Planerades ett attentat mot Palme på Kreta i september 1985?

Journalisten Anders Hasselbohm väljer nu att presentera dramatiska uppgifter om ett hot mot Olof Palme hösten 1985 och om Lisbeths starka oro för att något skulle hända. Foto: Bjørnhild Sæterøy/Public Domain

Anders Hasselbohm är förmodligen den svenska journalist som gjort mest för att få fram uppgifter kring de möjliga kopplingarna mellan den sydafrikanska apartheidregimen och Palmemordet.

Här följer en berättelse från hans sida om vad som kan vara en hittills okänd bit i det pusslet – ett händelseförlopp på Kreta i september 1985 då Olof och Lisbeth Palme besökte ön på en kort semester efter segern i riksdagsvalet.

Det handlar om uppgifter från en tjänsteman i den brittiska underrättelsetjänsten MI6 om att ett attentat mot Palme planerats då. Och om ett par sydafrikanska agenter som i oklart syfte rest till Kreta lite tidigare samma månad.

I det sammanhanget presenterar Anders Hasselbohm en vittnesuppgift om att Lisbeth Palme flera gånger under Kretavistelsen uppgav att hon var orolig för sin makes liv. Som hon ska ha sagt: ”De kommer att döda honom”. Lisbeth Palmes oro stegrades enligt vittnet när hennes make vid ett tillfälle var försvunnen i flera timmar.

Anders Hasselbohm har valt att publicera sin berättelse här på bloggen. Han understryker samtidigt att han enbart ser det som en möjlighet att apartheidregimen skulle ha varit inblandad i mordet på Olof Palme, inte som något han anser sig veta. Han vet inte alls vad Krister Petersson kommer att lägga fram och säger att han inser möjligheten av att det han skriver här ”strax kan förpassas till historien”.

För min del ser jag hans dramatiska berättelse som relevant utifrån det vi hittills vet om mordet. Och jag är tacksam över att ha fått erbjudandet att publicera den.


Av Anders Hasselbohm

PLANERADES ETT ATTENTAT EMOT PALME på Kreta i september 1985?

Varför var Lisbeth Palme så rädd under parets vistelse på Kreta?

Varför fanns Craig Williamson och hans Europa-agent på Kreta veckorna innan Olof och Lisbeth Palme kom dit på semester?

Någon gång i slutet av 1980-talet fick jag för första gången höra att ett attentat hade planerats och varit nära att genomföras mot Olof Palme medan han varit på en privatresa. Senare fick jag mera specifik information som lämnats till några svenskar, bl a till Bernt Carlsson (s), av engelsmannen John Edwards, senare utpekad som MI6-agent. Attentatet skulle ha planerats att utföras under en semesterresa makarna Palme gjort till Kreta. Jag försökte förgäves få tag på John Edwards.

Jag hade publicerat artikelserier i Aftonbladet 1994 och i tidningen VI 1995 (se vidare Fotnot) om hur Sverige och apartheidregimen i Sydafrika hade bekämpat varandra i något av ett agentliknande krig. Artiklarna väckte uppmärksamhet också i Sydafrika.

2001 fick jag bud från en källa i Sydafrika om att jag i Amsterdam kunde få ta del av en omfattande dokumentation som den s k Sanningskommissionen inhämtat från kaptenen John Adam vid den sydafrikanska säkerhetspolisen då denne sökte amnesti för ett bombdåd i London 1982. Sanningskommissionen, The Truth and Reconciliation Commission (TRC),var ett domstolsliknande organ som bildades i Sydafrika efter avskaffandet av apartheidsystemet. Den leddes av ärkebiskop Desmond Tutu. Kommissionen hörde många personer, både offer och förövare, om brott mot mänskliga rättigheter.

John Adam sändes 1984 av den numera välkände Craig Williamson, utpekad som organisatör av mordet på Olof Palme, till Europa för spionuppdrag åt apartheidregimen.

Dokumenten jag studerade i Amsterdam visade sig vara en guldgruva. TRC hade lyckats lägga beslag på stora delar av John Adams material från spionverksamheten fram till att han och hustrun Patricia, också hon säkerhetspolis, 1987 återvände till Sydafrika. Där fanns reseräkningar, listor över deras ringda samtal och John Adams rapporter hem till Craig Williamson via olika täckföretag. Via bl a dolda mikrofoner inne på befrielserörelsen ANC:s huvudkontor i exil i London hade han t ex kunnat rapportera om vad som försiggått där.

Vissa extra känsliga rapporter från John Adam fanns dock inte med bland dokumenten. Det framgick att sådana sänts på särskilt sätt.

Dokumenten visade att John Adam den 22 april 1986, bara en dryg månad efter mordet på statsminister Olof Palme, hade rest till Stockholm. Hans reseräkning visade att han anlände till Arlanda klockan 12:00 den 11 april 1986 och att han flög tillbaka redan klockan 08:00 morgonen därpå.

Under besöket träffade han Jan, en svensk doktor värvad av Craig Williamson medan svensken arbetat i Sydafrika. Innehållet i vad Jan rapporterade till John Adam handlade främst om att utvecklingen i Sverige sedan Olof Palme mördats hade gått apartheidregimens väg.

John Adam skrev i sin rapport till Craig Williamson bl a följande:

”Sedan Olof Palmes död har Mabuza (ANC:s Stockholmsrepresentant Lindiwe Mabuza. Min anmärkn.) varit mycket upprörd. Hon hade en mycket nära relation med den döde statsministern, något hon saknar med den nye statsministern (Ingvar Carlsson. Min anmärkn.).”

”Den nye statsministern förefaller vara betydligt mindre radikal än Palme och är privat känd för att vara emot sanktioner mot Sydafrika.”

”Det har skett en märkbar nedgång av både det offentligas och medias stöd för ANC den senaste tiden.”

Jans källa var bl a en kvinna med nära (s)-kontakter men som också t ex hade information om vad Isolera Sydafrika-kommittén, ISAK, hade för sig. Uppgifter Jan inhämtat kom även från en person i Adams rapport kallad ”R”, en toppchef på svenska Säpo.

Den sydafrikanske agenten John Adam rapporterade till sina uppdragsgivare i apartheidregimens säkerhetspolis om förhållandena i Sverige efter Palmemordet. Han konstaterade att det var till fördel för Sydafrika att Palme var borta ur bilden. Ur Sanningskommissionens insamlade dokumentation.

Om detta ovanstående publicerade jag 2001 ännu en serie artiklar i Aftonbladet.

Bland de dokument som rörde John och hustrun Patricia Adams spionverksamhet noterade jag senare en reseräkning som visade att paret rest på uppdrag till Kreta i början av september 1985. Jag reagerade då direkt eftersom det ju var just på Kreta som jag tidigare fått uppgifter om att det funnits attentatsplaner mot Olof Palme!

Så när var Palme alltså där?

Några artiklar ur grekiska tidningar som jag fann i Arbetarrörelsens Arkiv visade att Olof och Lisbeth Palme, bara en vecka efter riksdagsvalet den 15 september, anlände med flyg till Kreta. De kom dit den 22 september och stannade till den 29 september. Där stod också på vilket hotell de bott.

2003 reste jag till Kreta för att försöka finna ut om där funnits några tecken på att ett attentat mot Olof Palme planerats eller ägt rum.

För att vara två par ögon och öron och för att övervinna eventuella språkbarriärer engagerade jag en svensk-grek i Aten som jag känner, Fotios Costoulas, skapare av och tidigare ägare till charterbolaget Apollo, som var villig att hjälpa till. Honom flög jag över till Kreta.

Vi tog in på ett grannhotell till Anthoussa Beach där makarna Palme i september 1985 hade bott och gick över dit och frågade efter hotellets ägare Anthoussa Papageorgiou. Vi drack kaffe med henne på en hotellterrass. Hon var märkbart stolt över att kunna berätta att det svenska statsministerparet flera gånger sedan 1981 hade valt att bo hos henne. Hon berättade att skälet till att de från början hamnat just på Anthoussa Beach var att Anthoussas man, som avlidit tidigare under året, varit vän med Greklands premiärminister Andreas Papandreou som också stod Olof Palme nära.

Anthoussa Papageorgiou ägde hotellet på Kreta där Olof och Lisbeth Palme bodde vid flera tillfällen och blev personlig vän med dem. FOTO: Anders Hasselbohm.

Olof och Lisbeth hade varit Anthoussas vänner. Hon hade personligen tagit hand om dem när de kom på besök och mött dem på flygplatsen. De hade gjort utflykter och ätit middagar tillsammans.

Vi talade om ditt och datt och så frågade jag om där hänt något särskilt under Palmes besök 1985. Jag sa försiktigtvis att vi hört skvaller om att någon skulle ha varit ute efter honom. Något sådant hade Anthoussa inte märkt sa hon.

Men så berättade hon någonting anmärkningsvärt.

Som hon brukade hade hon mött Olof och Lisbeth på flygplatsen också denna gång. Medan några hälsade på den svenske statsministern när han klivit av planet stegade Lisbeth snabbt fram för att hälsa på sin väninna Anthoussa.

Anthoussa beskrev Lisbeth som mycket spänd jämfört med hur hon varit vid tidigare tillfällen och innan Olof hann ansluta till dem sa hon:

”Jag är mycket orolig för Olof. Jag är väldigt orolig för hans liv. De kommer att döda honom!”.

Under vårt samtal med Anthoussa, som dessemellan flöt på om både turism, hennes hotell och mycket annat, återkom hon ett par gånger till att Lisbeth under paret Palmes veckolånga besök hade sagt att hon fruktade för Olofs liv.

Anthoussa berättade också att Lisbeth Palme vid ett tillfälle under vistelsen hade varit fullkomligt i upplösningstillstånd av oro då Olof hade varit försvunnen på egen hand i runt tre timmar.

När jag i mars 2016, alltså 13 år efter besöket på Kreta, övervägde en publicering skrev jag till Fotios Costoulas och bad att han i ett email skulle bekräfta vad Anthoussa sagt både om att Lisbeth sagt att hon fruktade för Olofs liv och om hennes stora oro när Olof vid ett tillfälle hade varit borta i tre timmar. Costoulas skrev att han kom ihåg att Lisbeth sagt att hon var rädd att Olof ”skulle dödas” och att hon varit orolig under hans ”långvariga försvinnande”.

Det kan nämnas att vid mötet med Anthoussa antecknade jag när hon sa något som rörde skälet för resan till Kreta medan Fotios Costoulas under tiden förde ett allmänt socialt samtal med henne.

Anthoussa Papageorgiou och Lisbeth Palme vid ett av paret Palmes tidigare besök på Kreta.

Man kan fråga sig varför Lisbeth Palme var så väldigt orolig på Kreta. Fem månader senare tvekade hon ju inte att i Stockholm tillsammans med sin make statsministern utan livvaktsskydd både åka tunnelbana till ett biobesök och efteråt promenera hemåt längs Sveavägen mot Gamla Stan.

Hade hon eller makarna Palme några onda aningar just vid besöket på Kreta eller vid denna tid? Eller skulle Olof Palme möjligen möta någon där?

Några livvakter hade Olof Palme inte med sig från Sverige. Däremot utrustades han motvilligt på plats med några sådana av sin vän Greklands premiärminister Andreas Papandreou som inte ville riskera att något hände det svenska statsministerparet i hans land. Palme bad dock enligt Anthoussa de grekiska livvakterna bestämt att inte hänga honom i hasorna utan sa att de skulle hålla sig i hotellfoajén.

Paret Palme bodde i hotellplanet högst upp på bilden och hade de två balkongsektionerna längst till höger. FOTO: Anders Hasselbohm

Var det alltså möjligen så att Olof Palme gjort upp om att passa på att träffa någon eller några under sin semester på Kreta? Han hade ju t ex sedan hösten 1980 det känsliga uppdraget som FN-medlare i storkriget Iran-Irak.

Anthoussa berättade också att Olof Palme 1984 på väg till Irak för sitt medlingsuppdrag hade ringt henne bara för att hälsa. Han hade då sagt att han befann sig på Heraklions flygplats på Kreta – en något udda mellanlandningsplats kan tyckas – men att han inte hade möjlighet att träffa henne.

Att Olof Palme bara någon vecka innan Kreta-semestern tillsammans med Lisbeth hade säkrat ännu en regeringsperiod i Sverige kan ha orsakat flera mäktiga intressen i både Sverige och på andra ställen i världen stor oro.

Palme drev ju t ex, till framför allt USA:s och Storbritanniens förfäran, hårt frågan om att upprätta en kärnvapenfri zon i Norden och i Europa.

Eller hade Palme som medlare i Iran-Irak-kriget möjligen fått reda på att USA i hemlighet sålde vapen till Iran, vilket sedan under senhösten 1986 exploderade i Irangate, den s k Iran-Contras-skandalen?

Israel ogillade Olof Palmes då unikt öppna och nära kontakt med PLO och Sydafrika kände ett förnyat hot från Palme. Nu kunde den svenske statsministern sätta förnyad kraft bakom sin sedan årtionden envisa kamp mot apartheidregimen och försöka dra med sig en rad andra stater i detta.

Helt avslappnad från de stora frågor som engagerade honom var Olof Palme heller inte ens emellan stunderna i solstolen under vistelsen på Kreta. Han gav t ex en intervju till den grekiska tidningen ”Ta Nea” (publicerad 29.9 1985) i vilken den svenske statsministerns ord osade av både beslutsamhet och ilska mot de stormakter han ansåg hotade hela världen.

Om det s k sexnationsförslaget till fred sa Palme:

”Det är vårt motstånd till det som är på väg att förstöra mänskligheten. Ett kärnvapenkrig. De är galna! Det anser jag. Om de två stormakterna slåss med varandra så kommer vi att vara de oskyldiga offren. Därför måste vi små länder förena oss. För att kräva rätten till fred.”

Om någon vid tiden önskade livet ur den svenske statsministern så gav Palme själv också värdefull information om hur riskfri en sådan operation skulle vara. Så här svarade nämligen Olof Palme Ta Nea:s journalist på frågan om han aldrig är rädd:

”Hör här, jag kommer inte att tillåta att livvakter förföljer mig. När jag är på arbetet, ja. Det är nödvändigt. Men på fritiden, nej!”

Nu åter till skälet till varför jag reste till Kreta för att tala med Anthoussa Papageorgiou om uppgiften från John Edwards att det funnits planer på att mörda Olof Palme på den grekiska ön.

John Edwards hade kommit att få arbeta i sekretariatet i Wien för den så kallade Palmekommissionen, Den Oberoende Kommissionen för Nedrustnings- och Säkerhetsfrågor. I kommissionen deltog under Olof Palmes ordförandeskap flera toppolitiker från både öst och väst. Sekretariatet leddes av Anders Ferm (s), bl a ambassadör och Olof Palmes nära rådgivare och vän sedan många år.

Anders Ferm, avliden i oktober 2019, berättade för något år sedan för mig att John Edwards erbjudits plats på sekretariatet efter förslag som liknande påtryckningar om hans lämplighet för jobbet från David Owen, tidigare brittisk utrikesminister. Owen själv var också medlem av Palmekommissionen.

Jag talade under ett par år flera gånger med Anders Ferm om just John Edwards och vart han senare kunde ha tagit vägen. Jag och flera svenska journalister har av skilda skäl förgäves under åren försökt ta reda på var Edwards finns.

Efter mordet på Palme dök John Edwards upp i Stockholm och mötte bl a framstående socialdemokrater för att göra en brittisk dokumentärfilm om Palme.

Bernt Carlsson var en betydande (s)-politiker, en grå eminens för Olof Palme i dennes kontakter runt om i världen. Ändå var han för en bredare allmänhet endast känd som någon ute i politikens kulisser, detta trots att han bland annat varit generalsekreterare för den mäktiga Socialistinternationalen.

Bernt Carlsson på Socialistinternationalens kongress 1983. Foto: Pentti Väänänen/Wikimedia Commons

Och Bernt Carlsson var alltså en av de svenskar som John Edwards informerade om att det funnits planer på att mörda Olof Palme på Kreta i september 1985. Edwards uppgavs också ha sagt att britterna hade informerat den svenska säkerhetspolisen om detta. Om denna information skulle ha givits före eller efter paret Palmes Kreta-resa är obekant för mig.

Bernt Carlsson utnämndes 1987 till Namibia-kommissionär och biträdande generalsekreterare i FN. Den 21 december 1988 klev han ombord på ett Pan Am-flyg som skulle ta honom till New York. Där skulle han vara med om det högtidliga undertecknandet av det av Sydafrika dittills kontrollerade Sydvästafrika som skulle bli fritt under namnet Namibia. En bomb ombord exploderade och planet störtade vid Lockerbie i Skottland. Bernt Carlsson var en av de 270 människor som omkom.

Sydafrikas utrikesminister Pik Botha skulle tillsammans med FN:s generalsekreterare närvara vid samma ceremoni som Bernt Carlsson i New York och var med sin 22-mannadelegation bokad på samma flight som Bernt Carlsson. Botha valde dock enligt vad han själv sa i en BBC-intervju att av säkerhetsskäl ta en tidigare Pan Am-avgång till New York (The Independent on Sunday 24 oktober 2018). Inga skäl gavs av Pik Botha varför Pan AM:s flight 103 inte nåddes av någon varning.

Bernt Carlssons flickvän Sanya Popovic i New York har berättat att Bernt Carlsson till henne sagt att han var en av endast ”en handfull personer” som visste varför Olof Palme mördades. Men vem eller vilka som utförde dådet uppger Sanya Popovic för mig att Carlsson inte sade någonting om.

Anders Ferm sade flera gånger till mig att Edwards sannolikt var MI6-agent och att han förmodligen placerades på sekretariatet i Wien för att där noggrant kunna följa vad som skedde. Att John Edwards arbetade åt MI6 har för övrigt en tidigare hög befattningshavare inom svensk underrättelsetjänst bekräftat för mig.

Under våra samtal gav Anders Ferm mig information så att jag skulle kunna försöka finna John Edwards. Han berättade bl a att Edwards hade gift sig med en av sekreterarna på sekretariatet i Wien, som han senare skilt sig ifrån. Med henne lyckades jag dock inte få någon kontakt.

Jag hade från början varit tydlig med att säga till Anders Ferm att jag är journalist. Därför blev jag förvånad då han förra året frågade vad jag skulle ha uppgifterna till som han givit mig. Jag svarade att jag hört att John Edwards för några svenskar berättat om ett planerat attentat mot Palme. Då ändrade Anders Ferm plötsligt ton:

”Låt bli det där! Låt bli! Det där ska du inte röra i!”

Men åter till frågan om någon eller några haft planer på att döda Olof Palme på Kreta.

Vad som alltså kan konstateras är att agenter för den sydafrikanska apartheidregimen plötsligt funnits på plats på just Kreta bara veckor innan det svenska statsministerparet anlände dit. Det handlar om agenter för en regim som under åtskilliga år ägnat stora resurser på att spionera på Sveriges och i synnerhet på Olof Palmes anti-apartheidpolitik. Var agenternas närvaro på Kreta vid denna tid verkligen endast en slump?

Regimen i Sydafrika hade i årtionden spionerat på Sveriges omfattande ekonomiska bistånd till motståndsaktiviteter i landet. I slutet av 1970-talet lyckades Craig Williamson, som länge i hemlandet haft täta svenskkontakter, men som redan sedan studentåren arbetade för den sydafrikanska säkerhetspolisen, slinka in på en topposition på den svenskledda och till stor del svenskfinansierade organisationen, IUEF, International University Exchange Fund, med kontor i Genève. Chef för IUEF var Lars-Gunnar Eriksson, som redan som (s)-studentpolitiker var nära andra som var på väg uppåt i partiet, Pierre Schori, Mats Hellström och Bernt Carlsson.

Dessa tre kom att bli djupt engagerade i IUEF:s mycket aggressiva verksamhet mot framför allt apartheidregimen i Sydafrika. IUEF blev en förlängd arm i Sveriges och Olof Palmes kamp mot apartheid.

Det var efter ett möte i Botswana med sin gamle kontakt och vän Lars-Gunnar Eriksson som Williamson påstod att säkerhetspolisen var honom på spåren. Lars-Gunnar Eriksson erbjöd honom då omedelbart möjligheten att ”fly”. Han fick arbete hos Eriksson i Genève.

Sällan har väl en spion så varmt välkomnats in i fiendeland.

Williamson utnämndes snabbt i Genève till vicedirektör och fick insyn i allt.
Så till exempel fick han reda på att medborgarrättsledaren Steve Biko på svenskt initiativ och med deltagande av Olof Palme i en grannstat till Sydafrika skulle möta ANC-ledaren i exil Oliver Tambo. Målet var att Tambos och Bikos organisationer skulle fås att inleda en gemensam kraftsamling vilket skulle utgöra ett betydligt ökat hot mot regimen.

Spionen Williamson snappade upp det svenskinitierade hotet och kunde rapportera om vad som var på gång till sina uppdragsgivare i Sydafrika.

Strax därpå i september 1977 stoppades Steve Biko och greps av säkerhetspolisen när han i bil var på väg mot Kapstaden. I förhören med honom återkom frågor om det planerade toppmötet utomlands. Steve Biko torterades under dessa förhör till döds.

Under sin tid på IUEF besökte Craig Williamson flera gånger Stockholm. Han valde först att bo på hotell Aston (numera Rival) vid Mariatorget. Senare bodde han på hotell Birger Jarl, mycket nära både biståndsorganet Sida, då på Birger Jarlsgatan, och (s)-högkvarteret på Sveavägen. Hos båda dessa var denne vite ”motståndare” till rasåtskillnadspolitiken i Sydafrika välkommen gäst.

I december 1979 tog dock Williamsons ”Operation Daisy” som infiltrationen av IUEF ingått i ett abrupt slut. Den brittiska tidningen Observer pekade i en artikel ut Craig Williamson som spion och han flydde hem till Sydafrika .

I Sydafrika blev han känd som ”Superspionen” och avancerade. Han kom att leda en mängd både inhemska och utländska operationer, bland annat ett bombattentat i mars 1982 mot ANC:s huvudkontor i exil i London. Han låg också bakom ett paketbombsattentat i augusti 1982 som dödade den framstående anti-apartheidaktivisten Ruth First som levde i exil i Maputo i Mozambizue. Ruth First var vän till Olof Palme.

Med sig hem till Sydafrika från tiden som infiltrerad spion hade Craig Williamson all den information och alla de kontakter som serverats åt honom på silverbricka både i Stockholm, Genève och runt omkring i Europa och världen.

Nu kände han sitt lands utländska fiender väl, i Sverige främst ledande socialdemokrater och andra politiker, Isolera Sydafrikakommittén, ISAK och anställda på UD och Sida.

1984 sände alltså Craig Williamson sin kollega i säkerhetspolisen John Adam och dennes hustru Patricia, också hon säkerhetspolis, på hemligt uppdrag till Europa. Deras bas blev Bryssel.

Någon lammunge var John Adam inte trots att hans uppgift i Europa till det yttre främst tycks ha varit att samla information.

Adam var kapten i den beryktade Koevoet-styrkan i gränskriget i Sydvästafrika, nu Namibia, då han tillsammans med Eugene de Kock rekryterades till säkerhetspolisen av Craig. Williamson. Eugene de Kock blev senare chef för Vlakplaas, den lantliga hemliga gård i Sydafrika varifrån dödspatruller sändes ut för att likvidera regimmotståndare.

I boken boken Unfinished Business – South Africa, Apartheid and Truth skriver författarna Terry Bell och Dumisa Buhle Ntsebeza så här om agentparet Adam:

”Under den blodigaste tiden av repressionen i Sydafrika och terrorn utomlands var John och Patricia Adam centrala i Sydafrikas hemliga operation i Europa.”

”Mycket av informationen som samlades in av det europeiska nätverket var lågt graderat och värdelöst, men det går inte att förneka att en del av det ledde till en rad officiellt genomförda mord och annan förödelse.”

I motsats till alla andra fick Eugene de Kock inte amnesti av TRC utan dömdes i domstol på 89 punkter för bland annat mord till 212 års fängelse. Han kom i sydafrikansk media allmänt att gå under öknamnet ”Prime Evil” (ungefär Ondskan Personifierad).

Under rättegången emot honom 1996 uppgav de Kock plötsligt att Sydafrika legat bakom mordet på Olof Palme vilket blev en världsnyhet.

I januari 2015 blev de Kock villkorligt frigiven och förbjuden att yppa någonting mera från sin tid inom säkerhetspolisen fram till sin död. Orsaken till denna tystnadsplikt kan ha att göra med att han från sin gamla tjänstgöring bär med sig känsliga kunskaper som många i ledande positioner även i dagens Sydafrika helst inte vill få redovisade offentligt. Sedan frigivningen har de Kock helt hållit sig undan offentligheten.

De Kock hade också sökt amnesti för sitt deltagande under Craig Williamsons ledning i bombattentatet mot ANC:s kontor i London 1982. De övriga sex deltagarna i operationen på plats i London bestod av gräddan av apartheidregimens allra mest förhärdade agenter. En av dem som deltog var alltså John Adam.

Samtliga deltagare i attentatet sökte senare amnesti av TRC.

Amnesti gavs den som erkände brott, till och med så grova som mord, som de gjort sig skyldiga till i kampen för eller emot apartheid. En utredning gjordes för att fastslå att de som sökte amnesti inte försökte dölja någonting inför TRC:s beslut i amnestifrågan.

Man bör dock veta att TRC långt ifrån tilläts utreda allt! Operationer utförda av den militära underrättelsetjänsten undgick granskning liksom aktioner utomlands, förutom i Sydafrikas grannländer.

Ett särskilt undantag gjordes dock rörande just bombdådet i London 1982 då detta i detalj redan var välkänt genom den sydafrikanske journalistens Jacques Paws bok In the heart of the whore.

En av utredarna på TRC i Sydafrika var den svenske polismannen Jan-Åke Kjellberg, idag otvivelaktigt den svensk som bäst känner till de våldsdåd, mord och dirty tricks som skedde under apartheidtiden och vilka som deltog i dessa.

Det blev bl a också Kjellbergs uppgift att förhöra John Adam efter att denne och hans fru den 29 oktober 1996 kontaktat TRC i syfte att förbereda en amnestiansökan.

I Jan-Åke Kjellbergs rapport till TRC under rubriken ”Debriefing of John and Patricia Adam” ställde Kjellberg självklart också frågan om de båda hade träffat sin chef Craig Williamson under deras tid under täckmantel i Europa. De uppgav att de endast mött honom på Kreta 1985. Kjellberg skrev:

”De seglade med hans båt The Two Lizas från Kreta till Grekland.”

Ur den svenske polisen Jan-Åke Kjellbergs debriefing med John och Patricia Adam för Sanningskommissionen.

Bland de dokument om John Adams agentverksamhet i Europa som jag fått ta del av i Amsterdam fanns en reseräkning daterad 5 september 1985 som Adam adresserade till ett av den sydafrikanska säkerhetstjänstens täckföretag Sagel and Read i Sydafrika.

Till reseräkningen bifogade Adam kvitton för sina utgifter, betalda hos resebyrån Transcontinental i Bryssel.

Johan Adam dolde sin agentverksamhet bakom en fasad som gick ut på att han var teknisk försäljningskonsult. Passbilden från Sanningskommissionens samlingar.

Anmärkningsvärt är att John Adam endast köpte enkla biljetter för flyg för sig själv och hustrun Patricia från Bryssel till Aten och därifrån direkt vidare till Heraklion på Kreta den 30 augusti. Tre nätter var bokade och betalda på hotell Galaxy i Heraklion fram till 3 september och därefter en natt på hotell St. Georges i Aten från den 4 september.

Var skälet till att John Adam denna gång endast köpte enkelbiljett att han inte riktigt visste hur länge uppdraget skulle vara?

John Adams hotellbokning på Kreta i september 1985 via den resebyrå i Bryssel han brukade anlita. Från Sanningskommissionens handlingar.

Bland de dokument som av någon på TRC (de finns inte längre kvar i TRC:s arkiv har jag fått veta) hade sänts till Amsterdam och som jag fick läsa uppmärksammade jag ingen reseräkning från John Adam som visar när han och hustrun hade återvänt till Bryssel.

På något slags spionuppdrag var de båda helt klart, därav att de över huvud taget skrev en reseräkning.

Är skälet till att reseräkningen för resan tillbaka till Bryssel saknades möjligen att man utförde någonting extra känsligt och att agentparet tillsammans med Craig Williamson kan ha varit kvar på Kreta närmare Olof och Lisbeth Palmes ankomst dit den 22 september?

Även om makarna Palme bestämde sig sent för att åka till Kreta så var det för Craig Williamson ingen kvalificerad gissning att Palme som flera gånger tidigare varit där skulle återvända till Kreta och just till Anthoussa Beach.

För Williamson som under många år tidigare visat så stort intresse för vad Sverige och Olof Palme höll på med, kunde en välgrundad chansning på att Palme inom kort efter valet åter skulle resa till Kreta vara mödan värd.

Till sin hjälp i Grekland hade Craig Williamson också sin samarbetsman ”Generalen”, en general från juntatiden i Grekland som förstås kunde bistå med både information och kontakter.

I samband med mina försök att få ytterligare bekräftelse på att påståendet om att ett attentat emot Palme hade planerats att ske på Kreta i september 1985 fick jag en kommentar från en svensk polis med en tidigare mycket hög befattning:

”Jag har förstått att där har någonting hänt. Vore jag som du så skulle jag gräva vidare!”

Omslaget på presentationsbroschyr av Anthoussa Beach.

Även en svensk välkänd journalist har till mig sagt att också han förutom från John Edwards från andra källor har fått höra att ett attentat mot Olof Palme planerats under en Medelhavssemester.

Anthoussa Papageorgiou bad mig ta med mig en present till Lisbeth Palme. Den överlämnade jag till Joakim Palme i Stockholm och bad honom samtidigt fråga sin mamma om någonting särskilt hade hänt henne och Olof på Kreta i september 1985. Joakim svarade kort därefter att ingenting sådant hade inträffat.

Anthoussa Beach har numera en ny ägare och nytt namn. Jag har utan att lyckas sökt Anthoussa Papageorgiou efter Lisbeth Palmes bortgång.

Om mig:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Hasselbohm
Jag kan nås på mailadressen andper306@hotmail.com

EFTERSKRIFT:
Krister Petersson, förundersökningledare i Palmeutredningen, har lovat att i nästa vecka avslöja vem eller vilka som mördade Olof Palme. Vare sig utredarna har kommit fram till att mordet utförts av en enskild gärningsman, en emot Palme fientligt sinnad grupp eller en främmande makt så är sanningen förstås välkommen om den är fullt ut trovärdig.

Själv har jag grävt i och skrivit om hur Sverige och apartheidregimen i Sydafrika bekämpade varandra och om m ö j l i g h e t e n – ingenting annat – att Sydafrika låg bakom mordet på Olof Palme.

Mitt intresse för att undersöka o m apartheidregimen i Sydafrika möjligen legat bakom mordet började egentligen med något som inträffade redan före mordet, i slutet av 1985 eller början av 1986 då jag var Mellanöstern-korrespondent baserad på Cypern. Där hörde jag en svensk, Bertil Wedin, prata svenska i ett radioprogram från Radio Bayrak på det turkockuperade norra Cypern. Mellan skivorna öste han galla över den svenska regeringen och Olof Palme. Sändningarna riktade sig till svenska turister och FN-personal på den grekcypriotiska sidan och sändes varje vecka.

Jag fick snabbt klart för mig att Bertil Wedin var högerextremist och att han värvats som agent för apartheidregimen i Sydafrika av Craig Williamson.

Då Olof Palme mördades strax efter att jag fått fokus på Bertil Wedin, började jag försöka ta reda på så mycket som möjligt om Sveriges kamp mot apartheidregimen och hur denna regim bemötte detta.

Starten på Anders Hasselbohms artikelserie i tidningen Vi 1995 om de dramatiska relationerna mellan Sverige och apartheidregimen Sydafrika. Till vänster syns Craig Williamson, till höger Bertil Wedin.

Om detta har jag genom åren skrivit mängder av artiklar som alla nämns nedan.
Innehållet ovan hade jag planerat skulle bli del av en bok eller liknande. Men nu ser det ut som om den långa Palmeutredningen står inför ett avgörande. Kanske kommer innehållet i ovanstående att förpassas till historien, eller så kan det passa in i ett större händelseförlopp.

Oberoende av vem eller vilka som pekas ut som Olof Palmes mördare publicerar jag nu alltså dessa delar av min research.

FOTNOT: Mina tidigare publicerade artiklar i ämnet: Aftonbladet 28, 29, 30, 31 juli och 1 augusti 1994, 27 september 1996, 17 mars 1999 och 16, 20, 21, 22 juni 2001 samt 30 januari 2004. Tidningen VI nr 11, 12, 13 och 46 1995. DN Debatt 15 oktober 1996.

Artikeln är uppdaterad 5 juni kl 17.45.

Den 6 juni kl 08.26 har en felaktig uppgift om ANC-kontoret i Stockholm tagits bort. Det har aldrig legat på Söder. 

30 reaktioner på ”Planerades ett attentat mot Palme på Kreta i september 1985?

  1. Mycket intressant med att Bernt Carlsson fått reda på planerna på att mörda Palme på Kreta. Inte minst med tanke på att han sagt sig veta sanningen om mordet och fruktade för sitt liv. Och sedan dog i Lockerbie-attentatet.

    Efter hans död ska hans flickvän Sanya Popovic och hans syster ha besökt hans lägenhet och funnit den genomsökt. Enligt vad den svenske polismannen Roland Segerman sa till Robert E Harkavy var det Säpo som brutit sig in i lägenheten. Källa: Im Spinnennetz der Geheimdienste, Patrik Baab och Robert E Harkavy.

  2. Märkligt att LP kände ångest och uttryckt oro för det som verkligen hände några månader senare .
    Kvinnlig intuition kanske.
    Att gå på Sveavägen en fredagskväll utan livvakter oroade henne inte, eller?
    Den falska tryggheten att vara ”hemma” …….
    Undrar vad han gjorde de timmar han var borta. Hon visste uppenbarligen inte var han var.
    Känns som att OP var ett jagat djur, tyvärr.
    Efter alla vittnesmål verkar det som att många var ute efter honom, gällde bara att hitta ett bra tillfälle.
    Jag saknar honom faktiskt!

  3. Om det skulle visa sig att detta sydafrikaspår är huvudspåret så uppstår en del funderingar. En kvinna såg ju en man på tv som hon känner igen pga att hon sett honom på Säpo vid tiden för mordet och som ska, om det är samme man, vara AW. Antingen så är det en fantastisk slump att hon av misstag råkar peka ut en person ur det av KP utpekade ”gänget” eller så kommer Säpo att ha en del att förklara. Om inte KP städar undan den delen då den skulle bli extremt jobbig. Det kommer i vilket fall (enligt min åsikt) krävas en ordentlig utredning för att visa att denna man inte var AW om det ska kunna avfärdas ifall det är Sydafrikaspåret som presenteras.

  4. TACK Anders för detta,
    du har väl säkert läst Anders Isakssons bok: Ebbe – mannen som blev en affär.

    Där skrivs det om John Edwards, och Ferms misstanke att John Edwards var upphovet till Ebbes ide att PKK var Irans verktyg vid mordet på Olof P.

    Lever David Owen, han kanske vet var adepten tog vägen.?

    1. Javisst har jag läst boken som ju bekräftar att John Edwards är ute i något ärende.
      David Owen lever och är numera Sir.
      Även om han vet var Edwards är så säger han inget.
      Flera journalister, bl a Gunnar Wall, har tidigare försökt att få tag i Edwards. Men inte ens en närstående sade sig veta var han fanns.
      En svensk f d underrättelseman har dock sagt att Edwards lever. Dom är knepiga dom där MI6-medarbetarna…

      1. Hej Anders Hasselbohm!

        Jag tycker att det var ett obehagligt stämningsläge i Sverige, några månader före mordet. Det fanns ju misstankar om främmande ubåtar. framförallt i Stockholms skärgård. Tänker också på jakten 1982, när det gäller den främmande ubåten i Horsfjärden. Det finns teorier att det var en NATO ubåt? Kan ett uppskruvat stämningsläge, ha triggat ett högerextrem gruppering?

        Hösten 1985 blev det känt att statsminister Olof Palme skulle besöka Sovjetunionens ledare Gorbatjov i Moskva, det triggade upp stämningsläget att bli ännu mer uppjagad. Några månader före mordet på Olof Palme publicerad av tolv marinofficerare under ledning av kommendörkapten, Hans von Hofsten, en debattartikel i SvD 1985-11 03. En debattartikel som gav ett stort eko bland allmänheten, media, politik och inom försvaret.

        ”Omfattningen, intensiteteten och allvaret i den främmande undervattensverksamheten i våra vatten förtigs, förringas eller t.o.m. förlöjligas av statsminister och utrikesminister på ett sätt, som helt enkelt inte kan tolkas på annat sätt än att de egentligen inte tror eller, kanske snarare, inte vill tro på rapporterna från ÖB” (Källa: ”Ur skuggan av Olof Palme”, av Ingvar Carlsson)

        1. Det är rätt. Ubåtsfrågan förföljde Olof Palme och den skapade en hätsk stämning.
          Jag var för övrigt först med att i artiklar i Dagens Industri hävda att det fanns Nato-inblandning i ubåtsjakten i Hårsfjärden i oktober 1982.
          Jag skrev också en om detta bok ”Ubåtshotet” (Prisma 1984).
          Djupast i ämnet har Ola Tunander, svensk professor i Norge, sedan grävt. För bara något halvår sedan utkom hans bok ”Det svenska ubåtskriget” (Medströms Bokförlag)

  5. Någon som kommer ihåg Karl-Gunnar Bäcks information. Han hade fått reda av en brittisk agent att Palme skulle mördas och svensk polis skulle vara inblandad. Kan ju vara intressant och notera

  6. Anders Jallai har förmodat att det är Bernt Carlsson som av Säpo och CIA har klassats som dubbelagent och som Birgitta Almgren skriver om. Detta i inlägg från 2011: https://www.jallai.se/2011/11/sapo-forsvunna-stasi-spionerna/ . Är det större klarhet över detta idag?

    Bernt Carlsson blev för övrigt förhörd i Palmeutredningen (enligt uppgift lämnad av rikspolisstyrelsen till Sven Anér 1997 – http://runeberg.org/palmenytt/1997/0168.html ).

  7. Tack för en intressant och ”matig” artikel Anders! Nedan återfinns en länk till en Aftonbladetartikel av Cantwell och Gustafsson från 2011, https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rxy7Oa/john-adam-berattade-om-spionen-i-stockholm
    I slutet av den ges länkar till fem ytterligare artiklar om den svenske spionen ”Bengt”. Samtliga är blockerade, ”AccessDeniedAccess Denied”. Varför?
    Det kan ju vara på grund av ett helt trivialt men okänt skäl, beroende på att Aftonbladet blivit stämt av ”Bengt” för att han ansett sig felaktigt utpekad, att man blivit ombedda att ligga lågt med detta av någon annan, att man planerar släppa dessa fria i den kommande veckan eller vad? Om de ligger bakom en betalvägg borde väl detta framgå.

    1. Tack för det. Nejdå Dr Jan som vi då kallade ”Bengt” håller sig helt tyst.
      Artikeln av AB-medarbetare du nämner ligger intill mina större artiklar samma dag och intilliggande dagar.
      Om du går in på mitt namn på Wikipedia och tittar under referenser så finns fungerande länkar till mina artiklar.

      1. Tack! Vad jag kan se blockeras alla fem artiklarna via ”huvudingången” hos Aftonlövet, men dina tre finns via ”köksingången” hos Wikipedia.

  8. Paret Palme brukade ofta – oftast – åka till Kreta tillsammans med paret Feldt. Vad jag förstår inte denna gång. Kan det finnas någon anledning till att Palme inte ville ha med Feldt, kanske just p g a ett planerat hemligt möte?

  9. Anders H: Tack för intressant läsning!

    Ett par reflektioner:

    * Om Bernt Carlsson sa att han var ”en av en handfull människor” som visste varför OP mördades, så innebär det att fler visste (det antyder ju ett annat scenarion än ”en ensam galning”. Denna vetskap måste finnas kvar någonstans, eller ha ‘skickats vidare’…

    * Varför svängde Anders Ferm i sin uppfattning om huruvida du skulle fortsätta ‘gräva’ eller ej. Han verkar ha vetat något…

    * Gunnar: i din bok ”Konspiration Olof Palme” så tar du upp ett scenario med en svenska man som via något slags (fotbolls-/träning blev något lite bekant med någon slags ”MI6-person”. Han fick först indikationer om att denne skulle ‘förhöra sig vidare’ – inom sina ‘led’ – och sedan återkomma med mer info angående MOP. Men när svensken en tid efteråt frågade honom om det så blev det kalla handen direkt, och den korta bekantskapen sades omedelbart upp.

    * Karl-Gunnar Bäcks tips ifrån en engelsk kontakt (MI6?), angående MOP… (om bl.a. ett möte i England med svenska ‘näringslivs-representanter’ och några till).

    Det verkar som om att MI-6 verkar ha vetat (vet?) en hel del om det hela… Thatcher-regimen (precis som Reagan-regimen, med George Bush Sr, etc.) var väl inte så värst avogt inställd till Sydafrika; inte förrän det internationella trycket blev för hårt och man var tvungen att ‘ta avstånd’ ifrån Apartheid-regimen. Vad månne de nämnda brittiska personerna ha för vetskap om MOP…?

    1. Just det, Bäcks tips om Sydafrika och svenska affärsmän (med anknytning till vapenhandel?) och någon polis med anknytning till Säpo. Skulle detta kunna syfta på det möte i England inom YGGDRASIL group som nämns i det så kallade SOPS-protokollet? Företaget Yggdrasil hörde ju till en ägare av Bofors, som i protokollet skulle kunna döljas bakom ”HOST P”, och även ytterligare ett par förkortningar för deltagare i mötet är ganska tydliga referenser till Bofors-folk (”MATSL FOR C.U.W.).

      Sedan är ju förstås också frågan om dokumentet är äkta.

  10. Utifrån din artikel Aftonbladet 16 juni 2001, Anders. Har KP & co möjligtvis slutligen fått till ett förhör i Storbritannien med denna Philip Powell? Man kan ju hoppas, och att det i så fall är det som är en del av lösningen. Olof Palme får vi aldrig tillbaks, men det vore skönt om rättvisa kunde skipas, trots allt (fast är det detta som är lösningen så finns antagligen ‘hinder’ i att få någon utlämnad, eller så är ‘personen ifråga’ kanske avliden…).

    https://www.aftonbladet.se/debatt/a/A23nLM/forhor-powell-om-mordet-pa-olof-palme

  11. Bra läsning. Tack!

    Lite fritt söndagstänkande.

    Jag ser just nu Deutschland 86 på SVT där Stasi är just i Sydafrika och handlar med vapen. Det är ju fiktion men Stasi är desperata i sin jakt på västvaluta och smugglar vapen, utsätter östtyskar för farliga medicinska studier, idkar utpressning och säljer politiska fångar till BRD. Eftersom perestrojka pågår så släpper man ideologi och försöker tjäna så mycket pengar som möjligt på diverse olagligheter.

    Jag tänker att eftersom DDR smugglade vapen till Sydafrika så fanns kontakterna mellan säkerhetstjänsterna där. Stasi hade ju redan mördat Cats Falck och Lena Gräns 1984 samt knuffade krigsmaterialinspektör Algernon framför tunnelbanan 1987 för att de inte skulle stoppa affärer som DDR var inblandade i. Mordkapacitet fanns utan tvekan.
    Kan Sydafrika ha köpt mordet på Palme av Stasi?

    1. Jag är inte den som avfärdar intressanta teorier utan vidare. Men jag tycker ju inte heller att man ska omfamna dem som sanningar utan ordentliga belägg.

      Jag säger inte att det är omöjligt att den östtyska säkerhetstjänsten Stasi mördat TV-journalisten Cats Falck, hennes väninna Lena Gräns och krigsmaterielinspektören Carl-Fredrik Algernon. Men det är ju inte ens officiellt konstaterat att någon av dem blev mördad. Och om de blev det, eller om en eller två av dem blev det, finns det givetvis inte heller någon fastslagen sanning kring vem eller vilka som i så fall skulle ha utfört mordet/morden.

      1. Jag håller med dig Gunnar. Det är bara spekulationer och möjligheter. Men att Stasi och Sydafrika otippat gick till sängs på 80-talet och att de båda hade mordkommandon som agerade utomlands är väl fakta.

        Vet du hur väl genomgångna de båda ländernas säkerhetsarkiv är?

        1. Vad som hände med både DDR:s och apartheidregimens säkerhetsarkiv är givetvis mycket intressant av alla möjliga skäl, men jag är inte expert på någondera. Andra som kan svara eller länka till bra källor får gärna göra det.

      2. Du får nog fortsätta att hänföra det som ren fiction. Östtyskland utbildade ca 1000 soldater ur ANC:s militära gren MK. Jag har ingen länk att lägga ut om det just nu, men det är bara googla. Det är soldater ur Mk som själva vittnat om det. Jag har samlat en hel del dokument om det som finns på ngt USB bland 20 andra som ligger i en låda, med andra ord ingen större ordning på arkivet, tyvärr

  12. Mycket intressant Anders. Det första inslaget som sändes av SVT kl 04.00 efter mordet så refererar nyhetsreportern till följande uttalande av SÄPO i anledning av att makarna Palme inte hade livvakter: – ”Att det inte rått en sådan hotbild mot en svensk statsminister tidigare. Med Kung Carl-Gustav är det en helt annan sak tex där bedöms hotbilden sån att han alltid måste ha SÄPO folk runt omkring sig”. Högst märklig bedömning, när MI6-agenten Edwards uppgav till Bernt Carlsson att britterna hade informerat svenska säkerhetspolisen att det funnits planer på att mörda Palme på Kreta september 85, fem månader före mordet i Stockholm. Sedan kan man ju undra vem den svenska kvinnan är som står (S) nära och organisationen Isolera Sydafrika Kommittén (ISAK) ? som är källa till den svenska sydafrikaspionen Doktor Jan. Och givetvis vem den svenska toppchefen inom SÄPO är? som gick under täcknamnet R och var ytterligare en informationskälla till sydafrikaspionen Doktor Jan.
    Om SÄPO:s bedömning av säkerheten. Kommer en bit in i inslaget som sändes kl.04.00 dryga 4 timmar efter mordet.https://www.oppetarkiv.se/video/1154357/forsta-nyhetssandningen-om-mordet-pa-olof-palme?fbclid=IwAR19VI49bKdlO-LLeU99_zKLr_crc69kDxE7W9MUwA2dhrbtJiDPuEXJuDI

    F.ö Publiceras enl uppgift idag i em 7 juni i ”The Guardian” mer om mordet på Olof Palme kopplat till Sydafrika.

  13. I slutet av 1980 talet och början av 1990 talet jobbade jag som teknisk utbildare på Radio Botswana i Gaborone. Det var den statliga radion. Kort tid efter att jag etablerat mig på jobbet blev jag vittne till ett mordförsök på en ANC-man från Sydafrika. Det skedde i en hotellobby. Som väl var lyckades det tilltänkta mordoffret övermanna agenten från Sydafrika som sedan fick avtjäna ett långt fängelsestraff i Botswana.

    Gaborone ligger mycket nära gränsen till Sydafrika och på nätterna flög Sydafrikanska helikoptrar in över staden i jakt på ANC-folk. Då var antalet i Sydafrikas väpnade styrkor lika många som Botswanas hela befolkning.

    För att vara en ambassad i ett land med knappt 1 miljon innevånare hade den svenska i Gaborone stor personal. Orsaken var det massiva stödet till ANC från Sverige. Säkerheten på ambassaden var rigorös. Jag träffade flera journalister på jobbet på Radio Botswana och vi diskuterade mordet på Olof Palme som nyligen inträffat. Journalisterna var övertygade att Sydafrika låg bakom mordet.

    1. Intressant.
      Hur som helst inriktade apartheidregimen stora resurser på att spionera på Sverige, Sida, UD och Olof Palme och hans medarbetare.
      Och de önskade att bli av med honom. Men om det var sydafrikaner som låg bakom mordet vet vi inte. Det fanns fler som önskade få bort Olof Palme

  14. Direkt efter mordet riktades misstankar mot konspirationer med utlandskoppling (PKK, Ustasja etc), och till och med när VG greps så spekulerade man i möjliga kopplingar till CIA och extremhögern, men så fort CP dök upp så var det bara ensam galning-spåret som gällde. Lisbeth förnekade bestämt all inblandning från utlandet. Hon hade i hysteri skrikit att ”DE har skjutit Olof” på mordplatsen, men det var som bortglömt.

    Sen CP frikändes så har det dock kommit fler och fler berättelser likt den ovan, om hur Palme levde under ständigt hot och Lisbeth fruktade för hans liv. När man ser på saken i efterhand känns det ställt utom rimligt tvivel att hotbilden mot Palme var påtaglig, och att Lisbeth minsann visste om att det bara var en tidsfråga innan någon skulle försöka sig på ett dåd.

    Kan inte låta bli att undra hur Lisbeth egentligen kände och tänkte åren efter Olofs död. Finner det omöjligt att tro att hon verkligen var övertygad om att CP skjutit, och om hon mot förmodan gjorde det så måste hon ha sett honom som en del av en konspiration, kanske en konspiration som var för djupgående för att vilja nysta i.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.