen är perifer i detta sammanhang, är ”advokat” Karl Göran Edquist/Borgenstierna. (Lite om honom på denna länk: https://www.flashback.org/t2807628 )
        Och det finns fler exempel. Men det är givetvis ogörligt att göra gedigna utredningar på alla namn som figurerat i alla spekulationer och teorier, oavsett hur intressant det vore.

        Men just när det gäller Christer A så har ju Paul Smith redan gjort jobbet så att säga, precis som Pettersson gjort om Skandiamannen och Stocklassa om Wedin och Enerström. Smiths tonfall på den egna bloggen tyder inte på någon större objektivitet eller ens vilja att diskutera teorin. Jag tror inte någon är 100% objektiv när det gäller Palme-mordet, vi har alla våra favoriter, men Ditt omdöme litar jag på i fallet, likaså att Du är så objektiv som möjligt.

        Har all förståelse i världen för att Christer A inte står högst upp på Din prio-lista till bloggen. Även om det i sin tur givetvis inte innebär att han per automatik är ointressant i sammanhanget. Ordentliga utredningar innebär ju om inte annat att man i bästa fall kan avföra folk ur ekvationerna.

        Så – även om ett inlägg om Christer A står långt ner på Din prio-lista, så hoppas jag på ett rejält inlägg om honom i sinom tid. Ser med spänning fram emot det!

        1. Det är bara att instämma.
          Sedan ovanstående inlägg skrevs så har det ju dessutom tillkommit ny information när det gäller Gärningsmannaprofil nummer åtta.
          Gunnar,jag har tidigare skrivit och önskat en rejäl genombelysning av hypotes CA från dig.
          Du höll med om att sådan fortfarande saknas och att sådan borde göras från den allmänt kritiska utgångspunkt varifrån varje hypotes kring mordet på OP bör utvärderas.
          Gunnar skrev vid tillfället att sådan eventuellt skulle få plats i den nya bok som jag utgår ifrån att Herr Wall nu färdigställt eller eventuellt lägger sista hand vid.
          Kommer det en genomlysning av hypotes CA i din kommande bok,Gunnar?

          Om inte,får man önska sig att du här på din eminenta blogg istället gör sådan?

          Jag vill för övrigt göra reklam för Mark Pennartz senaste alster om just individ CA…om jag får.
          Boken är tyvärr på holländska,vilket ytterligare understryker behovet av att någon respekterad skribent gör en genomarbetad analys av hypotesen på svenska.

          Jag vidhåller att hypotes CA ligger i närmast total medial skugga i det land som bäst skulle förtjäna det motsatta.Personligen så vidhåller jag att sett över Motiv-Medel-Möjlighet så är hypotesen högintressant plus att den håller ihop på ett mera gediget sätt än alla andra hypoteser.

          Det är stora ord..och jag hoppas på att du Gunnar kollar igenom om det ligger sanning bakom dessa eller om hypotes CA inte är så stark som den för närvarande förefaller vara(för mig i alla fall,och en del andra också dristar jag mig till att säga).

          1. Jag håller på med en bok, men den är långt ifrån klar. Jag kan inte lova att det kommer en genomlysning av hypotes CA i boken, det är inte något huvudmotiv i alla fall. Det finns andra saker som jag tycker är mer angelägna.

            Det betyder alltså inte att jag säger att det skulle vara oväsentligt om någon gjorde en grundlig research i just den här delen av Palmeutredningen. Men det finns många frågor med anknytning till statsministermordet där det återstår mycket att göra. Och varken jag eller någon annan kan klara av att ta itu med allihop själv.

            Den som anser att det krävs en genomlysning av en viss hypotes, det må vara den som handlar om CA eller något helt annat, kan ju överväga att göra en sådan genomlysning för egen del.

            För övrigt är det ju inte så att inget är skrivet i ämnet. Det finns flera böcker av den danske författaren Paul Smith som handlar just om den här hypotesen. Har är en varm anhängare av den ska det tilläggas. Men kanske är du, i likhet med mig, skeptisk till Paul Smiths sätt att resonera?

            1. Personligen så föredrar jag Mark Pennartz.
              Paul Smith har åtminstone förr om åren haft en olycklig tendens att likt TP till exempel spekulera lite för mycket.Hans generalmiss från 2012(tror jag)när han påstod att CA skulle ha åkt lyxbil mellan biografen Grand och brottsplatsen(för att passa in i Dekorimamansscenariot)innebar att boken sablades i sin helhet.
              Det krävs inte mycket felaktigheter för att folk skall dra öronen åt sig.Dessutom så hade Leif GW,som var den person som uttalade sig om Smiths bok,eventuellt förväxlat med något annat..åtminstone enligt Smiths hemsida.
              Såsom du påpekar är dessutom hans böcker på danska.Mark Pennartz skriver på holländska.
              Det är inte många svenskar som är beredda att ta det steget att läsa litteraturen på något annan språk än svenska och eventuellt engelska.Det blir sålunda inga recensioner och det blir ingen diskussion här i landet.
              Det är både olyckligt,plus att det egentligen är väldigt konstigt kan man tycka att den litteratur som utkommer i ämnet hypotes CA kommer på andra språk än svenska.

              Tänk om TPs alster gällande Skandiamannen till exempel endast kommit ut på holländska?
              Jag undrar om ens KP m.fl överhuvudtaget hade fört fram SE på den famösa presskonferensen om så varit fallet?

              Nåväl,det är min uppfattning att Mark Pennartz har bättre koll på grejerna än vad Paul Smith har plus att Pennartz har bättre kontakt med folk som kan föra hypotesen vidare.

              Jag kan bara konstatera att det är olyckligt att ingen svensk skribent verkar vilja ta i hypotesen med tång.
              Man måste ju fråga sig varför?
              Kanske är det som Mark Pennartz säger i Palmemordspodden(tror jag att det var).
              Det finns egentligen ingenting som pekar emot att GH var gärningsmannen.
              Det finns naturligtvis inga spännande utstämplingstider att analysera,det finns inga orimliga gärningsbeskrivningar att verbalt slå sönder.Kanske beror det på sådana här faktorer att ingen svensk skribent verkar ha minsta lust att skriva om hypotesen?
              Vad vet jag?
              Jag vet bara att det råder en skriande brist på analyser runt hypotes CA från skribenter som har renomme gällande Palmemordet.Det var därför som jag tyckte att det bara kunde vara av godo om du Gunnar skulle göra sådan,men du gör alldeles naturligt självfallet som du vill.

              Återstår vad jag förstår att försöka få Mark Pennartz relativt nyutkomna bok utgiven även på svenska.
              Enligt uppgift från författaren själv så skall det kosta 100K.Då böcker i ämnet Palmemordet säljs i begränsad upplaga så får vi väl försöka att lösa problemet via crowdfunding eller på något annat sätt.

              Mark Pennartz bok kommer då att ståta allena på den svenska marknaden när det kommer till hypotes CA.

              Det vore fortfarande väldigt underligt att det i sådant fall skulle förhålla sig så..men det är ju bättre än ingenting såsom nu är.

              1. Jag håller gärna med om att utifrån det vi känner till så kan inte CA uteslutas som gärningsman.

                Det finns däremot – förstås – ett antal uppgifter som pekar i andra riktningar. Sedan är det upp till var och en att värdera de uppgifterna.

                Och det mer allmänna problemet kvarstår. Det finns många personer som förekommit i utredningen och i diskussionen kring utredningen som framstår som tänkbara mördare och som inte kunnat avföras.

                Självklart är det angeläget med uppmärksamhet omkring sådant som är av intresse när det gäller CA. Men jag håller inte riktigt med dig om att det är tyst i den offentliga debatten i den här frågan.

                I den här artikeln i Svenska Dagbladet markerar både den tidigare Palmeutredaren Lennart Gustafsson och psykiatern Ulf Åsgård – en av skaparna av gärningsmannaprofilen – att de tycker att CA är intressant som tänkbar gärningsman.

                Och i det här avsnittet av Hasse Aros podd Fallen jag aldrig glömmer argumenterar han för teorin om CA som Palmes mördare.

                1. Jag tycker nog ändå att det är ett mycket magert material när det nu berör vad som faktiskt är en av de centrala och stora hypoteserna bland folk som är lite mera insatta i labyrinten Palmemordet än vad gemene man är.

                  Jag tror att det behövs en bok i svenska angående ämnet.Det finns mängder av annan Palmelitteratur,men det känns ju en aning frusterande..exempelvis..att det finns flertalet titlar som handlar om teatermord och inte en enda bok på svenska gällande gärningsmannaprofil nummer åtta.

                  Den skevheten upplever jag som att den inte är okay.Särskilt om man som jag vill hålla sig till rakkniv och vad som är det faktamaterial som vi i nuläget har att tillgå.

                  1. Jag har inga invändningar. Och det skulle väl kanske vara naturligt att Hasse Aro eller Ulf Åsgård som visat ett engagemang för den här teorin skrev mer utförligt om den.

                    Med det menar jag inte att det bästa alternativet behöver vara att någon som tror på det här uppslaget är den som skriver om det. Men det är väl samtidigt så att det är de som anser att en övertygande teori har blivit orättvist förbisedd har ett särskilt ansvar att lyfta frågan.

                2. Sedan så vill jag understryka att det närmast alltid är så här svaret blir om man nu efterfrågar kritik emot hypotes GH.
                  Det blir ett allmänt påstående om att det finns andra uppgifter som pekar bort från GH.
                  När du har tid,Gunnar..så vore det intressant att veta lite mera specifikt vad du menar här.
                  Handlar det om dådets övergripande omständigheter..dvs,konspiration före ensam gärningsman?
                  Handlar det om GHs psykologiska profil?
                  Handlar det om signalement från brottsplats och/eller Grand?
                  Osv,osv.

                  Det är lite frustrerande i det stora hela att mötas av den bortviftande handen.Jag finner den allerstädes närvarande när det kommer till hypotesen ifråga.

                  Hursomhelst så kan det inte finnas många förespråkare för vilken annan hypotes det nu vara må som får böna och be om lite specifik kritik.Om jag får så vill jag uppmana alla och envar att komma med specifik kritik gällande hypotes GH…den diskussion som detta kan resultera i kan vara bara av godo tror jag.

                  Jag förväntar mig dock inte så många svar,om ens något.

                  Jag har nog blivit luttrad vid detta laget.

                  1. Det jag syftade på var sådant du känner till.

                    Krister Petersson – och flera med honom – anser ju som bekant att det finns en rad omständigheter som starkt pekar på Stig Engström som gärningsman. Om de har rätt (vilket jag inte tror) så kan inte CA ha varit mördaren.

                    Lisbeth Palme pekade ut Christer Pettersson. Samma sak där, om hon hade rätt (vilket jag inte heller tror) så kan inte CA vara mördaren.

                    Det finns rader av observationer av personer med walkie-talkies både i Gamla Stan och runt Sveavägen under mordkvällen, vilket kan tolkas som att Palme föll offer för en mordkomplott. Om så var fallet är det mindre troligt att CA var mördaren, han har aldrig presenterats som sannolik deltagare i en mordkomplott.

                    Det går att göra listan längre. Men visst: ingen av dessa punkter friar CA.

                    Jag säger som jag sagt i andra sammanhang. Det skulle kunna vara han som mördade Palme. Det skulle å andra sidan kunna vara en rad andra personer också – bland annat ett antal personer som hade likheter med CA: psykiskt instabila och Palmefientliga män med tillgång till vapen. Jag har fått kännedom om en del sådana genom årens lopp. Men jag har inte sett det som min uppgift att skriva utförligt om dem bara för att de skulle kunna tänkas ha mördat Palme.

                    Det mest suggestiva argumentet för att just CA skulle vara gärningsman är väl att han var registrerad ägare av en magnumrevolver men att han inte lämnade in den till provskjutning och till sist uppgav att han sålt vapnet till en okänd person. Frågan är bara hur mycket det pekar ut honom som Palmemördare. Om han verkligen skjutit Palme kan man tycka att han borde kunna ha kommit på en bättre historia om varför vapnet försvunnit. Eller om han hade kvar vapnet så kunde han ha bytt ut pipan på det eller gjort något annat som skulle ha garanterat att det inte kunde knytas till kulorna. Vi talar trots allt om en vapenkunnig och tämligen intelligent person som hade åratal på sig att fundera över hur han skulle hantera eventuella misstankar mot sig om han nu var gärningsmannen.

                    1. Okey.

                      SE såsom varandes gärningsman tror jag helt enkelt inte på.För att inte bli långrandig så kan jag referera till TPs tre olika gärningsbeskrivningar som han publicerat i sina böcker.Inget av dessa scenarios håller tätt.När man har problem med att författa en vettig gärningsbeskrivning så borde varningsklockorna ringa tycker jag.Det i sig självt innebär att det underliggande faktamaterialet enbart stödjer vissa delar emedan andra är helt utlämnade åt fri spekulation.Det finns en ytterst livskraftig debatt gällande hypotes SE redan..jag behöver nog inte gå in djupare på de stora och helt uppenbara svagheter som finns i TPs hypotes.

                      Lisbeth Palme pekar onekligen ut Christer Pettersson.Dock är det så med vad vi nu vet att det förefaller osannolikt att LPs utpekande är korrekt.Å andra sidan så tror jag inte att hon ljuger rakt ut heller.Lägger man till LJs vittnesmål som ju pekar bort från CP så kan man ju i teorin tänka sig sin egna förväxlingsscenario.Det kan ju vara så att den verklige gärningsmannen är så lik CP att LP helt enkelt tagit miste härvidlag.Det vore ju ganska så naturligt att sådant kan tänkas ha skett med avseende på det kaotiska i situationen samt övriga omständigheter som att det kan vara svårt att få en bra synbild klockan 23.21.35 den 28 Februari 1986 osv.

                      Jag håller med om att CA i rollen som gärningsman ingående i en konspiration förefaller orimlig.
                      Dock så måste man i sammanhanget ställa sig den övergripande frågan om dådet bygger på en konspiration,eller om det är troligare att det handlar om en ensam gärningsman som agerar delvis slumpartat och på viss impuls?
                      Jag har personligen inget att invända emot den argumentering som slutar i denna slutsats.
                      Det betyder inte att jag helt avskriver ett konspirationsscenario..men dådets omständigheter i stort har inte ändrat sig sedan 1986.Detta i sig tycker jag gör det rimligare att anta den ensamme gärningsmannen som det mest troliga.Det är fruktlöst att här ta upp allt som pekar emot detta,det har tröskats igenom så många gånger redan.Slutsatsen har för mig förblivit oförändrad.

                      Finns det andra personer som likt CA har en lång rad besvärande indicier som pekar emot sig,så skulle det självklart vara mycket intressant att höra mera om dem.De har aldrig figurerat i den allmänna Palmemordsdebatten förut. Jag förutsätter att du inte menar märkliga österrikare eller polisman Ö i dessa sammanhang. Jag är idel öra att höra om andra individer, det går ju enkelt att helt anonymisera dem om du så önskar.

                      Spekulationer till varför CA gör som han gör och säger som han säger angående sitt vapen (samt till viss del ammunitionen Metal Piercing Super X också vad det anbelangar)blir just… spekulationer. Tyvärr så kan vi ju inte längre fråga personen ifråga själv. Han begick ju självmord när Polisen knackade på hans dörr år 2008.Vad vi kan konstatera är att han medvetet struntar i kallelserna från Polisen angående deras vilja att provskjuta hans vapen plus att han lämnar en föga plausibel förklaring till vad han gjort med detta vapen.

                      Bara detta är intressant nog. Om vi dessutom lägger till eventuell motivbild som numera får anses vara relativt väletablerad plus det faktum att han initialt uppger oriktiga uppgifter gällande hans alibi… ja,då tycker i alla fall jag att han är en betydligt intressantare person att syna i sömmarna än vad till exempel CP och SE någonsin var… eller är.

                      Jag inser att du inte tycker denna diskussion vara särdeles intressant Gunnar.Så jag kan avsluta den här och nu om du vill.
                      Istället så ser jag fram emot din kommande recension av Mark Pennartz bok,förutsatt att den publikationen kan hitta en väg in i den svenska Palmelitteraturen.
                      Jag inser att det finns andra grejer gällande Palmeutredningen du tycker vara mer intressanta än hypotes CA, och däri ligger väl den allmänna svårigheten för hypotesen att få mera ljus på sig.

                      Ockhams rakkniv kittlar inte fantasin.

                    2. En del uppgifter om personer som skulle kunna ha mördat Palme har jag fått i samtal från personer som kontaktat mig. När jag tyckt att det legat någon sorts rimlighet i det de säger har jag bett dem att kontakta Palmeutredningen eller erbjudit mig att hjälpa dem med det – i den mån de inte redan tidigare tipsat utredningen. Men jag har inte upprättat ett samlat arkiv över detta som skulle göra det möjligt för mig att lätt sammanställa någon sorts anonymiserad lista. Även om jag hade det vore saken inte helt okomplicerad att hantera. När människor kontaktar mig med privat upplevd oro för att någon i deras omgivning skulle ha med mordet att göra har det ibland skett med stor tvekan. Jag brukar säga till mina källor att jag inte ska ge spridning åt uppgifterna utan att kolla med dem först. Och dessutom kan jag ju inte säkert veta hur tillförlitliga källorna är utan att göra egna kontroller, vilket kan vara tidsödande och svårt.

                      Inget av de tips jag talar om har varit av det slaget att jag känt att det sannolikt handlat om Palmes mördare. Men det har många gånger rört sig om personer som jag definitivt inte kan avskriva utifrån den information jag fått. Det har varit därför jag velat försäkra mig om att mina uppgiftslämnares upplysningar också hamnat hos Palmeutredningen.

                      Men det finns ju även uppgifter om tänkbara Palmemördare som redovisats offentligt. Ett exempel på det är det långa avsnittet i Granskningskommissionens betänkande om gärningsmannaprofilen. Det innehåller som bekant inte bara sådant som handlar om CA, där kallad GH, utan om åtskilliga andra personer som dykt upp i materialet och väckt utredarnas intresse – ofta av liknande skäl som de som gjort CA intressant.

                      Men du får gärna fortsätta utveckla dina synpunkter här på bloggen. Du når ju inte bara mig utan även åtskilliga andra. Blir det en stor diskussion får jag öppna en särskild tråd just för debatten kring CA.

                    3. Vad menar du Gunnar hade varit en bättre och mer trovärdig förklaring till att vapnet försvunnit ?

                    4. Han kunde väl ha sagt att att det blivit stulet någon gång i samband med att han varit berusad – och tillagt att han tyckt att det varit genant att anmäla det till polisen. Eller han kunde ha sagt att han plötsligt märkt att han inte kunde hitta det och hela tiden trott att det skulle dyka upp om han letade och därför inte anmält förlusten.

                    5. Han kunde väl till och med ha anmält ett fejkat inbrott eller en fejkad stöld. Det hade kanske inte övertygat Palmeutredarna men det hade i alla fall låtit mindre sensationellt än att han sålt vapnet till en okänd person.

          2. Ragnar,
            Det är ju riktigt att spaningsuppslaget CA aldrig har fått något större genomslag utanför de mordintresserades krets. Det är märkligt med tanke på det utrymme som vissa andra och mer lösliga teorier har fått. Det hade troligen sett annorlunda ut om CA till exempel hade varit polis, militär eller uttalad högerextremist.

            Under åtminstone ytterligare något år kan man befara att den officiella förklaringen med Skandiamannen kommer att skymma sikten för andra spaningsuppslag i media. Men så småningom borde det sjunka in hos den allmänna opinionen hur verklighetsfrämmande och osannolik Engströmhypotesen egentligen är. Sedan kan vi nog lägga den till handlingarna genom att sätta ut det bortre parentestecknet.

            Därefter lär det finnas utrymme att diskutera andra scenarier.

            Det är förstås möjligt att CA sist och slutligen inte heller blir något annat än en parentes, men jag tycker hur som helst att spaningsuppslaget förtjänar en ordentlig genomlysning. Här gäller det dock att gå varsamt fram och betänka att det finns anhöriga i livet.

            Det är samtidigt en rätt ospännande lösning, som kanske av den anledningen inte faller fullt så många på läppen. Och politiskt ofarlig. Naturligtvis vore det mer kittlande med Stay Behind, ett mötesscenario eller en ljusskygg kuppövning som gått överstyr. Om inte annat tillfredsställer väl sådana lösningar ett behov av att på allvar få uppröras över statens hemlighetsmakeri, dubbelspel och mörkläggning. Det ska inte underskattas.

            Men precis som du tror jag inte att man ska bortse från de mer triviala och ospännande spaningsuppslagen. Även dessa kan vara relevanta och väl förenliga med själva mordhändelsen och mördarens agerande. Och där finns det också utrymme för en gärningsman av CA-typ.

            1. Mikael B,
              Angående anhöriga kvar i livet så gäller detta givetvis alla sådana runt varje hypotes kring mordet.
              När det specifikt kommer till GH,så finns det en yngre broder till honom som är kvar i livet.
              Givet tidigare material som finns kring honom,så kan man rimligen anta att han anser GH vara oskyldig.
              I övrigt så är närmast sörjande till GH i skrivande stund kusiner samt kusinbarn.
              Något större problem angående dessa skall inte föreligga då i stort sett alla dessa sedan länge tror att det verkligen var GH som mulade den dåvarande statsministern den 28 Februari 1986.
              Viss kommunikation har skett i nutid med vissa av dessa.De säger att släkten aldrig talar om GH,men att alla tror att han antagligen var gärningsmannen.
              Visst bör man ha respekt för det fatala bevisläget,och då är den bästa medicinen att hålla sig till faktamaterial och övriga fastlagda omständigheter så långt det nu är möjligt.
              Jag upplever starkt att detta sker när man lägger fram hypotes GH,till skillnad emot exempelvis hypotes SE och/eller CP.
              Rent spekulationsmässigt så finns det utrymme att befara att Palmemordet och alla dess förvecklingar antagit egen form hos vissa individer.Jag menar att tanken på att värdet hos vissa numera ligger i att diskussionen får fortsätta och jag kan åtminstone ifrågasätta viljan hos vissa att räta ut frågetecknen som fortfarande finns i den centrala frågan..vem/vilka sköt och var i övrigt inblandade i dådet på Sveavägen?
              Palmemordet har antagit formen av huvudintresse hos vissa.Rätas frågetecken ut alltför mycket så försvinner till stora delar grunden för vad som har blivit den mest intressanta hobbyn hos vissa.
              Andra kan ha vissa uppnådda positioner att försvara,positioner som kan vara avhängiga av att åtminstone det centrala frågetecknet får kvarstå.
              Det kan inte vara helt orimligt att spekulera kring saker som dessa.Det är inte helt osannolikt att det faktiskt kan förhålla sig så här för vissa individer.Tvärtom så skulle jag vilja säga att det inte känns som någon onaturlig utveckling alls,
              Jag är övertygad om att alla började sin Palmemordsresa utifrån avsikten att få klarhet i vem som sköt så långt det nu skulle visa sig möjligt.Att den en gång klara avsikten har grumlats under årens lopp är inte helt orimligt att tänka sig.
              Ockhams rakkniv kittlar inte heller fantasin i tillräcklig omfattning.Det är naturligtvis roligare med pusselscenarios a la Ellery Queen eller Agatha Christe än vad det är att plöja igenom den till sin natur ganska tråkiga hypotesen GH.Det finns ingenting spännande i den för de som letar intressant gärningsman,kittlande pusseldetaljer eller John Le Carre liknande spionkomplotter.
              Det ligger hypotesen i fatet helt klart.Det finns en anledning till det mesta..så även att den svenska samlade Palmelitteraturen fortfarande saknar ett alster utgivet på det svenska språket över 35 år efter dådet.
              Jag vill dock än en gång understryka att detta faktum inte på något sätt eller vis har minsta negativa bärkraft på hypotesens underliggande styrka.Den förblir stark.
              Dock så hade ökad publicitet kring hypotesen gjort denna mera lättutredd.Det finns fortfarande jobb kvar att göra.Den är fortfarande inte helt körd i botten trots att så lång tid passerat sedan mordet på Olof.
              Ökad publicitet hade av denna orsaken varit till överväldigande del av godo.Hypotesen har seglat under allmänhetens radar i snart 36 år.Till slut når man vägs ände när omständigheterna kring hypotesens livskraft inte förändras.På något sätt bör tystnaden brytas.
              Ingen som har någon ytterligare kritik att komma med runt hypotes GH?
              Jag vill återigen uppmana alla hugade att kritisera på.
              Allt är bättre än radioskugga.

              1. Ragnar,
                Det finns knappast någon entydig bild av vad hans släktingar anser i skuldfrågan och det är inte heller avgörande för hur misstankarna ska hanteras i offentligheten.

                Alla borde ha lärt sig en läxa efter debaclet med Skandiamannen. Där har det ju handlat om att såväl rättssamhället som enskilda publicister på det allra grövsta sätt gått överstyr. Så allt behöver inte vara bättre än radioskugga.

                Sedan brukar det också vara så att de som framhåller en viss teori menar att just denna bygger på faktauppgifter, medan övriga spaningsuppslag främst består av gissningar och spekulationer. I själva verket präglas väl många uppslag av en blandning av fakta och antaganden.

                Jag tycker som sagt att teorin förtjänar att lyftas fram, men jag är långt ifrån övertygad om att denne enstöring är Palmes baneman. Däremot är han klart intressant som typ och det finns alltjämt viss tyngd i indiciebilden. Men sedan ska han ju också ned på Sveavägen. Motivmässigt tycker jag också att det fortfarande finns frågetecken.

              2. Intressant att du påstår att GH:s släktingar tror att han är skyldig.
                Om man jämför med Stig E så säger hans släktingar att han är oskyldig, vilket medför att de som håller SE som gärningsman säger att släktingar och exhustrun skyddar SE och därmed ljuger för att hålla SE skuldfri.

              3. Är det funnet någon koppling mellan CA och polisman Ö eller någon i kretsen runt honom? Med tanke på att man bör stött på varann, om inte annat på någon skjutbana. Det är självfallet ett långskott men skulle absolut göra CA-teorin oändligt mer spännande då det skulle kunna räta ut många frågetecken. Jag är hyfsat inläst på uppslaget men är inte uppdaterad i det senaste som framkommit. Det är därför jag frågar. Vill också passa på att tacka Ragnar för intressanta inlägg.

                1. Ingen dylik koppling kan skönjas.
                  Det faller sig relativt naturligt då CA var en person som odlade ytterst få,om ens några djupare kontakter utanför den närmaste släktkretsen.Far,Mor.Bror och någon kusin.
                  CA var en ensamvarg enligt uppgifter som hans mor lämnar,och så var det helt säkert.

                  Detta betyder ju inte att han inte tar intryck av sin omgivning.En icke helt orimlig spekulation är att hans Palmehat kan ha sin grogrund i den Palmefientliga omgivning som hans medlemskap i APK kan tänkas ha berett vägen förSkytteintresset var mycket viktigt för CA.Han satt till och med i APKs styrelse i många år.Han missade i stort sett aldrig att skjuta i klubbmästerskapet(år 1986 är ett undantag..han var dessutom försvarande mästare då han vann tävlingen 1985).Han missade aldrig några styrelsemöten(fr.o.m Februari 1986 fram till årets slut är det enda undantaget).

                  CAs värld var relativt liten.Den bestod i huvudsak av hans allra närmsta familj samt de saker som hände i samband med hans intressen..i huvudsak APK och olika aktiviteter där.

              4. Hej Ragnar,

                Jag delar din uppfattning att GH (även benämnd CA eller Christer A) är ett klart intressant uppslag. Jag instämmer också i din bedömning att det är mycket enklare att ta fram en rimlig gärningsbeskrivning med GH som mördare än för t.ex. Engström.

                Emellertid verkar du vara lite frustrerad kring det faktum att det inte finns någon relevant skrift på svenska som berör hypotesen om GH som gärningsman. Som Gunnar Wall redan påpekat har bl.a. Hasse Aro berört GH i några inslag. Vidare har podden Palmemordet tagit upp GH i ett 10-tal avsnitt.

                Men det finns ytterligare intressant material att ta del av. På uppdrag av dåvarande Palmekommissionen (senare omdöpt till Granskningskommissionen) arbetade revisorerna Bo Sandberg och Christer Skogwik vid RRV under april-december år 1996 med att ta fram rapporten ”Palmeutredningen – En revisionell bedömning”. Delar av rapporten finns citerad i Granskningskommissionens rapport från 1999, men hela rapporten finns sedan förra året att ta del av via Palmemordsarkivet på:

                https://drive.google.com/file/d/1j5T9CZAjofIlIcqszMAGIPX3khNNymGm/view?fbclid=IwAR3sj-Yesz1jzKQltlDjuc7Vvouhhwdjwa6NWqVftqJjv1-tc74_LqO4Xyo

                I revisorernas rapport finns ett relativt omfattande material som berör GH. I rapporten benämns GH som ”XX” och mycket av avsnitten 11.3 och 12.3 handlar om just XX, dvs. GH. På bland annat följande sidor i pdf-dokumentet (alltså sidnumren i pdf-en och ej i originaldokumentet) hittar du mycket intressent om XX/GH:

                125-129
                139-149
                161-164

                Ett sätt att skapa en ”tråd” om GH är t.ex. att du under eget namn skriver en (kort) artikel om revisorernas kommentarer kring XX och mailar detta till Gunnar W (Gunnar brukar normalt alltid vilja att artikelförfattare inte är anonyma).

                Revisorernas rapport är för övrigt läsvärd som ett generellt dokument och man behöver inte som läsare dela alla de slutsatser som ges i rapporten. Rapporten tar för övrigt upp hypotesen att Palme kan ha övervakats från Sveavägens östra sida (se sid 192-193) men jag själv tycker att revisorerna lite väl lättvindigt avvisar detta alternativ.

                1. Det är riktigt att trådar ibland startas av att någon inbjuden skribent publicerar ett inlägg (till skillnad från vad som i WordPress kallas kommentarer). Som Anders Fredric är inne på så har det hittills på den här bloggen alltid varit personer som skrivit under eget namn när det gällt inlägg. Dessutom, ska det tilläggas, är det jag som beslutar mig för om jag tycker att en text är intressant nog för att publiceras som ett inlägg med egen rubrik och som start för en tråd.

                  När det gäller texter som specifikt diskuterar om en enskild person är skyldig till Palmemordet – med de etiska och juridiska komplikationer det innebär – så är det givetvis ännu viktigare för mig att en publicering ska kännas rätt. Den som får utrymmet att skriva ett inlägg brukar jag också ge rätten att svara med ett inlägg, eller flera. Och då ska det bra mycket till för att jag ska gå in och stryka sådant jag tycker är olämpligt för publicering. Det här är en av orsakerna till att jag vill att den som önskar få ett inlägg publicerat är villig att framträda under eget namn. När det gäller kommentarer ställer jag inte det kravet, det är till och med vanligt att jag inte ens vet vad skribenten heter – det enda krav jag har att är få en epostadress att kommunicera med så att jag kan diskutera eventuella problem.

                  Men med det sagt finns det all anledning att diskutera CA. Och kommer det in en lite längre text från Ragnar eller någon annan så ska jag självklart bedöma om jag ska publicera den som start för en egen tråd.

                  1. Jag tackar för det vänliga förslaget.
                    Jag förstår fullt ut,och instämmer dessutom,gällande kravet på att person som vill få längre artikel publicerad också skall kunna underteckna denna med sitt riktiga namn.
                    Det är ett både förnuftigt och rimligt krav anser jag.
                    I mitt fall så finner jag i detta sammanhang att jag har mina randiga skäl för att inte kunna leva upp till detta krav.Kort sagt så finner jag vid avvägning att den nytta jag upplever med den relativa anonymitet jag för närvarande åtnjuter med viss råge överstiger nyttan av möjligheten att skriva längre artikel och eventuellt kunna få den publicerad under eget namn.
                    Jag ämnar inte närmare gå in på mina skäl till varför det förhåller sig så.
                    Jag kan bara konstatera att i skrivande stund så ligger landet som det gör sett från min privata synvinkel.

                    Däremot så kvarstår jag ju gärna som en deltagare i eventuell framtida diskussion gällande hypotes GH.

                    Till yttermera visso så känner jag att jag inte håller erforderlig kvalite som skribent för att kunna skriva ihop ett alster om hypotes GH som värdemässigt skulle vara jämställd med hypotesens reala bärkraft,som jag upplever den.

                    Mycket lite i livet är dock ristat helt i sten.Skulle vissa förhållanden ändras som gör alternativet att skriva under riktigt namn mera fördelaktigt,så återkommer jag gärna i sådant fall.

                    1. Du är välkommen både med att skicka mig ett längre inlägg längre fram och med att delta i debatten på samma sätt som hittills.

                2. ”Jag instämmer också i din bedömning att det är mycket enklare att ta fram en rimlig gärningsbeskrivning med GH som mördare än för t.ex. Engström.” Det stämmer nog men säger inte så mycket.

                  Om det gäller GH som ensam gärningsman, hur skulle han ha kunnat invänta paret Palme vid Dekorima utan hjälp? Om man menar att han fick syn på sitt hatobjekt av en ren slump och var beväpnad, varför stod han och väntade just där Palmes skulle passera?

                  Skulle denne GH verkligen ha lyckats slå sig i slang med och få slå följe med statsministern?

                  Vi skall inte bara förklara mordet utan varför utredningen fick förhinder, vilket kanske är den rikhaltigaste ledtråden som finns även om det ligger i sakens natur att polisen tidigt eller sent inte kunde dra nytta av den.

                  1. Den gärningsbeskrivning som framstår som mest sannolik om vi antar att CA är gärningsman är väl samma gärningsbeskrivning som åklagaren anförde i rättegången mot CP. Vi byter bara ut CP mot CA och antar att CA av en slump får syn på makarna Palme när de anländer till Grand vid 21-tiden. CA tar reda på när filmen slutar och går hem för att hämta vapnet. När filmen är slut står CA utanför Grand och inväntar att makarna Palme ska komma ut och skuggar dem till Dekorimahörnet där han skrider till verket. Sedan flyr han in på Tunnelgatan och upp för trapporna för att så småningom återvända till bostaden

                    1. Hej Jonas J (och PJ),

                      Ja, det var denna gärningsbeskrivning eller en variant på detta jag hade i tankarna när jag skrev mitt inlägg. Som ett alternativ till beskrivningen kan man även tänka sig att gärningsmannen övervakade Grand från Sveavägens östra sida eller från antingen det nordöstra eller sydöstra hörnet av korsningen Sveavägen-Tegnergatan. Om jag minns rätt finns det ett vittne som beskrivit en man som vid 23-tiden befunnit sig vid en telefonkiosk i denna korsning.

                      När sedan paret Palme började gå söderut på Sveavägens västra trottoar kunde gärningsmannen genomföra skuggningen från andra sidan av Sveavägen. I momentet när Palme därefter valde att byta sida på Sveavägen snabbade gärningsmannen på stegen och hamnade kanske 30 sekunder före paret Palme i Dekorimahörnan. Och resten är historia.

                      Slutligen ska det emellertid sägas att jag personligen kanske inte tror på just CA i detta scenario. Jag tycker bland annat att motivbilden känns alldeles för svag. Konsekvenserna av den omsättningsskatt som annonserades den 27/2 – dvs. dagen före mordet – gick svårligen att bedöma redan på mordkvällen. CA var fortfarande en relativt välbärgad person 1986-02-28. Att då efter över två timmars betänketid gå vidare med dessa mordplaner känns långsökt, men i och för sig inte omöjligt. Men dock förmodligen mycket troligare än att Engström skulle vara Palmes baneman.

                    2. Det stämmer alldeles utmärkt det.
                      Dock så bör det inte glömmas bort att CAs eventuella motivbild måste anses vara mycket mera bottnad,både i ett långt som kort perspektiv,än vad som någonsin kunde anföras emot CP.
                      Vidare är ju koppling till både vapen samt ammunition oerhört mycket starkare i fallet CA jämfört med CP.

                      Detta gör gärningsbeskrivningen,som man kan författa i liknande ord,betydligt starkare i fallet CA.

                      Det finns ingen starkare gärningsbeskrivning runt någon annan hypotes som rör Palmemordet.
                      Ockhams rakkniv med direkta återkopplingar till fakta i materialet.
                      Det spekulativa inslaget hållet till absolut minimum utifrån vad faktamaterialet ger vid hand.

                    3. Gärningsbeskrivningen stämmer inte med Inge M som säger att GM stått och väntat in paret Palme vid hörnet i flera minuter.

                  2. PJ:

                    ”Om det gäller GH som ensam gärningsman, hur skulle han ha kunnat invänta paret Palme vid Dekorima utan hjälp?”

                    Dina invändningar här bygger helt på antagandet att gärningsmannen inväntade paret Palme vid Dekorima en längre stund i förväg. Detta bygger i sin tur på Inge M:s vittnesmål, som jag tycker är svagt. Det växte fram efterhand och undermineras av bl a Anders B som såg en promenerande trio och av andra som säger att hörnet var tomt en stund före mordet.

                    Jag tycker det verkar troligare att gärningsmannen helt enkelt följde efter och sköt bakifrån. Det minimerar mängden konstiga manövrer som annars hade kunnat fastna i vittnesmålen (löpning över gatan osv). Detta helt oavsett vem det var.

                    För övrigt en slutsats där jag för en gångs skull får vara enig med Engströmianerna.

                3. Hej!

                  Jag vidhåller att det är ett mycket magert material som saluförts i mera publika sammanhang när det gäller hypotes CA.Det material du refererar till kastade jag mig över förra året.
                  Problemet var och är,att alltför få gjorde det.

                  Jag vill även klargöra den sammantagna motivbilden runt CA,då jag i en annan av dina poster finner att du tycker att denna är svag.

                  CA skjuter sin TV redan 1980.Detta är helt oomstritt.Han skjuter sin TV därför att Palme dyker upp i rutan.
                  Denna uppgift har cirkulerat runt i släkten A i decennier enligt uppgifter från medlemmar i densamma.Detta har sitt ursprung någonstans.Det är naturligtvis inte någon som random hittat på detta.Nu vet vi ursprunget,källan till denna uppgift.Det är CA själv.
                  Han har berättat för sin kusin att han sköt sin TV när Palme var i rutan.Dessa uppgifter finns i Mark Pennartz bok..som tyvärr i skrivande stund endast finns på holländska.

                  Detta är det djupa motivet,det långsiktiga perspektivet som vi måste ha med som bakgrundsbild till vad som händer på aktiebörsen den 27 Februari 1986 och de tidningsrubriker som detta ger upphov till den 28 Februari.Socialdemokratiska regeringen fördubblar omsättningsskatten på aktier.Detta får genomslag på börsen den 27 Februari och ger upphov till att återanvända begreppet Svarta Torsdagen.Börsen genomför en vid denna tidpunkt rekordartad djupdykning och generalindex sjunker någonstans 6-8 procent denna dag.CA använder samtidigt den riskfyllda metoden att belåna aktieuppgångar för att köpa mera värdepapper.Det innebär hävstång när börsen går upp,men samtidigt så innebär det att potentiella risken för förluster ökar vid nedgång.

                  Tidningsrubrikerna den 28 Februari är nattsvarta när det gäller börsens rekorddykning föregående dag.
                  Det är inte alls orimligt i att därför spekulera att detta kan vara en ytterligare trigger för en individ som CA just vid denna tidpunkt.Han har ett djupt och långvarigt Palmehat i grunden(manifesterat via TV-skott samt övriga uppgifter från släktingar att det inte gick att diskutera Palme med CA, det låste sig för honom).
                  Adderar man den i sammanhanget rimliga löken på denna lax,dvs den fördubblade omsättningsskatten stora negativa inverkan på börsen i sin helhet Torsdagen den 27 Februari och adderar vetskapen om att CA låg högt belånad på denna aktiemarknad,ja då får man i mitt tycke en motivbild som är riktigt stark.

                  Alla bör hålla i minnet att det är förhållandet på kvällen den 28 Februari 1986 som är det helt avgörande.
                  CA kan ju inte veta hur framtiden skall utveckla sig.
                  På kvällen den 28 Februari så är det dock inte långsökt alls att tänka sig att den majoritet tankar som tänks kring detta är av negativ art.Särkilt bland dem som använder sig av mycket riskfyllda investeringsstrategier såsom CA.

                  Jag anser att vi har ett fastslaget långsiktigt motiv i botten.
                  Jag anser det vidare troligt utifrån vad jag just skrivit att det är rimligt att tro att det även finns ett kortsiktigt motiv att lägga på toppen.Ett motiv som infunnit sig vid närmast exakt rätt tidpunkt om man tar i beaktande dådets verkliga tidpunkt.

                  Jag finner denna motivbild vara stark i Palmemordsammanhang.Jag finner den vidare förankrad i faktamaterial plus rimliga antaganden utöver på ett sätt som oftast saknas i samband med andra hypoteser och deras förmodade motivbild.

                  Jämför med fördel med SE och CP till exempel.

                  1. Hej igen Ragnar,
                    Som jag skrev inledningsvis är hypotesen kring CA intressant och det går också att formulera en rimlig gärningsbeskrivning kring CA (till skillnad från Engström respektive Christer P). CA äger dessutom ett vapen av rätt typ och dessutom ett vapen som ”försvinner” på ett egendomligt sätt.
                    Men som jag också skrev är min uppfattning att motivbilden är lite mer vag. Den förändrade omsättningsskatten gjorde att generalindex sjönk med 5,3 % den 27/2, men index återhämtade sig redan den 28/2 med 2,1 %. I reella siffror såg index ut så här:
                    1986-02-26: 653,4
                    1986-02-27: 618,9
                    1986-02-28: 631,8
                    Den totala förändringen mellan börsen stängningsdags den 26/2 och den 28/2 blev -3,3 %. Detta var en relativt stor förändring vid denna tid men det borde rimligen inte ha genererat en avsevärd förlust för CA såvida han inte satsat mycket i optioner. Och hade CA satsat i optioner var han väl medveten om riskerna med detta. Det påstådda skottet mot teven gjorde såvitt jag förstår CA i affekt, men det är en annan sak att planera ett mord drygt 2 timmar i förväg och sedan ha modet att genomföra detta på det sätt som sedermera skedde.
                    Men av de gärningsmannakandidater som finns i det nu kända utredningsmaterialet har jag själv i och för sig ingen bättre kandidat än CA. Personligen lutar jag mer åt att mordet genomfördes av en ensamagerande gärningsman eller en mindre grupp på 2-3 personer och att denne eller dessa inte är de namn som hittills i någon stor omfattning – eller kanske inte alls – har diskuterats i mordutredningen.

                    1. Anders Fredric:

                      Instämmer i varje ord här, inklusive slutklämmen. Att CA skulle ha skjutit Palme på grund av den där skattehöjningen är en idé som jag tycker lät lite väl kreativ från första början och som har försvagats ju mer den har undersökts.

                      Om CA mördade Palme, vilket är fullt möjligt men alls icke bevisat, så hade det nog andra, djupare liggande och numera synnerligen svårutredda psykologiska orsaker.

                      Sen kan väl dåliga nyheter på börsen ha bidragit till CA:s sinnesstämning den där kvällen, på ett eller annat sätt. Men den typen av resonemang är för spekulativa för att vara meningsfulla. Om det nu var så att han promenerade runt i stan på instabilt mordhumör kan det ju lika gärna ha berott på att han surnat till över något i privatlivet.

            2. Mikael B:

              ”Under åtminstone ytterligare något år kan man befara att den officiella förklaringen med Skandiamannen kommer att skymma sikten för andra spaningsuppslag i media. Men så småningom borde det sjunka in hos den allmänna opinionen hur verklighetsfrämmande och osannolik Engströmhypotesen egentligen är.”

              Högst tveksamt, tyvärr. Jag tror att det med stor säkerhet felaktiga SE-utpekandet kommer att sätta sig hårdare ju längre tiden går. Nu kommer TV-serien, som lär hamra in saken ytterligare. Frågan drivs bara av personer som satt sig in i frågan, det är inget som når ut till gemene man.

              Se hur det gick med Christer P, där motargumenten var mer välkända, där den anklagade levde och kunde argumentera för sin sak och där man dessutom hade en hovrättsdom till hans fördel att peka på. Han förblev ändå Palmes mördare för väldigt många svenskar ända fram till att SE presenterades.

              Jag är tämligen övertygad om att en opinionsundersökning idag skulle visa starkare stöd för SE som mördare än den som släpptes direkt efter presskonferensen.

              1. Madam,
                Det är möjligt att du har rätt, men jag vill gärna vara lite mer optimistisk. En hel del torde också vara avhängigt av hur mediegranskningen fortlöper och hur tongivande personer agerar. Den allmänna opinionen tar inte sällan rygg på Leif GW och han är nog den som mest kategoriskt avfärdat Engströmhypotesen. Men det finns kanske även andra som kan kliva fram.

                Det ska hur som helst bli intressant att se om TV-serien kommer att leda till någon förnyad diskussion. Att många av oss nördar kommer att hitta mängder av felaktigheter och skevheter i serien lär väl inte ha någon som helst betydelse, men det kan ju hända att någon medieplattform anlägger ett bredare perspektiv och synar teorin i sömmarna. Den enda egentliga granskningen som public service gjort efter nedläggningsbeslutet är väl Lampers dokumentär i SVT, vilket känns lite tunt.

                1. Jag tror inte att vi som diskuterar sakfrågorna kring den officiella avslutningen på Palmeutredningen exempelvis här på bloggen ska undervärdera vår egen betydelse. Trots en del rallarsvingar vill jag nog hävda att den kvalificerade debatten i stor utsträckning förs just här.

                  En sådan diskussion slår vanligtvis inte omedelbart igenom i nyhetsmedia. Men den följs av mycket fler personer än de som deltar aktivt i den.

                  Det kan visserligen framstå som förskräckande att den illa grundade hypotesen om Christer Pettersson som Palmes mördare framstod som respektabel under så många år. Men till sist förlorade den sin trovärdighet även i nyhetsmedias ögon. Det är riktigt att Leif G W Perssons uppmärksammade uttalanden om saken hade stor betydelse. Men de var ändå bara toppen på ett isberg av research som olika människor under årens lopp bidragit med.

                  1. Gunnar, Det blev ju ingen fällande dom mot SE när dem lade ner utredningen. Hur menar du då att Pettersson-hypotesen förlorat sin trovärdighet ?

                    Löfven sade ju att det bästa varit en fällande dom.

                    1. Jag menar att luften hade gått ur Petterssonhypotesen redan innan Krister Petersson höll sin presskonferens. Mer än två år tidigare hade ju Petersson sagt att han inte trodde att Christer Pettersson var Palmes mördare. Och långt före presskonferensen hade ju också Joakim och Mårten Palme uttryckt sig välvilligt till Thomas Petterssons utpekande av Engström. Därmed hade ju både den ansvarige åklagaren och två av Palmes söner visat att de inte stod bakom utpekandet av Pettersson.

                      I början av 2018 hade dessutom serien Fallet Christer Pettersson sänts i SVT, vi talar alltså Uppdrag Gransknings slagkraftiga genomgång av hur bevisningen mot Pettersson hade manipulerats av polis och åklagare.

                      Går vi ännu några år tillbaka i tiden hittar vi Leif G W Perssons bestämda uttalanden om att han inte trodde att Christer Pettersson var Palmes mördare.

                      Inget av detta är förstås i sig några bevis för att Pettersson var oskyldig. Men var och en av dessa händelser och uttalanden bidrog till att urholka den tidigare så utbredda föreställningen om att det var Pettersson som skjutit Palme. Och i dag framförs misstankarna mot honom rätt så sällan.

                      För min del tycker jag det är alldeles i sin ordning, eftersom jag inte alls tror att han mördade Palme.

          3. Tillägg beträffande hypotes CA.
            Det verkar som att vådaskottet mot TV:n gick till så att kulan först tog i parketten (golvet) och sedan rikoschetterade själva blykärnan av kulan in i och fastnade i TV:n. Det är hans egna uppgifter visserligen men stämmer det så har han alltså inte aktivt suttit och riktat revolvern mot TV:n (där Palme eventuellt skulle varit i rutan). Sid 18
            https://drive.google.com/file/d/1KZISo3whvkY0k_TSIWdNZVDdjfXjSE3J/view
            Hade skottet varit riktat rakt mot TV:n (och Palme) så kan man tycka polisen hade hittat ett hål i väggen bakom där TV:n stått eftersom jag svårligen kan tänka mig att inte en S&W .357 på det avståndet det måste röra sig om, enkelt hade gått rätt igenom en 80-tals bildrörs-TV, sk ”tjock-TV”.
            Att polisen vid en senare undersökning endast hittar flisor av manteln i dörrposten till balkongen talar ju för att CA:s egna uppgifter mycket väl kan stämma.*
            *den här sista uppgiften vore det bra om någon kan verifiera då jag tagit den från wikipedia, med all osäkerhet det tyvärr kan innebära.
            Nu vet jag inte exakt hur lägenheten såg ut men man brukar vanligtvis inte ha sin TV så nära balkongdörren, definitivt inte framför i alla fall. Detta talar i så fall också för att det rör sig om väldigt små splitterrester från när kulan tog i parketten och slungade iväg flisor av kulmanteln i olika riktningar.
            Att han sen till sist också kände sig förföljd av polisen är inte heller det konstigt. I förhören med honom bedyrar förhörsledaren att man inte övervakar eller avlyssnar honom men samtidigt så finns det ju uppgifter om att en polis som bodde nära honom hade fått i uppdrag att hålla ögonen på honom.

            1. Tillägg: Jag såg nu när jag letade att SKL:s analys av kulfragmentet i karmen till altandörren fanns utlagt i CA-tråden på Flashback:
              GW: Länken har tills vidare tagits bort av säkerhetsskäl, se kommentarer från mig nedan.

              Fragmentet tycks som jag misstänkte sitta i karmen relativt nära golvet, vilket då självfallet talar emot att han skulle siktat mot TV:n. (Om nu inte TV:n stod på golvet). Jag finner här hans egen förklaring om hur kulan rikoschetterat i parketten och sedan hamnat i TV:n som betydligt trovärdigare. Därmed försvagas alltså motivbilden beträffande det påstådda Palmehatet rejält.

              1. Ditt sista kategoriska ställningstagande bör vi kanske akta oss från att göra?

                Faktum är att you lost me här lite grann.

                Förhör med CA 22 Februari 1995 behandlar just skottet i TVn.

                Jag citerat väl ordagrant från förhöret.

                ”Det gick till så att han satt och fumlade med vapnet och plötsligt gick ett skott av som gick rakt in i TV:n så att TV:n blev helförstörd.Han betecknar detta som en ren olyckshändelse.
                Beträffande eventuella rester av kula uppger han att det möjligen kan finnas rester av kula i parketten.
                Skottet som avlossades var en mantlad kula,men om det var ”just den eller någon annan sorts mantlad,det vet jag inte”.När kulan träffade TV rutan lossnade manteln från blykulan och fragment av manteln trängde in i parketten.Han blev senare tvungen att dra ut en hel del flisor ur golvet med en tång.
                Kulans blykärna hamnade inne i TVn men gick inte helt rakt igenom.
                Det blev en hård knall när skottet gick av men inga grannar hörde av sig med klagomål.
                [CA] uppger att han blev chockad av knallen och av vad som kunde ha hänt.
                TV:n var så förstörd att han blev tvungen att kasta bort den”

                Till saken hör att alla vapenkunniga anser historien om vådaskott vara orimlig, då det inte ens föreligger knappt en teoretisk risk att sådant kan ske vid vapenvård av Magnum 357.

                1. Ragnar
                  Du har rätt i att man ska akta sig för att vara alltför kategorisk. Jag ändrar gärna mitt sista påstående. Vi behöver mer information här för att kunna dra någon helt avgörande slutsats. Men med tanke på den tekniska bevisning som ändå finns, dvs att rester av kulans mantel återfinns i nedre delen av altandörren så får jag i stället anse mig vara skeptisk till att han skulle skjutit rakt in i TV:n.

                  Jag har dock en undran här, att CA skulle ha skjutit mot Olof Palme när denne var på TV, att CA hade starka aversioner mot Olof Palme och inte kunde tala om Olof Palme utan att ”det låste sig”

                  Varifrån emanerar uppgifterna?
                  Finns det uppladdat någon dokumentation ev förhör, spaningsuppslag eller liknande om detta så man kan läsa källmaterialet?

                  Jag vet ju som sagt att det står på sidan 959 i Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme men var har kommissionen hämtat uppgifterna?

                2. Rättelse:
                  I dörrkarmen skall det vara. Inte i dörren alltså. Sedan vet vi inte om det var vapenvård han höll på med. Han säger ju själv att han ”fumlade” med vapnet. Vad nu det betyder.

                3. Läs gubben. Står inte vapenvård utan att han fumlade med vapnet. Bevisar inte skit om CA var mördaren eller ej. Många ogillade Palme, även SE.

                  1. Hej Ulf,

                    Jag har inte haft tid och möjlighet att kolla i originalkällorna men på sid 958 i GRK står det så här:

                    ”Vid ett tillfälle långt före mordet hade GH, enligt vad han själv skulle ha berättat, haft vapenvård av sin revolver. Ett vådaskott hade då gått av. Kulan hade på något sätt gått igenom TV:n och in i väggen bakom. Ett splitter från en del av mantlingen hade fastnat i dörrposten till balkongen.”

                    Här talas det alltså om vapenvård, men självklart går det också att vara fumlig när man utför vapenvården. Christer A blev förhörd flera gånger och möjligen uttryckte han sig olika vid dessa tillfällen.

                    Något som dock är mycket intressant i sammanhanget är uppgiften som Simon A nämnde i ett tidigare inlägg att vådaskottet skulle ha inträffat 1980-07-11 och endast 3 dagar efter att Christer A hade köpt revolvern 1980-07-08 (Källa: wpu.nu/wiki/personens namn). Detta kan tyda på att det rör sig om ett vådaskott. Att Palme skulle ha varit på teven samtidigt kan vara en ”familjelegend” som vuxit med tiden.

                    1. Jag vill i sammanhanget uppmärksamma både Simon A samt dig Anders Fredric på att Ni läser materialet på ett felaktigt sätt.
                      Det finns inget exakt datum för skottet i TVn.Om Ni går tillbaka och läser kronologin mera noggrant så ser Ni att det står 7/11 och inte 07.11

                      Vi vet helt enkelt inte det rätta datumet för TV skottet.Allt vi vet är att det ju nödvändigtvis måste inträffa efter det att CA fått sin Magnum 357..dvs den åttonde Juli.
                      Vi vet också att skottet med all sannolikhet inträffat före November månads utgång eftersom CA därefter avflyttar från berörd adress ifråga.

                      Eftersom ingen polisanmälan upprättades i samband med TV skottet,så finns det i nuläget inget underliggande faktamaterial som kan specificera det exakta datumet för TV skottet närmare än vad som angivits ovan.

                      Jag vill uppmärksamma Eder på detta faktum,så att inga felaktiga slutsatser dras.

                    2. Detta inlägg är svar till Ragnars inlägg 17oktober 2021, kl 8:40. Gick inte lägga in som svar direkt på hans inlägg.
                      Jag är mer intresserad av att vi får fram korrekta och med verkligheten överensstämmande uppgifter än att jag själv måste ha rätt i allt, så jag har inga problem att ödmjukt medge att jag möjligen kan ha tänkt fel här. Hursomhelst är det ju bättre att tänka lite fel någon gång än att inte tänka alls.
                      Dessutom har jag oftast fel, åtminstone om man frågar min kära hustru. 😉
                      Hursomhelst och skämt åsido, jag har en uppmaning. Om alla som håller på med Palmemordet bara struntade i prestigen och sina egna övertygelser så skulle det vara enklare att kunna hjälpas åt. Vi vill väl ändå alla samma sak hoppas jag? Dvs få fram sanningen om hur det gick till, oavsett om den nu råkar sammanfalla med vår egen uppfattning eller inte. Alltså, ju fler pusselbitar vi gemensamt kan plocka fram, desto lättare att börja se vad pusslet föreställer.

                4. Ragnar
                  Stämmer det att ingen polisanmälan upprättades efter skottet mot TV:n?
                  Det som gör CA-hypotesen så svårnavigerad och i många fall motsägelsefull är att det till synes cirkulerar ett flertal tveksamma och obekräftade uppgifter. Ett exempel är det som står på wikipedia, liksom på wpu.nu, att han efter skottet mot TV:n blev anmäld och fick sin vapenlicens suspenderad.
                  Detta stämmer i så fall inte överens med uppgiften att skottet inte blev polisanmält, för då kan ju knappast inte heller licensen blivit suspenderad kan man tycka.
                  Som källhänvisningar anges i flertalet fall, åtminstone på wikipedia, Paul Smith.
                  https://sv.wikipedia.org/wiki/GH_(misstänkt_i_Palmemordet)
                  Allt detta lämnar bara fler frågetecken som bör rätas ut. Här måste påtalas vikten av att vi får tag i och delar med oss av källmaterialet. Jag ska själv se vad jag kan göra men eftersom jag inte tidigare intresserat mig särskilt för CA så kommer det ta lång tid då jag för tillfället inte har mer information än det som redan finns utlagt och tillgängligt. Sitter du eller någon annan på fler uppgifter så skulle det vara tacksamt om detta alltså kunde delas.
                  Som jag ser det just nu så kan det förvisso finnas viss substans men det kan lika gärna röra sig om ett rättsövergrepp som till slut faktiskt ledde till att han tog sitt eget liv.

                  1. Simon A,
                    Mycket viktigt att polisen inte driver människor in i självmord. Vilka lagar och regler gäller idag? Någon förbättring sedan när CA tog sig av daga? Eller drevs till att taga sig av daga?

                    Finns det fler än jag som ser en risk i att CA blir postumt skuldbelagd bara för att rentvå den förvisso oskyldige Stig E? (Som förvisso inte var GM i alla fall vad han nu gjorde.)

                    Förklara kontakten mellan Palme och GM, grälet vid Grand och walkie-talkies innan nya syndabockar utses.

                  2. Bra Simon A.

                    Det är en mycket relevant fråga att ställa angående att CAs vapenlicens drogs in.
                    Att någon polisanmälan inte upprättades i samband med TV skottet finns det dels uppgifter på direkt i materialet..antagligen så finns det återgivet redan i de förhör som sker med CA i början av 1995 kan jag förmoda..kan checka upp detta närmare om så önskas.
                    Vidare så finns det ingen polisanmälan om TV skottet i materialet.Sådan skulle ha funnits om någon anmälan gjorts.Vidare så vet vi att CA ibland deltog i tävlingar med grovpistol under åtminstone 80-talets första hälft.Han sköt sålunda med sin Magnum 357 i tävlingssammanhang här.
                    Vi har dessutom ett gruppfoto från skjutbana Kaknäs någon gång 1982-83 där CA tillsammans med andra skyttemedlemmar står och viftar med sin Magnum 357.I förhör från runt 2000(om jag minns rätt i hastigheten)så frågar Lennart Gustavsson CA om han har kvar detta foto.CA undersöker men hittar inte och säger att det har åkt med i soporna.Det aktuella fotot grävdes sedan fram från annat håll.
                    Jag kan återkomma med alla återkopllingar till materialet,men det tar lite tid då jag har allt i huvudet så att säga gällande hypotes CA.

                    Däremot så tror jag inte att ovanstående i sig gör frågan om CAs indragna vapenlicens irrelevant.
                    Vad jag kan förstå så dras CAs vapenlicens mycket riktigt in under en tidsperiod,men spekulationsvis så skulle jag tro att detta sker efter det att CA berättat sin citat ”föga plausibla” historia gällande revolverförsäljningen.Han erkänner sig skyldig till grovt vapenbrott härmed,och jag kan ju tro att hans vapenlicens dras in i samband med detta.

                    1. Ragnar
                      Det blir bra det. Det är ingen brådska så gör så när du har möjlighet. Anders Fredric har en viktig poäng som jag också vill understryka. Vi ser här än en gång hur lätt det kan uppstå missförstånd och felaktigheter när man inte utgår ifrån källmaterial eller bara rakt av köper det någon annan skriver. Denna gång får jag ta på mig skulden trots att jag själv ofta brukar påtala just dessa saker. Det viktiga är som sagt att det blir rätt för annars kommer vi inte att komma någonstans.
                      Dessutom ska man nog inte heller sitta uppe halva natten, leta information, läsa dokument och skriva inlägg på Gunnars blogg när man egentligen borde gått och lagt sig. 😉

                    1. Carita
                      Exakt, det är därför det är så viktigt att vi får tag i källmaterial att utgå ifrån. Sen kan man ju tycka det är dåligt nyttjande av den digitala tekniken med internetbaserade uppslagsverk, vars enda uppgift, dvs att förmedla information, är opålitliga som källor. Det är en tråkig utveckling tycker jag.

                    2. Låt oss komma ihåg att uppslagsverk alltid har varit mer eller mindre otillförlitliga. Även Nationalencyklopedin har fått kritik för ett antal felaktigheter.

                      Och fel kan det ju finnas i tidningsartiklar, doktorsavhandlingar eller vad som helst.

                      Det som gör att hänvisningar till källor som Wikipedia (eller Nationalencyklopedin) inte bör användas i forskningssammanhang är att uppslagsverk bara gör anspråk på att vara andrahandskällor, det vill säga sammanställningar av information som tagits fram på annat håll.

                      Vanligtvis har dock Wikipedia källhänvisningar som går att kontrollera. På det sättet fungerar ju tjänsten ofta som ett användbart sökredskap som hjälper en att leta sig vidare.

                      Och när vi rent konkret diskuterar att en uppgift finns på Wikipedia men att det är oklart var den egentligen kommer ifrån så är det ju helt legitimt att hänvisa till just en sida på Wikipedia.

              2. En av bloggens följare har drabbats av den märkliga saken att denna pdf som du, Simon A, länkar till automatiskt laddas ner till hans dator när han går in på min blogg. Finns det någon mer som har råkat ut för samma sak?

                Jag kan lägga till att jag har laddat ner dokumentet och senare också scannat det med hjälp av Windows Defender. Det ger ingen virusvarning.

                1. När jag går in på bloggen får jag upp ett meddelande om att en pdf fil har blockerats som inte säker av Microsoft Edge

                  1. Jag gissar att du inte längre får den varningen sedan jag tagit bort länken till den pdf det handlar om och i stället lagt ut en egen version av samma dokument. Jag får i alla fall ingen sådan varning på Microsoft Edge nu, men berätta gärna.

                    1. Jag drabbades av samma fenomen.Lite irriterande när det pågick men ingen big deal.
                      Problemet förefaller vara helt åtgärdat.Inga som helst problem idag,Söndag.

                2. Märkligt är dock att när jag virusscannar denna pdf (som alltså är en analys från SKL om kulan som CA sköt i sin lägenhet) rapporterar Windows Defender att 60 filer genomsöktes (varav inga ska utgöra ett hot). Men det borde bara vara en fil som scannas. Jag tar tills vidare bort länken till SKL-dokumentet.

                  1. Jag har tagit bort länken. Och jag rekommenderar tills vidare alla som råkat ut för detta problem att virusscanna datorn eller mobilen.

                    Om någon kan hitta materialet någon annanstans vore det förstås förnämligt. Det handlar om dokument i Palmeutredningen som ligger i serien IVA 16674. Serien består, såvitt jag kan förstå av dokumenten IVA 16674-00, -01, -02, -3, -04 och -05. Simon A:s länk gick till en sammanställning på tolv sidor av det materialet i form av en pdf.

                    Delar av detta material – men för närvarande inte allt – kan hittas på webbsidan WPU som på många sätt fungerar på samma sätt som Palmemordsarkivet. På den här WPU-sidan finns en förteckning över handlingar som ingår i utredningen av CA. Där listas bland annat dokumenten i denna serie, men vissa av länkarna leder inte till själva dokumenten utan bara till en allmän information om dem.

                    1. Jag har nu skärmdumpat sidorna från det dokument som kunde laddas ner genom den nu raderade länken. Dumparna sparade jag som jpg och konverterade dem sedan till en pdf. Den tekniska kvaliteten är något sämre än i den version som tycks ha ställt till problem för en del. Men den här versionen bör av alla rimliga skäl vara helt ofarlig att ladda ner (förhoppningsvis var den tidigare också det, men det är dumt att ta risker). Min dator är enligt en nyligen körd scanning av Windows Defender inte infekterad och det dokument jag nu lagt upp är alltså inte det tidigare länkade dokumentet utan en fotografisk bild av det.

                      Så här finns den i en säker version, dokumentserien IVA 16674 om SKL:s analys av metallfragmentet från CA:s lägenhet.

                      Ha en trevlig lördagskväll!

                    2. Tack Gunnar, jag fick också samma problem som Ragnar när jag senare tittade in på din blogg. Kanske bäst att undvika länka till filer som lagts ut på flashback i fortsättningen. Ber om ursäkt för detta.

                    3. Det ska normalt inte vara problem med länkar från Flashback, enligt min erfarenhet. Men här var det tydligen något konstigt. Alltid bra att vara uppmärksam – och säga till så fort något verkar vara fel.😊

  11. Jag vill passa på att tillägga att jag inte är kritisk till de faktabelagda indicier som Paul Smith onekligen kan betraktas som varandes fader till i mera publika sammanhang.En miss innebär inte att allt annat för den skull är fel.
    Varje tänkbar hypotes runt eventuell(a) gärningsman(män)i dådet på Olof Palme är utlämnade till vissa spekulativa inslag.Om det inte vore så,ja då hade ju detta varit löst på ett för de allra flesta betryggande sätt.

    När man spekulerar så måste man dock vara extra försiktig.Hur rimlig är spekulationen när allt kommer omkring?Finns det saker i faktamaterialet som eventuellt kan understödja spekulationen osv,osv.

    Där har Paul Smith missat en del genom åren enligt mitt enkla förmenande.Missar man här så solkar det ned hypotesens övriga delar också tyvärr.

    Mark Pennartz gör inte det misstaget vad jag kan se.

    OM nu hans bok skulle komma ut på svenska,så skulle det vara trevligt med en recension av Herr Gunnar Wall gällande alstret ifråga.

    Du kanske upplever att jag tjatar Gunnar.I så fall ber jag om ursäkt.
    Från min begränsade utgångspunkt så är du den enskilde skribent runt Palmemordet som jag har mest respekt för.Ditt stora,och balanserade,arbete genom åren har satt dig i denna position enligt vad jag tycker.

    Så egentligen så är det så att det som kan upplevas som tjat(eventuellt)egentligen bara är ett uttryck för ovanstående personliga åsikter.

    Varför gå till nummer två,när man åtminstone kan fråga nummer ett?

    1. Jag ska absolut recensera Mark Pennartz bok om den kommer på svenska. Och förhoppningsvis ska jag kunna ta mig tid till att kommentera frågan om CA alldeles oavsett om en sådan utgivning blir av. Men just nu är jag tyvärr nedgrävd i alldeles för många andra frågeställningar. Och jag tycker inte om att hafsa igenom saker.

  12. Ragnar

    —– ”TPs tre olika gärningsbeskrivningar som han publicerat i sina böcker. Inget av dessa scenarios håller tätt”.

    Då är ju du rätt man att bli först att kunna förklara bort SE som GM eller åtminstone kunna skapa osäkerhet kring SE. Det är ju det villkoret som KP har ställt som måste först uppfyllas för att han skall starta utredningen på nytt, exempelvis då med CA.

    Go ahead!

    1. SE behöver inte förklaras bort för det finns inte något av substans som binder honom till mordet. Det behöver inte skapas någon osäkerhet kring om han är gärningsman. Den osäkerheten finns redan och har funnits hela tiden. Du kan ju förslagsvis komma med en trovärdig gärningsbeskrivning som håller tätt och sluta svara med motfrågor och kasta om bevisbördan hela tiden

    2. Det verkar ganska enkelt att skapa osäkerhet angående SE som gm.
      Hade han revolver på sig när han stämplade ut från Skandia?
      Vems revolver var det i så fall, hans egen oregistrerade revolver eller gick han alltid omkring med en lånad revolver?
      Pratade han med väktarna innan han gick ut, uppgifterna går ju isär där.
      Om han pratade med väktarna måste det ha varit ett väldigt kort samtal för att han ska hinna vara gm.
      Om SE sköt OP , varför gick han då tillbaka till Skandia?
      Borde inte det rimliga då vara , att ta sig bort från mordplatsen så snabbt som möjligt?

  13. Angående argumentationen att GH borde ha använt sig av annan förklaring angående vad han gjorde av vapnet,och att denna diskussion på något sätt skall kunna sluta i en slutsats att han därför nog talar sanning när han säger att han sålde det i Kungsträdgården,eller däromkring..har jag svårt att se logiken i.
    Återigen,man kan spekulera i varför vissa personer i utredningen säger de saker som de säger,men att dra några vidare slutsatser utifrån de spekulationer som sedan följer är i allra bästa fall mycket vanskligt tror jag.
    Vi har faktamaterialet angående CAs vapenförsäljningsberättelse.Vi har därefter att rimligen utvärdera denna och se om det är den troliga sanningen som förtäljes.I detta fallet så anser de allra flesta att det inte är så.Tvärtom så tycker jag att man har fog för att påstå att det till och med finns ett officiellt ställningstagande i frågan då granskningskommissionen skriver att denna vapenförsäljningshistoria är föga plausibel.
    Det är ändå relativt stora ord som smugit sig in här kan jag tycka,särskilt om man beaktar sammanhanget i vilket de orden är skrivna.
    Vidare så är det väldigt svårt att spekulera i vilka eventuella motiv som en individ som CA kan ha för att inte välja en i sammanhanget rimligare lögn(vilket det då närmast per definition det handlar om).
    Han hade sin ställning inom APK.Där satt han i styrelsen,missade inte ett styrelsmöte annat än tiden efter dådet helår 1986(han deltog dock som vanligt på styrelsemötet i Januari 1986).Kanske tyckte han att det var skämmigt att erkänna att han slarvat med sitt vapen och glömt det till exempel på T-banan..vad vet jag?Individer äro olika,och CA var olikare än många andra.
    Att säga att han haft inbrott skulle leda till följdfrågor varför han inte anmält detta för Polis osv,osv.

    Det känns relativt fruktlöst i att spekulera kring detta 35 plus år efter dådet,men visst..något kanske det kan ge,men jag har som sagt svårt att se vad.

    Allmänt så kan jag ju slänga ut kroken angående år 1986 där utöver de missade styrelsemötena så byter dessutom CA telefonnummer plus att han i övrigt verkar ha gått under jorden åtminstone fram emot slutet av året då ju PKK spåret blivit allmänt känt är huvudspåret under Holmer.
    Vidare så säljer han sin fina lägenhet i Vasastan året efter och byter ned sig rejält boendemässigt.

    Det finns massor med märkliga omständigheter kring individ CA.Den som tar sig tid och sätter sig in i den helhetsbild som nu framträder kommer att förundras över den osannolika otur som härmed drabbat just CA..att så många olika saker kan sammanfalla på sådant olyckligt sätt för honom.Detta i sig är naturligtvis inte bevis för någonting,men det finns trots detta ett naturligt värde i en helhetsbild runt en individ vilken som helst i utredningen.

    Jag påstår inte att jag är säker på att han är gärningsman.Allt jag säger är att hypotesen i sin helhet är överlägsen alla andra när det gäller mordet på Olof Palme.Det är stora ord,och jag hoppas att de är provocerande nog att generera en debatt på denna blogg..:-)
    Jag tror att Pennartz har lekt lite med TPs titel i den holländska versionen.Det är möjligt att jag har fattat fel,men till skillnad från TP så har han benämnt sin bok Den Sannolike Mördaren.
    Så långt är jag väl inte beredd att gå i skrivande stund,men mig förefaller individen ifråga vara den i alla fall sannolikaste mördaren.Den åsikten är så långt som det nu är möjligt baserat på känt faktamaterial,där samtidigt spekulationer ofta har viss återkoppling till underliggande material samt där spekulation använts med urskillning.Mig veterligen så har ingen oomstridd fakta bortsetts ifrån och där finns en enda gärningsbeskrivning som lätt låtit sig författas.

    Dessutom är jag varken åklagare eller spaningsledare i en officiell utredning,så jag förbehåller mig rätten att skriva såsom jag ovan gjort.

    Det är väl okay,givet omständigheterna?

    1. Jag har aldrig hävdat att CA:s [GH:s] berättelse om sin vapenförsäljning behöver vara sann. Den kan vara oriktig och till och med medvetet lögnaktig på ett antal sätt. Det är till exempel fullt möjligt att han sålt vapnet till någon som han väl kände till identiteten på men som han inte ville peka ut.

      Det jag ville ta upp var bara att hans märkliga berättelse inte särskilt starkt pekade ut honom som möjlig Palmemördare.

      1. Möjligtvis inte historian som sådan sett som en isolerad företeelse.
        Sätts den däremot in i sitt sammanhang,där ju CAs Magnum 357 onekligen tronar på väldigt speciell plats såsom varandes den enda licensierade Magnum 357 som aldrig kunnat provskjutas plus att GH till slut säger att han helt enkelt struntat i att hörsamma polisens två kallelser att göra detta..så byggs onekligen den allmänna misstankegraden på.
        Ett indicium som stöds av annat indicium eller annan fakta blir tveklöst starkare.
        När det gäller individ GH så finns det en lång och som jag tidigare påpekat,en i stort sett oomstridd kedja av diverse indicier.Det är självfallet distinkt skillnad på bevis och indicium.Ett bevis står allena så att säga.
        För att indicium skall äga bärkraft så måste de ingå i en kedja för att kunna värderas till godkänd standard.
        Återigen,helhetsbilden får aldrig glömmas bort.Hypotes GH kan inte plockas ned i minsta beståndsdel..eller,det kan den väl i och för sig..utan om man vill förstå hypotesens bärkraft så måste man ta till sig den helhetsbild som framträder,via materialet som ligger i stort sett publikt idag.

        Jag vill tillägga att jag ser små möjligheter att idag finna juridiska bevis.Inte ens KP och HM m,fl har lyckats med detta i fallet SE.Det är ju ingen officiell hemlighet att det vi nu vet om Stig Engström på inga sätt skulle hålla för en fällande dom i rätten.
        Det finns Palmemordsintresserat folk som närmast instinktivt rynkar på näsan så fort de hör ordet indicium.Det duger inte,de kräver handfasta bevis.
        Jag har alltid förundrats över deras ihärdighet att trots denna inställning fortfarande rota runt kring mordet.
        Det är nämligen osannolikt att deras belöning någonsin kommer att komma.

        Jag vill i och med detta understryka att indicium i det läge som Palmemordet befinner sig idag nog förtjänar ett bättre bemötande än att exempelvis rynka på näsan direkt.
        Skall vi vara ärliga så har ju den samlade Palmeutredningen som det arbetades i under mer än 34 år inte heller producerat något i bevisväg att tala om..så om varje Palmemordsintresserad skall använda beviskravet som ris åt egen rygg så blir det nog till slut mycket meningslöst piskande.

        It is what it is som de säger i gangsterrullarna.Åtminstone när mer än 35 år passerat sedan dådet på Sveavägen.

        1. När det gäller CA så skulle ju ett upphittande av hans revolver kunna ställa saken i ett högst intressant sken. I synnerhet då om vapnet skulle anträffas på en plats som kan kopplas till honom. Man kan fundera lite på vad det sannolikt skulle innebära.

          1. Egentligen så tror jag inte ens att det skulle behövas.En lite säkrare knytning till den isotopsammansättning som de s.k Palmekulorna består av skulle nog räcka en bra bit på vägen.
            Enligt personer som kan denna biten mycket,mycket bättre än mig så finns det antagligen fortfarande utrymme för viss testning gällande detta.
            Man bör komma ihåg att ammunitionen är relativt speciell,och att en stor majoritet av de partier på den svenska legala marknaden som fanns inte är intressanta på grund av märkning eller redan är testade.
            Vi vet ju att CA köpte just Super X.357 metal piercing ammo från APK runt 1984.Han skall ha köpt cirka tio stycken enligt klubbens materialare och hans anteckningar om detta.Askarna är märkta olika beroende på när kulorna producerats och det har dessutom plockats om i dem då patronerna mestadels såldes styckvis.Två olika märkningar skall i test uppvisa sådan överensstämmelse med Palmekulorna att de kan anses komma ifråga när det gäller likställning.Mycket tyder väl på att det i detta sammanhnag fortfarande finns otestade patroner kvar såsom jag uppfattat saken.

            Man nödgas understryka den fortsatta oturen för GH härvidlag.Det får anses mycket olyckligt för honom att bortsett sin försvunna revolver av förmodat rätt snitt så tillkommer nu den speciella ammunitionen,som alltså är ovanlig.GH själv uppger i förhör att han inte kan minnas sig ha haft denna ammunition i sin ägo,däremot så säger han sig ha haft ammunition av tyskt märke.
            En oturlig missuppfattning som lök på tidigare lax.

            Såhär ser det ut på punkt efter punkt.En osannolik otur för GH helt enkelt med betoning på ordet osannolik.

          2. En annan intressant sak i sammanhanget revolver,som berör PU,är att de alltså efterlyser fel serienummer i..programmet efterlyst var det väl?
            Det nummer som går ut i sändningen,och som PU alltså efterlyser,är serienumret till GHs Hämerli revolver/pistol..ett i Palmesammanhang helt ovidkommande vapen.
            PU har således blandat ihop serienumret på GHs Hämerli med hans revolver Magnum 357..detta sker utan att någon egentligen reagerar trots att det finns stora skillnader serienumren emellan.
            Magnum 357s serienummer börjar alltid med ett prefix(?)dvs..en bokstav..något som inte är fallet när det gäller till exempel Hämerli(eller stavas det Hämmerli?)

            Hursom helst,ytterligare ett uppseendeväckande misstag i PU.

            Var det KP eller HM som sa att eftersom SE var gärningsman så måste han ha haft ett vapen?..:-)

            1. Jag kan väl utförligare beskriva serienummersförväxlingen inom PU.
              PU frågar efter serienumret till CAs 357 Magnum redan år 1993,Onekligen så har de börjat uppmärksamma den märkliga omständigheten att detta vapen ännu icke inkommit för provskjutning.
              Det görs en förfrågan till Polisen i Handen.
              Handläggaren där uppger felaktigt serienummer till PU..dvs 61575.Det är för övrigt detta serienummer som sedan felaktigt efterlyses i programmet Efterlyst i TV3.
              Det dröjer till Maj månad år 2003 innan denna felaktighet rätas ut inom PU då krim insp Per Gustavsson upptäcker att serienumren skiljer sig åt vapenregister jämfört med GHs vapenkort.
              PU kontaktar Smith&Wesson som bekräftar det rätta serienumret på GHs spädgris..N-694274.

              Trots att PU då här i Maj månad 2003 får bekräftelse om vad som är rätt serienummer så fortsätter man fortfarande att leta året efter..2004.Vi ser ju att krim.insp Jan Svelin skriver ett PM i Juni 2004 som handlar om förslag hur man skall finna det rätta serienumret till GHs försvunna revolver!

              Sedan går tiden,om jag inte missminner mig så efterlyser man således vapnet i TV programmet runt 2011-12(går ju enkelt att kolla upp detta).Vid detta tillfälle så efterlyser man återigen serienumret 61575,dvs det serienummer som man redan i Maj år 2003 får bekräftelse på är felaktigt.

              Såhär såg det tyvärr ut åtminstone gällande detta inom PU när det begav sig.

              Kanske något för Gunnar att ta med i sin kommande bok?..:-)

            2. Du måste också finnas på mordplatsen närt mordfet skedde för att kunna vara mördaren. Det finns inga bevis eller ens indicier att CA var där eller ens i närheten (som SE) när mordet skedde. CA är ett luftslott. Mest sannolikt var CA hemma på mordkvällen och hade gått och lagt sig när mordet skedde.

              1. Det är riktigt att det inte finns några bevis eller ens indicier på att CA var på mordplatsen när mordet skedde. Samtidigt måste vi komma ihåg att någon som mördade Olof Palme faktiskt var på plats när mordet skedde. Och det finns ingenting som säger att det måste vara en person som vi med nuvarande kunskaper kan placera på mordplatsen.

                Mot den bakgrunden tycker jag det är överdrivet att kalla hypotesen om CA för ett ”luftslott”.

                1. När det gäller frågan om att knyta eventuell gärningsman till den exakta brottsplatsen klockan 23.21.30 plus minus 10 sekunder så återstår de problem som kan befaras vara av närmast permanent art.
                  Skall vi vara noga,och det skall man väl vara när det gäller specifik sak som denna,så kan man inte knyta varken SE eller för den delen CP eller någon annan heller till den exakta brottsplatsen vid den exakta tidpunkten för dådet.Hade vi kunnat det så hade fortsatt diskussion avseende eventuella gärningsmän vara överflödig.

                  Således så måste det handla om möjlighet.Vad innebär detta i dess förlängning?
                  Avsaknad av alibi.
                  Det är oomstritt att CA saknar sådant.Detta obestridliga faktum är i sig inte uppseendeväckande.Detta gäller ju för tusentals personer.Som vanligt så måste faktorn Möjlighet sättas in i hela helhetsbilden runt en person/personer.

                  I samband med diskussion Möjlighet så tycker jag att en allmän slarvighet har infunnit sig i debatten.
                  För mig så betyder ordalydelsen ”att knyta till brottsplatsen” att knyta till den exakta punkten varifrån skotten emot makarna Palme avlossas i den exakta tidpunkt det sker.
                  Vad jag menar är att det sägs att man kan knyta SE till brottsplatsen.Vad man egentligen menar med det är att SE kan knytas till ett område runt den exakta brottsplatsen.Hur stort detta område skall vara saknar definition..handlar det om två meter,fem meter,tjugo meter?
                  Oavsett så är det ju av mindre betydelse sett från teoretisk synvinkel.Det är ju ointressant om till exempel SE befunnit sig tio meter ifrån den exakta brottsplatsen i det exakta ögonblicket för dådets genomförande,eller två meter eller något annat avstånd om man skall prata i termer möjlig gärningsman.

                  Det är ju själva möjligheten att överhuvudtaget kunna befinna sig på brottsplatsen i exakt rätt tidpunkt som är det grundläggande.

                  Nåväl,SE har naturligtvis den möjligheten liksom CP och många,många andra.
                  SE själv har aldrig hymlat omkring detta.Tvärtom så har han snarare förstärkt sin möjlighet härvidlag genom att påstå att han gått direkt ut på Sveavägen efter utstämpling..en sak som motsägs både av HO och AK i materialet.SE själv har således alltid varit klar med att han i teorin kan befinna sig på brottsplatsens ground zero.

                  CA bor cirka 15 minuters promenad från denna punkt.Räcker det för att säga att han kan knytas till brottsplatsen?

                  Nå..det var lite babbelresonemang.
                  Vi återgår till materialet.CA säger vid de första förhören med honom att han vid den exakta tidpunkten för mordet legat hemma i en sjusärdeles influensa.Den pågår enligt CAs initiala uppgifter i minst två veckor.Sjukdomen inträder en vecka före dådet och finner sin avslutning en vecka efter mordet på statsministern.CA har enligt egna urspungliga förhörsuppgifter legat nedbäddad i sin säng hela denna tidsperiod,med undantag för när han varit tvungen att gå ut för att handla.Han har inte meddelat någon i sin omgivning om sin sjukdom.
                  Problem uppstår när brodern till CA förhörs.Denne påstår nämligen att CA varit behjäplig när brodern flyttat till ny lägenhet.Bland annat så har CA varit med och hjälpt till att sätta upp en stor spegel plus att CA varit chaufför för den lilla lastbil med kapell som inhyrts för att forsla broderns saker från den gamla lägenheten till den nya.CAs bror saknar nämligen körkort,men CA har sådant.

                  För att göra denna lilla historia kort så konfronteras CA med dessa uppgifter,varpå han prompt ändrar sin utsaga till att han vid tiden för mordet helt enkelt legat hemma och sovit eftersom dådet inträffade ”mitt i natten”.Denna ändrade utsaga gällande sitt alibi håller sedan CA fast vid hela tiden över sitt allra sista förhör.

                  Frågor uppstår för utomstående betraktare.

                  Varför säger CA i initiala förhör uppgifter som senare visar sig vara oriktiga?
                  Hur rimligt är det att det helt enkelt handlar om ett misstag?
                  Om det är osannolikt att det handlar om ett misstag,varför ljuger CA initialt om sitt alibi?
                  OM det är sannolikt att CA medvetet ljugit om sitt alibi,knyter detta faktum honom närmre brottsplatsens exakta punkt?

                  1. Ragnar,
                    Angående alibit skriver du:
                    ”För att göra denna lilla historia kort så konfronteras CA med dessa uppgifter, varpå han prompt ändrar sin utsaga till att han vid tiden för mordet helt enkelt legat hemma och sovit eftersom dådet inträffade ”mitt i natten”. Denna ändrade utsaga gällande sitt alibi håller sedan CA fast vid hela tiden över sitt allra sista förhör.”

                    Det där stämmer väl inte riktigt.

                    Om man går till förhörsprotokollet den 22 februari 1995, så finns det inget som visar att CA ”prompt ändrar sin utsaga”. Tvärtom. När han konfronteras med broderns uppgifter vidhåller han att han legat sjuk vid tidpunkten för mordet och menar att brodern minns fel om flytten, alternativt att denne på eget bevåg försöker ge honom alibi:

                    Härvid upplyses han om att hans bror i förhör uppgivit att spegeluppsättningen ägde rum på kvällen den 28 februari, dagen före eller någon dag dessförinnan. Det här måste vara fel uppger [A]. Han kan inte förstå var brodern har fått detta ifrån, kanske denne försöker ge honom något slags alibi. [A] har ju pratat med sin bror om hela ärendet, så brodern vet säkert att han saknar alibi. Det här kan vara anledningen till broderns uppgifter. Han har i vart fall inte på något sätt sagt till sin bror att ge honom alibi. Brodern har inte fått några instruktioner därvidlag. På fråga uppger [A] att han inte tror att någon annan person kan fixera tiden för spegeluppsättningen. [A] vidhåller att han låg sjuk i bostaden när mordet inträffade.

                    Här ändrar alltså inte CA alls sin tidigare utsaga.

                    Jag antar att du istället syftar på att han i senare förhör nöjer sig med att säga att han låg till sängs utan att föra sjukdom på tal. Frågan är bara hur stor affär man ska göra av den saken. Inte minst mot bakgrund av att han inte får några följdfrågor eller pressas på den punkten. Karln saknar alibi. Det är både han själv och utredarna väl medvetna om. Frågan är om CA ens är angelägen om att skaffa sig något.

                    1. Mikael B (och Ragnar):

                      Instämmer i vad Mikael B säger här, och vill också mer allmänt nämna att jag tror den typen av närgranskning av uttalanden i förhör riskerar att leda fel.

                      Jag tycker CA är ett mycket intressant spår, men det lider tyvärr av att de mer entusiastiska anhängarna behandlar förhören med honom på samma sätt som TP mfl behandlar SE-förhören. Alltså, att man nosar upp motsägelser och felaktigheter (sådana finns alltid) och tolkar dem som medvetna lögner, vilket i sin tur antas betyda att den förhörde har något att dölja, dvs att han sköt Palme.

                      Men med såväl CA som med SE (och CP) förhåller det sig ju på det viset att många av de tillgängliga uppgifterna kommer med många års mellanrum. Ibland är de också förmedlade av tredje person och/eller summariskt sammanfattade av polisen. Ofta rör det sig dessutom om uppgifter som inte ansågs ha någon större betydelse när de först kom på tal, och som därför aldrig preciserades eller kontrollerades med de medel som då fanns tillgängliga, men som i efterhand nagelfars intensivt.

                      Det finns förstås undantag, men jag tror inte det är särskilt meningsfullt att hantera mindre detaljer i förhören så. Minnet sviktar alltid med åren, missförstånd och felaktigheter kan dyka upp av alla möjliga skäl, protokoll kan vara illa skrivna, nyanser i tal försvinner i skrift, och så vidare. Det ser vi ju med alla vittnen.

                      CA förblir i mina ögon ett av de mer intressanta spår som framkommit, men det har framför allt med hans magnumvapen att göra och i viss mån med de övriga uppgifter som framkommit (vittnesmål om Palmehat, ändrat beteende efter mordet, osv). Inte så mycket med hans förhör, som mest verkar kännetecknas av en allmän avighet gentemot polisen, och där det viktigaste väl är den lite tveksamma historien om hur han sålde vapnet.

                    2. Du antar rätt.Säger man initialt att man legat hemma i långvarig influensa,någon asiat typ,för att senare säga att man helt sonika ligger hemma och sover så tycker jag nog att man kan beteckna detta som att ändra sin utsaga.
                      Vad som är säkert är att ingen till slut påstår att CA varit influensasjuk vid tiden för dådet,inte ens CA själv.

                      Följfrågan som infinner sig är varför han sagt det initialt,samt hur rimligt det är att det rör sig om ett oskyldigt missförstånd?

                      CA har uppenbart inga problem med att dra sig till minnes var han är och hur han får reda på att Palme mördats.Det är inget konstigt med det.Det är ju vår nations svar på Kennedymordet.

                      Jag finner det därmed svårförklarligt att CA sagt han legat sjuk flera veckor i influensa.Eftersom han kommer ihåg annat så borde han ju inte tagit miste när det gäller influensabiten kan man tycka.

                      Om han inte misstagit sig,vilket alltså jag tycker förefalla vara osannolikt,ja då handlar det om en medveten lögn som direkt rör hans alibi för dådet.
                      I ett vidare perspektiv så indikerar detta i så fall att CA är synnerligen angelägen om att skaffa sig ett alibi.

                    3. Ragnar,
                      Om CA var synnerligen angelägen om att skaffa sig ett alibi borde han väl under dessa år ha kunnat hitta på något betydligt bättre än detta.

                      Det finns alltid en risk att man blir alltför förtjust i en viss teori. I det läget brukar det vara nyttigt att vända på perspektivet och inta försvarsadvokatens roll.

                      Låt oss utgå ifrån att CA är oskyldig till mordet, men att han är allmänt misstänksam mot Palmeutredarna. Det senare framgår rätt tydligt i förhören. Jag skulle också vilja hävda att han har visst fog för den misstänksamheten med tanke på hur utredningsarbetet bedrivits.

                      CA har följt delar av förundersökningen och är kritisk. Även om han inte har ett skvatt med mordet att göra så känner han att han själv kan bli nästa offer i denna soppa. Pröva att tänka dig in i den situationen. Där har du en helt annan utgångspunkt att jobba med.

              2. Ulf:

                Det där är ju ett konstigt tankefel. Att det inte finns bevis eller indicier för att CA var på mordplatsen när Palme sköts innebär ju inte att han inte kan ha varit där. Vad du bör leta efter är snarare bevis eller indicier för att han inte var där.

                Det enda vi vet om var CA befann sig 28 februari 1986 är att han även enligt egna uppgifter var i Stockholm, samt att han till skillnad från de allra flesta svenskar (och .357 magnum-ägare!) bodde på promenadavstånd från Grand. Han är alltså urtypen för den hypotetiske mördaren i Grandmannenscenariot, som antas ha sett paret Palme gå in på bion av en slump, gått hem och hämtat den revolver han ägde, följt efter dem på hemvägen och sedan skjutit.

                Till skillnad från i fallet SE behöver man inte heller laborera med sekunder och minuter för att scenariot ska gå ihop, och CA behöver inte göra någon språngmarsch genom Skandiahuset. Det finns tvärtom mycket gott om tid för varje moment.

                Så: att CA den aktuella kvällen befann sig på en för oss okänd plats inom ”mördaravstånd” gör honom knappast MINDRE intressant som kandidat till gärningsmannarollen. Om han hade bott i, säg, Solna eller Bagarmossen hade det varit en helt annan sak, men nu bodde han i Vasastan och hade vapenskåpet till sin revolver i lägenheten.

                1. Hej Madam!

                  Njae..hade han verkligen ett vapenskåp tidpunkten ifråga?
                  Inte enligt CA själv.
                  Han påstår ju att han förvarat vapnet i bankfack…PK Banken vid Kungsträdgården.
                  Bestämmelserna 1986 verkar ha varit att så länge som vital del och vapnet för övrigt förvarades separat,så behövdes inget vapenskåp.

                  Bankfacket är lite intressant dock.Var det ens tillåtet att förvara ett komplett vapen i sådant även om vi pratar 1986?
                  Det kanske finns någon vapenkunnig här som kan belysa?

                  Vidare pekar materialet onekligen på att det just i månadsskiftet Februari/Mars som aktiviteterna började i skytteklubben.Våren var ju traditionellt tidpunkten som man sköt med grovpistol.
                  Var det så,kan man ju tänka sig ett naturligt scenario där CAs spädgris knappast gör någon nytta liggandes i ett bankfack.En naturlig tidpunkt att hämta ut detsamma från sådan förfaring förefaller år 1986 kunna vara..Fredagen den 28 Februari.På helgen var ju banken stängd.

                  Detta sista spekulationsvis.dock inte av orimlig art kan jag anse.

                  I övrigt så anser jag fortsatt att det är möjligheten att befinna sig på brottsplatsens exakta punkt i exakt rätt tid för dådets genomförande som är grundläggande.Här kvalar självfallet CA in.
                  Han slirar initialt angående sitt försök till alibi,det motsägs av brodern,varvid CA ändrar sin utsaga.

                2. Madam,

                  för att besvara angående närgranskning av förhör.

                  Jag håller med om att det generellt är naturligt att det uppstår olikheter samt att uppgifter efterhand ändras.Det är inget konstigt med det.Tvärtom förefaller det snarare vara mänskligt att brodera ut och lägga till detaljer efterhand.

                  Dock är det naturligtvis viktigare att kontrollera detaljer om det direkt rör individ för hypotes(CA,SE osv)än om det rör rena ögonvittnen som i övrigt står utanför den direkta kärnan,så att säga.

                  Om vi tittar specifikt gällande CA så ändrar han angående sin möjlighet(inluensasjuk-icke influensasjuk).Han drar en icke plausibel historia gällande vart hans Magnum 357 tagit vägen någonstans.
                  Han kommer inte ihåg att han köpt ammunition av för dådet rätt typ.däremot så kommer han ihåg att han haft tysk dito.Han påstår först att han inte fått kallelserna till provskjutning av hans vapen för att senare ändra detta.Han påstår att han inte skjutit sin TV när Palme var i rutan trots att han själv uppger just detta för sin kusin.
                  Osv,osv faktiskt.Det är mängder med ändrade uppgifter eller uppgifter av sådan art som förefaller föga plausibla om man tittar på hela materialet runt CA i stort.

                  Det är centrala saker som det sliras på.Avgörande faktorer.Jag anser nog att det är orimligt att tro att detta skall handla om missuppfattningar och/eller misstag från CAs sida alltigenom.Dessutom så är det inte ögonvittnesmål från en kortvarig och kaotisk situation vi talar om.CAs grumligheter berör ju helt andra saker än exempelvis hur länge eventuell Dekorimaman stått vid Grand eller hur eventuell Grandman sett ut när man tittat på denne mindre än en minut.osv,osv.

                  Egentligen skulle jag skriva en post som svart på vitt beskriver alla grumligheter som CAs olika förhör ger upphov till.Det blir en lång lista som sammantaget gör det oändligt svårt att förklara allting utifrån oskyldiga misstag om man får se hela helhetsbilden härvidlag tror jag.

                  Skulle det ligga till så,och jag påstår ju onekligen det..ja,då måste man ju ställa sig frågan varför.

    2. Ragnar

      Hur menar du att ditt svar gör TP:s scenarios mindre tätt och förklarar SE:s förehavanden på mordplatsen?? KP vill ju ha det förklarat innan han kan starta en utredning mot CA..

      1. TP har inte presenterat något scenario över huvud taget. Inte tillstymmelse till en rimlig gärningsbeskrivning. Finns inga förehavanden som behöver förklaras.

      2. Mitt svar har inte gjort TPs scenarios mindre täta på något sätt eller vis.
        De var redan initialt mycket otäta enligt mitt enkla förmenande..och jag känner inget trängande behov av att mäta graderna i helvetet..så att säga..även vid detta tillfälle,då så mycket livskraftig diskussion angående TPs hypotes SE pågår på andra håll.
        Visst,detta är i grunden,också denna,en TP och SE tråd.
        Jag hoppade mest in här därför att det saknas specifik GH tråd,och det är onekligen min önskan att hellre diskutera GH.
        Jag finner vid denna tidpunkt hypotes SE relativt söndertröskad.Trots allt fortgår diskussionen,om än hjulspåren vid detta laget börjar bli sönderkörda.
        Bra så,jag har inga problem med att det diskuteras egentligen vad som helst runt och rörandes mordet på dåvarande statsministern.Jag önskar bara att GH kan ingå i den också.

        1. Ragnar.

          Då förstår jag dig, du tar tillbaka att du kan visa på att TP:s scenarion inte håller tätt.

          —– ”TPs tre olika gärningsbeskrivningar som han publicerat i sina böcker. Inget av dessa scenarios håller tätt”.

          Däremot måste man naturligtvis kunna få diskutera andra hypoteser utan att först behöva förklara bort SE:s förehavanden på brottsplatsen.

          Likaså bör man tänka efter innan man kommer med påståenden som man inte kan stå för, som exempelvis ”Inget av dessa scenarios håller tätt”. De tillför inte något till diskussionen utan är bara irriterande.

          1. Då kan jag konstatera att du har missuppfattat mig helt.
            Nu är det visserligen på modet att avsiktligen göra så,men sådant förfaringssätt förutsätter jag att du håller dig för god för?
            Bra.
            Låt mig i övrigt konstatera att det gagnar debatten,i alla fall som jag ser det,om eventuell självupplevd prestige kan skruvas ned en aning.Kritik av hypotes..vilken som helst..skall och bör inte tas personligt.
            Huvudsaken som jag ser det är att debatten fortsätter att leva.

            Jag kan dessutom ge dig min ärliga uppfattning att rent teoretiskt så kan inte SE avskrivas i en roll som gärningsman.Det är dock så långt jag ärligen kan sträcka mig utan att behöva ljuga varken för dig eller mig.

          2. Inget av TP scenarion håller tätt. Alla scenarion där Engström är den så kallade Grandmannen kan direkt avfärdas som icke möjliga rent fysiskt. Engström har inte haft några förehavanden på brottsplatsen som behöver förklaras.

        2. Ingen har rundat SE fast ni enträget ”försöker”. Om SE var mördaren eller inte lär vi aldrig få veta tyvärr. SE är dock mycket mer sannolik än t ex CA som låg hemma och var sjuk, sov när mordet skedde.

          1. Ulf

            ”enträget ”försöker” är milt sagt. Senaste försöket, exempelvis ”Inget av dessa scenarios håller tätt” utan att förklara är avsiktlig vilseledning. MYCKET högt i taket på bloggen.

            1. Är det där ett försök från dig, Mikael A, att övertala mig att sänka taket? Du har själv fått 1 023 kommentarer publicerade här på bloggen. Är du säker på att alla skulle ha kommit med om jag sänkt taket, det vill säga: höjt kvalitetskraven?

              1. Gunnar

                —– ”Inget av dessa scenarios håller tätt”

                Efter 34 års utredning kom PU fram till att de inte kunde förklara bort SE.

                Att då förminska TP:s insats med ”Inget av dessa scenarios håller tätt” utan trovärdig förklaring är då ren vilseledning som kräver att någon reagerar för diskussionens bästa.

                Som sagt var, man får gärna skriva att man inte tror på SE utan att behöva förklara, men ”Inget av dessa scenarios håller tätt”, där tycker varje fall jag att gränsen har passerats för bloggens bästa.

                1. Det är ju ett faktum att de som tänker sig att det var Engström som var gärningsmannen har konstruerat flera olika scenarion som ska göra det troligt att han hade ett laddat vapen med sig och kom ut från Skandia i precis rätt tid för att träffa på Olof Palme.

                  Att de som förespråkar Engström som gärningsman måste laborera med ett antal olika scenarion beror ju på att inget av dessa scenarion är bevisat. Vart och ett av dem bygger på – inbördes olika – hypoteser. Till exempel hur det kom sig att Engström skulle ha burit på ett laddat skjutvapen. Det har på lösa grunder spekulerats om att han alltid brukade gå omkring med ett sådant för att han var rädd för buset på Stockholms gator. Det har alternativt spekulerats om att han i all hast lyckades låna en revolver från sin vän vapensamlaren – även den spekulationen vilar som bekant på lösa grunder.

                  Att han skulle ha velat låna en revolver denna kväll bygger i sin tur på spekulationen om att han tidigare under kvällen skulle ha förstått att han skulle få en chans att skjuta Palme genom att han sett denne vid biografen. Även denna spekulation vilar på lösa grunder, vilket väl var skälet till att åklagaren Petersson avstod från att ens redovisa den möjligheten. Att Palme inte blev skjuten vid biografen vet vi. Det kräver i sin tur spekulationer om hur det kom sig att Engström i stället fick tillfälle att skjuta Palme under dennes promenad hemåt i samband med att Engström lämnade sin arbetsplats.

                  Och det ska förstås tilläggas att allt som ovan sagts bara fungerar om vi dessutom lägger till spekulationen att Engström skulle ha velat skjuta Olof Palme – något som det ju också saknas belägg för. Men även här finns det som bekant ett antal olika försök att konstruera en motivbild som att han skulle ha längtat efter att imponera på grannarna i Täby. Helt obevisat även det förstås.

                  Och så vidare.

                  Om jag förstår dig rätt, Mikael A, så menar du att alla de olika försöken att knyta Engström till brottet håller tätt, det vill säga att alla samtidigt framstår som rimliga och sannolika.

                  Så tycker inte jag. Om inte ett enskilt av dessa alternativ kan lyftas fram som det rimliga och väl underbyggda svaret på mordgåtan så är väl den normala beskrivningen av alla dessa spekulationer att ingen av dem håller tätt. Sedan kan man förstås diskutera kring vart och ett av dessa alternativa Engströmscenarion om det bara är obevisat eller till och med direkt osannolikt och kanske löjeväckande.

                  Det är en diskussion som kan föras.

                  Men att inget av dem håller så tätt så att det skulle ha räckt till ett åtal insåg i alla fall den juridiskt kunnige Krister Petersson – samtidigt som han slog knut på sig själv och gjorde en sorts utpekande av Engström i alla fall.

                  Det är hans problem. (Och som vi vet uppmärksammades det problemet av JO Per Lennerbrant i dennes granskning av presskonferensen.)

                  1. Gunnar

                    —– ”Inget av dessa scenarios håller tätt”

                    Det har gått 16 månader sedan Krister Peterssons ”för att utredningen skall kunna tas upp på nytt krävs först att SE kan förklaras bort, HUR DET NU SKALL GÅ TILL!”. Inte minsta har tillkommit och att påstå att KP slog knut på sig själv är bara ytterligare en förminskning.

                    Som sagt var, man får gärna föra en diskussion där man själv anser att SE inte håller tätt. Däremot att bara kasta ur sig ”Inget av dessa scenarios håller tätt” är bara förminskning och vilseledning som inte bidrar.

                  2. Hej Gunnar,

                    Du fick mig att småskratta framför skärmen nu på lunchen och speciellt uppskattade jag följande du skrev i din kommentar:

                    ”Sedan kan man förstås diskutera kring vart och ett av dessa alternativa Engströmscenarion om det bara är obevisat eller till och med direkt osannolikt och kanske löjeväckande.”

                    Därför kan jag med lite större allvar – och kanske med viss självkritik – reflektera över varför både jag och andra ägnar relativt mycket tid åt att ta del av och diskutera något som faktiskt i mångt och mycket är löjeväckande. Möjligen vore det bättre att som skribenten Ragnar varit inne på, att ägna tid och kraft åt något eller några andra mer sannolika hypoteser.

                    Nu är det i och för sig en erfaren och allmänt uppskattad åklagare som också fört fram dessa osannolika scenarier, men här skulle det gå att travestera lite på ett berömt uttalande från Palme själv: ”Snus är snus och strunt är strunt om än i ……..”. Men med den skillnaden att när Palme gjorde sitt uttalandet var det kanske inte enbart fråga om snus medan det i Peterssons fall påminner väldigt mycket om just snus.

                  3. Gunnar

                    Du har missuppfattat. Det Krister Petersson gör, på den berömda presskonferensen, är att motivera varför han valt att lägga ner förundersökningen. En mangrann juridisk uppgift som inte har någon jämförelse eller motstycke i svensk rättshistoria. Så här i efterhand – han gjorde det väldigt sakligt.

                    Krister Petersson diskuterade aldrig några scenarion. Däremot sade han något i stil med att Engström måste haft ett vapen. Självklart måste Engström haft ett vapen – det vi saknar är handfasta bevis och fakta. Här måste det förstås finnas utrymme för spekulationer och olika scenarion. Det är fastställt att Engström är skäligen misstänkt och förundersökningen är nedlagt. Självklart måste man därför få spekulera. Krister Petersson har på något sätt gett oss den rätten. Det är väl snarare så att det är du som har problem och inte Krister Petersson. Vill du avfärda Engström och scenarior och sedan gå vidare till andra mer storsvullstiga konspirationer har du ju fortfarande inte förklarat varför Engström ljuger och varför Engström har gärningsmannasignalement. Själv kan jag nöja mig med att konstatera att Engström hade ett vapen i fickan kvällen den 28:e februari 1986. Det hade förstås varit tacksamt med mer bevis och information. Det i sin tur leder till spekulationer, men dessa spekulationer är helt i linje med Krister Peterssons nedläggningsbeslut, d.v.s de handlar om Engström. Själv spekulerar du exempelvis om Lisbeth Palme inte berättade hela sanningen om mordförloppet för utredande polis. Att hon undanhållit information av känslig natur. Något sådant ligger för det första inte i paritet med Krister Peterssons nedläggningsbeslut. För det andra ligger det inte i paritet med källorna. Ändå ägnar dig du åt sådana lösryckta och tunna spekulationer!? Det blir nästan komiskt när du säger att det saknas bevis för att Engström velat skjuta Palme. Samtidigt säger det kanske mer om vilka motivbilder du har framför ögonen när det gäller ett statsministermord. Lögner, sprit och näring från högborgerlig miljö tycks i alla fall inte räcka. Jag vill nog påstå att väsentligt mindre har räckt i andra mordfall och brottsutredningar.

                    1. Per W

                      Bevisa ditt påstående att Engström hade ett vapen på mordkvällen
                      Du formulerar dig som om det är ett konstaterat faktum.
                      Engström måste inte ha haft något vapen lika lite som övriga vittnen

                    2. Sällan har jag sett någon övertygad anhängare av uppfattningen att Stig Engström mördat Olof Palme så distinkt uttrycka sin trosvisshet som du gjorde nu, Per Wallander. Du skriver: ”Självklart måste Engström haft ett vapen – det vi saknar är handfasta bevis och fakta.”

                      Du försäkrar samtidigt att Krister Petersson själv inte spekulerar. Jag möter dig gärna halvvägs, som du nog har förstått. Han valde att inte binda sig för, eller ens redogöra för, något av de olika mordscenarion som anhängarna av Engströmhypotesen funderat kring. Men i ett väsentligt avseende spekulerade ju Krister Petersson i alla fall, just när han – trots avsaknaden av ”handfasta bevis och fakta” – ändå bestämde sig för att Engström måste ha haft ett vapen. Underförstått: det var ju han som sköt – trots att det inte går att bevisa.

                      I denna, den mest avgörande, frågan spekulerade alltså Petersson. Jag kan inte se det på annat sätt.

                      För dig är det inget problem. Tvärtom skriver du att det är ”nästan komiskt” att jag nämner att det saknas bevis för att Engström sköt Palme.

                      Jag ser ingenting komiskt i detta. En människa har pekats ut som statsministermördare utan handfasta bevis. Det är inte lustigt, det är sorgligt.

                      Du menar att det inte behövs handfasta bevis. För dig räcker det med att koppla ihop Engström med ”lögner, sprit och näring från högborgerlig miljö”.

                      Du skriver vidare att jag för min del spekulerar om att Lisbeth Palme inte berättade hela sanningen för utredande polis. Och du tillägger att sådana spekulationer inte ligger ”i paritet med Krister Peterssons nedläggningsbeslut”.

                      Nej, självklart inte. Att väcka frågor kring inslag i mordutredningen för att få till stånd en diskussion är ju inte samma sak som att ta beslutet att lägga ned samma mordutredning med några svepande formuleringar och på lösa grunder peka ut en påstådd statsministermördare.

                      För din del ser du inga problem med Krister Peterssons agerande. Den kritik som till exempel JO utdelade mot presskonferensen verkar ha gått dig förbi. I stället ser du Peterssons nedläggningsbeslut som ett storslaget avslöjande av Sanningen, visserligen fritt från alla förklaringar om hur mordet skulle ha gått till och varför det skulle ha skett. Och dessutom fritt även från vittnesbevisning och teknisk bevisning. Men det spelar ingen roll om jag förstår dig rätt: Petersson har slagit fast hur det är. Då är det hans lärjungars uppgift att uttolka denna Sanning i detalj. Som du skriver har du insett att det efter presskonferensen förra året ”självklart” är tillåtet att spekulera: ”Krister Petersson har på något sätt gett oss den rätten.”

                      Kopplad till den slutsatsen från din sida ligger också en annan underförstådd slutsats: den som väcker frågeställningar som går på tvärs mot Palmeåklagarens slutsatser har inte riktigt rätt att göra så.

                      Det är lite bekymmersamt att diskutera med dig när du resonerar på det sättet. Du antyder ju att den som inte håller med dig egentligen bör hålla tyst.

                      Samtidigt skriver du ju på en blogg som är ägnad just åt att diskutera sakfrågorna, så jag kanske inte ska tolka dig fullt så bokstavligt som du öppnar för.

                      Och i så fall kanske vi helt enkelt borde hålla den fortsatta diskussionen just kring sakfrågorna.

                    3. Gunnar

                      När det gäller anklagelserna mot Lisbeth Palme om att hon inte berättat hela sanningen har jag inte riktigt heller förstått vad detta grundar sig på. Jag har frågat dig i flera inlägg men aldrig fått några svar. Dock hänger ju mötesscenariot helt och hållet på LPs trovärdighet. Frågan är ju därför intressant.

                    4. En viktig utgångspunkt när man ska närma sig Lisbeth Palmes vittnesuppgifter är att hon vid upprepade tillfällen markerade vikten av sekretess och också visade upprördhet när saker hon sagt till utredare kom ut i nyhetsmedia. Det gällde till exempel de mycket knapphändiga signalementsuppgifter hon lämnade vid förhöret den 1 mars. Hon trodde det rörde sig om en läcka när de refererades i tidningarna. Men av allt att döma var det spaningsledningen som hade gjort bedömningen att uppgifterna skulle vidarebefordras.

                      Hon deltog som vi vet inte i någon rekonstruktion på brottsplatsen. Och hon ställde mycket långtgående villkor både när hon skulle titta på konfrontationsvideon med Pettersson och när hon skulle vittna i rätten. Allt det där är väl dokumenterat.

                      När det blev aktuellt med rättegång mot Christer Pettersson förklarade hon för åklagaren Solweig Riberdahl att hon inte var säker på att hon skulle ställa upp och medverka i rättegången (enligt vad Riberdahl senare förklarade för Marjasinkommissionen).

                      Vidare är det känt att hon var mycket noga när det gällde vilka poliser hon från utredningen hon över huvud taget ville tala med, det finns till exempel redovisat av Hans Ölvebro i hans samtal med Marjasinkommissionen.

                      En mer utförlig genomgång av problemen kring Lisbeth Palme finns i min bok Huvudet på en påle där andra halvan handlar om Palmeutredningen och specifikt om Lisbeth.

                      Det finns alltså all anledning att befara att det kan finnas information som Lisbeth inte redovisade i vanliga polisförhör men som hon kan ha framfört på annat sätt till utvalda personer – och att dessa utvalda personer kan ha valt att betrakta det som förtroenden som inte skulle nå offentligheten.

                      När det dessutom finns flera vittnesmål från mordplatsen som handlar om att Palme skulle haft kontakt med gärningsmannen före mordet är det givet att det finns konkret anledning att fråga sig om de uppgifter vi känner till från Lisbeth verkligen ger en fullständig bild av hur hon upplevde händelseförloppet.

                    5. ”Det Krister Petersson gör, på den berömda presskonferensen, är att motivera varför han valt att lägga ner förundersökningen.”

                      Ponera att Stig E verkligen hade stämt med relevant signalement, att han skulle ha hunnit till mordplasten i tid samt att han knutits till brottet med flera lager av entydig teknisk bevisning. Då hade man väl varit förpliktigad att fortsätta med en djup och förutsättningslös utredning om vem som skulle kunna ha hjälpt eller uppmanat honom? Skulle det inte rubricerats som att man fortsatte den gamla utredningen av ett och samma mord? Hur skulle man rättfärdiga att inte undersöka huruvida Stig E hade något direkt eller indirekt att skaffa med walkie-talkie-aktiviteten om man nått visshet om att han sköt?

                      När Petersson tillstår att hans osäkerhet är så stor att han inte ens skulle ha kunnat väcka åtal, hur säker kan han då vara att om Stig E hade varit mördaren så hade han ingen hjälp, var inte uppmanad, uppviglad, betald eller senare beskyddad?

                      Med endera graden av visshet hade man kunnat söka klarhet om walkie-talkie-iakttagelserna ur den tidigare förutsättningslösa synvinkeln och dessutom specifikt ur Stig E-synvinkeln. Med den låga graden av visshet kunde det ha förstärkt, bevarat, försvagat eller förkastat (rundat) misttankarna mot Stig E.

                    6. Per W

                      Det saknas minsta tillstymmelse till bevis för att Engström velat skjuta Palme. Vad är det för komiskt med detta faktum?
                      Att bevisningen varit svag i andra mordfall är korrekt och har tyvärr medfört att icke skyldiga har blivit dömda. Knappast ett argument för att döma Engström postumt

                    7. Gunnar och Jonas
                      Låt oss börja med att konstatera att det inte finns forensiska bevis – det går inte att knyta ett vapen till mordet. Nu har jag förstått att exempelvis du Gunnar tvivlar på utlåtandet från NFC. Man kan fråga sig (efter att lyssnat på dina uttalanden i Palmepodden) om du överhuvudtaget läst deras uttalande?
                      Peterssons nedläggningsbeslut skall naturligtvis ses i ljuset av ovanstående. Jag tycker inte att du ska hänga upp dig på ordvalet ”självklart”. Petersson har lagt ned utredningen med beskedet att Engström är skäligen misstänkt och avliden. Han var noga med att påtala att bevisen inte skulle räcka till åtal. Samtidigt var det ingen rättegång. Det var en presskonferens för både kreti och pleti. Om nu Engström är skäligen misstänkt så har han väl för böveln använt ett vapen. Även om det då inte går att bevisa – vilket förövrigt då gäller beträffande vilken gärningsman som helst. Det är beklagligt att det inte går att bevisa – men så ser verkligheten ut. I denna verklighet ingår också ett vittne med gärningsmannens signalement som ljuger om sina förehavanden vid brottsplatsen.
                      Petersson var vidare väldigt tydlig med att bevisläget av naturliga skäl är skrala efter dryga 34 år. Redan 1986 visste dåvarande spaningsledning att Engström ljög. Redan 1986 visste dåvarande spaningsledning att Engström hade gärningsmannasignalement. Ändå avfördes han på helt felaktiga grunder. Detta mangranna bevisläge står alltså Krister Petersson inför. Rent juridiskt är det alltså inget speciellt prekärt läge. När KP gick tillbaka till mordplatsen återstod bara två kulor i oanvändbart forensiskt skick, samt ett vittne som ljuger och bär gärningsmannens signalement. Därav nedläggningsbeslutet och därav Engström skäligen misstänkt.
                      Det finns all anledning att kritisera och ifrågasätta Krister Peterssons beslut. Frågan är Gunnar om du verkligen är rätt man att ifrågasätta? Jag anser inte att någon behöver hålla tyst. Men mitt mått blir rågat när man anklagar ett brottsoffer för att undanhålla sanningen. Att ställa den frågan leder bara till ytterligare frågor. Frågor som aldrig kommer att få något svar. Du har ställt denna fråga ett flertal gånger, men aldrig påvisat en tillstymmelse av källa för ditt påstående. Kanske är det då dags att vara tyst? Åtminstone så länge som det just bara är frågor på repeat.

                    8. Per W
                      Självklart så måste CA haft anknytning till brottsplatsen efter som det var han som sköt OP.
                      (Skämtsamt uttryckt efter premisser givna av dig).

                    9. Per Wallander skriver den 14 okt 8.05
                      ”Om nu Engström är skäligen misstänkt så har han väl för böveln använt ett vapen. ”
                      Nej och åter nej. Han måste absolut INTE ha haft något vapen och än mindre avlossat ett vapen bara för att han utpekas som skäligen misstänkt för ett mord. Den skäliga misstanken grundar sig INTE på några uppgifter om att Engström innehaft och/eller använt ett vapen och det borde du vara väl medveten om.
                      Skäligen misstänkt kan du bli bara för att du råkar befinna dig på fel plats vid fel tillfälle. Du behöver absolut inte ha innehaft och/eller använt ett vapen. Många skäligen misstänkta har visat sig vara icke skyldiga till brottet det misstänks för som exempelvis 35-åringen som först misstänktes för mordet på Anna Lindh. Han behöver förstås inte ha innehaft någon kniv vid tidpunkten för dådet och inte använt sig av kniv till något icke legitimt ändamål.
                      Resonemanget om att Engström måste ha innehaft och använt ett vapen grundar sig uteslutande på det icke bestyrkta antagandet att han är gärningsman dvs KP utgår från att det som han ska leda i bevis redan är ett konstaterat faktum. Ett cirkelresonemang.
                      Engström måste inte ha haft något vapen lika lite som något annat vittne. Endast gärningsmannen måste ha haft ett vapen. Varken KP eller du har minsta tillstymmelse till belägg för Engströms vapeninnehav.

                  4. Gunnar

                    —– ”TPs samtliga givna gärningsbeskrivningar är baserade på den ena osannolikheten staplad på den andra kryddat med vild spekulation som helt saknar återkoplling i något som helst faktamaterial”

                    Sådana här substanslösa inlägg är en följd av att ingen motar Olle i grind. Det är inte bra för diskussionen och för bloggen till nivån i Palme-rummet. .

                    1. Mikael A

                      Om du inte klarar av att bli emotsagd utan att anklaga dina motdebattörer för avsiktlig vilseledning föreslår jag att du startar din egen blogg som du själv kan moderera

            2. Okey.

              För att göra en lång i historia mycket kort här så instämmer jag fullt ut i de invändningar som till exempel Gunnar Wall beskrivit gällande hypotes SE ifråga via flera olika artiklar och som manifisterat sig ytterligare i de långa diskussioner som dessa artiklar gett upphov till här på denna blogg.
              Utifrån detta så anser jag att ingen av TPs gärningsbeskrivningar håller tätt.Tvärtom så tycker jag helt ärligt att de läcker värre än vad Titanic gjorde en gång i tiden.
              Jag instämmer alltså i redan kända invändningar.Där har du grunden till varför jag anser som jag gör gällande hypotes SE.
              Jag vägrar att återigen diskutera potentiell utstämplingstid,psykologisk profil,ALGs uppgifter,längd på samtal med väktare,SEs totala avsaknad av koppling till vapen,ammunition och erforderlig erfarenhet av desamma osv,osv.

              Det diskuteras fortfarande på annan plats i denna blogg vad jag kan förstå.
              Själv finner jag hypotes SE söndertröskad in på detaljnivå,och någon ny och för hypotesen avgörande information kunde inte ens produceras av TP själv.

              Utan ny och avgörande info så kommer jag inte att ändra mig gällande hypotes SE.
              Jag ansåg den orimlig mycket tidigt.När jag därefter satte mig in i hypotesen än grundligare så framstod den för mig som ännu mera orimlig.

              Ingenting har ändrat sig härvidlag..men jag lovar att säga till om så sker.

              1. Varför håller TPs olika gärningsbeskrivningar inte tätt?

                Scenario ett..där SE ser makarna P redan innan filmens början och där han återigen befinner sig utanför Grand till runt 23.15.00

                Att SE överhuvudtaget haft möjligheten att befinna sig utanför biografen Grand vid senare tidpunkt på kvällen än säg..20.10.00..motsägs av det material vi har tillhanda.ALGs vittnesmål talar om denna tidpunkt då SE står och rycker i dörren och vill in igen till Skandiahuset.Vidare så har hon stöd för minnet.
                Detta är naturligtvis den starkaste faktauppgiften vi har gällande detta.Jag vet att PH påstår att ALG för honom uppgett 21.00..men uppgiften som sådan är obekräftad plus att det egentligen motsägs av att ALG just vid denna tidpunkt påbörjar sin rond.Att en 84 årig ALG,22 år senare påstår för TP att det var 21.00 är i sig så svagt att det inte kan anses ha någon bärande vikt.
                Vidare så finns det mängder med osannolikheter och svagheter i just denna gärningsbeskrivning.
                Hur kan SE till exempel veta att bakdörren inte kommer att stängas under tiden han enligt scenariot åter skall befinna sig utanför Grand..ungefär 23.00-23.15?
                Visst är det väl så att det visas att dörren är öppen och att man kan anta att väktare i reception(AK)eventuellt kan reagera på detta?
                OM inte annat så kan ju ALG på sin rond hinna stänga dörren tidigare än 23.22 som hon nu i verkligheten gjorde.Hennes rond tog väl cirka 2,5 timmar att genomföra allt som allt.SE har därför ingen som helst aning(här heller)om när hon kan tänkas hinna fram till den öppna bakdörren och stänga densamma.
                Det kunde lika gärna skett till exempel 23.16 som 23.22..och då hade onekligen SE suttit rejält i Karlssons klister OM han nu är tänkt som GM..i båda dessa initalers bemärkelser.
                Sedan finns den rena tidsaspekten.Den är jag inte helt säker på skall erkännas..men jag har sett uppgifter som säger att den allra minsta tid som SE behöver från biograf Grand till att han kommer innanför den öpnna bakdörren är 3.5 minuter.Detta skall då dessutom vara avhängigt att han hela tiden springer omkring med Magnum 357 innanför sin rock..gör han inte det,så måste han hämta den och då räcker tiden inte längre till.
                Mycket rask promenad alternativt ren språngmarsch från Grand tillbaka till Skandia således.
                Jag kan konstatera i detta sammanhang att inget vittne på minsta lilla sätt kunnat se minsta antydan till denna fysiska övning.SE har inte varit svettig,andfådd eller på något som helst sätt uppstressad.
                Tvärtom har han uppträtt exakt som vanligt.
                Därtill tillkommer nu de sedvanliga invändningarna vapen,ammunition,motivbild,tidigare eller senare våldskapital,psykologisk profil osv osv i all ändlig oändlighet.

                Jag orkar inte fortsätta.TPs samtliga givna gärningsbeskrivningar är baserade på den ena osannolikheten staplad på den andra kryddat med vild spekulation som helt saknar återkoplling i något som helst faktamaterial.Tro tusan att jag inte tycker det håller tätt.

                Jag anser,utan tvekan,att hypotes CP är överlägsen hypotes SE..och då tror jag inte alls att CP var gärningsmannen.

              2. För mig är det tvärtemot- anser att SE är mer sannolik än t ex CA som är din favorit. SE var nära eller på mordplatsen när mordet skedde och hade faktiskt ett signalement som påminner om vad många mordplatsvittnen sade strax efteråt i de första förhören dvs mörk långrock som gick nedanför knäna, normalbyggd, medellängd m.m. Signalementet m.m. pekar mer på SE än CA. CA var längre (186 cm lång) och större än mördaren. Ni lär bara kunna spekulera och önsketänka för att kunna få ner t ex CA till mordplatsen eller dess närhet tiden för mordet.

                Tyvärr lär vi aldrig få fram bevis för vem som mördade Palme- teknisk bevisning lär inte gå att få fram så långt senare. Det var i praktiken omöjligt redan dagen efter mordet enligt experterna hos NFC (tidigare SKL).

                1. Ett spaningsmord löses inte genom att olika hypoteser debatteras på samma sätt som man debatterar en politisk fråga och anför argument för eller emot den ena eller andra ståndpunkten. Någon absolut sanning finns sällan i en politisk fråga bara argument för eller emot olika ståndpunkter som står mot varandra

                  Med ett spaningsmord är det annorlunda. Det finns bara ett facit som är rätt och alla hypoteser som strider mot facit är felaktiga punkt slut. Att diskutera vem som är mest sannolik som gärningsperson av två kandidater som Engström och CA är meningslöst eftersom sanningen kan vara att gärningsmannen inte är någon av dessa två och inte heller någon annan vars namn finns i utredningen.

                  Är det Engström eller CA så måste det inte vara den som framstår som mest sannolik exempelvis genom att Engström har en tydlig koppling till mordplatsen men inte CA eller att CA ägde ett vapen av rätt typ vid tiden för mordet men inte Engström

                  Med detta sagt så stämmer signalementet med mörk långrock medellängd och normal kroppsbyggnad in på väldigt många män en kall vinterkväll och 186 cm avviker bara en aning uppåt från medellängden för män. Självfallet kan CA ha satt på sig en mörk långrock och en stickad mössa av den typ det närmaste vittnet kunde rita av. Engström kunde tillfälligtvis ha bytt ut kepsen mot mössa och senare satt på sig kepsen igen. Men gärningsmannen kan lika gärna vara någon annan som kanske ingen hört namnet på förut

                  Vi behöver dock inte spekulera eller önsketänka för att få ner CA till mordplatsen som Ulf skriver ovan.
                  En person som inte har alibi och bodde i närheten kan naturligtvis ha varit där. Väldigt många personer var bevisligen nära mordplatsen när mordet skedde och alla är inte identifierade. CA kan ha varit där som ett vittne som inte hörde av sig till polisen eller möjligen som gärningsman

                  1. Ja ni behöver spekulera och önsketänka för att få CA till mordplatsen tiden för mordet. Ni har inga bevis för det.

                    1. Har du något bevis för att SE hade tillgång till en revolver klockan 23,21 den 28 feb 1986?

                    2. Vi behöver inte alls spekulera och önsketänka. CA kan ha varit där. Eller kan du bevisa att han inte var på plats eller peka på något som talar starkt emot det? Även om CA inte var där stärker det inte misstankarna mot Engström

                    3. ”Kan ha varit där”. Är det bevis eller ens indicie? Nej. Om man diskuterar som er kan man misstänka alla män över 20 år 1986. Märkligt att ni inte ser alla stora brister med CA-teorin.

                    4. Ulf skriver 14 okt 17.56
                      ” ”Kan ha varit där”. Är det bevis eller ens indicie? Nej. Om man diskuterar som er kan man misstänka alla män över 20 år 1986. Märkligt att ni inte ser alla stora brister med CA-teorin.
                      Ja alla män över 20 år 1986 som inte har alibi kan misstänkas. Med andra ord finns det oerhört många tänkbara gärningsmän vars namn inte förekommer i utredningen. Är inte CA gärningsman måste inte Engström vara det.
                      Dock utmärker sig CA med att han bevisligen ägde ett vapen av rätt typ som han inte lämnade in för provskjutning trots upprepade påstötningar och sedan påstod sig ha sålt till en person han inte visste namnet på och att vapnet därmed var borta och inte gick att spåra. Dessutom bodde han nära mordplatsen och hans hat mot Olof Palme var dokumenterat.
                      Dessa omständigheter utgör inga bevis men väl indicier. Att Engström ägt eller haft tillgång till ett vapen av rätt typ vid tiden för mordet har inte kunnat beläggas. Allt som finns är det lösa antagandet att han ska ha fått låna en magnumrevolver av vapensamlaren men inget talar för att så har skett
                      Nu behöver inte vi bevisa att CA är gärningsman eftersom vi inte påstår det. Bara att indicier finns mot honom. Påstår du att Engström är gärningsman får du återkomma med dina bevis

                  2. Jag undrar fortfarande över begreppet anknytning till brottsplatsen.
                    VG,som befinner sig på Mon Cheri.
                    Han anses väl ha anknytning till brottsplatsen,och Mon Cheri ligger väl cirka 700 meter ifrån brottsplatsens exakta ground zero.
                    CAs lägenhet är belägen 1400 meter ifrån.
                    Var går gränsen för anknytning till brottsplatsen någonstans?
                    Uppenbarligen mellan 700 meter till 1400 meter?
                    Varför i sådant fall?

                    1. Ragnar
                      Här håller jag helt med dig. Frågan var gränsen går för ”anknytning” till mordplatsen är sannerligen befogad. Vi har ju fler intressanta omständigheter i mordplatsens absoluta närhet. Exempelvis WT-observationer. Bara för att dessa personer inte är identifierade så betyder det ju inte att PU bara kan vifta bort uppgifterna och låtsas som att det regnar. För min del är dessa mer ”svårrundade” än SE.

            3. Anklagar du andra debattörer för att ägna sig åt avsiktlig vilseledning när det är du som inte kan argumentera sakligt för din teori om Engström som gärningsman
              Du har rätt det är väldigt högt i tak på den här bloggen. Annars hade du nog blivit avstängd för länge sen

    3. Det verkar inte vara förrän omkring 1992 som CA säljer båten inkl trailer, hasselbladaren inkl objektiv samt enligt egen uppgift även då revolvern. 1986 verkar han inte haft dåligt med pengar. När han får riktigt dåligt med pengar, alltså runt 1992, så bor han i Västerhaninge dit han flyttat redan 1987. (Lägenheten han bodde på innan, i Vasastan, verkar inte haft ett vapenskåp, uppgiften om förvaring i bankfack kan alltså mycket väl stämma).

      Runt 1990-1991 tycks ju CA:s bror i alla fall sett magnumrevolvern i vapenskåpet i en skrubb hemma hos CA (i Västerhaninge) när denne följt med honom till en skjutbana mellan Tungelsta och Sorunda. Brodern har också varit behjälplig med att installera vapenskåpet. Det aktuella vapnet hade de däremot inte med sig till skjutbanan. (sid 1)

      Om CA vore gm så verkar det besynnerligt att han inte omedelbart skulle gjort sig av med mordvapnet. Han kan ju inte veta när polisen beslutar sig för att börja provskjuta aktuella vapen och ta till tvångsmetoder för att också få in alla vapen. Att detta skulle ta flera år kunde ju inte CA veta. Att då behålla vapnet i sin ägo, dessutom helt öppet i sitt eget vapenskåp i sin bostad går inte ihop.

      Det är en sådan här kallelse CA borde fått sig tillsänd 1989/1990:
      https://imgur.com/a/n4ofRQu

      Brodern anser det för övrigt helt uteslutet att CA skulle vara Olof Palmes baneman (sid 8).
      https://drive.google.com/file/d/1gb4-ZKWLkZqtfTXmTCWZdgUpQna4Ahif/view

      Det börsras som verkar ha ruinerat CA torde vara den sk finanskrisen (fastighetsbubblan) som pågick mellan 1990-1994 och som delvis berodde på avregleringen av kreditmarknaden. Vid det laget var Olof Palme redan död sedan några år tillbaka. Att det kan vara detta börsras som avses framgår på sid 3 i ovanstående förhör med brodern. Det kursras som brodern menar bör alltså vara de som skedde under denna kris, bla 19 augusti 1991 då börsen föll med 6,3% och där kurserna bottnade i oktober 1992.

      Det kan möjligen kanske innefatta de kursras som skedde några år tidigare, i oktober 1987 (bla den sk Svarta Måndagen). Den 20 oktober föll börsen med 7,7% och bara en dryg vecka senare, den 29 oktober 1987 med 9,1%. På ett par veckor tappade Stockholmsbörsen 40% av sitt värde. Under perioden 1980 till 1989 steg dock aktiekurserna på Stockholmsbörsen med 1144%.

      En anledning till flytten från Vasastan till Västerhaninge kan vara att det gjordes en del dåliga aktieaffärer och för att få loss pengar så köptes en billigare bostad. Vad jag ser så har han sålt lägenheten i Vasastan för 740.000 kr och lägenheten i Västerhaninge köptes för 225.000 kr. Han köper i juni 1989 ett jaktgevär SAKO Hunter Mauritz från Widforss AB, Haninge samt samma dag ett hagelgevär Beretta M/626 från Häst & Skyttehörnan AB, Haninge. Detta talar emot att han skulle haft det särskilt knapert ställt ekonomiskt 1989.

      Källa: https://wpu.nu (personens namn)

      Det sker även ett stort börsras 16 oktober 1989, denna gång med 7,5%. I vilket fall sker alla dessa stora ras och börsnedgångar efter Olof Palmes död. I förhöret som sker 26 januari 1995 daterar brodern händelsen till för ”3-4 år sedan”. (sid 3 i förhöret med brodern)

      ”Hösten 1992 var det dags igen. Då höjde Riksbanken styrräntan till 500 procent för att stabilisera kronan. Bankerna fick en ännu värre kris, kurserna rasade nya 39 procent och bottnade i oktober 1992.”
      https://www.aktiespararna.se/analysguiden/nyheter/analys-nar-ar-botten-nadd-del-2
      http://www.finanshistoria.n.nu/svenska-bankkrisen
      https://www.svd.se/25-ar-sedan-borskraschen

      Under fastighetskrisen i början på 1990-talet så var ett tag räntan uppe i 500% så att då ligga med belånade aktier samtidigt som kurserna gick ner måste varit en mardröm ekonomiskt. Dessutom verkar det ha tillkommit en del skatteskulder. Förmodligen från bland annat bostadsförsäljningen. 1991 lämnar han inte in deklarationen avseende inkomstår 1990 och detsamma sker 1993 avseende deklarationen inkomstår 1992.

      Att det under denna tid fastighetskrisen pågick var svårt att sälja sin bostad är inte konstigt.
      CA uppger själv att försäljningen av revolvern äger rum hösten 1992.

      Han blev efter med hyran för lägenheten i Västerhaninge, vilket daterar de ekonomiska problemen till tiden långt efter Palmemordet. Han flyttar därifrån i september 1992 och har därefter bott hos föräldrarna (dels i deras sommarstuga men också i deras bostad). Det måste ha varit en känslomässig berg och dalbana att först vinna drygt en miljon på trav (väldigt mycket pengar på den tiden) och bli ekonomiskt oberoende bara för att tiotalet år senare vara helt utblottad. Det är i det perspektivet kanske inte helt omöjligt tänka sig att han helt enkelt struntade i vad konsekvenserna kunde bli av att sälja revolvern på det vis han påstår. Har man redan förlorat allt så bryr man sig kanske inte så mycket om vad lagen säger. Att han även struntar i att lämna in deklarationerna talar för detta.
      https://drive.google.com/file/d/1KZISo3whvkY0k_TSIWdNZVDdjfXjSE3J/view

      Med allt detta sagt så medges att jag förvisso fortfarande finner CA intressant, oändligt intressantare än SE, men jag är mycket tveksam till att han skulle vara gm. Det är ett långt steg att vara hatiskt eller fientligt inställd till enskilda politiker och att därifrån få för sig att mer eller mindre avrätta någon på öppen gata. Någon psykopat verkar inte CA varit heller. Det fanns ingen orsak för honom att få för sig att skjuta Palme 1986 givet att den ekonomiska genomgången ovan är korrekt. Kommer det fram mer här kanske jag får anledning att tänka om men jag håller CA för osannolik som gm så länge.

      Att fästa alltför stor tilltro till gärningsmannaprofilen kan dessutom vara ett misstag. Med tanke på hur den framtagits och i vilket syfte så tror jag att den helt enkelt kan betraktas som närmast värdelös i sammanhanget. I synnerhet om det rör sig om en mindre konspiration där det finns flera inblandade. Här behöver det än en gång påpekas hur viktigt att gå till botten med WT-observationerna.

      1. Hej Simon A (och Ragnar),

        Som ett komplement till dina indexsiffror i ditt inlägg – och de siffror jag angett tidigare – kan även noteras att den sista veckan i februari år 1986 föll generalindex (som vid denna tid var ”Veckans Affärers Totalindex”) med 0,8 %. Första veckan i mars 1986 steg istället index med 4,2 % för att den 7 mars nå 0,1 % från all time high. Från 1985-02-28 till 1986-02-28 steg index med hela 28 %.

        Christer A må ha varit förbannad på den förändrade omsättningsskatten, men någon omfattande personlig aktieförlust bör inte ha drabbat honom. Sista veckan i februari föll alltså index med totalt 0,8 % och från en nivå som hade varit stadigt stigande sedan minst ett år tillbaka, dvs. + 28 % sedan 1985-02-28.

        Det som också kan uppmärksammas är att aktieindex under mars månad 1986 totalt steg med hela 13,1 %. Om detta berodde på Palmes bortgång eller annat är svårbedömt, men känt är att Palme inte var speciellt uppskattad i näringslivskretsar vid tidpunkten för mordet. Med Ingvar Carlsson som statsminister blev situationen en annan, och här går det möjligen att spekulera i ett annat mordmotiv.

        Men att Christer A i slutet av februari skulle ha lidit stora förluster på sina aktieaffärer bör alltså rimligen bedömas som en myt.

          1. Ok intressant. CA verkar inte haft ekonomiska motiv och det påstådda Palmehatet verkar också överdrivet tyvärr. CA (och SE) var inte lik CP men det spelar ingen roll. Lisbets vittnesmål var värdelöst rent ut sagt. Hon såg med hög sannolikhet inte ens mördarens utseende/ansikte. Det sade hon dagen efter mordet i förhör till polisen. Ett ansikte växte fram som vittnespsykologen Astrid Holgersson redovisade för tingsrätten och hovrätten 1989.

            http://www.mhskanland.net/page47/page39/page39.html

        1. Tack, Simon A och Anders Fredric.

          Det är utmärkt att detta lyfts fram. Det är tyvärr alltför vanligt med felaktiga och överdrivna uppgifter i den här delen. Det gäller inte minst Hasse Aros version. Så här sa han till exempel i TV4:s Krimkvarten 2016 när han berättade om CA (GH):

          Vid tiden för mordet här så var han…hade hans liv gått i spillror. Han hade alltid levt ett struligt liv, men så vann han en miljon på spel, som han investerade i aktier, som han belånade och köpte nya för, och så höll han på så här. Ett ganska högt spel. Samma dag som Olof Palme mördades, så hade omsättningsskatten på aktier höjts, vilket gjorde att hans investeringar blev värdelösa. Han gick i konkurs. Och han hade inte gillat Palme innan. Han hade blivit anmäld för att ha skjutit på sin TV när Palme var i rutan och det hade polisen utrett, men här fick han ju ytterligare skäl för att verkligen inte gilla Palme.

          Man kan också notera att Aro har ett papper framför sig, vilket knappast gör det hela bättre. Här är klippet:

          1. Hej Mikael B,

            Tack!

            Som jag nämnt tidigare är mitt största litterära intresse att jag är samlare och stor kännare av litteratur om och kring Ivar Kreuger. Från detta sammanhang vet jag att man alltid behöver gå tillbaka till originalkällorna innan man kan bedöma sanningshalten i olika skriftliga uppgifter. Har man tillgång till och är insatt i det mesta av Kreuger-litteraturen ser man tydligt vilka ”glidningar” som förekommer. Även seriösa författare som Ulf af Trolle, Sven Stolpe och Ulf Adelsohn refererar och använder i sina böcker till tidigare oriktiga uppgifter.

            Ungefär samma sak kan jag nu se upprepas i debatten kring Palme men här har situationen förstärkts av tillgången till bloggar och sociala medier. Därför bör vi alla iaktta stor försiktighet!

            Uppgifterna om aktieindex utveckling åren 1985 och 1986 är hämtade ur Svenska Dagbladets historiska arkiv och det tog mig totalt mindre än en halvtimma att ta fram och sammanställa dessa. Men dessa ekonomiska fakta gör emellertid inte Christer A omöjlig som gärningsman utan fortfarande som klart mer trolig än till exempel Engström.

        2. Jag ber om att inte få hålla med.
          Börsutvecklingen efter klockan 23.21.30 den 28 Februari 1986 har naturligtvis ingen individ någon som helst aning om vid just det klockslaget.Är dådet till viss del impulsstyrt,vilket jag tror,så är det intressanta vilket exakt förhållande som råder just i skottögonblicket via vad som hänt tidigare.
          Vad vet vi säkert?
          Vi vet att börsen har gjort vad som för tiden var en rekorddykning den 27 Februari.
          Vi vet också att den bidragande orsaken var att den Socialdemokratiska regeringen genomförde en fördubbling av omsättningsskatten på aktier.
          Vi vet vidare att CA använder en ytterst riskfull strategi när det handlar om att investera i aktier.
          Vi vet också att det förefaller rimligt att CA därmed har förlorat pengar från den 27 Februari till den 28 Februari.
          Vidare vet vi att CA har ett flerårigt Palmehat i botten redan innan allt detta händer.
          Folk bör inte gå omkring och tro att CA behövt bli ruinerad från den 27 till den 28 för att den fördubblade omsättningsskatten ytterligare spär på hans redan etablerade aversioner emot Socialdemokratisk politik i allmänhet samt den som är dess främste företrädare..Olof Palme..i synnerhet.
          I ett naturligt och ytterst rimligt scenario givet de faktiska omständigheterna så kan till exempel CA ha förlorat en stor tidigare uppgång.CAs ursprungskapital är således oförbrukat,men hela hans tidigare vinst har raderats ut.Han har med andra ord förlorat ett betydande belopp pengar under den svarta Torsdagen.
          Givet omständigheterna så är detta ett mycket naturligt scenario där CA i så fall befinner sig klockan 23.21 den 28 Februari 1986.
          Folk bör inse att det inte finns något krav på att CA skall ha gått bankrutt(det har han inte,det vet vi).
          Att förlora ett betydande belopp pengar(tidigare uppgång utraderad exempelvis)kan självfallet vara ytterligare trigger som läggs på toppen av den långsiktiga motivbilden så att säga.
          Det går ju därför inte att på något sätt utesluta att den fördubblade omsättningsskatten bidragit till eventuell motivation att mula OP.Jag tycker nog snarare tvärtom faktiskt..för en sak kan man fastslå generellt..och det är att den fördubblade omsättningsskatten var en synnerligen illa omtyckt åtgärd för alla de som vid tillfället investerade i aktier.Rent generellt oavsett hur börsen går så kan man fastslå detta.
          Det går att spekulera i att detta faktum i sig själv ytterligare spär på den bottnade motivbild som framträder när det gäller CA.
          Hursomhelst,så är det förhållandet klockan 23.21 som är det som är avgörande.Att börsen skall gå upp i Mars vet ju till exempel CA inte den 28 Februari.Det han vet vid denna tidpunkt är att börsen rekorddykt föregående dag,att detta beror på att sossarna fördubblat omsättningsskatten,plus att det är rimligt att anta att detta dessutom gjort att CA förlorat pengar från Torsdagen till Fredagen.

          1. Hej Ragnar,
            Som jag skrev är det rimligt att anta att Christer A, liksom många andra som handlade med aktier, var förbannad på den förändrade omsättningsskatten. Men det är också viktigt att notera att index för hela den sista veckan i februari år 1986 föll med blygsamma 0,8 %, ja facit för hela veckan var -0,8 %. Vidare skedde en återhämtning på fredagen med 2,1 % efter fallet på 5,3 % under torsdagen, och det är alltid trevligare att sluta en vecka med en uppgång. Börsen hade också stigit med 28 % jämfört med ett år tidigare. Sedan årsskiftet 85/86 var utvecklingen per den sista februari +5,8 %.
            Det går alltid att spekulera i att Christer A skulle gått in i marknaden med nya stora belopp den 26/2 och paniksålt den 27/2. Vi vet heller inte vilka aktier Christer A hade i sin portfölj och det finns en möjlighet att fallet den 27/2 var större i hans portfölj än jämfört med index, men resultatet kunde också varit bättre än index.
            Faktum kvarstår dock, sista veckan i februari föll index med 0,8 % och inte mer. Det finns därför ingen anledning att tro att det som hände dessa februaridagar skulle ha haft en omfattande påverkan på Christer A:s förmögenhetsstatus. Jag anser därför att det fortfarande är rimligt att betrakta denna möjliga aktieförlust som en myt.
            Men som både du, jag och andra har påpekat kan självfallet den förändrade omsättningsskatten fått Christer A på dåligt humör. Och vad detta kan ha lett till är mycket svårbedömt, men visst – Christer A är fortfarande ett intressant uppslag.

          2. Ragnar,
            Du skriver:
            ”Det går ju därför inte att på något sätt utesluta att den fördubblade omsättningsskatten bidragit till eventuell motivation att mula OP.”
            Det är väldigt lite som går att utesluta när det kommer till Palmemordet, vilket ju är anledningen till att så många olika teorier har fått fäste. Frågan är bara hur meningsfullt det är att laborera med den låga grad av säkerhet som sannolikhetsnivån ”det kan inte uteslutas” innebär.
            Din utläggning visar ju att vi här är hänvisade till gissningar och antaganden. Om däremot Hasse Aros förvanskade bild av verkligheten hade varit sann, så skulle det ju ha varit mycket lättare att se att skattebeslutet hade kunnat fungera som en rejäl och personlig trigger. Nu blir det hela istället betydligt mera spekulativt och osäkert.
            I inledningen av denna diskussion efterfrågade du invändningar mot CA-hypotesen. Där förefaller det väl redan nu som att motivdelen är tämligen bristfällig. Det återstår att se om fler svagheter kommer i dagen vid den fortsatta granskningen. Jag skulle inte bli förvånad om det finns fler exempel där olika företrädare för denna teori har hanterat uppgifter slarvigt och därigenom på tvivelaktiga grunder lyckats förstärka misstankarna mot CA.

          3. När det gäller CA:s påstådda Palmehat och sönderskjutandet av TV-apparaten skulle jag vilja gräva lite mer kring det.
             ”Vid fortsatt utredning framkom följande uppgifter och påståenden.
            GH:s utseende hade enligt uppgiftslämnare likheter med det signalement som Lisbeth Palme avgivit. GH, som sysslat med aktieaffärer i
            stor omfattning, hade fått ekonomiska problem efter ett regeringsbeslut.
            GH skulle vidare ha skjutit mot Olof Palme när denne var på TV.
            Andra utredningsåtgärder gav liknande information. Det berättades
            vidare att GH hade starka aversioner mot Olof Palme och inte kunde
            tala om Olof Palme utan att ”det låste sig”
            Finns det uppladdat någon dokumentation om detta? Jag vet ju att det står på sidan 959 i Granskningskommissionens betänkande i anledning av Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme men jag har inte själv läst källunderlaget. Jag är en smula allergisk mot svårverifierbara andra och tredjehandsuppgifter. Tyvärr kryllar Palmeutredningen av liknande uppslag så det är ju inget ovanligt.
            Här kan man ju faktiskt tänka sig att genom ”viskningsleken” har en till synes, åtminstone i det här sammanhanget, bagatellartad händelse fått dessa proportioner. Grunden till att ”Palme var på TV” när han sköt, i grunden kanske är sann men det kommer ändå ut fel. Det kan ju vara så att han råkade avlossa ett vådaskott precis som han själv uppger, skottet gick i TV:n. Av en händelse så råkade just då Palme vara på TV. Något som inte alls var ovanligt på den tiden då vi bara hade 2 TV-kanaler. Detta kommer i andra änden ut som att han sköt för att Palme var på TV. Inte att Palme råkade vara på TV när vådaskottet brann av. Det är ju en historia att återberätta för såväl närstående som intresserade:
            Du, jag sköt Palme igår.
            VA?!
             Ja jag råkade skjuta sönder min TV just när Palme talade.
            Alternativt att någon nämner händelsen, kanske hans bror eller annan närstående och då kommer den ut ungefär såhär:
            CA sköt sönder sin TV igår. Palme var i rutan.
            Någon snappar sen upp detta och gör en höna av en fjäder. Märkligare saker har inträffat.
            Som sagt, det gäller i alla fall att vara försiktig med tolkandet av den här typen av uppgifter. Men med det sagt har jag som nämnts inte läst dokumentationen angående detta så det kan naturligtvis förhålla sig på något annat vis också.
            Det verkar förresten vara något fel med inläggens formatering. Jag ser att såväl en del av mina egna som andra användares inlägg saknar mellanrum mellan stycken och blir därmed onödigt svårlästa.

      2. En bra genomgång Simon A.
        Jag har visserligen mina invändningar här och var naturligtvis men de kan tas vid annat tillfälle eftersom huvuddelen av din post avser CAs ekonomiska förhållanden efter den 28 Februari 1986.
        Dessa är nog så viktiga för helhetsbilden CA,men vilken bäring de har gällande förhållandet den 28 Februari 1986 klockan 23.21.30 bör nog ifrågasättas.
        Som jag tidigare påpekat så är en rimlig spekulation att CA har förlorat pengar under den så kallade Svarta Torsdagen den 27 Februari och att detta i så fall ytterligare spätt på det redan sedan flera år etablerade Palmehat som CA ägt.
        Vad som händer 1987,1989 eller vilken annan tidpunkt som helst som ligger framför den 28 Februari 1986 kan ju inte anses ha bäring för det dåd som sker vid just den tidpunkten.

        1. Tack Ragnar, och tack och lov för att det diskuteras annat än SE för en gångs skull. 😉
          Omsättningsskattens dubblering i sig, från 0,5 till 1% 1986 lär nog knappast knäckt några aktieinvesterare eller fått dem att förlora några betydande summor under den tiden. Däremot flyttade en betydande del av aktiehandeln ut från Sverige. Det var en av anledningarna regeringen Bildt slopade den skatten 1991, tillsammans med den sk valpskatten.
          Procentsatsen var tämligen obetydlig och beskattningen skedde bara om man köpte eller sålde aktierna. De allra flesta låg efter tidigare stora aktieuppgångar förmodligen rejält på plus vid det laget. Ett hack i uppgångskurvan (förvisso ett rejält sådant) just torsdagen den 27 februari torde ändå inte ha utlöst någon större panik, knappast heller några mordtankar. Detta var inte en längre börsnedgång eller en åtgärd som raderade ut förmögenheter. Till skillnad mot de börsnedgångar som följde senare.
          Vi vet inte heller vilken aktiestrategi CA använde sig av 1986. Det är möjligt han belånade aktier redan då men det kan också vara något han började med senare. 1986 hade ännu inte avregleringen av kreditmarknaden riktigt tagit fart på allvar så att på den tiden låna pengar var alls inte lika enkelt eller lika vanligt som senare under 80-talet och innan krisen som kom i början på 90-talet.
          Pengar behöver han egentligen inte heller ha förlorat. Det beror ju helt på om han sålt aktier med förlust eller med mindre vinst än han hade hoppats på just den dagen. Däremot har hans tillgångar i form av värdepapper sannolikt minskat något i värde i och med den dagens nedgång.
          Visst, CA kunde ju inte veta detta just där och då hur utvecklingen skulle bli men eftersom han hade hållit på med aktieaffärer i många år så visste han säkert att det går upp och ner på aktiemarknaden. Sen är det ju också så att denna dubblering av omsättningsskatten måste varit aviserad. Den dök inte bara upp från klar himmel. Alla investerare måste vetat om att det fanns risk den skulle komma att ske. De som oroade sig för dess effekter på aktiemarknaden hade enkelt kunnat sälja sina värdepappersinnehav innan dess.
          Jag antar att de som sysslade med aktiehandel läste finanstidningar. Dessa tidningar måste haft mängder av artiklar om vad bland annat regeringen planerade, placeringstips och liknande. Som jag förstår saken så annonserade regeringen den 27 februari 1986 att man planerade höja denna aktieskatt, inte att man den dagen införde den, men det måste ju ändå föregåtts av en debatt som bland annat finanstidningar inte kunnat undgå att rapportera om kan man tycka.
          När jag studerar hur chockerande mycket aktiemarknaden faktiskt steg under 80-talet, så börjar jag misstänka att det som får CA att sälja lägenheten i Vasastan nog är realisationsvinstskatt/kapitalvinstskatt, som ska betalas för aktieaffärer han gjort. Har han legat belånad, helt eller delvis och köpt fler aktier för vinsterna, och även använt vinster till levnadsomkostnader så måste han få loss pengar till skatten. Hursomhelst sker detta året efter när Olof Palme redan är död och en annan anledning kan ju också vara att lägenheten hade haft en god värdeökning så det var dags att avyttra den.
          Det är naturligtvis en ren spekulation från min sida eftersom jag inte har dokumentation över hans ekonomiska situation runt just den tiden. Annars hade det varit en enkel sak att reda ut detta en gång för alla. Synd att inte polisen tycks ha gjort så.
          Införandet av 0,5% omsättningsskatt
          https://data.riksdagen.se/fil/AABA6F21-D535-4C4D-ADE4-E130BBD45CCC
          Dubbleringen från 0,5% till 1%
          https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissa-inkomstforstarkningar-pa-statsbudgeten_G903140/html
          Verkar inte träda i kraft förrän den 1 juli 1986

          1. Jag förstår dina invändningar Simon A,och jag tycker att dessa absolut äger sin möjliga tilltro.
            För mig såsom onekligen förespråkare av hypotes CA som den mest sannolika av alla runt mordet på OP så är det trevligt att se ett välformulerat och framförallt logiskt kritiskt sätt att se på denna sak..den egentligen första vettiga kritik jag stött på utanför det mytomspunna begreppet Anknytning till brottsplatsen.
            Jag har egentligen ingenting väsentligt i sak att anföra emot ditt resonemang,vilket naturligtvis inte bör tagas som att jag köper det rakt av.
            Först och främst bör jag återigen understryka att jag inte ser höjningen av omsättningsskatten som själva huvudgrunden till motiv att mörda OP,om man ser CA i rollen som gärningsman.
            Det mångåriga hatet,manifisterat via skott i TVn redan 1980 ligger i botten och är huvudmotivet i detta scenario enligt mig.
            Vad jag dock inte kan slå mig fri ifrån är att höjningen av omsättningsskatt som resulterar i den Svarta Torsdagen kan ligga som lök på den tidigare surdegen..så att säga.
            Man måste onekligen i alla fall iakttaga den timing som ligger i tidpunkterna.Spekulationsvis så går det att spekulera,så att säga..:-)
            Sedan så är det nog så,att ditt sätt att resonera runt detta Simon A, är ett förnuftigt och balanserat sätt att göra det på.Jag är inte alls säker på att det reflekterar CAs sätt att göra detsamma aktuell tidpunkt ifråga.
            Vi vet ju att han ”ballat ur” lite grann under föregående år 1985,och misshandlat en Papillion.Vidare så påstår målsägande i fallet att CA även har hotat att ta livet av denne..i stridens hetta så att säga.
            Vi vet vidare att CA döms för detta plus att vi vet att CA struntar i att betala de dagsböter han döms till i tingsrätten.Dessa går vidare i kronofogde som tvingas kräva dessa tidigt 1986.
            Kort sagt så vet jag inte om CA resonerat på samma balanserade sätt som du gör,Simon A,angående fördubblingen av omsättningsskatten.Tar man den tidiga Palmeproblematiken som CA uppenbarligen upplevde så tidigt som 1980..och än tidigare kan man förmoda eftersom det är orimligt att anta att CA skjuter Palme i TVn första dagen han känner stark aversion osv…plus CAs verkliga uppträdande via djurplågeridomen samt hans initiala vägran att betala de böter som detta gett upphov till..ja,då tyder ju detta på att det inte är orimligt att spekulera kring att även CAs interna resonemang gällande fördubblingen av omsättningsskatt även den fortsätter i dessa mera instabila banor.
            Om du förstår vad jag menar?
            Tar man dessutom hänsyn till de uppgifter som kommer från släktingar till CA..att det inte gick att ens diskutera Palme med honom för att det citat ”låste sig”..så undrar jag nog ändå om ett alltigenom resonabelt och logiskt resonemang gällande denna sak bör appliceras på CA tidpunkten ifråga.
            Du förstår invändningen Simon A?

            1. Ragnar
              Ja, jag förstår. Jag tycker naturligtvis det bara är bra att det förs en givande, (och med en från alla debattanter trevlig och respektfull ton) diskussion omkring CA som eventuell gm. Jag tycker precis som du att den är nödvändig. Inte minst när det skrivs böcker om detta, med den risk det medför att s.a.s förvandla fiktion till sanning.

              Ett dilemma är att när det gäller CA så är materialet begränsat. Därmed gör det också att det blir svårt att riktigt helt få grepp om honom. Det blir stort utrymme för spekulationer. Det kan vara som du säger i vissa delar, jag har ingenting att invända där, men det kan också vara på något annat och betydligt mindre graverande vis i andra delar.

              Ser man sammantaget på det hela så visst finns det en del intressanta omständigheter att klara ut. Jag tycker dock exempelvis att förklaringen hur revolvern försvunnit är så dålig att den mycket väl kan vara korrekt. Han kunde haft 100 andra varianter att förklara det hela på men väljer en som istället gör honom mer misstänkt. Det tycker jag hur konstigt det än låter snarare talar för att förklaringen är sann. Han har ju trots allt haft flera år på sig att hitta på en plausiblare redogörelse om han hade velat.

              1980-07-08 köper han sin S&W .357
              1980-07-11 skjuter han sönder sin TV

              Källa: wpu.nu/wiki/(personens namn)

              Att sönderskjutningen av TV:n ligger så väldigt nära i tiden för anskaffandet av vapnet talar för att hans redogörelse om vådaskottet stämmer. Det är inte svårt att tänka sig här att han suttit och klämt och känt samt kanske lekt lite med sin nyinköpta ”Clintan-revolver” och av ren ovana råkat avfyra den. Händelsen sker långt före mordet på Olof Palme, det försvagar CA-teorin ytterligare. 1980-07-11 var dessutom Torbjörn Fälldin statsminister för den koalitionsregering som bestod av Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna. (Regeringen tillträdde den 12 oktober 1979 och avgick den 22 maj 1981). Varför Olof Palme vid en tidpunkt när alltså Socialdemokraterna saknade regeringsinnehav skulle åsamkat CA en sådan vrede att han skulle vilja skjuta honom (när han är på TV) blir därmed svårförklarligt. Ca 2 månader dessförinnan har han ju dessutom varit lyckosam och blivit miljonär. Allt detta talar också emot teorin om CA som gm.

              1. Hej,

                Som jag nämnt förut brukar jag vilja gå till ”originalkällorna” innan jag tar ställning till olika uttalanden och teorier om Palmemordet. Sedan några veckor tillbaka har hypotesen kring Christer A debatterats flitigt här på bloggen. Själv anser jag mig ha bidragit till denna debatt med upplysningar om hur aktieindex på Stockholmsbörsen utvecklades sig den sista veckan i februari år 1986. Med tanke på hur index utvecklades denna vecka – och även tidigare hade utvecklas under 1986 och delar av 1985 – anser jag det är rimligt att anta att förändringen av omsättningsskatten inte hade någon större påverkan på Christer A:s förmögenhetsstatus.

                En annan detalj som jag emellertid har blivit uppmärksammad på i de senaste blogginläggen är att det påstådda vådaskottet skulle ha skett 1980-07-11. Tidigare har det hävdas att skottet skulle ha gått av i samband med att Palme visade sig i TV-rutan, men det har förekommit lite olika varianter om skottet var avsiktligt eller om det var ett vådaskott skett av misstag. Detta har fått mig att fundera över om det förekom något i mediadebatten den 11 juli detta år som gjorde att Christer A kunde ha blivit upprörd. En helt ovidkommande detalj i sammanhanget var att mina föräldrar firade 25-årig bröllopsdag just den 11/7 men jag tror inte det var detta som upprörde Christer A.

                Alltnog, först går det att konstatera att den 11/7 år 1980 var en fredag. Genom att ta del av vad tidningarna rapporterade den 12/7 går det konstatera att huvudnyheten frdagen den 11/7 var att dåvarande moderatledaren Gösta Boman genomförde sitt Almedalstal just denna dag. Talet var ett mycket hårt angrepp på både socialdemokratin i allmänhet och Olof Palme i synnerhet. Boman inledde sitt tal med följande hårda ord:

                ”Mina vänner! Jag påstår att dagens socialdemokratiska parti är ett dåligt – ja, uselt – löntagarparti”.

                Och lite senare i talet fortsätter Boman sitt angrepp mot socialdemokratin med:

                ”I själva verket driver de en politik som borde föranleda klarsynta iakttagare att betrakta socialdemokraterna som löntagarnas fiende nummer ett”.

                Jag har inte haft möjlighet att kontrollera vad t.ex. Aktuellt hade för inslag på kvällen, men med tanke på vad som skrevs i pressen om Bomans tal är det rimligt att anta att moderatledarens utfall bör ha varit huvudnyhet i Aktuellt denna kväll. Och med tanke på det relativt provokativa talet bör även stillbilder eller något filmat inslag av Palme också ha förekommit i Aktuellt eller Rapport denna kväll. Kommande dagar och vecka är sedan dispyten mellan Boman och Palme huvudnyhet både på nyhets- och ledarplats i de flesta dagstidningarna. Både Palme och Boman uppträder relativt arrogant i olika uttalanden till pressen under dessa dagar, och på ett helt annat sätt än hur dagens debatt förs mellan t.ex. Stefan Löfven och Ulf Kristersson. När man tar del av dessa pressklipp förs man tillbaka till den tid då Palme på olika sätt väckte mycket starka känslor hos delar av befolkningen.

                Nåväl, vad innebär allt detta för teorierna kring Christer A? Ja, det fanns 1980-07-11 relativt stor anledning att bli upprörd oavsett om man var för eller emot Palme. Men om denna eventuella upprördhet hos Christer A ledde till att det avlossades ett vådaskott eller ett avsiktligt skott är svårt, eller snarare omöjligt, att avgöra. Och även om det var ett avsiktligt skott mot teven går detta inte ta för ett starkt indicium att Christer A sex år senare då skulle ha blivit så förbannad att han med samma revolver efter ca 2 timmars planering skulle haft modet att genomföra det kallblodiga dådet vid Tunnelgatan. Men att ”vådaskottet” sägs ha skett just 1980-07-11 är klart intressant.

                1. Vill återigen understryka att det inte finns någonting som pekar emot att TV skottet infaller 11 Juli 1980.
                  Ingen kan med bestämdhet fastslå datum för TV skottet närmre än att det sker någon gång efter den 8 Juli 1980 och innan CA avflyttar från berörd lägenhet i December samma år.

                2. Spekulationsvis så har jag tidigare roat mig med tanken att den misstroendomröstning som sker i Oktober 1980 kan ha agreverat CA.Den sker under perioden då skottet i TVn sker,och då en misstroendeomröstning faktiskt aldrig tidigare skett så borde detta kunnat sätta eventuella känslor i svall.
                  Det torde ha rått stor uppmärksamhet kring saken ifråga vid tidpunkten för densamma plus att det var en exceptionell politisk händelse i dåtidens Sverige.
                  Dessutom var ju omröstningen väldigt jämn,givet den mandatfördelning som förelåg i parlamentet 1980.
                  Misstroendeomröstningen gällde regering Fälldins ekonomiska politik och regeringen överlevde misstroendeomröstningen via 175 mandat emot jämfört med 174 mandat för.

                  1. Ragnar
                    Det är en intressant tanke. Den tål absolut att funderas på, Man måste dock ha i åtanke att detta är då oktober 1980. Är det rimligt att känslorna fortfarande skulle vara så heta dryga 5 år senare, om det dessutom kanske inte ens föreligger ett ekonomiskt motiv?
                    Oavsett om nu skottet (eventuellt då att vi också antar detta är riktat direkt mot TV:n när Palme var i rutan, vilket inte har klargjorts) sker juli eller någon av månaderna fram till, som du påpekat, november 1980 så ligger det trots allt relativt nära inköpet av revolvern. Det är därifrån till mordet på Olof Palme en väldigt lång tid att gå omkring och bära på allt det hat som i så fall måste funnits inom honom.

                    1. Eventuellt hat emot Palme i synnerhet måste dessutom ha uppstått före skottet i TVn.
                      Det är inte så att CA bränner av sitt skott efter att ha fått ett ögonblickligt hatögonblick just i samband med detta.
                      Hat är en mycket stark känsla som normalt har ett långt perspektiv.Vi kan ju alla konstatera att det Palmehat som fanns ute i samhället knappast avtog åren 1980-28 Februari 1986.
                      Framförallt löntagarfondsstriden bygger ju på de redan sedan tidigare mycket polariserade känslorna gentemot Olof Palme i hans roll som politiker.Rekordstor devalvering 1982,påstådda Ubåtar i svenska farvatten,Harvardaffär osv,osv
                      Med denna bakgrund så finner jag det sålunda inte alls orimligt att en privatperson som hatar Olof Palme säg..1978,fortsatt att göra så fram tills 1986.Jag vet själv om balanserade personer som starkt ogillade Olof Palme personligen under tidsperioden,och inte minskade deras ogillande tidsperioden ifråga.Snarast var det tvärt om.Det blev giftigare och giftigare.
                      Därför så kan inte jag skriva under på din fundering angående att det är svårt att hata en polariserande politiker som Palme under en längre tidsperiod.
                      Jag vill dessutom påpeka att jag inte alls håller med om att man kan avskriva den eventuella effekt som den fördubblade omsättningsskatten ger upphov till på kvällen den 28 Februari 1986 avseende inverkan på dådets genomförande.Jag har emellertid redogjort för detta på annan plats,så det räcker härvidlag med att jag understryker att inget har ändrats för mig angående under pågående diskussion,så här långt i alla fall..:-)

                  2. Hej Ragnar och Simon A,
                    Ja, detta blev kanske både lite pinsamt men även mycket informativt.
                    När jag såg uppgiften i ett blogginlägg om att ”vådaskottet” skett 1980-07-11 litade jag på detta och använde detta som underlag för att spekulera vidare (syntaxen ”1980-07/11” skulle alltså tolkas som juli till november år 1980 och inte som en felskrivning av 1980-07-11). Om inte du Ragnar hade påpekat feltolkningen hade detta fel och min vidareutveckling kunnat sprida sig vidare och eventuellt blivit någon typ av sanning i ”Palmemordssfären”. Tyvärr finns det säkert mycket andra fel av denna typ som nått stor spridning.
                    Men bortom detta är det viktigt att notera att Palme – och även som oppositionsledare – var en mycket kontroversiell politiker under både 60-, 70- och 80-talen. Utöver den 11/7 finns det sannolikt många andra tillfällen där Palme förekom i massmedia under juli till november 1980 som kunde skapat stor aversion hos Christer A och andra som inte uppskattade Palme.

                3. Anders Fredric:
                  Tackar för informationen. Den är intressant och värdefull för de fortsatta försöken att bena ut uppgifter runt CA som cirkulerar. Eftersom grk:s yttrande om det ekonomiska motivet troligen är felaktigt så föreligger ju faktiskt en möjlighet att det finns fler felaktigheter.

  14. Det gick inte att posta inlägget på rätt ställe men hoppas det går bra att lägga det här i stället. Det avsågs egentligen som ett svar på Zombies fråga den 13:e oktober till Gunnar.
    Det finns ett flertal märkligheter runt förhören med Lisbeth.
    Här är ett exempel, protokoll från möte med ledningsgruppen 86-03-23, sid 2.
    https://drive.google.com/file/d/1WquVN8ClAn_UwFiuzfMQPoTzX1ewNWHm/view
    ”Holmer kommer att sammanträffa med Lisbeth Palme på tisdag. Ämnar själv hålla någon form av förhör med henne, som förövning inför riktigt förhör som bör ske av någon kommissarie.”
    Protokoll från möte ledningsgruppen 86-03-25, sid 1
    https://drive.google.com/file/d/1ZtoE3Rfoe8EapREROw7LMcU3UH_d09yC/view
    ”Wranghult upplyser att Holmer inte kan vara närvarande under mötet, eftersom han skall sammanträffa med fru Palme kl. 11.00”
    Går vi då till de anteckningar som Holmer gör under mötet med Lisbet den dagen så står det att anteckningarna skett mellan 09.30-11.00. Notera också uppslagsnummer (löpande nummer) på dessa uppgifter. 116-B
    http://www.itdemokrati.nu/page36ar.html
    Står 860422 antecknat längst ner på första sidan.
    Nästa förhör med Lisbet är daterat 86-04-29 och har nr 116-D. Nr 116-C tycks vara försvunnet. Som av en händelse alltså just det förhör som måste ha hållits efter Holmers ”förövning” 86-03-25.
    I liggaren är flera förhör med Lisbeth heller inte noterade
    https://drive.google.com/file/d/1y6chIWIecnDrUeiKoZeue_775A_kWRFw/view
    I Palmemordsarkivet finns förvisso ett förhör kallat T-116-C. Detta saknar dock numrering och är daterat 86-12-16, dvs efter 116-D.
    https://drive.google.com/file/d/1GQ08F6OPAlAcu53FephibcL0CSjwUcp1/view

    1. Kan tilläggas att det försvunna förhöret 116-C dessutom verkar kunna ligga i tiden för när rekonstruktioner hålls på mordplatsen. Förhöret bör ha inträffat mellan 86-03-25 och 86-04-29. Mest troligt kanske före 86-04-04. Om jag tillåts spekulera lite så får det mig att tro att detta förhör kan handla om makarna Palmes rörelser och eftersom man insåg att det skulle uppstå problem att förklara dessa så medverkade inte Lisbet i några rekonstruktioner. Jag har väldigt svårt att annars hitta någon rimlig förklaring till varför hon dels inte medverkade och att också detta förhör verkar vara försvunnet från utredningen.
      Protokoll fört med ledningsgruppen 1986-04-04
      ”KG Svensson önskar att fru Palme är med i rekonstruktionen. Holmér kommer inte att väcka den frågan med fru Palme.” (sid 2)
      https://drive.google.com/file/d/10wVq_XIGHF3TnoCCRd9HnwpcyrOISMlO/view
      Jag menar här alltså att man redan diskuterat den saken med Lisbet och att svaret till att hon inte medverkar i en enda rekonstruktion finns i försvunna 116-C.
      Det ska i sammanhanget också nämnas att detta med numreringarna faktiskt blir ännu konstigare när man betänker att detta nedanstående konfrontationsförhör som hålls 86-03-17 har fått nummer T 116-G. En numrering som alltså indikerar att det borde ligga senare i tid än det dokument från 86-03-25 som fått nummer 116-B.
      Det menas ju ibland på att Lisbet misstagit Anders B för gm men Anders B hade såväl skägg som mustasch och i detta konfrontationsförhör 1986-03-17 med Lisbet så menar hon på att mannen (som hon såg springa Tunnelgatan) inte hade skägg eller mustasch. För att kunna göra den bedömningen så måste hon ju faktiskt sett ansiktet på gärningsmannen.
      https://wpu.nu/images/3/3e/Pol-YYYY-MM-DD_T116-00-G_f%C3%B6rh%C3%B6r-Lisbet-Palme.pdf
      Jag medger gärna att jag har svårt få någon ordning på förhören med Lisbet men eftersom nyckeln till gåtan om eventuellt möte eller samtal mellan gm och makarna Palme bör ligga här så finner jag det nödvändigt att försöka bringa klarhet omkring detta.

  15. Gunnar
    https://gunnarwall.wordpress.com/2018/11/21/thomas-pettersson-hojer-tonlaget-har-argumenten-tagit-slut/#comment-28857
    —– 1) ”Det finns alltså all anledning att befara att det kan finnas information som Lisbeth inte redovisade i vanliga polisförhör men som hon kan ha framfört på annat sätt till utvalda personer”
    Här måste jag ändå ge dig rätt. Det här finns inte i något känt förhör.
    — ”Inget misstämmer med SE!” (från 5:10)
    https://www.expressen.se/tv/nyheter/joakim-palme-gar-inte-att-fa-bort-stig-engstrom-fran-mordplatsen/
    (Förlåt för sarkasmen, men kunde inte låta bli)
    —– 2) ”När det dessutom finns flera vittnesmål från mordplatsen som handlar om att Palme skulle haft kontakt med gärningsmannen före mordet”
    ”Men vi hade så dåliga signalement att gå på och de ändrades hela tiden!”
    https://www.expressen.se/nyheter/ex-polisen-om-mordkvallen-sprang-bara-omkring-dar/

  16. Eftersom du refererar till artikeln om Östling, befälet på 3230.
    Östling tror mera på Christer P som gm än vad han tror på SE.
    Östling säger följande i artikeln ”När han gick av passet tidigt efterföljande morgon hade han kolleger som jobbat hela natten som inte kände till vad som inträffat.
    – Det kan man säga var dåligt av oss, att många distrikt inte hade en aning om att det här hade hänt. Vi hade turkolleger som gick hem, de hade inte hört talas om det här vilket ju är helt otroligt, säger han.
    Förra sommaren lades förundersökningen om mordet ner och Stig Engström, den så kallade Skandiamannen, pekades ut som den skyldige.
    Kjell Östling menar att det är mer troligt att det var Christer Pettersson, som dömdes men sedan friades från brottet.”
    https://www.expressen.se/nyheter/ex-polisen-om-mordkvallen-sprang-bara-omkring-dar/

    1. Kalle
      Man kan undra vad Östling har för stöd för det då det var så dåliga signalement från vittnena. Han kan knappast heller ha snackat med Lars J.

      1. Ja det var dåliga signalement på gärningsmannen. Så dåliga att man kan slå fast att varken Engström eller CP eller någon annan i utredningen förekommande misstänkt har gärningsmannens signalement.
        Allt prat om att Engström har gärningsmannasignalement är snömos

      1. Personer under en viss ålder typ födda efter 1975 och med vissa sjukdomar och handikapp har väl hundraprocentigt alibi för Palmemordet.

        1. Uppgifter om sjukdomar och handikapp kan ju vara förfalskade eller så kan de medicinska tillstånden ha tillkommit efter mordet. Men födelseår är ju svårare att trixa med, åtminstone ifall det handlar om att ändra dem med årtionden.

          Å andra sidan: en person som på goda grunder anses vara född exempelvis 1980 behöver ju inte skaffa sig ett alibi för Palmemordet, så den diskussionen blir en aning akademisk.

      2. Ja, det är nog sant
        Jag tycker Victor G är intressant eftersom han var en av de första man plockade in efter mordet.
        Men man får väl hoppas att man kontrollerade honom ordentligt .

    1. Foto viser, at SE:s frakke er (alt for) for bred over skulderstykket. Set bagfra skaber den pasformsfejl “en bred rygtavle”, som Lars J noterer. Desuden medvirker halstørklædet til “en kort hals”. Det kan også medvirke til “et bulligt ansigt”, fordi halstørklædet skubber og ophober hud under hagen og den nederste del af kinderne (Om SE bar denne frakke på mordnatten, og om han er GM).

      1. Gruto:
        I så fall blir väl påståendet på den digitala presskonferensen att Jan A vid fotokonfrontation skulle förväxlat SE med J-ÅS bara ännu mer obegripligt?
        Vad mer krävs egentligen när det gäller SE? 2 andra vittnen har identifierat honom som närvarande på mordplatsen efter mordet. JA och LL har dessutom under ed intygat detta i rättegången mot Christer P. Det är som att det hela tiden gäller någon annan slags bevisning när det handlar om just SE. Oftast dessutom någon slags omvänd bevisning baserad på diverse cirkelresonemang. Det blir riktigt tröttsamt alltihopa. Det var för oss som kommer ihåg det likadant när Christer P var på modet. Skillnaden var ju att där fanns det ändå en viss substans i och med Lisbets, om än ifrågasatta, utpekande.
        Jag har tidigare framfört en önskan att vi med gemensamma ansträngningar försöker bena ut WT-observationerna. Det gäller att kunna avfärda, styrka och eller identifiera dessa personer innan man kommer vidare. Däri ligger det som är svårast att ”runda”. Det övriga kommer förhoppningsvis då att kunna få en förklaring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.