85 miljoner döda – vad handlade egentligen alltihop om?

Min nya bok om andra världskriget, ute den 24 april, ett par veckor före 75-årsdagen av freden i Europa.

NU ÄR DEN KLAR – och ute fredag den 24 april – min bok om andra världskriget.

Låt mig på en gång säga att den inte handlar om stridsvagnsslag eller om ubåtskrig. Om sådant finns det många andra böcker skrivna.

Boken har titeln Andra världskriget och myten om det goda kriget.

Och det ger en fingervisning om infallsvinkeln.

I detta krig dog omkring 85 miljoner människor, de flesta civila.

Vad fanns det för mening med all denna död och allt detta lidande? Fanns det över huvud taget någon mening? Vad handlade i så fall alltihop om?

Det är frågor som förtjänar att ställas.

Så här såg det ut i Stalingrads centrum sedan det tyska angreppet slagits tillbaka. Slaget pågick i fem månader med ett sammanlagt resultat på över två miljoner döda, sårade, försvunna eller tillfångatagna. Foto: RIA Novosti archive

Den här boken visar att andra världskriget inte riktigt var det krig vi ofta föreställer oss att det var – en storslagen kamp för demokratin och inte minst för judarnas rätt att överleva.

Nazismens oerhörda brott mot mänskligheten är väldokumenterade och det går fortfarande att känna glädje över att den barbariska regimen i Hitlertyskland till sist föll samman.

Men det var inte för att stoppa de nazistiska illdåden som andra regimer tog till vapen. Kriget var i stället en brutal stormaktsuppgörelse om vilka som skulle styra världen.

Det handlade förvisso inte om ideologier och principer. En påminnelse om det får den som studerar de högst skiftande allianserna före och under kriget – och den hänsynslöshet mot civilbefolkningar som alla de stora krigförande aktörerna visade prov på. Trots högtidliga löften om motsatsen.

Winston Churchill och Adolf Hitler presenteras ofta som representanter för den goda och den onda sidan i denna gigantiska urladdning av våld. Men de var, skrämmande nog, avsevärt mer lika varann i sin syn på världen än vi har lärt oss att tro.

Hitler hade alltid beundrat Storbritannien, världens vid den tiden mest framgångsrika kolonialmakt. Och Churchill hade egentligen inte så mycket emot Hitler så länge denne inte hotade brittiska intressen.

För Churchill handlade det om att bevara det egna imperiet – till vilket pris som helst. Inklusive en svältkatastrof som tilläts ta miljoner människors liv i Indien. Och Hitlers herrefolksdröm var att skapa ett lika mäktigt tyskt imperium genom kolonisering och folkmord österut.

I denna dröm ingick också myten om den rena ariska nationen och de fasansfulla konsekvenserna det fick för judarna inte bara i Tyskland. Men det är kusligt att i efterhand notera att under kriget var det inte någon av de stora mäktiga aktörerna som brydde sig särskilt mycket om judarnas öde.

I den här boken skildras det faktiska kriget och den förskräckande vägen dit.

Amerikansk propagandaaffisch från andra världskriget. Bild: US Federal Government, public domain.

Bland annat berättar jag om många exempel på krigets vansinne. Som de amerikanska planerna på fladdermusbomber som skulle antända japanska storstäder. Och hur soldaterna i den tyska armén hade drogats med metamfetamin inför invasionen av Nederländerna, Belgien och Frankrike. Liksom den talande omständigheten att de svarta soldaterna från kolonierna som utgjort en stor del av general de Gaulles styrkor inte fick vara med och paradera genom Paris vid befrielsen.

I boken figurerar också en rad personer från perioden som alla på olika sätt bidrar till att belysa denna märkliga period i mänsklighetens gemensamma historia: till exempel Gandhi, George Orwell och Sven Hedin – och som hastigast också Charlie Chaplin, Ernest Hemingway och B B King.

Dessutom berättar jag om en central men nästan okänd händelse i kriget absoluta slutfas. Ifall Winston Churchill hade fått sin vilja fram skulle amerikanerna och britterna, tillsammans med den besegrade tyska armén, ha attackerat Sovjetunionen och startat ett tredje världskrig sommaren 1945.

Så blev det nu inte, lyckligtvis. Men vad har mänskligheten egentligen lärt sig under de 75 år som gått sedan krigsslutet? Finns det risk för att en liknande – kanske ännu värre – katastrof inträffar igen?

Vi har skäl att begrunda det som har skett för att förhoppningsvis ta till oss insikter som kan hjälpa oss att undvika en upprepning.

Den här boken är avsedd som ett bidrag till en diskussion om sådana frågor.

30 reaktioner på ”85 miljoner döda – vad handlade egentligen alltihop om?

  1. Klart att min Wall-samling måste kompletteras med denna titel =) Spännande och intressant ämne, men måste ha vart svårt att få överskådligt med tanke på mängden källor och uppgifter.

  2. Sanslöst att Churchill var beredd att starta ett tredje världskrig precis som att sex års krig och 85 miljoner döda inte var mer än nog!! Bilden av honom blir knappast bättre av det faktum att brittiskt stridsflyg bombade civila mål till ruiner som sönderbombandet av Dresden är ett slående exempel på samtidigt som de lät bli att bomba fabrikerna som tillverkade Zyklon B dvs gasen som användes i gaskamrarna i förintelselägren. Enligt uppgift för att amerikaner och britter hade ekonomiska vinstintressen i att produktionen av gas kunde fortgå!

    Inte heller bombades järnvägsspåren på vilka långa tåg med godsvagnar transporterade judarna till förintelselägren eller annan infrastruktur i anslutning till lägren som krematorier.

    Massiv bombning av civila mål var det som gällde och röda armens soldater våldtog systematiskt civila tyska kvinnor efterhand som tyskarna trängdes tillbaka på östfronten. Ingen verkade däremot bry sig om att försöka hejda eller ens bromsa Förintelsen av miljoner judar romer med flera grupper

    Ska införskaffa din bok vid tillfälle.

    Önskar dig Gunnar en fortsatt trevlig vår!

    Jonas

  3. Svaret på frågan om vi lärt oss något är förmodligen både ja och nej.
    Frågan är om vi kan förhindra väpnade konflikter med förnuftsmässiga argument?
    Det har väl lyckats ibland, och vi får väl hoppas på det.

    Europa har sedan folkvandringstiden lidit av ekonomiska obalanser och urgamla gränskonflikter där etniska och religiösa grupper hamnat på fel sida om någon gränsdragning i strävan efter strategiska markvinningar som sedan ska försvaras.
    Men var tid har sina speciella förutsättningar.
    Första och andra världskriget hänger ihop, och har förmodligen sin botten långt tillbaka i 30-åriga kriget, och troligtvis längre tillbaka ändå.
    Då var det religion och på 1900-talet ideologi, men det tror jag aldrig varit de primära orsakerna hur hemska ideologierna nu har visat sig vara.
    Det handlar som alltid om makt och ekonomi.
    Kolonialismen som byggts upp under 1800-talet där vissa blev mer framgångsrika än andra är också en faktor.
    Europa är och förblir en krutdurk, men vi kanske har hittat ett sätt att hantera det?
    Tror knappast att ett tredje världskrig kommer att starta inom Europas gränser.

    1. Nej, låt oss hoppas att ett tredje världskrig varken startar inom Europa eller någon annanstans. Konsekvenserna skulle väl bli mycket stora för den här planeten var det än startade.

      Det bekymmersamma är att det inte alltid går att föreställa sig händelseutvecklingen särskilt långt framåt i tiden. Första världskriget kom som en överraskning för de flesta. Och när det kom var det ju en vanlig uppfattning att det snabbt skulle vara över.

      Andra världskriget var väl mer väntat. Men inte mer än att Chamberlain lovade britterna att det akuta problemet var över efter Münchenöverenskommelsen.

      Vad som skiljer vår tid från tidigare är, tänker jag mig, att krig kan globaliseras mycket snabbt. Det känns angeläget att fundera en del över världssituationen och vad som kan hända om det uppstår akuta kriser när det gäller till exempel klimat, livsmedelsförsörjning eller energitillgångar.

      1. Gunnar

        ”Första världskriget kom som en överraskning för de flesta. Och när det kom var det ju en vanlig uppfattning att det snabbt skulle vara över.”

        Kanske det finns lite likhet mellan skotten i Sarajevo och Palmemordet,gärningsmannen sköt två skott och ett träffade hustrun.

        https://sv.wikipedia.org/wiki/Gavrilo_Princip

        1. För all del. Men skillnaderna är väl ändå större än likheterna.

          Palmes död blev inte upptakten till ett världskrig. Och Palmemordet är än så länge ouppklarat, medan det snabbt blev klarlagt att det låg en mordkomplott bakom skotten i Sarajevo.

          Exakt vilka som var inblandade och vilka som kände till mordplanerna i förväg finns det dock oklarheter kring, vilket inte riktigt framgår av den svenska Wikipediaartikeln som du länkar till. Däremot hittar man en del här om man är intresserad.

      2. Det vi måste vara vaksamma över är om det dyker upp någon någon folkvald stjärna på den politiska himlen i orostider som har potential att utvecklas till diktator.
        Samtidigt är det en balansgång eftersom demokratins grundbult är fria offentliga val, men vad kan vi göra åt det?
        Om man vill diskvalificera offentliga val är man redan själv på ett sluttande plan oavsett hur ädla avsikterna må vara.

        Krigen är väldigt svåra att definiera om man inte ser till historien.

        Både Tyskland och Italien var egentligen nya statsbildningar och därmed väldigt instabila, och hade därför kommit på efterkälken när det gällde att muta in kolonier att utnyttja för egen ekonomisk vinning som Belgien, Frankrike och England.
        Den ekonomiska obalansen.

        Oklara gränsdragningar sedan tidigare som inte alltid tog kulturella och historiska hänsyn.
        Sådant skavde, och den känslomässiga aspekten kan man absolut inte heller bortse ifrån.

        Det nybildade kungariket Jugoslavien.
        Det osmanska riket som allierade sig med Tyskland under det första världskriget: det osmanska rikets undergång och uppstyckning.
        Turkiets födelse och deras historiskt långa fiendeskap med Ryssland.

        Tysklands tuffa villkor efter Versaillesfreden, och mitt i detta börskraschen 1929 som sänkte landets ekonomi totalt.
        Den hundratals år gamla judeförföljelsen som inte var enbart en tysk företeelse blossade upp med förnyad kraft.

        Som lök på laxen: i kristider banar sig galningar lättare vägen till makten, och galenskapen växer allt eftersom motgångarna och framgångarna avlöser varandra. Historiens största förbrytare Hitler, Stalin och Mussolini.
        Vinnaren skriver historien, även om man måste hålla Churchill högre än de övriga ändå.

        Kan ju nämna att Hitler och Stalin drog igång detta krig då de skrev under Molotov-Ribbentrop-pakten som innebar att de skulle dela upp östra Europa mellan sig, även om Tysklands anfall på Polen blev startskottet. Stalin annekterar de baltiska staterna, och även Finland dras in i kriget.

        Sovjetunionen som också bildats genom en nyligen genomförd revolution var alltså med på noterna.
        Operation Barbarossa som kom senare ingick ursprungligen inte i den tyska planen, men slaget vid Stalingrad blev ett av det blodigaste.

        Det krävs en instabilitet för att nya krig ska uppstå, och om fler olyckliga faktorer samverkar kan det gå riktigt snett. Ju mer man tänker på det desto mer komplicerat blir det.

        Vi kan hysa farhågor över vissa världsledare som vi har i dag, men det krävs förmodligen något ytterligare för att dra i gång ett storkrig.
        Motsättningar mellan USA och Ryssland som kan uppstå ”by proxy” är nog det största hotet, och Mellanöstern och Ukraina känns som det farligaste just nu.
        Coronapandemin – hur banalt det än kan låta – kan ha potential att skapa ekonomisk instabilitet, och i fel läge kan en sådan sak kanske bli en utlösande faktor?

        1. Jag vill hävda att anfallet på Sovjetunionen fanns med i Hitlers krigsplaner från början och utgjorde en lika viktig del av hans politiska program som hans strävan att förinta judarna. Krig med Storbritannien fanns definitivt inte med på hans önskelista, det hade han helst sluppit. Han var en stor beundrare av det brittiska imperiet.

          Anfallet på Polen kom sedan det visat sig att Polen inte ställt upp på ett samarbete med Tyskland. Hitler behövde Polen som uppmarschområde för sitt fälttåg österut. Om polackerna gått med på det hade de sluppit en invasion, men de hade med all säkerhet blivit inlemmade i den tyska maktsfären i alla fall.

          Molotov-Ribbentroppakten var förvisso en utlösande faktor för andra världskriget. Men det kan tilläggas att Sovjetunionen innan dess eftersträvat en allians med Storbritannien och Frankrike utan att få det.

          1. Ja, det är möjligt att det var så, men primärt antar jag att han ville återerövra de landvinningar som gått förlorade under de första världskriget, och i synnerhet de områden som innefattade en tysk minoritet. Jag tänker då framför allt på Tjeckoslovakien, och det tomrum som uppstod efter Österrike-Ungerns fall.
            Han hade ju redan innan krigsutbrottet återtagit delar vid franska gränsen samt Rhenlandet.

            Men jag antar att han kan ha haft långsiktigare planer som innefattade ett anfall på Sovjet.
            Nu tog han sig ju lyckligtvis inte till Moskva, och det gjorde ju inte heller vår svenske ”hjältekonung” Karl XII.
            Den som lyckats med det var väl Napoleon, men det gick ju åt pipsvängen av andra orsaker…

          2. Gunnar Wall

            Eftersom det Ryska kejsardömet (1721–1917) var antisemitisk, stödde många judar den kommunistiska revolutionen 1917 och skapandet av Sovjetunionen 1922 Enligt Putin (2013) var 80-85 procent judar i Sovjets första regering. Hitler attackerade judarna eftersom han uppfattade dem som kommunister och de som låg bakom Sovjetunionen.

            1. Putins siffror är vad jag kan förstå helt tagna ur luften. Men det är helt riktigt att personer med judiskt ursprung spelade en viktig roll i bolsjevikpartiet. Under Lenins tid som ledare för Sovjetunionen utgjorde etniska ryssar 52 preocent av medlemmarna i partiets centralkommitté (partistyrelsen) och etniska judar utgjorde 17 procent. Det senare var en överrepresentation i förhållande till partimedlemmarna i stort. Samma sak gällde för övrigt också ukrainare som också var statistiskt överrepresenterade i centralkommittén. Se Semenova, E. (2012). Continuities in the formation of Russian political elites. Historical Social Research, 37(2), sid 75.

              Som du är inne på, Anders W, hade det att göra med att de ryska revolutionärerna tog avstånd från den anitisemitism som präglat tsarens Ryssland.

              Hitlers fientlighet mot judarna hade i stor utsträckning att göra med hans hat mot marxismen, ”judebolsjevismen”. Men hans antisemitism var mycket mer omfattande än så och präglades ju starkt av hans mystiska rasläror.

              Och att Hitler ville attackera Sovjetunionen hade också att göra med något som varken hade att göra med hans hat mot kommunister respektive judar. Han ville upprätta ett kolonialvälde som skulle göra Tyskland rikt och mäktigt och såg en expansion österut som den väg som lättast skulle leda till det målet. I hans föreställningsvärld var detta en sak som skulle ha stora möjligheter till framgång eftersom han såg slaver som en underlägsen folkgrupp.

              1. Dessutom olja. I slutändan hängde det på bränsle, något det fanns gott om i Sovjetunionen. Iallafall ett skäl mina historielärare gav.

              2. Gunnar Wall

                Jag tror att Putin har rätt när det gäller det regerings-medlemmarnas bakgrund.
                https://en.wikipedia.org/wiki/Lenin%27s_First_and_Second_Government

                Putin (december 2019) håller med dig om att Hitler ville attackera Sovjetunionen för att expandera Tysklands livsrum. Men han säger att det var Frankrike och Storbritannien som riktade Hitler mot Sovjetunionen. (1:54 i videon)

                Jag tror att Putin har rätt. Efter att kommunisterna mördade tsarfamiljen och skapade Sovjetunionen, blev Europas kungligheter som var släkt med tsarfamiljen väldigt rädda. Därför lät man Hitler gör vad han gjorde.

                1. Jag kan inte se att Wikipediaartikeln tar upp frågan om de tidiga sovjetiska regeringsmedlemmarnas etniska bakgrund. Däremot framgår det att flertalet rensades ut av Stalin och avrättades, dog i fängelse eller mördades. Det speglar i sin tur att Stalinregimen var väldigt olik den ursprungliga revolutionsregeringen. Och en av skillnaderna var att under Stalin bedrevs ett mycket hårt förtryck av etniska minoriteter parallellt med att rysk nationalism blev en del av de officiella doktrinen.

                  Nästa punkt: för min del menar jag – och det förklarar jag i min bok – att Hitlers strävan att anfalla Sovjetunionen sträckte sig mycket längre tillbaka i tiden än perioden närmast före kriget. Det går inte på något sätt att förklara det med att Storbritannien eller Frankrike skulle ha lockat honom till det. Däremot är det riktigt att Storbritannien och Frankrike avvisade de sovjetiska försöken att bilda en gemensam allians mot Nazityskland. Det banade väg för att Stalin i stället gick i allians med Hitler.

                  Att Europas kungligheter skulle ha haft någon större betydelse i förspelet till andra världskriget tror jag inte. Storbritanniens Edvard VIII som var verkligen var nazistsympatisör avgick i slutet av 1936. Att hans efterträdare Georg VI skulle ha haft någon viktig roll i vad som skedde fram till krigsutbrottet tror jag är mycket svårt att argumentera för.

                  De flesta länder som spelade en viktig roll i händelseförloppet fram till andra världskriget var för övrigt inte monarkier.

              3. Gunnar, angående Hitler och följderna av kriget tror du att det blivit något Israel 1948 utan Hitler. Eller hade bildandet av staten Israel andra orsaker än förföljelserna under WW2 ?

                1. Ledande brittiska politiker, bland annat Churchill, var långt före andra världskriget sympatiskt inställda till att något som beskrevs som ett judiskt nationalhem skulle bildas i Palestina. Exakt vad det skulle innebära var länge oklart, men det fanns definitivt tankar om att invandrade europeiska judar skulle kunna fungera som ett stöd för det brittiska imperiets intressen i Mellanöstern. I slutet av 30-talet kom dock den brittiska politiken i frågan att ändras sedan den arabiska befolkningen i Palestina reagerat med strejker och uppror. Ett fortsatt brittiskt stöd till sionistiska idéer framstod då för Chamberlains regering som ett hot mot stabiliteten i regionen.

                  Under kriget var de flesta länders intresse för att ta emot judiska flyktingar mycket lamt, för att uttrycka sig försiktigt. När kriget var över och den fulla omfattningen av nazisternas brott mot judarna började bli allmänt känd fanns det åtskilliga regimer som ville visa sin humanitet genom att stödja tanken på en israelisk stat. Vilka konsekvenser det kunde få för palestinierna var det inte lika många som funderade över.

                  Vad som skulle ha skett om inte Hitler hade funnits är väl en fråga som är omöjlig att besvara.

          3. Det är väl den allians som Yehuda Bauer argumenterar för som något som skulle ha kunnat förhindra kriget och förintelsen i boken Rethinking the Holocaust. Vet ej om det är en referens i din bok.

            1. Nej, jag har inte läst Bauers bok. Det borde jag säkert ha gjort, den verkar värd att läsa. Och det är ju inte för sent än. Tack för att du nämnde den.

  4. Gunnar Wall, du frågor

    ”Vad fanns det för mening med all denna död och allt detta lidande? Fanns det över huvud taget någon mening? Vad handlade i så fall alltihop om?”

    Poängen med Adolf Hitler (andra världskrig) och Winston Churchill (nästan tredje världskrig) var att stoppa Sovjetunionen (kommunisterna) precis som poängen med Donald Trump är att stoppa Folkrepubliken Kina (kommunisterna)

  5. Låter som ett mycket intressant ämnesval som borde kunna vålla lite debatt 😉 Läste ganska nyligen ”Utrota varenda jävel” av Sven Lindqvist, en bok som åtminstone lite grann verkar tangera vad din bok handlar om. Och den passerade ju inte obemärkt när den kom på 90-talet precis.

    1. En hedrande jämförelse som jag hoppas att min bok i någon mån lever upp till.

      Den som undrar över Sven Lindqvists bok kan se den här filmen på sex minuter från SVT:s Babel som kort presenterar Utrota varenda jävel och debatten kring boken.

      I reportaget nämns en av Lindqvists inspirationskällor, Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta som kom 1902 och som handlar om exploateringen av Kongo. Det är en av de bästa romaner jag läst. Och just det, det var den som bildade underlaget till filmen Apocalypse Now där berättelsen gjorts om till att handla om Vietnamkriget.

  6. Ska bli intressant att läsa! Ligger nära de tankar vi etnologer har om världskrigen. Massmord med ekonomiskt motiv. Sen förvandlat till något helt annat. Har beställt och sitter nu och väntar ivrigt!

  7. Även om inte Sovjetunionen attackerades sommaren 1945, ledde det kalla kriget (1946-1990) till Sovjetunionens sammanbrott. Poängen med handelskriget mellan USA och Kina (2018–2020) och allt som nu pågår är densamma, att stoppa kommunisterna.

    Här är Nikki Haleys (USA:s FN-ambassadör 2017-2018) senaste bidrag https://stopcommunistchina.com

  8. Om bara Postnord gör sitt har jag en trevlig läsning i karantän kommande vecka. Har på känn att Gunnars nya bok kommer vända upp å ner på mina inlärda föreställningar (inte första gången i sådana fall). Återkommer till det efter jag läst den 🙂

    Förövrigt precis läst en ”fruktansvärd” och ytterst läsvärd bok som delvis berör ämnet – av David Talbot: https://www.bokus.com/bok/9789187207914/djavulens-schackbrade-allen-dulles-cia-och-uppkomsten-av-usas-hemliga-regering/

  9. Boken är läsvärd. Särskilt plus i kanten för beskrivningen av Japans kapitulation och den sovjetiska krigsförklaringen. Notapparaten är något okonventionell och jag hade nog föredragit den traditionella. Det som handlar om Sovjetunionen är klart sämre och innehåller i stort sett de gamla myterna som har mycket lite att göra med sanningen. Men föga förvånande då huvudkällan är en så oseriös person som Timothy Snyder.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.