Varför hemligstämplar polisen den nedlagda brottsutredningen om Estonia?

En av Estonias uppblåsbara livbåtar. Det var med hjälp av sådana små farkoster som en liten del av de ombordvarande lyckades överleva tills de plockades upp. Bilden kommer från den finska myndighet som utredde katastrofen. FOTO: Public Domain.

STORA DELAR AV DEN NEDLAGDA brottsutredningen om Estonia är hemligstämplad. Det berättade Aftonbladet under söndagen. Ett beslut om den saken kom i förra veckan.

I ett skyddsrum bakom en järngrind i källaren till polishuset i Stockholm – alldeles intill det rum där den nedlagda Palmeutredningen tidigare förvarades – finns 15 000 sidor om Estonia arkiverade.

I det hemligstämplade materialet ingår enligt Aftonbladet:

• Spaningsuppslag som berör misstänkt brottslighet i samband med haveriet;

⁠ • M/S Estonias lastmanifest (det vill säga de exakta uppgifterna om den last som medfördes);

⁠ • Korrespondens med flera stater, däribland mellan Ryssland och UD;

⁠ • Fartygets skeppsdagbok;

⁠• Förslag på dykningsinsats skickat från polisen till haverikommissionen.

Den motivering som polisen lämnat är att sekretessen upprätthålls till skydd för enskilda personer och alltså ska gälla fast det inte pågår någon förundersökning.

Två tunga namn reser i Aftonbladets artikel invändningar mot det beslutet.

Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket, har engagerat sig i Estoniafrågan. Hon säger att behovet av att inte onödigt exponera exempelvis enskilda besättningsmän ”absolut inte [kan] vara motiv att mörka så här stora delar av en polisutredning”.

Och tryckfrihetsexperten Nils Funcke menar att polisen ”gripit efter ett halmstrå” när man hemligstämplat på detta sätt. Han menar att ”det är angeläget med insyn i hur den här Estoniakatastrofen har skötts”.

Inga-Britt Ahlenius har för några veckor sedan publicerat en artikel i nättidskriften Kvartal där hon överskådligt sammanfattar fartygshaveriet och turerna kring det.

I artikeln jämför hon hemlighetsmakeriet kring Estonia med den mycket omfattande och offentligt tillgängliga utredning som gjordes av katastrofen med Titanic som sjönk 1912 och hur detta arbete fick stor betydelse för sjösäkerheten framåt i tiden.

Hon konstaterar för övrigt att den haverikommission som utredde Estoniakatastrofen hade en överraskande låg ambitionsnivå. Av de 137 överlevande hördes endast sju.

Ahlenius skriver också:

”Kända förlisningar av andra så kallade ro-ro-färjor har visat att färjan kränger runt och blir flytande i timmar, ja i dygn på den luft som finns i skrovet. Ett fartyg sjunker inte – som Estonia på en timme – om det inte tar in vatten under vattenlinjen. Det kan ske på olika sätt – genom ett hål i skrovet, genom öppna luckor på bildäck, genom en kombination av olika saker. Men ett fartyg sjunker inte enbart genom att ta in vatten på bildäck.”

Och hon tillägger att filmteamet bakom den nya dokumentärserien om Estonia nu så många år efteråt just kunnat presentera det som skulle kunna ge förklaringen till det snabba händelseförloppet: ett stort och hittills okänt hål under vattenlinjen.

Hon menar att det finns all anledning för Sverige att sluta tveka och i stället svara ja till att medverka i den nya utredning som Estland vill inleda.

Det är lätt att hålla med henne. Om inte svenska myndigheter visar vilja att bidra till att sanningen om Estonia kommer fram är det oundvikligt – och högst rimligt – att det kommer upp ännu fler frågor om dolda hänsynstaganden som står i vägen för att allmänheten ska få insyn i vad som egentligen skedde.

Estoniahaveriet är –  utöver dess uppenbara karaktär av tragedi – också en demokratifråga. Precis som Palmemordet.

Det är en ödets ironi att de två utredningarna förvarats intill varann långt ner i polishusets källare.

Materialet från den nedlagda Palmeutredningen sekretessprövas nu och mycket lämnas faktiskt ut. Ska det vara så mycket känsligare med Estonia?

26 reaktioner på ”Varför hemligstämplar polisen den nedlagda brottsutredningen om Estonia?

  1. Intressant text av Inga-Britt Ahlenius.
    Med tanke på att ingen sjöförklaring hållits i fallet Estonia, hade det gått att dra Sverige inför nån form av domstol för att ytterligare dra fram saker i ljuset?

    1. En sjöförklaring är alltså en juridisk prövning inför domstol som brukar genomföras efter allvarliga händelser till havs. Och det har inte skett i fallet Estonia.

      Jag skickar vidare Andreas fråga om svenska staten kan ställas inför rätta på grund av detta.

  2. Är inte säker men som jag förstås sjölagens skrivning gäller kravet på sjöförklaring inte passagerarfartyg.

    ”6 § Sjöförklaring skall hållas för ett svenskt handelsfartyg eller fiskefartyg

    när någon, medan fartyget var på väg, i samband med fartygets drift har eller kan antas ha avlidit eller fått svår kroppsskada,
    när i annat fall i samband med fartygets drift någon ombordanställd eller någon annan som följer med fartyget har eller kan antas ha avlidit eller fått svår kroppsskada,
    när någon som avlidit ombord har begravts i sjön,
    när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord,
    när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på grund,
    när fartyget har försvunnit eller övergetts i sjön,
    när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har eller kan antas ha uppkommit antingen på fartyget eller, medan fartyget var på väg, på egendom utanför fartyget, eller
    när brand, explosion eller förskjutning av någon betydelse har inträffat i lasten.”

      1. Det är sannolikt korrekt Gunnar. Svensk ordbok, utgiven av Svenska Akademien, ger följande definition av handelsfartyg:
        ”han`delsfartyg substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
        handels|­far·tyg·et
        ●fartyg för transport av varor eller passagerare el. bådadera; vanligen i mots. till örlogs­fartyg.”
        https://svenska.se/tre/?sok=handelsfartyg&pz=1
        Det är väl mindre troligt att Svenska Akademin och juristerna skulle ha skilda definitioner av begreppet handelsfartyg.

      2. Visst är det så. En landkrabba som jag ska inte gissa på termer. Då måste det ha funnits ett regeringsbeslut att inte ha någon sjöförklaring. Finns det ett sådant? Eller kan sådant beslut flyttas längre ner i maktapparaten?

        1. Eller i alla fall ett beslut. Man kan, om jag läser rätt, avstå från sjöförklaring om händelsen utreds på annat sätt. En del av de hemligstämplade handlingarna är sådana som ska finnas med vid en sjöförklaring.

    1. Det står svenskt fartyg. Estonia var estflaggad men ägdes till hälften av det svenska företaget Nordtröm och Thulin AB. Vet ej om detta juridiskt är ett svenskt fartyg.

  3. Försvarsministern är kallad till försvarsutskottet med anledning av informationen om att militärt gods fraktats på Estonia.
    Rykten gör gällande att ryssarna varnat svensk och brittisk underrättelsetjänst för repressalier härvidlag. Detta borde i så fall försvarsministern känna till och kunna vittna om. Kanske är försvarsutskottet inte är berott att ta del av dylik information. I värsta fall har Must eller någon annan aktör agerat helt utan politikernas kännedom.
    Om ett ryskt hot förelegat är det extra allvarligt att transporterna har fått fortgå.

  4. Mörkläggarna har inget annat kvar att ta till än att göda konspirationsteorier som förhoppningsvis ska peka österut, dvs. 180 grader ifrån den amerikanska Los Angeles-klass ubåt som M/S Estonia körde på.

    1. Du har förhoppningsvis en säker källa till detta påstående. Kanske var du själv med i ubåten?

  5. Johan Croneman i dagens DN:

    Förutom det rätt korkade Bildt-twittret har ingen velat säga något. Ingen har haft tid. Ingen minns. Ingen vill. Ingen kan. Alla är bortresta. Ute med hunden. Alla borde kollektivt skämmas givetvis.

    Jag ringde Henrik Evertsson och frågade vilka som avböjt att medverka: Ingvar Carlsson, Ines Usman, Mona Sahlin, Johan Hirschfeldt, Johan Fransson (avled under sommaren). Liksom den svenska och finska delen av haverikommissionen: Hans Rosengren, Ann-Louise Eksborg, Mikael Huss, Olle Noord, Tuomo Karppinen. Nejtack.

    Ingvar Carlsson sade i efterspelet till förlisningen, och i samband med att regeringen motsatte sig en bärgning, att det var hans livs svåraste politiska beslut, men om det vill han inte prata. Det är ju mer än märkligt.

    Ett dussin trädgårdstomtar känns mer trovärdiga än den här uppenbarligen edsvurna samlingen. Frågan är väl om inte en slags sanningskommission skulle kunna tvinga dem?

    1. Skarpa ord från Croneman, men de framstår som väldigt motiverade. Tack för länken. (Tyvärr bakom betalvägg, men ditt citat fångar in det väsentliga.)

  6. Mycket intressant. Det är verkligen locket på som gäller rörande Estonia. Jag börjar bli tveksam om det verkligen blir av någon undersökning av vraket. Tror det är för starka krafter som håller emot. Hoppet står till Estland, att man fortsätter med sina planer på bland annat nya dykningar.

  7. Jag prenumerar på Dagens Nyheter, har idag läst Johan Cronemans intressanta krönika om Estonia fartygets förlisning och tystnaden. ”locket på”. ”Respekterade riksdagsledamoten Lars Ångström (reds anm MP) frågor sig i filmen (reds anm, filmen: Dplay) vilka som var nere och dök på Estonia bara två, tre dagar efter katastrofen? Det har aldrig klarlagts…”t

  8. Kanske dags att börja ett ”folkuppror” mot all denna mörkläggning? Kanske starta en nationell namninsamling? Kanske via ditt forum, Gunnar? (du är en offentligt känd person, och har mångårig journalistisk integritet, och även stort kontaktnät). Inga-Britt Ahlenius, Lars Borgnäs, Lars Ångström, Henrik Järrel, m.fl. har skrivit en gemensam debattartikel med krav på transparens i detta så traumatiska ärende där 852 (!) människor dog 1994. Vi behöver kanske en folklig resning nu?

    1. Ditt förslag är absolut värt att ta på allvar. Men jag är ingen auktoritet på Estonia i jämförelse med de undertecknare av den här debattartikeln som du nämner. Jag vidarebefordrar ditt förslag till ett par av dem. Och jag är givetvis öppen för att efter förmåga bidra till att ge publicitet åt initiativ som kan främja det du efterlyser.

  9. Norsk oljerig med spec dykare, på platts ovan den sänkta Estonia ! Med folk från Säpo och ryssar ombord. Vem stod för kostnaderna!

    1. Georg Thars:

      När var detta? Och hur vet du att folk ”från Säpo och ryssar” var ombord? Källa/-or?

      Du skriver ”den sänkta Estonia”, vilket implicerar att det var en medveten, aktiv handling att *sänka’ henne (i motsats till den passiva innebörden med användningen av ordalydelsen att hon ”sjönk”) . Är det endast något språkligt/semantiskt, eller menar du att hon faktiskt blev medvetet ”sänkt”? (I så fall: av vem?).

  10. Jag hittade nyligen ett par artiklar publicerade på hemsidan för det estniska public servicebolaget ERR – alltså motsvarigheten till SVT – som belyser den estniska kritiken mot svenska myndigheters agerande kring Estoniakatastrofen.

    Artiklarna är mer än en månad gamla, men inte desto mindre läsvärda.

    I den här artikeln säger Margus Kurm, tidigare estnisk statsåklagare och ordförande i den estniska utredningen av katastrofen, att det ”inte längre går att lita på svenskarna” i Estoniafrågan. Och i denna artikel säger Evelyn Sepp, tidigare vice ordförande i det estniska konstitutionsutskottet, att den svenska staten ”inte har varit ärlig” när det gäller Estonia.

    1. Jag roade mig ett slag med att ”följa pengarna” för att ta reda på mer om Offside Press som ju äger Filter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.