Gott nytt år – och några rader om Feldt, Ingvar Carlsson och konspirationsteorier

SÅ HÄR PÅ NYÅRSAFTON vill jag gärna rikta ett stort tack till alla er som följt den här bloggen under året och som också i glädjande stor utsträckning bidragit med egna, ofta mycket spännande, kommentarer.

För bloggen har det här blivit ett rekordår med hittills. När bara några timmar av året återstår visar statistiken att bloggen under 2018 haft 248 608 visningar fördelade på 56 423 besökare. 3 747 kommentarer har publicerats.

(Motsvarande siffror för 2017 var 56 868 visningar, 16 857 besökare och 444 kommentarer.)

Jag ser fram mot ett nytt givande år tillsammans med er. Och för den som till äventyrs har tid och lust att läsa något lite längre än dessa rader vill jag hänvisa till en kommentar jag nyss lagt ut. (Kommentaren tycks inte vara möjlig att läsa i mobiler, jag vet just nu inte varför. Den som drabbas av det problemet kan ladda ner den som pdf här.)

Den ingår i en diskussion som dykt upp på bloggen de senaste dagarna kring en gammal händelse från augusti 1995, Ingvar Carlssons plötsliga offentliggörande av sina planer på att avgå som statsminister. Beskedet kom dagen efter publiceringen av en krönika om polisspåret i Dagens Nyheter, skriven av förre finansministern Kjell-Olof Feldt.

Krönikan ledde till stor uppmärksamhet i övriga medier, men skriverierna självdog direkt när det blev känt att Carlsson skulle avgå.

Fanns det ett samband och hur såg det ut i så fall – dödade Carlsson storyn genom att berätta att han skulle lämna sitt uppdrag? Eller är det bara ett utslag av konspirationsteoretiskt tänkande att fundera i sådana banor?

Hela det här händelseförloppet har i alla fall särskilt aktualitet nu för att Kari och Pertti Poutiainen har publicerat en tredje upplaga av sin sedan länge slutsålda bok Inuti labyrinten. Det var nämligen den boken och dess omskakande slutsatser som Feldt lyfte fram i sin krönika.

Den som inte har läst den har en upplevelse framför sig. I min kommentar framför jag några kritiska synpunkter på boken. Men det hindrar inte att jag betraktar den som en av de allra viktigaste böckerna om det ouppklarade statsministermordet som finns att tillgå.

Detaljrikedomen om vad som skedde – och inte skedde – timme för timme på Stockholmspolisens ledningscentral är omtumlande. Och researchen bakom boken är extremt imponerande.

Och nu behöver den som saknar boken inte längre gå till biblioteket eller leta desperat på antikvariaten.

Som sagt: gott nytt år och låt oss ses i spalterna 2019!

28 reaktioner på ”Gott nytt år – och några rader om Feldt, Ingvar Carlsson och konspirationsteorier

      1. Har lagt in en ny länk som kan användas av den som får problem. Den leder till kommentaren i form av en pdf. Vet fortfarande inte varför problemet uppstod, men jag fick det också i min mobil.

          1. Tack för det utmärkta tipset, Jörgen. Problemet verkar helt enkelt uppkomma när det förekommit så många repliker på repliker så att spalten blivit för smal för att återges i stående mobilformat.

            Det där är teknik som ligger hos WordPress och jag vet inte om jag kan göra något åt det. En sak som alltid går att göra när det blir många repliker är förstås att man kan posta sin kommentar som ett svar direkt till det ursprungliga inlägget. Det går ändå att hänvisa till en annan kommentar genom att högerklicka på den kommentarens datumrad, kopiera länkadressen och klistra in den som länk i det egna kommentaren för att hjälpa läsaren att hitta den kommentar man svarar på.

            Förhoppningsvis lyckas jag hitta en lösning på detta tekniska problem under 2019. Men som Jörgen G alltså påpekade, att ställa mobilen på bredden fungerar. Den som vill läsa Mikael B:s senaste svar i debatten om Ingvar Carlssons avgång i mobilen kan ta till det knepet.

  1. Jag tänker passa på att tacka för mig för det här året.
    Jag vill även gratulera Gunnar till sitt rekordår på sin blogg 2018 som har haft 56 423 besökare jämfört med 16 857 besökare 2017.
    Hur många procents ökning det innebär tänker jag inte räkna ut.

    Vad jag däremot skulle kunna tänka mig att räkna ut är hur förmögen vapenhandlaren Sarkis Soghanalian blev.
    Soghanalian bröt mot internationella lagar och regler i kriget mellan Iran och Irak. (1980-88)
    Försäljningen av vapen till Niqaragua och Irak gjorde honom till miljardär.
    Exakt hur många miljarder han tjänade har jag inte kunnat reda ut.
    Olof Palme var särskilt utsedd av Förenta nationerna(FN) att medla i denna oroshärd.

    Det var inte bara Soghanalian som blev förmögen på vapenaffärerna i mellanöstern och i Nicaragua.
    Oavsett storleken på Soghanalian´s förmögenheten så skulle han betala sitt tionde till Mormonkyrkan i Salt Lake City, det innebär ett beskedligt antal miljoner dollar.

    Nutida tionde
    Ett frivilligt tiondegivande praktiseras än i dag, bland annat av vissa medlemmar i kristna frikyrkor, som anonymt ger 10% av sin netto- eller bruttoinkomst till kyrkan och andra insamlingar.
    Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas medlemmar, mormonerna, betalar tionde till kyrkan.

    Källa:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Tionde

    Gott nytt år

  2. Gott Nytt År Gunnar!!
    Undrar hur många bloggar som kan stoltsera med mer än en tredubbling av antalet besökare och åttadubbling av antal kommentarer 2018 jämfört med 2017.
    Fortsätter naturligtvis att följa din blogg med stort intresse under 2019

  3. Angående Ingvar Carlssons avisering av sin avgång i augusti 1995 framstår det som rätt uppenbart att Carlsson valde att kalla till presskonferens och offentliggöra sin avgång mer än ett halvår i förväg i syfte att Feldts krönika i DN om polisspåret som publicerats samma dag skulle hamna i medieskuggan och snabbt falla i glömska. Att han redan den 14 juli avtalat möte med Birgitta Dahl den 17 augusti för att meddela henne sina planer på att avgå innebar rimligtvis inte att han hade för avsikt att informera media och allmänhet i ett så tidigt skede. När han läst Feldts krönika ändrade han sig snabbt och kallade till presskonferens. Carlssons planering innan Feldts krönika var med all sannolikhet att partiet internt skulle enas om vem som skulle efterträda honom innan hans avgång offentliggjordes. Att låta media spekulera i frågan om hans efterträdare innan partiet hade en kandidat klar kan aldrig ha varit avsikten

        1. Bra upplysning, även om ljudböcker som framställs för personer med läsnedsättning brukar kallas talböcker och inte distribueras kommersiellt.

          De ingår i den viktiga service som Myndigheten för tillgängliga Medier erbjuder till exempel personer med nedsatt syn eller lässvårigheter av andra orsaker. Och de kan alltså inte beställas eller lånas av vem som helst.
          Det kan tilläggas att även ett antal av mina böcker finns tillängliga via Legimus, till exempel min första Palmebok, Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet, som nu är slutsåld.

  4. Hej Gunnar

    En annan grej, men jag lyssnade på ett avsnitt av Palmemordet-podden härom dagen, där du var med, avsnittet Huvudet på en påle del 2. Du säger där att Lisbeth Palme inte pekade ut Pettersson som mördaren i rättegången mot honom. Det är väl ändå inte riktigt korrekt? Hon säger det kanske inte rakt ut, men hon medverkar i högsta grad till att få honom att framstå som mördaren. Om hon (endast) var övertygad om att hon såg Pettersson på platsen, så borde hon väl också ha sagt det, att hon är övertygad om att hon SÅG den tilltalade där. Det gör hon ju inte, utan får det att låta som att han är den som avlossade skotten.

    1. Hon säger som sagt att hon såg honom på platsen, men den observation hon beskriver är hennes iakttagelse av en man som står 5-7 meter bort och hon ser inte att han har ett vapen. Som hon själv säger försöker hon först signalera till honom att hon vill ha hjälp, men märker snabbt att hon inte får det. Först efteråt, säger hon, förstod hon att det var mördaren.

      Vad hon presenterar är alltså en slutsats. När hon får frågor kring detta i Palmerättegången svarar hon att hon det ju inte fanns någon annan person där, så det måste alltså ha varit mannen hon såg som var mördaren.

      Det där med att det inte fanns någon annan person på platsen var – begripligt nog – ett centralt tema från Palmeåklagarna i rättegången. Men det var inte sant. Förutom mördaren fanns vittnet Anders B på platsen och han befann sig i stort sett på det avstånd och i den riktning som Lisbeth Palme hänvisar till när hon berättar om sin observation av mannen som inte vill hjälpa henne.

      Anders B har för sin del själv berättat att den kvinna som han senare förstod var Lisbeth Palme hade vänt sig till honom för att söka hans hjälp. Men han vågade inte göra något i det läget, han visste inte om faran var över.

      Det finns förstås kvar relevanta frågor att besvara: var Pettersson på mordplatsen? Och även om han inte var det: trodde Lisbeth Palme att hon sett honom där?

      Jag tror inte Pettersson var på mordplatsen, men vid tiden för rättegången kan Lisbeth Palme mycket väl ha trott att hon såg honom framför Dekorimabutiken. I den meningen kan hennes vittnesmål ha varit helt ärligt. För min del tror jag dock att hon gjort ytterligare observationer, observationer som hon såg sig förhindrad att redovisa under rättegången. Och det tror jag är en förklaring till hennes uppenbara och systematiska ovilja att delta i rättsförhandlingarna.

      Mycket pekar nämligen på att hon både gjorde observationer av gärningsmannen på nära håll och av Anders B. Ganska snabbt, redan under natten, tror jag det ledde henne till slutsatsen att det funnits två gärningsmän i gathörnet – en som sköt och en som var med som backup. Och jag tror att det var det som slog igenom i hennes samtal med kommissarie Åke Rimborn på Sabbatsbergs sjukhus.

      1. Jo. Men det är ju just det, att ingenting av det här är någonting hon berättar om, vilka nu skälen är till det, utan låter istället sin egen berättelse, eller fragment av berättelse, medverka till att peka ut Pettersson. Åklagaren frågar: är den åtalade den man du såg fem meter bort? Lisbeth: Ja. Är mannen du såg fem meter bort också han som sköt? Lisbeth: Ja. Detta är väl ändå ett utpekande?

        1. Det är klart att Lisbeth Palmes uttalanden i rätten fungerade som ett utpekande av Pettersson som Palmes mördare. Det var därför han fälldes i tingsrätten. Men vad hon säger i rätten är att hon gjorde en observation av en man som stod ett antal meter bort – i rätten talar hon om fem meter, tidigare har hon angett ett ännu längre avstånd. Den mannen står stilla och tittar på henne och hon ser hans ansikte. Och det är den observationen som är den grundval hon hänvisar till i sitt utpekande av Christer Pettersson.

          Men det är samtidigt klart att vid den tidpunkt då hon gör observationen tror hon inte att den mannen är mördaren, hon söker tvärtom hans hjälp. Hon ser dock snabbt att han inte tänker hjälpa henne och drar senare – oklart när – slutsatsen att det är en gärningsman hon tittat på.

          Det är också klart av förhören med henne i tingsrätten och hovrätten att hon inte ser något vapen. Och fastän hon själv blev beskjuten på knappt en meters avstånd har hon inga egentliga observationer av gärningsmannen att redovisa från det ögonblicket.

          Ur åklagarnas synvinkel är det viktigt att envisas med att det inte fanns någon annan på brottsplatsen än makarna Palme och mördaren. Och om Lisbeth då såg Pettersson så måste det ha varit han som var mördaren.

          I själva verket vet vi att vittnet Anders B fanns där, ganska exakt på den plats som Lisbeth beskriver. Och vi vet också att han berättat om att han såg hur hon tittade på honom och sökte hans hjälp – men att han inte vågade göra något eftersom han inte visste om faran var över.

          Var det också så att Lisbeth Palme såg både mördaren och Anders B – och efter dådet kom fram till uppfattningen att det funnits två gärningsmän på brottsplatsen – en som sköt och en som fanns där som backup och som därför inte var intresserad av att hjälpa henne? Frågan är högst relevant inte minst eftersom kommissarien Åke Rimborn som Lisbeth talade med på sjukhuset har förklarat att hon mycket tydligt talade om två gärningsmän på mordplatsen.

          Lisbeth Palme kan mycket väl ha suggererats till att tro att skyttens medhjälpare var identisk med Christer Pettersson, en person som hon förstått var en farlig våldsverkare. I det avseendet behöver hennes utpekande inte ligga alltför långt från vad hon verkligen trodde.

          Men vi ska observera att hon aldrig i rätten sa att det var Pettersson som sköt eller att hon var övertygad om att han var ensam om dådet.

          Hon gav förvisso det intrycket. Men låt oss då komma ihåg med vilken ovilja hon deltog i rättegångarna och hur hon försökte att undvika att svara på frågor så långt det var möjligt.

          För att fullt se det är det viktigt att läsa hela förhören med henne. Förhöret i tingsrätten har Lennart Remstam förtjänstfullt lagt ut på nätet. Förhöret i hovrätten har inte funnits på nätet tidigare, vad jag vet. Jag har därför nu lagt ut det som sökbar pdf här. Förhöret är på 118 sidor plus ett försättsblad, så det är lång läsning. Håll till godo!

          Avslutningsvis: den replikväxling mellan åklagaren och Lisbeth som du har med i din kommentar, Fredrik, finns inte i de faktiska förhören. Och jag tror det är viktigt att förhålla sig exakt till vad som sas i dessa förhör när vi diskuterar vad Lisbeth Palme påstått – och hur hennes motsägelsefulla agerande ska tolkas.

          1. Nej ordväxlingen verkar inte vara korrekt återgiven.
            Jag hittar den varken i TR eller HR, men frågan ”Var det han som sköt?” borde ha varit naturlig, i ljuset av att hela rättegången kretsar kring utpekandet av mördaren.

            Frågan är en elefant i rummet, som om den hade ställts också ställt Lisbeth Palme i en märklig situation, då hon ju inte sett honom skjuta.

            Svaret hade då inte kunnat bli annat än: ”jag vet inte eftersom jag inget sett”
            Ett klargörande som sett mycket illa ut för åklagarsidan.
            Nu framgick det ju tydligt nog ändå, men hon slapp sätta ord på det.

            Att åklagarna undviker att ställa denna centrala fråga kan ju vara begriplig, men nog tycker man att Liljeroos borde ställt den…

            För övrigt borde hon naturligtvis i ett mycket tidigt skede konfronterats med Anders B, så att denna eventuella förväxling mellan honom och mördaren hade kunnat redas ut.
            Hon borde också ha fått konfronterats med Skandiamannen för att, om möjligt kunna vara behjälplig med att utreda de frågetecken runt honom som ännu är obesvarade.

            Det är fullständigt obegripligt man tillmötesgått hennes krav på i stort sett varje punkt, och att man värjt sig från att söka svar på centrala frågor.

  5. Off topic, eller kanske snarare för tidigt… Hörde just Palmemords-poddens avsnitt om Stocklassas bok. Han nämner då bla att han läst minst tre hyllmeter om Palmemordet.Som kriminologisk bibliofil undrar jag då givetvis HUR och VAD. Genom åren har jag köpt och läst alla böcker om mordet, med början i Gunnars ”Mörkläggningen”, och har till dags dato kommit upp i ca en hyllmeter. Vilka två hyllmeter kan jag ha missat längs vägen? Har undvikit memoarer och biografier, men kan inte tänka mig att dessa uppgår till 2/3.
    Givetvis är detta en omöjlig fråga att besvara för de som inte sett mitt bibliotek, men att jag missat två tredjedelar verkar onekligen långsökt.

    1. Har man läst pärmar med papper som till exempel förundersökningsmaterial så sprätter det iväg vad gäller hyllmeter. Men det ska förstås tilläggas att det ofta handlar om dokument med text bara på ena sidan och glest radavstånd. Så den som vill arrangera en tävling om vem som läst mest Palmelitteratur måste nog utveckla lämpliga instrument för att mäta olika texters verkliga omfång. 🙂

  6. Tack för läsningen. Fascinerande, minst sagt. Men det jag är ute efter är inte vad Lisbeth Palme tror eller inte tror, utan vad hon faktiskt säger, om hon på ett direkt sätt i rättegången pekar ut Pettersson som mördaren eller inte, vilket hon ju bevisligen gör, till och med tydligare än vad jag minns från Dan Hörnings dramatisering i sin podd.
    Alldeles i slutet, det är till och med Pettersson själv som frågar, om hon är övertygad om att det är han som är hennes mans mördare. Om det är så, säger Pettersson, så ber han henne ”under tio sekunders tid se Birgitta Blom i ögonen och säga att det är jag som mördade din man.”
    ”Lisbeth Palme ser Birgitta Blom i ögonen och nickar.”
    Birgitta Blom: Du nickar, Lisbeth.
    ”Lisbeth Palme nickar.”
    Birgitta Blom, till Pettersson: Du har ingen ytterligare fråga?
    Christer Pettersson: Nej.

    Alltså säger hon inte bara, som till Helin lite tidigare, på sidan 115, att hon är övertygad om att person nummer 8 på konfrontationsvideon är identisk med den man hon såg fem meter bort på mordplatsen efter att skotten föll, utan att det faktiskt är han som sköt

    Motvilligt och minimalt, måhända, men ett utpekande.

    1. Tack för att du uppmärksammade den sekvensen. Den är dramatisk.

      Och i sammanhanget är det förstås frestande att också återge en sekvens med Pettersson i tingsrätten. Han har förts in i salen för att pekas ut av Lisbeth Palme. Hon har pekat ut honom och han utbrister:

      ”Jag skall bara säga en sak.”

      Rättens ordförande Carl-Anton Spak får direkt in: ”Nu skall du vara tyst”

      Pettersson: ”Att Olof Palme i sin himmel tycker inte om det du säger nu. Jag säger bara det att om du tror att det är som du säger är det okej, men om du inte tror det, då är det inte okej. Det är allt jag har att säga.”

      Spak: ”För ut honom!” (Tingsrättsförhöret sid 60)

      1. Mer citat av Christer Pettersson:
        ”Jag skulle vilja krama om Lisbet Palme. Jag delar ju hennes förlust!”

  7. Jag skulle vilja tipsa om en bok jag precis beställt men ej fått ännu som verkar vara synnerligen intressant.
    Natos Hemliga Armeér av Daniele Ganser.
    Denna första svenska utgåva har kompletterats med ett kapitel om Stay-behinds histo­ria i Sverige (skrivet tillsammans med den svenske historikern Mats Deland), som bland annat behandlar uppgifterna om nätverkets koppling till mordet på Olof Palme.

    https://www.karnevalforlag.se/bocker/natos-hemliga-armeer/

    Någon här som läst den?

    1. Jag har läst den. Och den är definitivt läsvärd. Här finns genomgångar av Stay Behinds verksamhet i land efter land, så det blir i mycket en historik över de hemliga delarna av det kalla kriget i Europa. Olika enskildheter i Gansers historieskrivning har debatterats, och det är inte så konstigt. Han har gett sig på ett område som är mycket svårutforskat. Och det ska han ha applåder för, tycker jag.

      1. Ska bli spännande läsning. Speciellt kapitlet om det svenska nätverket och dess koppling till mordet på Palme.

        Ett annat tips är en väldigt lång film jag såg nu under helgerna som mycket ingående och djuplodande behandlar mordet på JFK. Upprinnelsen, själva mordet och dess efterspel. Som sagt en mycket lång film men väldigt intressant. Vore kul om fler såg den som bättre kan värdera all information.

  8. Det har varit mycket snack och dividerande om Hans Holmérs vasaloppsåkning.
    Efter att ha tittat i statistiken finner jag att Holmér har åkt 14 Vasalopp.

    Själv så hävdade han att 1986 skulle bli hans artonde(18) raka Vasalopp.
    Noterar även att 1986 hade USA 39 åkare i Vasaloppet som fullföljde.
    Året efter var det bara fem. I vissa delar av spåret närmade sig temperaturen 40 minusgrader.

    http://springr.se/lopare/x/hans-holmer/solnapolisens-ik/

    1. Att det var 39 åkare från USA 1986 där känns rätt långsökt tyvärr för att komma på något. Då kan du lika gärna kolla om personer inte fanns med istället, i tävlingar just det året med förhoppning om att den vägen finna någon intressant person som kan ha varit ur balans

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.