Stocklassa svarar på recensionen: Ingen svårläst Palmebok för de närmast sörjande

Fantombilden som tagits fram med hjälp av en signalementsmaskin dagarna efter Palmemordet – Jan Stocklassa presenterar i sin bok den som ett av beläggen för att en man han kallar Jakob Thedelin var delaktig i dådet på Sveavägen. BILD: Polisen.

Tidigare publicerade jag en lång recension av Jan Stocklassas bok Stieg Larssons arkiv – nyckeln till Palmemordet här på bloggen.

Jag inbjöd Jan Stocklassa att svara, givetvis utan att ange några restriktioner vad gällde hur långt. Nu har jag fått följande korta svar. Och som framgår tänker Stocklassa inte återkomma med något mer utförligt, vilket jag beklagar.

Givetvis avblåser jag inte den diskussion som redan inletts bland dem som följer bloggen. Och Jan Stocklassa är förstås mycket välkommen att återkomma i debatten om han skulle ändra sig.

Stocklassa menar att en del kommentarer på bloggen om hans bok gränsar till näthat. Det noteras, och jag kommer att vara observant på hur kommentarer utformas i den fortsatta diskussionen. Jag tror och hoppas att mina läsare också kommer att vara det när ni skriver.

Vad gäller sakfrågorna i Jan Stocklassas inlägg återkommer jag inom kort. /Gunnar Wall


Av Jan Stocklassa

TILL GUNNAR WALL OCH DINA LÄSARE PÅ BLOGGEN.

Här kommer svaret på din långa text om min bok Stieg Larssons Arkiv – Nyckeln till Palmemordet med några inledande ord: Jag kommer hålla mig kort och det blir mitt sista inlägg om det här ämnet. Orsaken är att jag inte tror att munhuggning medelst tangentbord leder till att Palmemordet blir löst. Snarare tvärtom.

Det är klart jag blir glad när du som en av mina viktiga inspirationskällor skriver att du applåderar min bok, att den är spännande och att den bidrar med fascinerande och relevant kunskap. Det motsvarar faktiskt den beskrivning som en representant för Palmeutredningen gav bara några dagar innan de vidtog ett antal åtgärder mot Jakob Thedelin efter vi fört en dialog under flera månader. Åtgärder som såvitt jag vet inte motsvarar något som hänt på många år och som inte vidtas utan anledning.

Dessutom fortsätter polisen utreda bärande delar i min bok, vilket får mig att konstatera att för första gången på kanske tre årtionden är en politisk konspiration med sydafrikanska agenter och svenska högerextremister på allvar intressant i utredningen. Så när du skriver i din text att jag ”kommit fel” i min lösning på mordet så håller jag inte med. Det är tyvärr inte det enda ställe där jag tycker att du gått vilse. Jag räknar till fem allvarliga fel och några mindre.

I ett tidigare inlägg på din blogg så kritiserade vår kollega Thomas Pettersson att du uttalat dig om min bok i Aftonbladet trots att du också faktagranskat den. Efter att ha läst ditt aktuella inlägg torde det stå klart för honom och alla andra att du inte odelat köper mina slutsatser i boken. Därmed hoppas jag att Petterssons invändning faller.

Och här kommer ett erkännande som jag borde gjort för längesen: Jag har faktiskt aldrig läst en bok av dig. Eller av Lars Borgnäs. Eller av bröderna Poutiainen.

Jag har förstås läst väldigt mycket i böcker av alla de nämnda, men aldrig en hel bok. Med det i åtanke, blev målet när jag skulle skriva min egen att vanliga människor skulle ta kunna sig igenom den från pärm till pärm, förstå mer om Palmemordet och kunna bedöma den lösning jag är övertygad om är den rätta.

Det blev en sann berättelse om Stieg Larssons efterforskningar och hur jag tagit dem vidare till en lösning i en bok riktad till yngre personer, till de som inte kommer från Sverige och till alla andra som inte hänger på låset när nästa bok om Palmemordet kommer. Jag tror det var rätt beslut för min bok väcker ett överraskande stort intresse utomlands. Och där kom ytterligare ett av mina mål: Eftersom vi svenskar inte lyckats så bra med att lösa mordet på 33 år, så tror jag det är nödvändigt med tryck från utlandet för att polisen ska få de resurser de måste ha. Jag hoppas min bok kan hjälpa till med det.

Upplägget har fört med sig att den inte innehåller allt jag vet om olika delar. Inte heller går den igenom detaljer på flera sidor, vilket i sig är en del av svaret på dina frågor och kommentarer. Orsaken är att om jag hade tagit med allt så hade det blivit en i raden av svårlästa Palmemordsböcker för de närmast sörjande. Med det sagt så innehåller den betydligt mer av fakta och detaljer än vad jag tycker framgår av din beskrivning.

Till saken, det vill säga ditt inlägg. Om jag fick välja skulle ingen läsa det utan att ha läst min bok. Inte för att texten inte innehåller intressanta passager, men för att den plockar isär saker, blandar ihop dem med egna ingredienser och tyckanden till en text där till och med syftet är oklart. Är det en bokrecension? Ett sammandrag av boken? Är det dina egna funderingar? Lite av varje?

Min slutsats blir tyvärr att din text på ett rörigt, vinklat, flera gånger felaktigt och någon gång konspiratoriskt vis beskriver och förvränger saker som förtjänar att läsas i sin ursprungsform. Ditt inlägg har också lett till en rad kommentarer på bloggen som börjar gränsa till något som kan kallas näthat, vilket jag varken vill medverka till eller bli utsatt för.

Här funderade jag på att beskriva och bemöta de saker som jag reagerar mest på, men bestämde mig till slut för att avstå av den anledning som jag skrev i början. Jag tror inte att det leder närmare en lösning på mordet. Jag kommer skriva mer och jag kommer svara på de frågor som ställs av dig och andra, men det kommer inte ske i det här forumet.

Däremot tror jag att ditt, Lars Borgnäs’, Thomas Pettersons, en lång rad andra personers och kanske mitt idoga arbete kommer bidra till att polisen löser mordet. Jag är till och med övertygad om att bollen redan är satt i rullning och inte går att stoppa. Vi har ett eller två spännande år framför oss!

Allt gott!

Jan Stocklassa

PS. Lída hälsar. Både hon och jag tyckte det var trevligt sist vi sågs!

39 reaktioner på ”Stocklassa svarar på recensionen: Ingen svårläst Palmebok för de närmast sörjande

  1. Om man nu ska jämföra olika författare i genren, så måste man först och främst konstatera att det finns olika sätt att gå till väga när man behandlar ämnet.

    Wall, Borgnäs och bröderna Poutiainen nöjer sig med att peka på omständigheter som läsaren själv kan ta ställning till om det kan vara relevant eller ej.
    Egna tolkningar av vittnesmålen, som man inte heller tvingas att köpa.
    Jag ser själv ibland helt annorlunda på vissa saker än Gunnar.
    Det är utvecklande att inte leka ”följa John”, man måste tänka själv.

    Några lösningar, direkta eller indirekta utpekanden av namngivna eller lätt identifierbara gärningsmän förekommer inte.

    Det är stor skillnad mot det sätt som både Pettersson och Stocklassa tar sig an ”palmemordet”.

    Båda har ganska tydligt pekat ut verkliga personer som direkt eller indirekt inblandade, och båda tror sig ha Palmeutredningen på sin sida när det gället huvudspåret.

    Någon har alltså fel; eller båda.
    Därmed kan man konstatera att just detta förhållningssätt kan ha fått negativa konsekvenser för både levande och efterlevande.

    Bättre då att presentera sin ”lösning” direkt till PU om man är seriöst intresserad av att hjälpa till med att äntligen lösa gåtan.
    Men det är dålig timpenning.

    1. Jörgen G

      Typiskt att försöka förminska Thomas Pettersson och Skandiamanspåret genom att jämställa det med andra substanslösa spår som knappt har någon koppling till brottsplatsen eller stöd i utredningen. Ingen har hittills lyckats trovärdigt förklara hur Skandiamannen kan ha varit oskyldig.

      Istället för att försöka hitta förklaringar ägnar sig då många Skandiamanstvivlare istället åt förminskningar.

      1. Mikael. Varför kan inte Skandiamannen ha varit oskyldig enligt dig? Är han skyldig bara för att ingen har kunnat bevisa hans oskuld? Ni som förespråkar Skandiamannen som mördaren måste ju ha bevisbördan inte vi andra som du kallar för Skandiamanstvivlare.

        1. Jonas J

          Dagen efter mordet, lördag den 1 mars lyssnade Skandiamannen på Hans Holmérs första presskonferens där det vaga signalementet kompletterats med Skandiamannens keps med uppvikta öronlappar. Skandiamannen insåg då att han snart var fast. Han kom då på att ”förväxlingsalibit” var hans enda chans, d.v.s. att misstänkliggöra Lars J. Han ringde därför kl. 12.20 till polisen och placerade sig bevisligen själv på mordplatsen då det bara var gärningsmannen som kunde känna till att Lars stod vid det s.k. ”Kulturhuset”. Skandiamannen kan inte ha hört det från Lars, Lisbeth Palme eller något annat vittne.

          Lars var själv inte medveten om att han stod vid ”Kulturhusets” hörn utan kom i förhör den 3 mars att uppge att han stod vid början av trappan som är belägen tjugo meter öster om ”Kulturhusets” hörn. Först i förhör den 4 april blev Lars placering vid ”Kulturhusets” hörn klarlagd för Lars själv och PU.

          Skandiamannen såg således Lars J vid ”Kulturhuset”, Luntmakargatan 14 någon gång under tiden omkring 23.22,10 till 23.22,30, d.v.s. 40 – 60 sekunder efter skotten.

          Ingen har därför lyckats trovärdigt förklara bort att Skandiamannen har befunnit sig vid mordplatsen.

          För att ha kunna ha sett Lars J vid ”Kulturhuset” som vittne måste Skandiamannen ha stått så han såg RAKT in i gränden. Ingen kommer ihåg honom, trots att det endast var ett fåtal, 10 – 12, vittnen på skottplatsen första minuterna efter skotten.

          Återstår då om Skandiamannen var oskyldig så kom han fram till avfasningen och gränden då Lars var synlig och de fåtal mordplatsvittnena på den begränsade ytan hade hela sin uppmärksamhet mot Palme. Därefter drog sig Skandiamannen undan från brottsplatsen utan att någon la märke till honom eller kom ihåg honom.

          Det är teoretiskt möjligt, men inte mycket mer.

          Men resten då?

          Hur förklaras exempelvis iakttagelserna från Anders D, Lars J, Yvonne N, Margareta S och Nicola F?

          Taxiföraren Anders D följde hela morddramat på tjugo meters avstånd och han berättade för polisen DIREKT på mordplatsen att gärningsmannen var en ÄLDRE MAN, iklädd långrock och mössa med öronlappar. Den chockade Anders hade då kvar den säkraste dokumenterade minnesbilden av mördaren. Vittnesmålet är trovärdigt och sensationellt då det inte finns med i förundersökningsmaterialet. Gösta Söderström berättade om det bl.a. vid en presentation 1987-11-04. Det är bara Skandiamantvivlare som inte finner detta tillförlitligt, oklart varför.

          Palmeutredare 2018-06-25:
          — ”Man berättar att SE är den mest intressanta och troliga gärningsmannen när det gäller mordet på Palme.”
          — ”Polisen som förhör mig avslutar med att säga, du tror inte att det var Skandiamannen, men det här fallet är snart löst skall du veta!”

          Eller som Thomas Pettersson frågar: vad gjorde vad Skandiamannen gjorde under sina 20 minuter innan han, chockad och upplöst, återkom till Skandias reception och vidare in i huset?

          Osäkerheter kring Skandiamannens skuld finns redan trovärdiga förklaringar till som exempelvis:

          — Tillgången till mordvapnet (”Vapensamlaren”).
          — Sträckan stämpelklockan till norra reklamskylten på max 55 sekunder om Skandiamannen även var Grandmannen (Sträckan var max 50 meter, väktaren Henry O kunde inte säkert minnas tre månader efter mordet Skandiamannens hemgång (23.19) just den dagen).
          — ”Dekorimamannen” (Inge M parkerade 90-120 sekunder före skotten, upptäckte ”Dekorimamannen” senare).— Återvändandet till Skandia 23.40 (”Dom säger”, ”Dom” = Anders E och/eller Christoffer A??).
          — Lisbeth Palmes utpekande av Christer Pettersson (hon kunde inte se anletsdragen, inte ens färgen på skyttens ytterplagg).

          Skandiamannen kan inte förklaras bort.

          1. Mikael. Ser inte problemet med att Skandiamannen kunde befinna sig så att han såg rakt in i gränden strax efter skotten utan att andra vittnen lade märke till honom. Trottoaren är hela sju meter bred så det fanns gott om plats utan att han behövde stå i vägen för vittnena som kom framrusande för att hjälpa Olof och Lisbet. Vittnena var troligen helt fokuserade på den dödligt sårade och kraftigt blödande Olof och den svårt chockade Lisbet vid hans sida. Möjligen spanade några precis som Skandiamannen in mot gränden för att se vart mördaren tog vägen. Vilka personer som befann sig runt omkring på trottoaren var inget som de chockade vittnena registrerade.
            Har du någon källa på att taxiföraren Anders D verkligen beskrev mördaren som en äldre man?
            Signalementet som larmades ut var en man i 35-40 års åldern om jag minns rätt.

          2. Måste nog ta upp Gunnars stafettpinne här. Vad gör att Gösta S beskrivning av en ”äldre man” 1,5 år efter mordet är det man ska tro på när det ingen annanstans finns uppgifter om att Anders D sagt så? Jag vet att Thomas P beskriver det så, men det är ju en annan sak. Sen undrar jag lite igen om vad i Nicolas vittnesmål pekar ut Skandiamannen? Hans uppfattning om att personen såg äldre ut än förhörspersonens 44 år. Hur såg då han ut? Han kanske togs för 35 år av de flesta. Vi vet inte. Och hur trollar du bort Nicolas beskrivning av färgen på jackan (inte rock)? Hur passar den in på Skandiamannen? Eller ska vi bortse från det? Margareta S säger också ljusblå jacka vid första förhöret. Har Skandiamannen olika kläder den kvällen? Jag har sagt det tidigare, man kan inte bara välja ut russinen ur vittneskakan för att få stöd för sin teori.

            1. Jonas J, Magnus D

              På politiskamord.com har Gösta Söderströms son Henry redovisat en föreläsning som hans pappa gjorde i ABF-huset i Stockholm den 4 november 1987. Den detaljerade redogörelsen överensstämmer till alla väsentliga delar med den något mer kortfattade rapport som Gösta Söderström inlämnade till sina chefer redan den 3 mars 1986.

              Nedan följer ett utdrag från ABF-huset:

              ”Jag Gösta Söderström, och kollegan Ingvar Windén patrullerade i bil 2520 Kungsgatan västerut, och då vi befann oss i närheten av Norra Kungstornet, stoppades vi a….

              I det sammanhanget utlarmades ett annat signalement på en misstänkt gärningsman (äldre man, klädd i en lång överrock samt mössa med öronlappar), och jag vet ej vem som meddelade detta.”

              I hovrätten den 9 oktober 1989 berättade Gösta S att det var taxiföraren Anders D som lämnat det sensationella vittnesmålet på mordplatsen (13.38 in i nedan inspelning).

              Äldre man, iklädd långrock och mössa med öronlappar. Den chockade Anders hade på mordplatsen kvar den säkraste dokumenterade minnesbilden av mördaren när han förhördes.

              I senare förhör berättade Anders att mördaren inte sprang med en yngre mans vighet. Det stämmer in på Skandiamannens reumatism, alkoholvanor och ålder. Nicola F, ett av få vittnen som kunde studera den trolige gärningsmannen framifrån, uppskattade mannen till något äldre än förhörsledarens 44 år. Skandiamannen var 52 år.

              Anders D var 28 år och Nicola F 22 år vid händelsen, inte helt enkelt att åldersbestämma en 52-åring, men här fick de stöd av reumatismen och alkoholen respektive jämförelsen med den 44-årige förhörsledaren. Lisbeth Palme berättade att mördaren hade en vaggande och lätt studsande löpstil precis som alkoholister har.

              Precis som exempelvis Lisbeth Palme pekas ut att inte tala sanning om vad som hände 23.21, vilket bl.a. ledde till att CP dömdes till livstid, hävdar Skandiamantvivlare att även Gösta Söderström ljög om Anders D:s uppgifter, även i hovrätten.

              För objektiva bedömare måste det framstå som helt absurt och obegripligt att komma på något sådant utan någon tillstymmelse till substans.

              Case closed!

              Även efter den dag när PU kommer att berätta att Skandiamannen var Olof Palmes baneman och att det är ställt bortom rimligt tvivel, kommer ändå Skandiamantvivlarna att fortsätta med samma energi. Inte mig emot, tvivlarna bidrar till att helhetsbilden fylls på.

              1. Mikael

                Kan du utveckla på vilket sätt, utifrån de underlag vi känner till idag (dvs utan vapen/teknisk bevisning), hur det skulle vara möjligt att bortom allt rimligt tvivel fastställa Skandiamannen (SE) som baneman?

                Jag har inte din övertygelse men visst måste man ifrågasätta hans roll och även kanske sätta mordvapnet i handen man väljer att bortse från det som talar emot (vittnesmål, tider, tillvägagångssätt mm som alla är väl framlagda på denna blogg). Enligt mig kan SE varken bortförklaras eller förklaras. Detta delar han med flera andra utmålade gärningsmän med den skillnaden att han var på platsen (vilket naturligtvis är kärnan).

                Det är ett kraftigt utpekande (även om personen är död) vilket enligt mig är att gå för långt. Tycker att Lars Larsson tog det tillräckligt långt (och inget egentligen nytt av avgörande betydelse kom ju med TP:s bok som jag ser det).

                Blir intressant att se/höra om något kommer från PU på årsdagen. Någon som vet om det är någon presskonferens inplanerad?

                  1. Debatter har en tendens att lämna ett ämnesområde och ta sig över till ett annat. Det är väl inte hela världen. Men jag tycker det är en bra idé om de som vill skriva om Skandiamannen i första hand gör det i förhållande till något av inläggen i det ämnet och inte i debatten om Stocklassas bok.

                    1. Helt rätt Gunnar att debattämnet hamnat fel – kan du om möjligt flytt kommentarerna där de hör hemma på något sätt? Jag svarar Mikael här en sista gång.

                      Mikael – tack för svar och jag har läst dina tidigare inlägg (och allt annat ämnet) vilket jag naturligtvis väger in i den ståndpunkt jag har idag som inte är lika med din övertygelse. En detalj i ämnet som jag inte sett någon kommentar om är Leif Lj:s vittnesmål i TR (s 19 i vittnesprotokollet) där han beskriver att han sett SE på platsen, bl.a springandes in efter poliserna – hur har du bortförklarat det?

                    2. Jag tror att jag ställer till med oöverskådliga tekniska komplikationer om jag försöker flytta kommentarer, så de får ligga kvar. Det var mer en uppmaning i den fortsatta debatten.

                  2. Per Johan

                    Betr. Leif L

                    Det finns inget förtroende för LJ:s uppgifter hos PU, även om han framfört dem i domstol.

                    När Skandiamanspåret togs upp på nytt 2017 blev LJ inte förhörd trots att han är ett mordplatsvittne. Han vände sig då till Expressen med nedan sensationella uppgifter. Av dem blev det inget mer uppmärksamhet för LJ då även media verkar dela Palmegruppens uppfattning..

                    https://www.expressen.se/nyheter/chevamannens-nya-uppgifter-om-palmemordet-/

                    1. Jag antar att du menar Leif L när du skriver LJ. Det senare är ju initialerna för Palmevittnet Lars J som stod stod inne på Tunnelgatan.

                      Oavsett vad Palmegruppen anser om Leif L:s uttalanden från 2018 (inte 2017) så tror jag man ska vara försiktig med slutsatser om vad media anser. Av två skäl:

                      1) Numera finns det sällan någon enig uppfattning i media om Palmemordet, det är helt enkelt alldeles för få journalister som har tillräckligt mycket koll på frågan. Och det betyder i sin tur att bedömningarna om vad är värt att publicera ofta görs på ett rätt improviserat sätt, olika för varje redaktion. Om det är bra eller dåligt kan man diskutera.

                      2) När media har varit mer eller mindre överens om något som har att göra med Palmemordet så har det inte alls behövt betyda att de haft rätt eller ens att bedömningen baserats på rimligt kompetent research. Ett exempel i sammanhanget är den tämligen breda uppslutning bakom tanken att Christer Pettersson nog var mördaren som länge fanns bland nyhetsredaktörer och på ledarsidor.

                    2. Slutsatsen att det tagit 5-6 minuter promenera från Skandia till mordplatsen är inte helt självklar.

                      Vi vet ju inte exakt när han stämplade ut, och vi har inte heller några exakta uppgifter på hur långt samtal han haft med väktaren Henry O.
                      Lika lite vet vi om hans promenadhastighet, eller eventuellt uppehåll på vägen fram.
                      Det går inte heller att dra några säkra slutsatser av LL:s uppskattning om exakt när SE kom till platsen.

                      Det enda som tycks givet i LL:s berättelse är att SE kom till platsen en god stund efter mordet.

                      LL verkar i dagsläget vara mer säker på CP än vad som framkommit under rättegångsförhören.
                      Detta grundat enbart på sättet att röra sig.
                      Lite väl tunt tycker jag.

                      Förstår dock inte riktigt:

                      – ”Det fanns bara två personer som avvek från platsen och ingen av dem var [Skandiamannen]. Den ena var den berusade personen som kastade sig in mot Skandiadörren. Den andra var gärningsmannen. Och det var Pettersson.”

                      Den berusade mannen måste vara Anders B, men hur upplever LL att han ”avvikit från platsen”

                      Att han försökte vittnar ju både JA och JÅS om, men hur långt kom han då innan han blev hejdad, och i vilken riktning?

                      Det är svårt att tänka sig att LL syftar på att han ”avvikit” i ett senare skede då han redan lämnat vittnesuppgifter till polisen, utan detta torde ha ägt rum relativt få sekunder efter mordet.

                      Jag tänker mig att hans försök till avvikande eventuellt kan vara ett upphov till någon slags missförstånd om det var hastigt.
                      Jag kan dock inte tänka mig att han försökte avvika in mot Tunnelgatan utan gissar på norrut.
                      Eller menar LL att själva avvikandet bestod i att han kastade sig in i porten?
                      Kanske en mer närliggande tolkning?

                    3. Tack för svar Mikael – den artikeln har jag läst men känns helt irrelevant för mig. Dessutom tycker jag vi kan lämna alla vittnesutsagor utom de som först givits därhän. Vad du har för grund för att vissa vittnen inte har förtroende från PU undrar jag – finns det fler och varför? Det jag bara konstaterat är att Leif L, under vittnesed, i tingsrätten har placerat SE på platsen och springande in efter poliserna. Sen får var och en värdera den uppgiften. För mig är nu ämnet Skandiamannen uttömt tills det kommer fram ev. nya uppgifter som ger mig skäl att ompröva min skepsis mot honom som Palmes baneman.

              2. Mikael

                Kommissarie Söderström säger inte att Anders D sett att mördaren var en äldre man utan att det fanns två signalement varav ett var en man iförd lång rock utan angivande av personens ålder och att det signalementet tycks komma från Anders D – inte att det med säkerhet kom från honom.
                Tror inte att Söderström ljuger men det föreligger två motstridiga signalement varav det ena som tycks komma från Anders D kan stämma in på skandiamannen men är mycket vagt och utan uppgift om mannens ålder. Det andra signalementet handlar om en man i blå täckjacka som setts springa in i gränden vilket inte sades om mannen med den långa rocken. Stämmer det signalementet var det inte skandiamannen som var mördaren.
                Att utifrån dessa vaga signalement dra slutsatsen att det är ställt utom rimligt tvivel att Skandiamannen är mördaren är helt fel. Utrymmet för rimliga tvivel är tvärtom stort.

                1. Jonas J

                  ”Anders D kan stämma in på skandiamannen men är mycket vagt och utan uppgift om mannens ålder.”

                  I Gunnars ”Mordgåtan Olof Palme” visar han på hur varierande vittnesiakttagelser kan vara när det gäller signalementet för en och samma person.

                  Det stämmer så väl in på Palmevittnena som såg mördaren, där både jacka och rock förekommer. Likaså väktarna, där ene sa att Skandiamannen bar jacka medan den andra sa rock. Lisbeth Palme kunde inte ens se vilken färg det var på gärningsmannens ytterplagg trots att hon bara befann sig någon meter från honom. Det är mycket möjligt att några uppfattade att skytten var den ”flyende” Anders B med mössa och blå jacka.

                  Det som skiljer Anders D:s vittnesmål från alla andra är att han lämnade det på mordplatsen efter några minuter då han chockad hade en bättre minnesbild än vad alla andra vittnen hade när de förhördes och var därför betydligt mindre vagt. Anders hade dessutom följt hela dramat på tjugo meters avstånd och sett gärningsmannen från sidan till skillnad från de flesta andra som såg mördaren enbart bakifrån.

                  Genom ”Kulturhuset” går det inte att förklara bort att Skandiamannen var på brottsplatsen. På den begränsade ytan kommer ingen av de fåtal mordplatsvittnena ihåg honom. Däremot har de kunnat ge varandra alibi. Skandiamannen kunde trovärdigt bara peka ut Lisbeth Palme och vagt Anders B trovärdigt. De två som mördaren såg före skotten.

                  Detta och allt annat som pekar på Skandiamannen verkar ingen kunna förklara trovärdigt hur han kan vara oskyldig.

                  Jonas, du får gärna en förklaring.

                  1. Mikael. Det är du som är skyldig en förklaring till att Skandiamannen är skyldig bortom varje rimligt tvivel. Att bevisa hans oskuld ankommer inte på mig.

                  2. Mikael. Anders D följde inte hela dramat utan uppfattade bara fragment först av tre personer på trottoaren och sedan efter att ha vänt blicken framåt mot trafikljusen hört första skottet och sett Palme falla ihop medan nästa skott avlossades och hur mördaren avvek från platsen. Allt på 20 meters håll medan vittnena Lisbet och Anders B befann sig betydligt närmare utan att kunna ge något bra signalement. Du har inte kunnat bestyrka att Anders D ska ha uppgett någon ålder på mördaren. Att Skandiamannen kunnat befinna sig på mordplatsen utan att andra vittnen tog notis om hans närvaro ser inte jag något anmärkningsvärt med. Vittnena hade ju fokus riktat mot Olof och Lisbet och in mot Tunnelgatan.

              3. OK då tar vi det en gång till. Var någonstans i länken från hovrättsförhandlingarna säger Gösta Söderström att det är en ÄLDRE man (jag måste skriva stora bokstäver för visa på viket ord jag menar). Han säger inte äldre man. Han säger en man. Vad han sedan sa i ABF-huset är väl i bevishänseende av mindre betydelse. Sen vill jag gärna att du försöker förklara vad i Nicolas vittnesmål som säger att det var Skandiamannen. Om det nu är så att personen faktiskt var äldre än 44 år, vad säger att det är Skandiamannen? Beskrivningen av kläderna stämmer ju inte på något sätt. Om det inte var Anders B så kan det ju varit vilken 44+ person som helst. Denna person kanske inte är identifierad. Jag förstår överhuvudtaget inte tyngden i Nicolas vittnesmål. Att han tolkades som 44+ kan ju bero på att han gick långsammare än paret Palme och Nicola kanske p.g.a. detta tolkade personen som äldre. Nicola bör ju ha en någorlunda uppfattning av Palmes ålder och någon som går långsammare kanske tolkas som äldre? Men denna kanske gick fram och tillbaka på trottoaren och väntade och därför rörde sig långsamt, inte beroende på ålder.
                Alkohol och reumatism? Anders B säger spänstiga steg. Lars J säger att GM tar 2 eller 3 trappsteg i taget. Hans J säger full fart. Jan-Å säger att GM rörde sig snabbt, sannolikt ingen äldre person. Jan A säger att GM rusar iväg. Karin J säger till Aftonbladet direkt efter mordet att mannen var runt 35 och sprang mycket fort. Anna H säger till Expressen direkt efter mordet att mannen var runt 35 år och sprang fort. Det är ju något annat än en 52-årig berusad reumatiker. Men vi tror bara på Anders D och att frånvaron av yngre mans vighet betyder, återigen, berusad reumatiker?
                Sen förstår jag inte hur vi kan ljuga om uppgifterna i rättegången. Lyssna igen och lyssna några gånger till. Var säger han ÄLDRE man? Jag ställer frågan igen. Var säger han ÄLDE man? Uppge en tid så kan vi diskutera vidare. 13.39 in i länken säger han en MAN med lång rock o.s.v. Var säger han ÄLDRE man?

                1. Magnus D

                  Du tror alltså att nedan är en lögn från Gösta och/eller Henry Söderström? Varför lögnen i så fall?

                  ”I det sammanhanget utlarmades ett annat signalement på en misstänkt gärningsman (äldre man, klädd i en lång överrock samt mössa med öronlappar), och jag vet ej vem som meddelade detta.”

                  Nicola F vallades timmar på mordplatsen på årsdagen 1987, antagligen unikt för vittnena. PU betraktar således Nicola som ett nyckelvittne. Gissa varför.

                  I Gunnars ”Mordgåtan Olof Palme” visar han på hur varierande vittnesiakttagelser kan vara när det gäller signalementet för en och samma person.

                  Det stämmer så väl in på Palmevittnena som såg mördaren, där både jacka och rock förekommer. Likaså väktarna, där ene sa att Skandiamannen bar jacka medan den andra sa rock. Lisbeth Palme kunde inte ens se vilken färg det var på gärningsmannens ytterplagg trots att hon bara befann sig någon meter från honom. Det är mycket möjligt att några uppfattade att skytten var den ”flyende” Anders B med mössa och blå jacka.

                  Det som skiljer Anders D:s vittnesmål från alla andra är att han lämnade det på mordplatsen efter några minuter då han chockad hade en bättre minnesbild än vad alla andra vittnen hade när de förhördes och var därför betydligt mindre vagt. Anders hade dessutom följt hela dramat på tjugo meters avstånd och sett gärningsmannen från sidan till skillnad från de flesta andra som såg mördaren enbart bakifrån.

                  Genom ”Kulturhuset” går det inte att förklara bort att Skandiamannen var på brottsplatsen. På den begränsade ytan kommer ingen av de fåtal mordplatsvittnena ihåg honom. Däremot har de kunnat ge varandra alibi. Skandiamannen kunde trovärdigt bara peka ut Lisbeth Palme och vagt Anders B trovärdigt. De två som mördaren såg före skotten.

                  Detta och allt annat som pekar på Skandiamannen verkar ingen kunna förklara trovärdigt hur han kan vara oskyldig.

                  Magnus, du får gärna en förklaring.

                  1. Det är intressant hur du hela tiden slingrar dig runt frågorna och bara återkommer till motfrågor. Jag har aldrig hävdat att Gösta S ljuger. Men minnet kan ändras så att man drar ifrån och lägger till saker utan att ljuga. Det han säger 1,5 år efter mordet i ABF-huset kan ju mycket väl vara hans minnesbild då, men stämmer den? Jag håller med om att Anders D är ett viktigt vittne, men man måste värdera alla vittnena och få en sammanvägd bild. Och återigen svarar du inte på frågan var i länken från hovrättsförhandlingen som Gösta S säger äldre man? Med ditt resonemang så ljuger han i rätten alltså eftersom det enda rätta är att Anders D sagt äldre man, men här säger Gösta S bara man. Sen vill du inte heller svara på frågan om vad, förutom åldern, som Nicolas vittnesmål gör att du tycker att det är Skandiamannen? Din argumentation att bara runda svåra frågor och kasta tillbaka andra frågor leder inte saker framåt. Och sist hur vet du att Anders D kunde ge ett bättre vittnesmål än de andra vittnena? Var du på plats?

                    1. Magnus D

                      Jag har aldrig påstått att Gösta S sa ”äldre man” i hovrätten, utan Söderström berättade då att det var Anders D som lämnade vittnesmålet direkt på plats, och då nykter med tydlig minnesbild till skillnad från andra vittnen som vittnade senare.

                      ”I det sammanhanget utlarmades ett annat signalement på en misstänkt gärningsman (äldre man, klädd i en lång överrock samt mössa med öronlappar), och jag vet ej vem som meddelade detta.”

                      Av vilken orsak skulle Gösta S ha lagt till ”äldre man” i ABF-huset? Det kan omöjligt vara av misstag utan för att……??

                      ”Denna detaljerade redogörelse överensstämmer till alla väsentliga delar med den något mer kortfattade rapport som Gösta Söderström inlämnade till sina chefer redan den 3 mars 1986”

                      Beträffande Nicolas vittnesmål. .

                      Något äldre än 44 är, går bakom Palme 70 meter från mordplatsen, har inte identifierats, döljer inte sitt utseende, det gjorde inte heller Grandmannen, Dekorimamannen och mannen som Yvonne N mötte.

                      I Gunnars ”Mordgåtan Olof Palme” visar han på hur varierande vittnesiakttagelser kan vara när det gäller signalementet för en och samma person, som i fallet ovan.

                      Allt som pekar på Skandiamannen verkar ingen kunna förklara trovärdigt hur han kan vara oskyldig.
                      Magnus, du får gärna en förklaring.

                      http://politiskamord.com/pindex.html

      2. Mikael.

        Något ställningstagande i gärningsmannafrågan har jag inte gjort.
        Varken för eller emot.
        Det handlar om att ha ordentligt på fötterna innan man pekar ut folk till höger och vänster.
        Ingen av dessa författare tycks vara särskilt nära i det avseendet, vilket framstår som vårdslöst.
        Det visar sig också att båda på ett förvånansvärt amatörmässigt och tendentiöst sätt tolkat faktauppgifter runt brottsplatsen, runt promenadtider. (Pettersson), kronologi, vittnesmål m.m.
        Det är en svår bit, men utgör själva grunden.

        Jag föreställer mig också att det inte är enbart positivt i utredningshänseende att presentera sin ”lösning” i lättsmält bokformat med huvudmålet att nå ära och berömmelse.
        Om utredningen ser någon substans i spåren hade de troligtvis också helst sett att vissa av de mest spektakulära initiativen aldrig tagits.

    2. Jag kunde inte hålla med mera. Och jag hade inte kunnat uttrycka det så bra heller. Tack för det Jörgen

  2. Du, Gunnar, väljer givetvis om Du vill acceptera följande kommentar eller inte. Men jag blir uppriktigt förnärmad och förbannad av Stocklassas svar! Gränsa till näthat? Vilken kommentar då? Här finns inte tillstymmelse till ”näthat” eller annat hat, däremot sunt ifrågasättande. Tror Stocklassa blandar ihop näthat med kritik, och det är illa. Och formuleringen ”Palmemordsbok för de närmast sörjande” är ju direkt oförskämd! Gunnars bok ”Mörkläggningen” må vara tung, och kanske därmed svårläst, men resten? Att dessutom briljera med att man INTE läst en enda bok av vikt om Palmemordet, gränser onekligen till direkt dåligt omdöme.
    Man undrar onekligen exakt vad han blev så kränkt av.

    1. Har läst igenom recensionen OCH samtliga kommentarer, för tredje gången. Vad som ”gränsar till näthat” är ett fullkomligt mysterium!

      1. Kan bara beklaga att Stocklassa inte vill försvara eller diskutera sina ståndpunkter och slutsatser i boken. Den hållningen sänker ju tyvärr det positiva helhetsintrycket av hans gedigna arbete.

  3. Det där var verkligen inte ett bra svar på recensionens kritiska delar. Jag förstår överhuvudtaget inte vad Jan Stocklassa vill ha sagt för att vara helt ärlig.

  4. 1. Karakteriseringen av dina recensioner var lite humoristisk och delvis träffande, även om det går att uttrycka det på ett mer positivt sätt. Men det rör sig inte om recensioner som begränsar sig till konsumentupplysning om bokens innehåll, utan de lever lite sitt eget liv. Jag har dock inga problem med det.

    2. Hur kan man vara palmemordsintresserad utan att ha läst något av Gunnar Wall, Poutiainen eller Borgnäs? Även om de två sistnämnde har varit lite svåra att köpa (tills ”Inuti Labyrinten” gavs ut igen i slutet av 2018), så finns det ju bibliotek och Wall finns ju på Pocket Shop (för att inte tala om internetbokhandeln). Det förklarar i alla fall varför Anders B inte är den andre mannen hos Stocklassa.

    1. ”Jag har förstås läst väldigt mycket i böcker av alla de nämnda, men aldrig en hel bok.”

      Slarv av mig. Radbrytningen måste ha gjort texten lite oklarare, men denna mening står faktist på nästa rad om än i nytt stycke.

  5. Så Du Gunnar, har minst fem allvarliga fel i texten om Stocklassas bok. Trist att han inte vill berättar vilka!
    Jag uppskattade verkligen boken, särskilt eftersom just Enerström aldrig blivit ordentligt avhandlad (så inte nu heller tyvärr). Men hans reaktion på Din text om boken, sänker verkligen helhetsintrycket av nämnda bok.
    Till syvende och sist är det trots allt så att ”de sanningar som inte tål att ifrågasättas inte heller förtjänar någon tilltro”.
    Och att kalla skepticism och kritik för ”gränsande till näthat”, blir ju i det närmaste patetiskt, särskilt när han inte ens preciserar vilka fem stora fel Du gör i Din text.
    Jag hoppas innerligt att han ändrar sig och vill berätta mer om hur han kom fram till sina slutsatser. Är det något ALLA palmemordsskribenter måste lära sig att tåla, så är det att bli ifrågasatta. Och deklarerar man att man inte accepterar detta ifrågasättande så har man per automatik underkänt sina egna efterforskningar. Och det tror jag inte herr Stocklassa insett. Nu är jag möjligen cynisk, men hans utnyttjande av Stieg Larssons kända namn i kombination med att han vägrar svraa på ifrågasättande, tyder tyvärr på att hans intresse är rent ekonomiskt. Möjligt att jag är cynisk, men jag skulle misstänka att de flesta tänker likadant.

    1. Jag kommer snart att svara Jan Stocklassa för egen del och ska inte föregå det svaret här. Men en sak vill jag ta upp direkt: jag har en bestämd målsättning när det gäller den här bloggen och det är att inte diskussioner i sakfrågor ska glida över till spekulationer om andra debattörers motiv.

      Risken finns annars att sådant tar över fokus från själva debattämnet. Det går ju alltid att säga att en meningsmotståndare egentligen skrivit något för att göra märkvärdig, tjäna pengar, klämma åt en personlig fiende, främja sin politiska agenda eller vad som helst. Men alla sådana påståenden går ju vid sidan av den mer väsentliga frågan om meningsmotståndaren har sakligt rätt eller inte.

      Så länge debatten rör vad Jan Stocklassa – eller någon annan – skriver på bloggen så är jag alltså envis: gärna hård kritik, men inga diskussioner om skribentens psykologiska drivkrafter.

      1. Ja. Du har rätt Gunnar.
        Det där med med ”huvudmålet att nå ära och berömmelse” var överilat och borde aldrig skrivits i mitt senaste inlägg.
        Går att stryka?

          1. Det låter som en bra tumregel.

            Jag blev lite het där…ber om ursäkt för detta. Vill också tydliggöra att jag inte alls tycker att boken var rakt igenom dålig. Till största delen handlar min kritik om infiltrationen av Jakob Thedelin.
            Det upprörde mig, och påverkar tyvärr också stundtals kvalitén på mina kommentarer.
            Ska bli lite snällare framöver😄

Lämna ett svar till Jörgen G Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.