Lyssna i efterhand på release-eventet om Mörkläggning!

En bild från den nästan tre timmar långa sändningen på Youtube om nyutgivningen av min bok Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet.

SÅ DÄR JA! Release-eventet på Youtube för nya upplagan av min bok Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet är avklarat.

Moderatorer och arrangörer var Dan Hörning och Tobias Henricsson på podcasten Palmemordet. De gjorde som vanligt en fin och trevlig insats. (Podcastens Facebooksida finns här.)

Jag fick åtskilliga frågor om boken – och i viss mån om Palmeutredningen rent allmänt – i en livesändning som pågick i nästan tre timmar och som hade en alert och kunnig publik. Sändningen kan ses i efterhand här.

Vissa tekniska problem uppstod, men inte värre än att de gick att lösa ganska snabbt. Den som lyssnar får ha lite överseende vid några tillfällen.

En redigerad version med enbart ljud är att vänta i podden Palmemordet men det kan dröja lite.

Eventet blev helt enkelt en försmak på själva boken som enligt planerna skulle ha varit ute i handeln 22 oktober men som kommit att bli något försenad. Jag har faktiskt i skrivande stund inte ens själv hunnit få något eget exemplar från tryckeriet, men Tobias Henricsson hade bättre tur och hade ett som han kunde visa upp i sändning.

När boken är ute på Bokus och Adlibris och kan beställas från dem syns det direkt på deras sidor. Och det går att lägga bevakningar innan dess och direkt få besked när den kommer. Men den kan förstås också köpas eller beställas i den fysiska bokhandeln.

 *  *  *

En första recension av nyutgåvan har redan publicerats. Den finns på bloggen Lindelof.nu och recensent är Leif Strandberg.  Där heter det bland annat:

… författaren Wall är som alltid tålmodig och lugn när han bit för bit avtäcker den ena tokigheten efter den andra. Han lånar Alfred Hitchcocks regiteknik när denne instruerade sina skådespelare: ”Det är inte du som ska vara livrädd, det är publiken.” Precis så fungerar Walls bok på mig. Själv blir han sällan, om ens någonsin, förbannad genom de 1.000 sidorna. Jag som läsare är ständigt i affekt. Det är skickligt gjort. Det är gestaltning på hög nivå. Och spännande är det.

 *  *  *

En sak till: jag har fått några förfrågningar om att signera boken. Vanlig signering kräver att jag har böcker hemma som jag postar, portot blir dyrt för enstaka försändelser när boken är så tjock. Och i coronatider är det ingen höjdare att sitta och signera i bokhandel eller på möten.

I stället gör jag gärna digitala signeringar.

Så här går det till:

  • Du mailar till: gunnar@gunnarwall.se
  • Märk mailet med Digital signering av Mörkläggning.
  • Berätta vem det är som ska ha boken, du själv eller någon som ska få boken i present. (Typ ”Nisse”, ”Peter Johansson” eller ”moster Sofia”.)
  • Skriv om du har några särskilda önskemål om vad hälsningen ska innehålla.

That’s it. Om jag inte har några frågor så skickar jag tillbaka en liten mobilfilm i mp4-format, antingen som bilaga i mailet eller med länk till en digital tjänst där du kan tanka ner den.

Boken köper du själv.

 

 

17 reaktioner på ”Lyssna i efterhand på release-eventet om Mörkläggning!

  1. Tack Gunnar, Tobias och Dan för ett mycket bra inslag, trots visst teknikstrul i början. Ser gärna att det blir fler såna här program. Stor tumme upp från mig.

  2. ”Mörkläggning” – Det talar för en mörkläggning. En ensam gärningsman som av en slump gått på paret Palme med en revolver i fickan (som dessutom har minst 2 pansarbrytande kulor). Finns det någon som köper den teorin?

  3. En sak som jag funderat på är om ett ett sådant här mord av Palmemordets dignitet skulle kunna ske idag. Skulle tillvägagångssättet kunna vara exakt idag som för 34 – år sedan. Med tanke på alla mobiltelefoner (mobiltelefoner fanns inte 1986 såsom vi känner dom idag), och den alltmer tilltagande volymen av övervakningskameror (övervakningskameror var väl dåförtiden ett relativt ovanligt fenomen), borde ju rimligtvis åtminstone någon ha fångat mördaren på sin mobil, eller ha fångats av en övervakningskamera. Dessutom är det väl betydligt fler poliser/väktare som rör sig så centralt i city gentemot hur det var 1986. Så skulle ett sådant här mord vara möjligt 2020?

    Mvh Mats

  4. Tack för ett väldigt trevligt samtal/frågestund. Tittade på det i efterhand och alltid intressant att höra dina synpunkter!

  5. Gunnar,
    Jag instämmer: mycket intressant. Det stämmer till noggrann omläsning. När du i programmet visar att utredningen inte hade något substantiellt mot Christer Pettersson så tar du inte upp de två alibin från Rotebro med omnejd, ett svagt ett halvbra, som Christer hade, ej heller det negative alibi han fick från Lars J enligt egen utsago skulle ha känt igen Christer men intygade att mannen som sprang förbi honom och uppför trapporna inte var Christer (idag tror flera av oss att det inte var mördaren Lars J iakttog men det trodde kanske utredningen att det var). Betyder det att du inte fäster tilltro till dessa tre alibin (eller något av dem), för utredningen hade väl oundvikligen tillgång till alla tre vittnesmålen? Instämmer du inte i att man saknade inte bara kopplingar till brottet utan det fanns faktiskt fakta (inte bara dessa alibin utan hans grad av berusning mm) som talade för Christers oskuld?

    PS. Om man har en tidigare upplaga i tvenne volymer med anteckningar som hjälper minnet vid omläsning, är ändå enda sättet att komma åt det nya förordet att införskaffa den nya volymen? Har du för övrigt gjort många ändringar i den nya texten så att den gamla skall betraktas som passe’?

    1. PJ, varför anser du att alibivittnena från pendeltågsstationerna vara svagt respektive halvbra? Några skäl förutom att det gått lång tid? Jag tycker att förklaringen till varför det dröjt är trovärdig och bedömer båda alibivittnena som trovärdiga.

      1. Jon,
        Skam till sägandes skrev föll jag för trycket från så många andra som funnit dessa alibin mindre trovärdiga fast jag inte riktigt insåg på vilka grunder. Dessutom fanns det en person i Christers bostad, eller hur var det? Men tidsangivelserna har ifrågasatts?

        1. Ja, väntande i bostaden fanns Christer Petterssons bekant Ulf S. När Ulf sent omsider hördes om tidpunkten för Petterssons hemkomst var han av begripliga skäl lite osäker och kom att lämna varierande uppgifter. Som helhet skulle jag dock vilja säga att det inte finns något i Ulfs berättelse som är graverande för Pettersson eller som kullkastar dennes egna uppgifter om hemkomsten.

    2. Det jag tog upp i release-eventet var den icke existerande bevisningen mot Christer Pettersson då han kom in till polishuset den 14 december 1988.

      De två alibivittnena, Algot Å och Enar H, kom ju till senare. Samma sak gällde ju Lars J:s uppgift att mannen som sprang förbi inte hade lett hans tankar till Christer Pettersson vars utseende han var väl bekant med.

      Jag håller helt med dig om att dessa vittnesmål bör vägas in i bedömningen av misstankarna mot Christer Pettersson och att särskilt Algots och Enars uppgifter avfärdats på ett stötande lättvindigt sätt.

      Den nya upplagan är identisk med den gamla upplagan förutom att

      – det nya förordet tillkommit;
      – att jag gjort några smärre korrigeringar av felaktiga faktauppgifter, korrigeringar som listas på sista sidan i boken;
      – att jag gjort några korrigeringar av språk och avstavningar (som inte finns listade i boken);
      – och att jag lagt till fem sidor med dokument i faksimil (de motsvarar de numrerade försättsbladssidorna i den gamla volym 2).

      Om du vill läsa det nya förordet men inte anser att du behöver boken i övrigt på grund av de relativt små ändringarna har jag några förslag. Du kan ju helt enkelt ge boken till någon annan som är intresserad – eller rekommendera personen att köpa boken – och sedan be att få låna den för att läsa förordet. Eller så kan du ju låna boken på ett bibliotek.

      Jag vill gärna tillägga att Bokförlaget Kärret har satt ett så lågt pris som möjligt på den nya upplagan trots att den i likhet med den gamla är trådbunden för större hållbarhet.

      1. Tack. Visste inte att alla de tre uppgifterna kom in senare.

        Nej, då finns ju skäl att skaffa den nya upplagan så att om man slår upp något så får man med eventuella korrektioner.

        1. Ja, med ”senare” menar jag alltså betydligt efter den 14 december som ju var dagen då Pettersson kallats till polishuset för att delta i konfrontationsuppställningen. Vad jag var intresserad av var bevisläget när den åtgärden vidtogs. Och min slutsats var att utredarna egentligen inte hade någonting på honom då. Uppgifter som var till synes graverande kom in först efter det att han genomgått konfrontationen och pekats ut av Lisbeth Palme. Däremot var ju Lisbeth rejält bearbetad redan i förväg med att de hade en misstänkt alkoholist som de ville att hon skulle försöka peka ut.

          Alibivittnena Algot Å och Enar H gav sig till känna först sommaren 1989. Och Lars J kom med sin kommentar om att han inte alls associerat den flyende mannen till Christer Pettersson först när han hördes i hovrätten under hösten -89.

          1. Läste om Algot och Enar i någon av dina böcker Gunnar och det blev en ögonöppnare för mig. Hur kunde de avfärdas så lättvindigt? Deras historia är trovärdig, särskilt eftersom ingen av dem gillade Christer P. De kunde ha varlt att fortsätta hålla tyst men de tyckte att det fanns en gräns för vad någon skulle behöva utstå. En högst mänsklig inställning

          2. Jag har letat efter Lars J:s kommentar om att han känner till Pettersson. Är det alltså i hovrättsförhöret med honom? Finns det någonstans på nätet att läsa?

            Konstigt om han inte nämnde saken redan i tingsrätten, för övrigt.

            1. Förhöret i tingsrätten finns här.

              Du undrar varför Lars inte nämnde saken i tingsrätten. Jag tror att man ska ha klart för sig att vittnen brukar vara ganska uppfyllda av att det handlar om att svara på frågor och inget annat, annars riskerar de att bli tillrättavisade. Och Lars fick inte någon fråga i tingsrätten som inbjöd till att kommentera om han trodde det var Pettersson han sett eller inte.

              Vad Lars sa i hovrätten refereras och diskuteras under de första minuterna i den här Ekosändningen, och det handlar särskilt om Lars överraskande uttalande om att han väl kände till Petterssons utseende och inte kopplat ihop denne med mannen han sett vid brottsplatsen.

              1. Lars J uttrycker sig mer nyanserat i förhöret den 28/8 1989, det vill säga en månad efter den fällande tingsrättsdomen mot Christer Pettersson:

                Lars J: Ja, jag har hittills inte gjort några sammankopplingar med den nu dömde och den person jag såg. Det ligger inom möjlighetens gräns att det är, men jag kan tyvärr inte säga bestämt om det är han eller inte eller om det är någon annan.

                Förhörsledaren: Kan du nämna någon detalj i signalementet på Christer Pettersson som i så fall skulle överensstämma med den man du observerade den 28 februari 1986?

                Lars J: Ja, det skulle kunna va den här framåtlutande lite lufsakt-, lufsigheten. Lite lufsiga stilen.

                Se sidan 10 och framåt:
                https://drive.google.com/file/d/1gmcdba1H8mxsDdVQseRk4NfSAz99gIV7/view

                1. Tack för länken, detta förhör ger ju en mer utförlig bild av vad Lars hade att säga i frågan. Och jag tycker gott att man har anledning att läsa det från början eller i alla fall från sid 5, och inte bara från sid 10. I det väsentliga tycker jag att det han säger här sammanfaller med det han säger i hovrätten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.