ETT ANTAL ansedda debattörer och experter har publicerat en artikel i Svenska Dagbladet där de reser förnyade krav på att vraket efter passagerarfärjan Estonia måste undersökas genom dykning.
Det är nu 25 år sedan Estonia gick till botten och 852 människor miste livet.
Skribenterna betonar att haveriförloppet i viktiga delar fortfarande är oklart. Och de pekar på flera dramatiska uppgifter som tyder på att det – i strid med gällande lagstiftning – kan ha funnits militär last på detta fartyg som ju gick i civil trafik.
De skriver:
”Det hade givetvis blivit en oerhörd skandal, ovanpå den ofattbara mänskliga tragedi olyckan innebär, om det visat sig att krigsmateriel forslats på bildäck på Estonia. Vi kan föreställa oss att det i så fall varit ett svårt dilemma för de svenska och estniska regeringarna att lösa. Beslut måste ju tas om färjan skulle bärgas eller ej, om bildäck skulle undersökas eller ej.
Färjan blev liggande utan att granskas närmare, en unik hantering av en olycka av den storleksordningen.”
Bland dem som nu tagit till orda finns Inga-Britt Ahlenius, före detta generaldirektör på Riksrevisionsverket och före detta chef för FN:s internrevision; Lennart Berglund, ordförande för Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga, SEA; Lars Borgnäs, journalist; Susanna Popova, journalist och författare samt Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik på Chalmers.
Gunnar Walls blogg 
Hei Gunnar – tacksam för att få information. Det var så ovanligt att dåvarande statsminister Carl Bildt, som jag förstått det, redan samma dag fäller ett utlåtande om att det var bogvisiret som var grunden till olyckan. Detta påminner lite om politikers tendens att förklara orsaken innan vetenskaplig undersökning har gjorts klar, vilket är föranledning till att vara frågande inför slikt. Det är också funderingar omkring hur anhöriga har blivit bemötta av anställda inom media. Hörde Robert Aschberg's namn i det sammanhanget.
I andra så kallade västerländska demokratier talas det om "deep state" dvs. dolda maktfaktorer med starka ekonomiska förankringar som styr samhällspolitiken på bestämd väg. Sverige är tyvärr inget undantag, men också tyvärr, folk är så otroligt naiva, dvs. den svenska godtrogenheten förefaller en mycket ihärdig egenskap. Vår statsminister Olof Palme, såväl som Anna Lindh är de som fick sätta livet till. I dagens läge är det mycket större inflytande av olika krafter i samband med destabilisering av olika slag.
Frågan är om landet är förlorat till tidsperspektiv (det nya normala, som Anders Thornquist, representant för polisauktoritet sa i samband med terrorn på Drottninggatan) som inte går att ta tillbaka. Att polisauktoritet tillåter sig att fälla sådant uttalande sätter också frågetecken, eftersom det angav eftergift till terror istället för att mota dessa krafter bort.
Men hoppet på något sätt vaknar igjen när din blogg förmedlar information om att det finns svenskar som, med god vilja og uppriktigt uppsåt vill förankra hopp till verkligheten. Ja …. Må de leva!
Sent: Friday, September 20, 2019 at 1:39 PM
tror du inte att militära säkerhetstjänsten har gjort inofficiella dykningar på fartyget om det fanns krigsmateriel ombord? jag är övertygad om att dom varit där?
Det är väl ingen orimlig gissning.
De behövde inte dyka om de redan visste vad som fanns..
Att båten sjönk – och varför – lämnar jag ospekulerat.
Däremot svenska regeringens reaktion.
Direkt – inget skulle stoppa att båten bärgades
någon dag senare – inget/ingen ska få titta närmare på båten
massor med pengar offrades på att börja täcka över den (täcka över nån annans egendom -?- )
dessa två motsägande autentiska utfästelser ger klart bevis på att svenska staten hade något fuffens – sannolikt i lasten. Att den är kvar tror jag inte – eftersom svenska marinens insatser att hämta vad de hoppades kunna rädda – sannolikt också lyckades rädda.
– Nå vad kan ha varit så viktigt ? ? ? ? –
2 saker från det sönderfallande östliga är det jag finner intressant.
A: signalboj ; B: torped (eller aktiva styrkommandot till en signalsökande torped.
Vad är det – – – Jo vi vet att en främmande U-båt gick på grund i svenskt vatten – den felnavigerade – ja helt rätt – de gick på svarssignal från en signalboj – som av (misstag) hade hamnat fel.
signalboj är en undervattenteknisk sak fungerar som undervattenstransponder – den liksom svarar ‘här är jag’ när den får rätt hydroakustisk signal – tänk ekolod – men med en kodad utsignal.
Uppgifter som har nått publikt gör gällande att svens hydroakustisk avlyssning uppfattat -mystiska signalsekvenser vid olika tillfällen – så jo i mina ögon är det 2 saker som var enormt intressanta att från andra sidan – men naturligtvis måste sådant ske utan att DE får vetskap om det.
Så JA – statsapparaten ville DÖLJA VAD SOM kunde finnas med ombord.
Inte så att de låg bakom båtens förlisning – nä det tor jag inte.
Däremot – om ‘de andra’ fick nys om att sånt kunde finnas ombord – är det tyvärr mycket stor sannolikhet att lasten inte fick nå hamn – oavsett pris.
/
Jag tror mig ha rätt god insyn i hur Estonia användes för att föra in uttjänt rysk krigsmateriel till Sverige. Det var en verksamhet som pågick vid den här tiden och som handlade om att få ökad kunskap om diverse ryska militära system. Just på denna resa fanns dock ingen representant från den svenska militära underrättelsetjänsten ombord. Mig veterligt transporterades heller aldrig någon materiel som skulle kunna äventyra fartygets säkerhet. Det finns personer som kan berätta mycket mer ingående om detta än jag. Jag hoppas att de träder fram. För i det här fallet finns ingenting att dölja som skulle kunna ha med Estonias undergång att göra.
Jag kan tänka mig att dessa transporter inte hade med Estonias undergång att göra. Kanske kan haveriet förklaras med att det helt enkelt var ett fartyg i dåligt skick i kombination med brister i dess handhavande.
Men om det förekom utsmugglad militär materiel även på Estonias sista resa – vilket är högst tänkbart utifrån vad vi vet – så kan den omständigheten ha bidragit till beslutet att sätta stopp för dykningar där detta kunde ha uppdagats. Det skulle också ge en begriplig förklaring till den första till synes lätt panikartade planen som dock aldrig genomfördes: att gjuta in vraket i betong.
Om du har rätt i att det finns personer med detaljerade kunskaper om smugglingen av militär utrustning på Estonia kan jag bara dela din förhoppning om att de träder fram. Det skulle förhoppningsvis kunna bidra till att fylla i konturerna kring en traumatisk händelse i vår nutidshistoria. Möjligen finns det sekretessregler som fortfarande innebär formella hinder för dem att tala ut. Men jag har svårt att föreställa mig att den som i dag berättar sanningen om Estonia skulle kunna ställas inför rätta och dömas till något kännbart straff.
I allmänhet råder den vanliga försvarssekretessen som ju är minst 70 år, men inför till exempel en kommission skulle de aktuella personerna sannolikt kunna lämna sådana uppgifter att dessa transporter helt kan avskrivas i sammanhanget. På den aktuella resan transporterades överhuvudtaget ingen sådan materiel.
Jag noterar att du uttrycker dig kategoriskt om att det inte fanns militär materiel ombord på just ”den aktuella resan”.
Tyvärr har varken jag eller andra som följer den här bloggen och som saknar egna kunskaper i ämnet något osvikligt sätt att bedöma om du har rätt.
Men även om vi utgår från att du faktiskt har rätt är det ju inte säkert att alla beslutsfattare som kände till dessa hemliga transporter – jag noterar att du undviker ordet smuggling – visste att inget fanns just på den här resan.
Gissningsvis blev det plötsligt väldigt känsligt för personer med insyn att över huvud taget dryfta saken mer än nödvändigt när fartyget låg på havets botten tillsammans med 852 döda människor.
Jag föreställer mig att kunskaperna om dessa hemligheter kom upp på en del bord i samband med diskussioner bland politiker och myndigheter om vad som skulle göras med vraket och kropparna. Det ledde säkert till en del försiktiga frågor. Men i den mån det ställdes sådana kan jag tänka mig att de som formulerade dem inte var alldeles säkra på att de fick helt sanningsenliga svar.
Det kan knappast ha varit så många fler än försvarsministern och möjligen statsministern som hade någon kännedom om denna underrättelseverksamhet vid den aktuella tiden. Det är samtidigt inte alls säkert att de visste något om de transportvägar som användes. I den mån frågor riktades till försvaret, så torde ÖB eller C MUST ha kunnat lämna lugnande besked. Att statsledningen skulle ha misstrott dessa befattningshavare har jag svårt att föreställa mig.
Som bekant blev utsmugglingen allmänt känd långt senare genom SVT:s avslöjande. Då lär saken också ha dryftats i försvarsutskottet.
Att det i modern tid kan ha funnits svenska militära hemligheter som inte redovisats för ansvariga politiker är ett bärande tema i till exempel Mathias Mossbergs bok om ubåtsincienterna, I mörka vatten, med undertiteln Hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan.
Givetvis har Mossbergs bok framkallat invändningar från militärt håll. Men det bör verkligen inte automatiskt räcka för att avfärda honom. Han var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning Perspektiv på ubåtsfrågan och i 2002 års Säkerhetspolitiska utredning. Tidigare hade han bland annat arbetat som svensk diplomat i Moskva.
Förra året utsåg regeringen honom som särskild utredare för att bistå FN:s undersökning av omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död.
Sverige väljer att markera kraftigt mot dykningarna. ”Det finns anledning för svenska myndigheter att ta reda på vad som har hänt kring Estonia de senaste dagarna”. Jaså finns det, för att svenska myndigheter har något att dölja? Varför agerar man annars så offensivt.
Men vad gäller egentligen kring dykningar vid vraket, Tyskland har mig veterligen inte skrivit på något avtal, innebär det att tyska fartyg och dykare kan uppehålla sig vid Estonia lagligt i och med att vraket ligger på internationellt vatten?
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8mW8xQ/svensk-aklagare-inleder-utredning-om-estonia-krankning
Det är inte första gången som det har genomförts dykningar vid Estonia för att få fram vad som skett. Den tyska journalisten Jutta Rabe har tidigare medverkat vid sådana undersökningar. Se till exempel den här artikeln från Svenska Dagbladet och den här från tidskriften Fokus.
Och för övrigt: i den här artikeln i Aftonbladet framgår precis det du skriver, sajo, att ”rättsläget är komplicerat” – fartyget ligger på internationellt vatten och Tyskland har inte skrivit på något avtal om gravfrid.
När svenska medier skriver att gravfriden nu kränks är det såvitt jag kan förstå uttryck för ett slappt eller avsiktligt vinklat språkbruk. Om personerna på fartyget Fritz Reuter inte brutit mot någon lag så kan man inte tala om att de brutit gravfriden annat än i moraliserande mening. Och eftersom det finns frågetecken kring katastrofen finns det som jag ser det goda skäl att försöka räta ut de frågetecknen – inte minst för att hedra minnet av de döda och för att anhöriga som undrar ska kunna få svar.
Jutta Rabes undersökningar är ju ‘klassiska’ vid det här laget. Fast vad hände egentligen med hennes/deras efterforskningar? Fick anhöriga någon ersättning? (Tänker på artikeln ifrån Fokus). Vad hände sedan? Gjorde inte hon/hennes medarbetare också dykningar vid Estonia, på 90-talet? Vad kom man fram till där?
Man hoppas ju att även dessa senaste dykningar gjorts utifrån ett ‘filantropiskt’ perspektiv, och att det kanske kan leda till att kasta ytterligare ljus över ‘saker & ting’. Vad hände t.ex. med de besättningsmän som ‘transporterades’ till Finland, gömdes undan, och vars berättelser vi aldrig fick ta del av?
Jutta Rabes karakteristik över svenska myndigheter/politiker/mentalitet är ganska pricksäker. I vart fall i vissa aspekter. Hon har ju helt rätt i de svenska myndigheternas/politikernas handhavande av detta ‘ärende’, vilket inte är något annat än en ren rättsskandal. Undrar hur många av de ledande ansvariga/politikerna från den tiden som ‘sitter inne med sanningen’ om vad som egentligen fick Estonia att förlisa, och varför man svek sitt löfte till anhöriga om att få upp kropparna (även om man, givetvis, kan förstå att ett sådant projekt vore ett gigantiskt företagande, och med mycket känslor/sorg inblandat också). Att det transporterades militärt material från Öst till Väst, via Estonia (även de andra båtarna?) och Sverige, är väl numera något av en vedertagen sanning, eller? (Jag har läst mycket om det hela).
Och, slutligen, här verkar finnas vissa paralleller till mordet på OP, dvs. ett slags ‘mörkläggningsprocess’ av vissa, för Sverige, ‘väldigt känsliga’ saker.
Även om man skulle bortse ifrån olika slags ‘konspirationsteorier’ så innehåller handhavandet av de två händelserna ändå två gigantiska skandaler i svensk nutidshistoria.
Aktuell intervju angående Estonia:
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/sara-överlevde-estonia-”än-idag-finns-de-omkomnas-kroppar-kvar-i-fartyget”/vi-AAHVwS7?ocid=spartanntp_edu
Här en intressant artikel från Finland. Det låter otroligt om det vore sant att överlevande försvunnit, och självklart måste man ju ”gå till botten” 😙 med sådana rykten.
TV bilderna finns ju kvar, och det borde inte vara svårt att identifiera denne ”försvunne” kapten.
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/09/27/trycket-for-att-fa-i-gang-en-ny-estonia-undersokning-okar-i-estland-forst-nu
Tack för det. Artikeln är alltså publicerad av Svenska YLE som är den svenskspråkiga delen av Finlands motsvarighet till SVT. Det är förstås ingen garanti för att uppgifterna i artikeln är korrekta, men det rör sig alltså om en redaktion som har en hög trovärdighet.
Artikeln pekar på några av de frågetecken som finns om Estonia i den offentliga debatten. Och den sekretess som svenska och finska myndigheter försöker lägga kring vad som hände genom överenskommelsen om gravfriden lär inte tysta frågorna.
Här är intressant information från en f.d. dykare i marinen Håkan Bergmark , om ett spränghål på Estonia
Jag googlade lite och hittade den här artikeln i tidskriften Fokus. Där ifrågasätts det om HB verkligen tjänstgjort som dykare i marinen.
I en intervju med Anders Jallai i tidningen Inblick ger Jallai uttryck för uppfattningen att Håkan B aldrig dykt på Estonia men att han han har så initierad information att han kan antas ha kontakter inom svensk underrättelsetjänst och att det han sagt kan betraktas som desinformation.
Jag kommer tills vidare att använda beteckningen HB för den aktuella personen i den mån han dyker upp igen på den här bloggen.
Saken borde ju vara bra att få utredd. Själv är jag ingen expert på Estoniakatastrofen och har inte tid att försöka bli det inom överskådlig tid. Andra som kan mer får gärna bidra med sina kunskaper.
Intressant, och nästan mer intressant om Jallai har rätt i att han skulle vara en desinformatör. Frågan är varför han skulle driva desinformation med en sådan vinkel?
Desinformatör tror jag inte, men helt klart har han initierade kunskaper i ämnet, och har han aldrig dykt på Estonia är han nog mer en mytoman med stor inblick i ämnet.
Hittade ytterligare en intervju från samma webbkanal, vilken jag f.ö har svårt att bedöma seriositeten hos. De har ju också haft Claes Hedberg som gäst, vilket man kan ha delade meningar om. Jag tycker dock att det är bra att även han får komma till tals. Tror inte att folk är så lättköpta att de sväljer allt som sägs; varken när det gäller Palmemordet eller Estonia.
När det gäller Estonia så hittade jag alltså via den tidigare länken en nästan timslång intervju med en författare och sjökapten som heter Stefan Torssell. Han ger ett seriöst och sansat intryck, och verkar betydligt mer stabil än HB.
Boken han skrivit kan nog vara värd att läsa.
Råksde i hastigheten posta en felaktig länk. Denna inte jun handlade tydligen inte om Estonia. Slarvade när jag gjorde en ny sökning.
Det var denna jag skulle lagt in. Byt gärna Gunnar
Länken bytt. Jag borde ha kollat innan jag publicerade, men det gjorde jag inte.
Den svenska korruptionen, ”den sublima korruptionen” (den kommer ifrån departementen; folk blir befordrade istället…”Det är helt osynligt, helt osynligt”).
Känns igen ifrån en annan ‘undersökning’ kanske…
Stefan Torssell bok är läsvärd , om man vill skaffa sig en bredare kunskap om Estonias förlisning , Höjdpunkterna är samlade i en föreläsning.
Vi får hoppas att någon dyker upp här, som kan bekräfta eller dementera HB uppgifter.
Intressant. Jag är f.ö väldigt dåligt insatt i frågan, och har egentligen inte mycket att komma med. Ska försöka förkovra mig i ämnet nu.
En lämplig ingång i ämnet kan vara ”Borgnäs ”Nationens intresse”
Och jag upptäckte då jag sökte på Borgnäs att ”En iskall vind drog genom Sverige” nu finns att ladda ner som E-bok och även att köpa i bokformat.
Jag tror att det är ganska nytt, och vill därmed tipsa de som inte läst den.
Båda böckerna rekommenderas.
Borde visas i SVT (Uppdrag Granskning el. liknande), men de skulle aldrig våga/’få lov’. TV3/Tv4…?
Det otroligt snabba sjunkförloppet har alltid varit ett frågetecken för mig. Att utan hål under vattenlinjen, att sjunka så fort är bortom all logik.
Jag googlade foton på fartyget där hon ligger i hamn med bogvisiret uppe och rampen nere. Fartygets storlek kontra hålet som blir med rampen nere, att de vattenmassorna som krävs för sjunkförloppet skulle kunna trängt in där är också osannolikt. Det är ju inte så att fartyget blir dränkt i en jämn mängd vatten i fronten utan det sköljer ju sannolikt av och till.
Lika märklig är starten på katastrofen. Det är en smäll som många överlevande upplever och kastar omkull dom.
Sannolikt borde hon kapsejsat som Jan Hewelius gjorde -93, rulla runt 180 grader och flyta upp och ner.
Estonia i hamn
https://www.google.com/amp/s/amp.dw.com/en/french-court-rejects-claim-against-german-shipbuilder-for-1994-estonia-ferry-disaster/a-49657377
Många säger så, och jag är inte man att bedöma vem som har rätt eller fel. Jag har förstått att de luftfyllda däcken under bildäck då skulle tjäna som flytelement då färjan kapsejsat och lagt sig upp och ner.
Ett hål skulle då göra att luften kunde pressas ur, och ge detta snabba förlopp. Alltså måste det vara ett hål är ju slutsatsen.
Men det var ju dessa utrymmen som först blev vattenfyllda, och gissningsvis fanns stora mängder vatten kvar ”där nere” (som då blev ”där uppe” då färjan vänt sig). Vattnet hade ju inte heller någonstans att dränera ur då hela bildäck låg under vatten. Kan det inte ha varit så?
Frågan man i så fall ställer sig är ju om den luftmängd som var kvar var tillräckligt stor för att hålla båten i ytläge när nio tiondelar redan låg under vatten?
Viktigt också att veta om båten gick mot vågorna eller fick in dem på en annan bog.
Jan Hewelius sjönk långsammare, men å andra sidan var förloppet helt annorlunda och bogvisir och påkörningsramp var stängda så vitt jag förstår, vilket borde gett större förutsättningar för att fartyget skulle hålla sig flytande längre.
Förlisningen berodde i Jan Hewelius fall på lastförskjurning.
Smällen på Estonia kan ju kanske ha uppstått då rampen trycktes in på bildäck? Det borde ha låtit rejält.
Jag reflekterar bara allmänt och efter bästa förmåga, helt utan erfarenhet av fartyg i denna storleksklass.
Jag är ändå skeptisk till att det skulle ha varit en explosion eller en sänkning. Färjan var bevisligen i dåligt skick, bogvisiret var otätt och tydligen tätat med madrasser på sovjetiskt vis.
Jag har också läst att låsmekanismen var ur funktion på ena sidan.
Hon var inte sjövärdig helt enkelt, men hade nog klarat en resa under normala väderförhållanden.
Däremot tror jag att mörkläggningen mycket väl kan handla om de militära transporter som tydligen var fallet även på denna resa.
T.o.m. Nya Dagbladet vågar skriva om frågetecknen som hopar sig kring förlisningen och kapten Avo Pihts märkliga försvinnande. Personligen grävde jag i det här för flera år sen, så för mig är inget av det som skrivs nu något nytt.
Poängen är att det är jätteviktigt att vanlig etablerad media med hög tillit ger plats för dessa frågor. Vidare får vi väl se om det blir nåt av det, nån ny utredning alltså. Troligtvis blir det väl inte det men bättre läge än så här kommer nog inte igen.
https://nyadagbladet.se/utrikes/sensationella-vittnesmal-i-ljuset-25-ar-efter-estoniakatastrofen/
Jag är inte riktigt säker på vad du menar med att ”t.o.m Nya Dagbladet vågar skriva om frågetecknen”.
En snabb koll på Wikipedia visar att den nättidningen av DN-journalister har betecknats som en av flera ”populistiska och högerextrema sajter”.
I den mån den beskrivningen stämmer är det väl inte helt överraskande om nättidningen i fråga intresserar sig för konspiratoriska infallsvinklar, snarare tvärtom. Det säger förstås inget definitivt om sanningshalten när de gäller uppgifterna i artikeln.
I vilket fall så är det bra att hålla trycket uppe för en ny, internationellt oberoende, undersökning. Inte minst för de anhörigas skull (till de som gick under). T.o.m. Kent Härstedt – den socialdemokratiske ledamoten som själv överlevde katastrofen den natten – efterlyser en sådan. Finns det något slags ‘anmälningslista’ till detta någonstans?
Jag kanske blandade ihop den med nåt annat. Uppgifterna är dock detsamma oavsett höger/vänstermedia och har förekommit i många år.
På listan över egendomligheter med förlisningen är ju också skadorna på bogvisiret. Jag väljer att citera Lennart Remstam som jag tycker utmanar motståndarna till en ny undersökning med orden:
”Det räcker med att skära bort bulben på M/S Estonia och se om den passar in på bucklan på bogvisiret.
Passar bulben in i skadan på bogvisiret då är saken klar, bogvisiret har lossnat och fallit på bulben.
Passar den inte in på skadan då måste något annat förorsakat bucklan.
Så varför tar man inte bort bulben och ser om den passar in på skadan på bogvisret?
Där ligger sanningen om vad som hände med M/S Estonia.”
http://lennartremstam.blogspot.com/2014/09/man-behover-inte-barga-hela-estonia.html?m=1
Bra av Remstam. Även om han själv verkar tro på en kollision med en ubåt, så tror jag på bulben. Skadan ser ut som om den är förorsakad av ett trubbigt stort föremål, och med stor kraft, som glidit vertikalt mot bogvisiret.
Jag tycker inte bulben alls passar in på skadan i bogvisiret. Skadan är för vass för det.
Vittnesmålen från passagerare som i initialskedet av sjunkförloppet slogs till golvet av en kraftig smäll, kan som jag ser det inte vara orsakad av att bogvisiret hamrade till i bulben.
Lite skämtsamt skrivet så ser det ut som att nån har dragit till det med en stor huggmejsel.
Lars Ångström vill ha svar:
https://www.fokus.se/2019/10/debatt-utred-om-det-fanns-militar-frakt-ombord-pa-estonias-sista-resa/
Jag uppmärksammar speciellt meningarna i artikeln:
”Skillnaden var att Estonia just förlist med minst 852 dödsoffer och det fanns rykten om att Estonia utnyttjats för militära transporter. Rykten som kom att avfärdas som konspirationsteorier ända tills de 10 år senare bekräftades som sanna.”
Som sagt, vissa konspirationsteorier behöver inte vara fel…
Det finns ju många teorier om vad som fick Estonia att springa läck. Jag tycker att Stefan Torsells – tillsammans med de 6 professorerna, och experimentet med ”mini-Estonia” på Chalmers i Göteborg – är väldigt graverande i sin övertygelse om att skeppet inte kan ha sjunkit som det gjorde om det ‘endast’ rört sig om bogvisiret/påkörningsrampen (då hon istället skulle ha roterat runt och lagt sig upp och ner). Det måste – på något sätt – ha blivit något slags hål i skrovet som gjorde att skeppet sjönk enligt det förlopp som skedde..
Teorierna om vad detta kan ha varit är ju också många. Några vill göra gällande att det skulle ha varit en ‘rysk sprängning’ av skrovet (som något slags vedergällning för att militärmateriel fördes ut ur f.d. Sovjet) – Torsell spekulerar, mot slutet av videon, även lite angående detta, att Putin inte är så förtjust i att man forskar i Estonia-fallet. Andra menar att det kan ha varit en krock med en ubåt, etc. Ytterligare en teori skulle ju faktiskt kunna vara att det militärmateriel som antagligen smugglades ombord på skeppet kanske var av explosiv art, och att det var en sådan ‘sprängningsolycka’, som skedde denna ödesdigra natt då över 800 människor fick sätta livet till.
Man kan bara spekulera. Tills man får mer sann information/kunskap. Lars Ångströms framställan är också viktig, även om det gått några år sedan nu. När blir trycket på ‘myndigheterna’ tillräckligt?
Jag ser Stefan Torsell – och även Lars Ångström – som något av ‘hjältar’ i kampen för sanningen.
Jag läste fel i artikeln (vådan av att inte alltid dubbelkolla) i Fokus, med Lars Ångström. Han skrev ju artikeln nyligen: det var som ledamot för MP som han satt för ‘några år sedan’ (till 2006). Härmed förtydligat.
Bulben ser för rund ut i förhållande till skadan på bogvisiret. Vad tycker ni andra?
https://digitaltmuseum.se/011014893463/m-s-estonias-bogvisir-placerat-pa-musko-orlogsbas-foremalsnummer-sm-2829
Jag tycker att skadan ser kanska skålformad ut, lite som ett avtryck av ett ägg, och det skulle mycket väl kunna handla om bulben.
Håkan Bergmark verkar trovärdig, trots att det verkar svårt att fastställa att han varit nere vid Estonia så tror jag ändå det.
Den skada han sett på fartygsskrovet skulle kunna ha uppstått då det krockade med bogvisiret.
Skulle vara intressant att se det i verkligheten. Vet inte om allmänheten har möjlighet att åka och titta. Ligger den kvar på Muskö?
Bogvisiret ska alltjämt finnas kvar på Musköbasen, men jag tror att det bara visas vid speciella tillfällen. Tanken är dock att det ska flyttas till Stockholm och då kanske det hamnar invid Sjöhistoriska museet:
https://www.dn.se/sthlm/nu-kan-estonias-bogvisir-bli-museum/
Och, Sven Anér:
Det är nog inte många/alla som sett de här filmerna/intervjuerna. Filmen från Anér – där den brittiska dyktruppen hittar det inslagna ‘paketet’ (och vilka dök ner inom en ganska snar tidsrymd efter förlisningen; med föregivningen att se om/hur man kunde bärga färjan), vilket Anér mf.l. anser kunna vara en oförlöst sprängladdning, är ganska frapperande. När sedan dykaren Håkan Bergmark också intygar att han sett ett ‘spränghål’ (med typisk ‘kronbladsutformning’) i skrovet under vattenlinjen (bara några dagar efter förlisningen) – om han dök på order av marinen borde ju gå att kontrollera – så blir man ju verkligen betänksam.
En ny oberoende, internationellt sammansatt, undersökning på Estonia borde snarast tillsättas. Om det är så att fartyget sprängdes så är det verkligen något som skulle förändra mycket i Sverige, inte minst medborgarnas syn på myndigheterna och den ‘mörkläggning’ som i så fall skett. Rösterna för en ny sådan undersökning höjs nu alltmer i t.ex. Estland. Frågan är när de ska höjas även här. Lyft gravfriden och gör en ordentlig undersökning av fartygsskrovet. Fram med sanningen.
Jag skulle gärna kommentera mer utförligt om detta angelägna ämne och är glad över ditt och andra bidrag, James. Enda anledningen att jag inte skriver mer än vad jag gör är att jag jobbar med min bok om andra världskriget och har mer än fullt upp.
Förstår det Gunnar! Vi kan inte förvänta oss att du ska vara tillgänglig 24/7, och svara på just ‘mitt’ senaste inlägg. Tack för feedback! (Vi får/kan ju kanske använda oss av din blogg som ett slags ‘¨sambandscentral’ emellanåt också? D.v.s. att vi meddelar/informerar varandra, och kan ha eventuellt utbyte/nytta av det, utan att du måste ‘mediera’/moderera precis varenda post). Lycka till med din nya bok!
(Tyckte mest att det var lite konstigt att inte fler reagerat på det – det var ju ändå över 800 människor, över 500 svenskar, som dog, den största katastrofen i norden sedan just 2:a världskriget.. Man kan – förstås! – inte ‘vikta’ människors liv, och vi har alla olika funktioner/roller/positioner i ett samhälle, men för varje människa som dog i Estonia så finns det familjer bakom som sörjer förlorade nära nog så mycket som t.ex. Lisbet Palme gjorde över sin berömda make.).
Men sanningen kommer i det här fallet att ‘sippra fram’ till slut, det är jag övertygad om.
Finns gott om intressanta och minst sagt konspiratoriska böcker om Estonia-katastrofen. En som dock är väldigt saklig men ändå oerhört spännande, är denna: https://www.bokus.com/bok/9789198347807/ms-estonia-svenska-statens-haveri/
Rekommenderas varmt till alla intresserade!
Kanske kunde man gjort mer den där ödesdigra natten. Samma dygn, den 28/9 började en stor Nato-övning som innefattade ”search and rescue operations” med fartyg och helikoptrar i Skagerrak. En bit ifrån, men ändå. Mer hjälp fanns ju tydligen på hyfsat nära håll som borde gått att samordna.
https://www.nato.int/docu/pr/1994/p94-082.htm