Frågor tornar upp sig om Säpos förbindelser med en svensk agent för apartheidregimen

Webbtidningen eFolket har fått ut handlingar från Palmeutredningen som belyser bristen på utredning av en svensk agent för den sydafrikanska apartheidregimen och dennes förbindelser med Säpo.

HUR UTREDDA ÄR EGENTLIGEN de svenska kopplingarna till Sydafrikaspåret i Palmeutredningen?


Se viktiga tillägg och korrigeringar längst ner i artikeln.


Den frågan reses av en ny artikel i webbtidningen eFolket.

Rubriken är: Mordet på Olof Palme – Alla fakta om den höga SÄPO-chefens kontakt med apartheid-regimens svenska spion måste upp i dagsljuset! Och artikeln kan hittas här.

I eFolkets genomgång redovisas konkreta uppgifter om en namngiven svensk akademiker och forskare inom medicinområdet som värvats för att fungera som agent åt apartheidregimen och som var aktiv vid tiden för Palmemordet.

Vissa av dessa uppgifter har kommit fram tidigare, i samband med att en viss John Adam begärde amnesti av Sanningskommissionen efter apartheidstyrets fall.

Adam hade varit Europachef för Special Branch, en av den sydafrikanska regimens hemliga tjänster. En av hans mer uppmärksammade insatser var att han tillsammans med Craig Williamson på plats planerat bombningen av befrielserörelsen ANC:s kontor i London 1982.

Av direkt intresse för Sverige – men långt ifrån utredda i grunden – var Adams relationer med den svenske akademikern. Adam besökte denne vid två tillfällen, 1986 och 1987.  Journalisten Anders Hasselbohm har tidigare beskrivit omständigheterna kring detta i Aftonbladet. Hasselbohm kallar i sina artiklar där svensken för ”Bengt”.

Ett syfte från apartheidregimens sida med att odla svensken var att han skulle bedriva smutskastning mot ANC för att på det sättet försvåra de svenska insatserna till stöd för kampen mot rasistväldet.

EFolket skriver: ”Av Adam överlämnade dokument – rapporter till Craig Williamson – framgår att [”Bengt”] hade kontakt med en SÄPO-polis i hög ställning – benämnd “R” – och en kvinna med förbindelser till det socialdemokratiska partiet och anti-apartheidrörelsen ISAK. Det framgår också att betalning för utförda tjänster sattes in på ett konto som [”Bengt”] öppnat i Sydafrika.”

Det var under sommaren 2001 som Anders Hasselbohm publicerade flera artiklar i Aftonbladet om ”Bengts” verksamhet. Det ledde då till att Palmeutredarna började undersöka saken.  Deras intresse för att gå till botten med ”Bengt” delades dock inte av Säpochefen Jan Danielsson, trots att ”Bengt” enligt uppgift haft kontakt med en säpochef i hög ställning. Till Aftonbladets reportrar sa Danielsson: ”Det här är inte SÄPO:s bord”.

Den 11 december 2001 tog kriminalinspektören Jan-Åke Andersson telefonkontakt med SÄPO. Han ville veta om SÄPO, trots Danielssons deklarerade ointresse, kunde ha någon information om ”Bengt”. SÄPO:s kontaktperson med den civila sidan svarade att det inte fanns något känt om den svenske agenten. Den saken framgår av handlingar som eFolket nu fått ut från den nu nedlagda Palmeutredningen.

EFolket rapporterar att just denne kontaktperson som hävdade att Säpo inget visste själv tidigare hade visat ett anmärkningsvärt intresse för händelseutvecklingen i Sydafrika. EFolket uppger nämligen att han framträtt i svensk TV 1988 och gett en speciell förklaring till det bombdåd mot ANC:s kontor i Stockholm som genomförts i september 1986. Enligt eFolket hade tjänstemannen framfört som sin ”personliga hypotes” att ANC utfört sprängningen själva.

EFolkets artikel redovisar för övrigt också andra uttalanden från polishåll med liknande innebörd. Det reser frågan om det verkligen bara vara en ”personlig hypotes” som säpomannen framförde. Som EFolket framhåller var det en förklaring som låg i linje med apartheidregimens intressen.

Artikeln citerar utrikesminister Sten Andersson som avvisade sådana försök att peka ut ANC som ansvarigt för sprängningen av den egna lokalen: ”Om dom inte har bevis då är det taget ur luften. Eller också har man på något sätt tagit intryck utav vad sydafrikanerna i regel brukar säga i såna här sammanhang.”

EFolket avslutar sin genomgång med att ställa frågan om något som ännu är ett mysterium: vem var den höge säpochefen ”R” som enligt Adam hade kontakt med den svenske apartheidspionen?

TILLÄGG 201215 kl. 23.30: I en uppdaterad version av eFolkets artikel framgår det att uppgifterna om olika uttalanden från representanter för Säpo och annan polis om att ANC själva skulle ha sprängt sitt kontor i Stockholm är hämtade från Kari och Pertti Poutiainens mycket välresearchade bok Inuti labyrinten. Se sid. 733-734. Där finns också citat med källhänvisningar från utrikesminister Sten Andersson och ANC:s chefsrepresentant i Sverige Lindiwe Mabuza som båda kategoriskt avfärdar den typen av spekulationer.

TILLÄGG 201216 kl. 16.40: Jan-Åke Kjellberg, svensk polis som arbetade som utredare åt Sanningskommissionen har i en kommentar till den här bloggen velat korrigera några uppgifter i artikeln. Den person som den svenske spionen ”Bengt” hade kontakt med och som kallas ”R” var enligt Jan-Åke Kjellberg inte själv hög chef inom Säpo, däremot var han bekant med en högt uppsatt säpochef. John Adam tillhörde under den aktuella perioden inte den sydafrikanska polisorganisationen Special Branch, utan den militära underrättelsetjänsten. Och Jan-Åke Kjellberg menar också att ”Bengts” främsta uppgift för apartheidregimen var underrättelseverksamhet, inte smutskastning av ANC. Se kommentar här.

7 reaktioner på ”Frågor tornar upp sig om Säpos förbindelser med en svensk agent för apartheidregimen

  1. Gunnar, Ja det är bra. Avvaktar ytterligare kommentarer. Birgitta

    Skickat från min iPad

  2. Bra artikel (igen) i eFolket!
    Mitt intryck såsom aktiv ”MOP-privatspanare” sedan 2014 inkl bl a omfattande analys av existerande dokumentation, flera besök i Sydafrika samt 10 möten med PU och 2 med åklagare Petersson är att:
    1) Aktörer från södra Afrika (f d rhodesier & sydafrikaner) var direkt inblandade i mordet
    2) Order utgick tidigt ”von oben” till spaningsledaren att vissa spår/informationer var tabu
    3) Åklagare Petersson initialt hade ambitionen att utreda de tabu-belagda spåren men att han under våren/försommaren blev beordrad att hålla tassarna borta (rikets säkerhet?) och istället lägga ned utredningen
    4) Petersson trodde på inblandning från södra Afrika samt att motivet var sammansatt, dvs inte enbart kopplat till apartheid, och dådet sannolikt på förhand godkänt av NATO

    Mitt intryck av Peterssons inställning är min egen tolkning, dvs spekulation, men grundat på våra samtal.

    Ja, det är bara att instämma med eFolket om den oförklarliga oviljan att gå till djupet med spionen Bengt. Men han täcks väl av tabut.

  3. Tack, Gunnar, för en bra sammanfattning. Det finns ju dessutom fler kopplingar när det gäller Säpo och Sydafrika. Vi har ju även den f.d. Säpochefen P.G. Vinge som skickade en glasskulptur till Sydafrika en månad efter mordet, som också är en intressant händelse. Även detta har eFolket skrivit om tidigare.

  4. Jag brukar inte kommentera dessa artiklar men eftersom jag är omnämnd i artikeln så känner jag det ändå är på sin plats göra några förtydliganden som är mer eller mindre viktiga. Principen är naturligtvis att man ska sträva efter att redovisa fakta även om det i det här sammanhanget ibland är svårt att veta vad som är fakta.

    I övrigt tycker jag det är en bra och intressant artikel.

    John Adam rapporterade att ”Bengt” hade kontakt med en person ”R” som i sin tur kände en hög Säpo-chef. Det var således en andrahands kontakt med Säpo och inte en direkt kontakt med en person i hög ställning inom Säpo

    John Adam var heller inte Europa-chef inom Special Branch vid tillfället utan tillhörde den militära underrättelsetjänsten.

    Jag tror heller inte att denna uppgift stämmer, ”Ett syfte från apartheidregimens sida med att odla svensken var att han skulle bedriva smutskastning mot ANC för att på det sättet försvåra de svenska insatserna till stöd för kampen mot rasistväldet.” Jag är av uppfattningen att syftet var att Bengt skulle samla information om vad som hände i Sverige kring apartheidmotståndet både politiskt och inom olika organisationer i Sverige. Alltså ren underrättelseinhämtning.

    Jag hoppas inte detta uppfattas som allt för kritiskt i sammanhanget utan bara som ett försök att klargöra vissa händelseförlopp .

    1. Stort tack!

      Självklart är det av största intresse att det som skrivs på den här bloggen blir så riktigt som möjligt. Jag tillfogar några rader till mitt inlägg om de punkter du tar upp. Och andra som har uppgifter som kan komplettera eller korrigera vad som skrivits i denna och andra frågor är givetvis alltid välkomna.

      Och till övriga läsare: Jan-Åke Kjellberg arbetade under det sena 90-talet som utredare åt Sannings- och försoningskommissionen. Han är förmodligen den polis i Sverige som vet mest om Sydafrika under apartheidtiden.

  5. Säpos ointresse för att utreda ”Bengts” aktiviteter är anmärkningsvärt. Kanske är en delförklaring att ”Bengt” under 70-alet var knuten till FOA, Försvarets Forskningsanstalt – en statlig myndighet som i likhet med Säpo omgavs av hög sekretess och precis som Säpo ägnade sig åt frågor med knytning till vad som brukar kallas rikets säkerhet. FOA har senare efterträtts av FOI, Totalförsvarets förskningsinstitut, som har liknande uppgifter.

    ”Bengt” publicerade under sin tid på FOA tillsammans med några kollegor en studie som visar en del av hans specialkunskaper. Den handlade om huvudskador som uppkommer vid beskjutning med ammunition av olika kaliber och med olika hastighet.

    Studien som kom 1973 genomfördes genom skott mot huvudet på försökshundar.

    1. Intressant med ”Bengts” engagemang vid FOA samt studien av skottskador på hundhuvuden 1973. ”Bengts” bidrag till studien kan vara kopplat till hans djupa kunskaper om bestrålning av den mänskliga hjärnan, ett ämne berört i hans doktorsavhandling vid Uppsala universitet 1970.
      Det är svårt att inte associera ”Bengts” forskarkompetens, FOA-anknytningen, beskjutningen av hundhuvuden och hans forskarvistelser i Sydafrika på 1980-talet till forskningsprojektet om framtagande av ett lasergevär som den sydafrikanske forskaren Dr W. Grant drev samtidigt. Vilken forskning bidrog månne ”Bengt” till i Sydafrika under raskrigets höjdpunkt?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.