Ytterligare synpunkter på Lars Olof Lampers bok om Palmemordet

Här kommer ännu några tankegångar från min sida om Lars Olof Lampers ebok/ljudbok om Palmemordet som nyligen kommit ut.

JAG SKA PASSA PÅ ATT REDOVISA några synpunkter till på boken Palmemordet – tillbaka till Sveavägen eftersom Lars Olof Lampers de närmaste dagarna planerar att komma med egna kommentarer till debatten här på bloggen.

Förhoppningsvis kommer det förr eller senare en ny uppdaterad upplaga av boken och då är det ju en fördel om felaktigheter eller svagheter blir korrigerade. Därför kommer här en lite blandad kompott av synpunkter från min sida. Det är skrivet med viss hast och därför finns det väl en risk att en del av det jag tar upp kan vara illa övertänkt, men jag tar risken. I värsta fall får jag korrigera mig själv i stället.

En del av mina synpunkter handlar inte om vad jag menar är rena faktafel eller övertolkningar av tillgängliga faktauppgifter när det gäller detaljer utan snarare om övergripande bedömningar kring vad som kan vara tänkbart om mordet. Ni ser själva när ni läser vidare.

Ett område som jag inte uttryckligen tagit upp i min tidigare publicerade recension men där det faktiskt finns en del viktigt att säga är paret Palmes resa till biografen. Hela den sekvensen är värd att titta på eftersom den har direkt samband med den diskussion som berör om mordet kan ha varit planerat innan Olof och Lisbeth begav sig iväg hemifrån – vilket i så fall förutsätter att mördaren/mördarna på något sätt haft kännedom om det planerade biobesöket.

I LOL:s bok heter det: ”Kvällen den 28 februari 1986 tänkte Olof och Lisbeth Palme bege sig ut i Stockholmskvällen utan livvakter eftersom de ansåg att det biobesök som planerades var helt privat.” (Avsnittet Vägen från Gamla Stan.)

Det som författaren säger här är alltså att statsministerparet:

– gemensamt beslutat sig i livvaktsfrågan;

– tillsammans kommit fram till att livvakter inte behövdes:

– och motiverat det för sig själva med att biobesöket var helt privat.

Inget av det menar jag är belagt. När sönerna Palme i september 2012 deltog i TV-programmet Skavlan kom frånvaron av livvaktsskydd under mordkvällen upp. I det sammanhanget ställde Skavlan en fråga till Mårten: ”Du var ju med på bion den kvällen. Vet du om han [Olof] övervägde att ringa?”

Mårten började svara: ”Det tror jag inte …”, när han blev avbruten av sin bror Joakim som sa: ”Han ringde fast det funkade inte, han fick inte tag på dem och det var väl ett uttryck för att det var illa organiserat.”

Det här med att livvakterna inte skulle ha varit tillgängliga var en helt ny uppgift när Joakim kom med den 26 år efter mordet. Den var helt sensationell om den var riktig. Och den ledde förstås till stor uppmärksamhet i medierna. Joakim bekräftade efter sändningen uppgiften när han talade med Aftonbladet och tillade apropå hur familjen hanterat saken: ”Vi har så klart tagit upp frågan genom åren, men den har alltid kommit i skymundan.”

När jag senare talade med Joakim modifierade han sig och sa: ”Det var en uppgift från min mor. Min far hade uppgett till henne att han skulle ringa om livvakter. Och så hade han gått för att göra det. Hon hade inte hört honom ringa, för han var visserligen hemma då, men på ett annat våningsplan. Och jag vet inte om han haft fel nummer eller om han glömt bort att ringa eller vad som kan ha hänt.”

Det var en viss skillnad, Och det finns därmed inga starkare skäl att tro att Palme verkligen ringt efter livvakter och inte kommit fram. Men det finns heller inga starkare skäl att tro att paret Palme gemensamt diskuterat livvaktsfrågan och bestämt sig för att inte be om livvakter. Och tanken att de skulle ha tyckt att det inte behövts därför att biobesöket var privat vet jag inte var den kommer ifrån.

Kanske låter formuleringen i Lars Olof Lampers bok i vilket fall som en tänkbar beskrivning av hur det kan ha varit? Oavsett vad Joakim sa så många år efteråt, kan man väl ändå tänka sig att Olof och Lisbeth bara struntat i det där tråkiga med livvakter?

Det är förstås inte omöjligt. Men när det gäller Palmemordet tror jag att det är väldigt viktigt att inte förutsätta någonting utan belägg.

Låt oss gå tillbaka till det Joakim berättade för mig. Utgår vi från det finns det alltså skäl att i alla fall överväga att det hela i praktiken avgjordes av Olof Palme själv – antingen genom att han glömde bort att ringa eller genom att han direkt beslutade sig för att av något skäl inte kalla in livvakterna.

Men… båda dessa alternativ är lite svåra att ta till sig med tanke på att Palme tidigare under dagen i samband med en intervju uttalat sig på ett sätt som visade att han var högst medveten om tänkbara hot mot honom – jag syftar alltså på den där kommentaren om att det var klokast att akta sig för att stå synlig i fönstret på tjänsterummet: ”Ingen vet vad som finns där ute.”

Och det finns flera skäl till att det känns lite långsökt att tänka sig att Palme kände sig lättsinnig när det gällde säkerhetsfrågor den här kvällen. LOL för i boken en intressant diskussion om att Palme kan ha känt sig förföljd under promenaden från bion och att det till och med kan ha varit skälet till att han och Lisbeth korsade gatan respektive till att Palme ville dröja sig kvar vid Saris skyltfönster för att tvinga den misstänkte förföljaren att passera. (Avsnittet Skandiakvarteret.)

Det resonemanget är värt att fundera över. Och det understöder inte precis tanken på att Palme lite bekymmerslöst skulle ha avstått från livvaktsskydd – eller glömt bort saken.

Paret Palme gav sig alltså iväg hemifrån för att ta T-banan till Rådmansgatan utan att vara eskorterade av livvakter. Lars Olof Lampers ger i boken intryck av att i stort sett ingenting pekar på att de var övervakade under den färden.

Det heter till exempel om sträckan då Olof och Lisbeth gick hemifrån och till T-banan:

”Under den här delen av promenaden inträffade inget anmärkningsvärt och ingen av de personer som iakttog dem kunde heller se att de var förföljda av någon.” (Avsnittet Vägen från Gamla Stan.)

Det där är en viss förenkling. Ett vittne, Per M, har berättat om en man som kommit gående efter makarna Palme ner i tunneln som ledde till biljetthallen. Per M:s tips togs på så stort allvar av utredarna att han fick göra en signalementsbild med hjälp av de tyska poliser som också bistod med framtagandet av ”fantombilden”, mannen från Smala gränd. Förhören med Per M ingick i det publicerade förundersökningsprotokollet till målet mot Christer Pettersson.

Spärrvakten Sergiusz Z som sålde en t-banebiljett till Olof Palme och som kontrollerade Lisbeths månadskort intervjuades i kvällspressen några dagar efter mordet.

Expressen toppade sin förstasida med honom den 7 mars: Rubriken var:

EXTRA / – JAG MINNS HANS ÖGON / Spärrvakten såg mannen som följde efter Palme.

I nyhetstexten citeras Sergiusz Z: ”De såg så glada ut; som ett ungt kärt par med en trevlig kväll framför sig. Och Olof log så vänligt. 20 sekunder senare passerade en man. Jag kan inte glömma hans ögon.”(Expressen 860307.)

Samma dag intervjuas Sergiusz i Aftonbladet. Där är vinklingen en annan. Rubriken lyder: ’Palme var inte förföljd i T-banan”.

Innehållet är ändå ganska likartat. Sergiusz berättar om hur han sålde en biljett till Palme och att Olof och Lisbeth såg lyckliga ut. Han får frågan om när nästa passagerare kom och svarar: ”Det dröjde minst femton sekunder efter det att makarna Palme försvunnit mot perrongen.”

Han säger att han tittat på polisens fantombild och jämfört med den minnesbild han har av passageraren som kom efter paret Palme: ”Jag tycker att jag känner igen pannan, ögonbrynen, ögonen och näsryggen. Men inte näsan, munnen och hakan.” (Aftonbladet 860307.)

Samma kväll som tidningsintervjuerna med Sergiusz publiceras tar polisen emot ett samtal från honom. I utredningsanteckningen står det att han säger att det som står i Expressen är helt felaktigt medan det som står i Aftonbladet är mer korrekt. Och så kommer följande tillägg: ”Han uppger sig inte ha uppfattat paret Palme som förföljda av mannen med dessa ögon utan har känslan att mannen med dessa ögon kan ha passerat antingen före eller efter det att paret passerar spärren i Gamla Stan.” Ytterligare några dagar senare säger han till polisen att han känner igen ögonen på den publicerade fantombilden men att han inte ens är säker på om det var samma dag som Palmemordet som han såg honom.

Det är i efterhand svårt att säga vad Sergiusz minnesbilder är värda. Möjligen ska de värderas tillsammans med vittnesuppgifterna från en kvinna, Ingrid F, som också förekommer i förundersökningsprotokollet. Hon hörs i november 1988 efter att tidigare ha lämnat ett tips till utredarna. Hon berättar att hon mötte paret Palme sedan hon klivit av T-banan och tycker sig minnas en man, ”en grå figur”, som befunnit sig strax bakom Olof och Lisbeth när de passerade spärren. Sedan hon kommit över i tunneln som leder ut från T-banestationen hände en sak till. Då hade hon mött en man med ”intensiv blick” som kommit gående med ”korta snabba steg”.

De här vittnesuppgifterna bevisar förstås ingen övervakning. Och det gör inte heller andra berättelser från personer som sett paret Palme i samband med T-baneresan och där det ibland finns iakttagelser som öppnar för spekulationer. Men uppgifterna finns där och pekar ändå med varierande styrka på möjligheten att makarna Palme kan ha varit övervakade.

Vad som framstår som avsevärt mer handfast är dock det som vittnet Ulla S berättade om för polisen i ett mycket tidigt stadium. Hon såg visserligen inte paret Palme i samband med att hon klev av T-banan i Gamla Stan strax innan de kom dit – men hon såg två män med walkie-talkie, en på perrongen i Gamla Stan och lite senare en på Schönfeldts gränd, en gata som var ett naturligt vägval för Olof och Lisbeth när de skulle ta sig från bostaden till T-banan.

Ulla S gjorde av allt att döma sina observationer tämligen direkt innan paret Palme begav sig mot T-banan. Det hon beskriver stämmer med andra ord väldigt väl in på en hypotes om organiserad övervakning av statsministerparet.

Hösten 2017 gjorde Palmegruppen en genomgång av vad som bedömdes vara de viktigaste walkie-talkietipsen i utredningen. När det gällde tipset från Ulla S konstaterades att det var så tidigt inlämnat att det inte kunde ha uppkommit på grund av medias rapportering om walkie-talkieobservationer, och det talade förstås starkt till dess fördel. Det heter också att det inte finns någon känd förklaring till tipset och att det inte heller finns någonting som pekar på att Ullas uppgifter skulle vara fabricerade. Ullas vittnesmål blir därmed en del av underlaget till slutsatsen i genomgången att ”det är sannolikt att det vid tiden för makarna Palmes företagna färd från hemmet till biografen Grand har befunnit sig personer utrustade med walkie-talkie både i Gamla Stan och vid Tunnelgatan/Olofsgatan.”

Men om Ulla S finns ingenting i LOL:s bok, och (som jag tidigare påpekat) det gör det alltså inte heller om några andra walkie-talkieobservationer.

Det kan i sammanhanget finnas skäl att också påminna om en ganska ambitiös analys av möjlig övervakning av Olof Palme som gjordes av en enhet inom Säpo ledd av kriminalkommissarie Bert Melén under våren 1986. Där heter det bland annat: ”Analysen talar för att Olof Palme varit övervakad på eftermiddagen den 27 februari samt från det att han lämnade bostaden på kvällen den 28 februari fram till det att han mördades kl 23.21.”

Även den rapporten hade ju varit värd en kommentar i samband med bokens beskrivning av den till synes händelselösa resan till biografen.

Lars Olof Lampers argumenterar däremot i boken för sådant som pekar på att paret Palme skulle ha varit förföljda till fots från biografen och fram till mordplatsen.

Så kan det naturligtvis vara. Men jag menar att stödet i utredningsmaterialet för just den slutsatsen egentligen inte är särskilt starkt. Ett exempel där jag menar att författaren gör det lite för lätt för sig är när han skriver följande: ”Mårten Palme tyckte sig se att den man som stått i närheten av dem, nu började gå efter föräldrarna.”(Avsnittet Sveavägen, klockan 23.15.)

Det handlar alltså om mannen som stått intill Olof, Lisbeth, Mårten och dennes flickvän när de småpratade en stund efter filmen, alldeles innan de skildes åt.

Och det är förvisso så att Mårten gett uttryck för att han mannen verkade ha följt efter hans föräldrar. Men när han hörs i hovrätten och får frågor av Petterssons försvarare Arne Liljeros medger han att han inte tror att han sett att mannen över huvud taget började gå efter Olof och Lisbeth, bara att han tittat efter dem när de gav sig iväg. (Sekvensen om just detta i hovrättsförhöret finns återgiven på sid 104f i min bok Mordgåtan Olof Palme.)

Det är en viktig distinktion, i synnerhet som det i övrigt inte tycks finns ett enda vittne vid biografen som sett att paret Palme förföljdes av någon när de började promenera. Vittnet Pia E berättade för sin del särskilt att hon sett att det inte syntes någon som gick efter Olof och Lisbeth, vilket förvånade henne – hon hade väntat sig att de skulle eskorteras av livvakter.

Det här ska, menar jag, inte ses som ett bevis för att paret Palme inte var övervakade efter filmen. Det finns tvärtom mycket som pekar på att de var det. Men det behöver inte ha skett genom att en förföljare hakade på dem till fots. Och om någon sådan fanns kan han hela tiden ha befunnit sig på andra sidan Sveavägen.

En annan detalj om promenaden från bion: jag noterar att LOL:s beskrivning av Nicola F:s vittnesmål skiljer sig åt på olika ställen i boken. På ett ställe heter det att Nicola ser mannen i blå jacka komma gående på trottoaren, ”cirka tre meter från gatan”. (Det blir ungefär mitt på trottoaren.)

Lite längre fram heter det i stället att mannen enligt Nicola gick ”nästan längst ut på trottoaren” (det vill säga precis ute vid körbanan) vilket var ”en helt ologisk plats för en normal fotgängare att gå på” eftersom det var mycket snömodd där. (Avsnittet Skandiakvarteret.)

Den här motsägelsefullheten från LOL:s sida har troligen uppkommit genom att Nicola i förhör sagt att mannen gick ungefär tre meter från gatan, alltså mitt på trottoaren, medan ett rekonstruktionsfoto placerat en figurant som ska föreställa mannen i den blå jackan ända ute vid trottoarkanten.

Vad vi kan konstatera är att Nicolas egna uttalanden placerar mannen mitt på trottoaren, och det gör i sin tur LOL:s spekulationer om varför mannen gick ute vid gatukanten tämligen meningslösa.

Jag är också tveksam till en kategorisk slutsats som LOL drar angående Inge M:s vittnesmål. Han skriver att det sällskap som Inge pratar om och som han såg passera Dekorimahörnan med riktning norrut inte kan ha varit Anders B och hans kollegor. I stället tror LOL att det är en grupp som gick förbi strax före mordet men som aldrig identifierats. (Avsnittet Två skott.)

Svagheten i den slutsatsen ligger inte bara i att ingen i en sådan grupp gett sig till känna utan också i att varken Lisbeth eller Anders B berättat om att de strax före mordet råkat på ett sällskap. Inge beskriver dessa personer som om de är på festhumör och ganska livliga – det borde alltså ha varit svårt för Lisbeth och Anders B att undgå att lägga märke till dem, kan man tycka. Därmed är vi tillbaka i den påtagliga möjligheten att det var Anders B:s sällskap Inge sett, vilket i sin tur skulle kunna peka på att Inge kom till sin utkiksplats i väldigt god tid före mordet. Det ser möjligen ut att strida mot den kända uppgiften att en i Inges sällskap gjorde sitt bankomatuttag samtidigt som mördaren sköt Palme. Men det skulle fortfarande kunna gå ihop om det till exempel varit så att Inges passagerare tagit lite tid på sig innan de gått ut ur bilen för att göra sina uttag i bankomaten.

En annan detalj i boken är inte bara diskutabel utan direkt felaktig. Det är när LOL skriver om att Lisbeth kontaktar sonen Mårten från sjukhuset. Han skriver om Mårten: ”Han och hans flickvän hade under tiden hunnit hem till bostaden i Vasastan. Därifrån fick de nu skjuts till Sabbatsbergs sjukhus av en polisbil.” (Avsnittet Sabbatsbergs sjukhus.)

Så var det inte, Lars Borgnäs tar upp den saken rätt utförligt i sin bok Olof Palmes sista steg, sid 186ff. Där framgår att Mårten Palme själv uppgett att han fick ett samtal från modern på Sabbatsberg och att han och flickvännen Ingrid då begav sig till föräldrarnas hem på Västerlånggatan därför att de av någon anledning felaktigt trodde att Lisbeth fanns där. Från Gamla Stan hade de sedan blivit skjutsade av polisen till Sabbatsberg.

Avslutningsvis: i ett kort avsnitt kommer LOL in på Stay Behindnätverket. Vad som står där och som handlar om Stay Behinds roll i det svenska samhället under kalla kriget öppnar för en större diskussion som jag inte ska försöka mig på att föra här. Men en sak kan vara värd att påpeka. I boken står att det under 90-talet fanns ”en föreställning om att det i själva verket var CIA som byggt upp Stay Behind i Sverige under det tidiga 1950-talet. Den tanken grundade sig på något som en av senare tiders CIA-direktörer, William Colby, hade skrivit i sina memoarer. Han hade tjänstgjort vid USA:s ambassad i Stockholm och då försökt dra igång någon form av motståndsverksamhet i händelse av krig. Det finns dock inga belägg för att det blev något av det försöket, svenskarna förefaller ha velat äga och driva en sådan verksamhet själva.” (Avsnittet Oförrätter.)

En sådan historik missar en högst väsentlig aspekt av Stay Behinds karaktär. Det svenska Stay Behindnätverket var en integrerad del av NATO:s krigsförberedelser i Västeuropa under kalla kriget – och det svenska deltagandet i projektet gick alltså tvärs emot Sveriges officiellt omhuldade neutralitetspolitik.

Därmed var hela verksamheten sådan att den inte officiellt kunde erkännas. Den hade ingen grund i riksdagsbeslut utan i ett fåtal höga svenska beslutsfattares direkta uppgörelser med företrädare för Washington och NATO.

Att CIA-mannen William Colby hade varit engagerad i det tidiga uppbygget av ett Stay Behindnätverk på svensk mark speglade realiteterna i detta samarbete. När sedan svenska myndigheter övertog det praktiska ansvaret för det hela fanns det inga misshälligheter. Mikael Holmström skriver i sin bok Den dolda alliansen, sid 394 att CIA:s ’krigskassa’ för denna verksamhet i samband med det tydligen ”överförts till svenska staten”.

Och med det sätter jag punkt för den här gången.

189 reaktioner på ”Ytterligare synpunkter på Lars Olof Lampers bok om Palmemordet

  1. 1917 var inte Palme född, så där har Wall helt fel om att utredningsåtgärder skulle vidtagits då.

      1. Kanske enfaldigt tillägg till diskussionen om livvakterna: Palme hade ju dock direkt sagt till dem (när han sist såg dem efter tennisen och Ströms eller per telefon vet jag inte) att de skulle få en fri helg och då var han redan medveten om i alla fall möjliga bioplaner. Det betyder att han visste att det inte var riktigt sant när han lät påskina att de skulle vara hemma hela helgen.

        Joakims version skulle innebära att han ändrat sig men knappast pga bioplanerna som redan fanns som en möjlighet. Om han ändrat sig för att de konkretiserats hade det varit rimligare att tidigare ha sagt till de ordinarie livvakterna: vi blir nog hemma men har talat om att gå på bio – om så blir fallet ringer jag efter ersättare så att just ni får er väl förtjänta fria helg.

  2. ”mannen i den blå jackan ända ute vid trottoarkanten” är Anders B ute vid trottoarkanten. Anders B står och tittar mot Kungsgatan, strax innan han börjar gå söderut.

    ”Efter en stund lämnade han dörrarna till banken.Tillfrågad om vad han nu företog sig uppger han att han gick snett bakåt ut mot trottoarkanten, för att kunna titta Sveavägen söderut upp mot Kungsgatan efter det andra gänget.”

    https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMYVJEZFdMUGt4Vzg/view

    Nicola F:s minne om var han mötte makarna Palme är fel

  3. Det hittades ju 2 st färdbevis i OPs jacka från Stockholms lokaltrafik.
    I nummerordning.
    En måste ju troligen tillhört OP.
    L hade ju månadskort och behövde ingen biljett?
    Någon som har koll på hur biljettköpen fungerade och stämplades
    nattetid och kvällstid och helgtid – på 80 talet jag är för ung.
    Men vet att det också fanns en handskriven lapp med SIFO siffror, en kopia på en flygbiljett och ett chokladpapper och en näsduk.
    I detaljerna nära mordoffret finns lösningen.
    Hjälp mig fundera om detta är ngt att fundera vidare över!

    1. För inte så länge sen var det så att man köpte och stämplade två kuponger för resor inom stan och fler om man skulle längre ut. Hur det var 1986 vet jag inte, men det är väl det troligaste svaret på frågan varför OP skulle haft två kuponger i nummerordning.

      1. Jo – så har jag tänkt med, finns väl ingen annan rimlig förklaring- eller finns det?
        Räknar man inte Gamla stan till ”innerstan?”

        Varför handskriven lapp med senaste SIFO mätningarna? Varför har det inte talats med om samtalet till tidningen på kvällen som Bo Toresson nämner i sitt förhör? Palme ringde fyra kända samtal – inte tre.

        Var det en returbiljett han köpt blir ju saker kanske intressanta.

        Vore ju spännande att veta.

        1. Hej Anna,

          På 80-talet krävdes det två kuponger eller två stämplar på ett förköpshäfta för att resa kollektivt i innerstaden (dvs. ungefär innanför tullarna). Skulle man från Gamla stan resa till exempelvis Liljeholmen som ligger strax utanför tullarna krävdes tre kuponger. Att Palme i fickan hade två stämplade kuponger med nummer i nummerordning är alltså helt normalt, han hade betalt för en enkelresa i innerstaden.

          Om man påbörjade sin resa i innerstaden men sedan inom en viss tid (1 timma?, kommer inte riktigt ihåg) valde att göra en anslutande resa till en plats utanför tullarna räckte det med att köpa en kupong extra, dvs. det fanns ibland ett behov av att komplettera en resa med endast en ytterligare kupong/stämpling.

          Det finns alltså inget konstigt med Palmes T-banebiljetter.

          1. Tack för ett helt utmärkt svar och nej det var väl så jag trodde det var också!
            Men är man nyfiken och älskar såna här små detaljer så gör man. 🙈

  4. Hej Gunnar (och LOL),

    Tack för ytterligare intressanta kommentarer!

    Det gläder mig att du i blogginlägget tar upp möjligheten att paret Palme kan ha varit övervakade från Sveavägens östra trottoar. Du skriver ”Och om någon sådan fanns [dvs. förföljare, min kommentar] kan han hela tiden ha befunnit sig på andra sidan Sveavägen”.

    Som du vet är detta en teori som även Holmér hade i mitten/slutet av mars 1986, men som därefter har fallit i glömska. En övervakning från Sveavägens östra sida tyder på en mer ”välordnad” gärningsman jämfört med en mördare av ”Christer Pettersson-typ” (som exponerar mycket synligt direkt utanför Grandentrén och som enligt vittnet i korvkiosken förföljer paret Palme på ett avstånd av 3-10 meter). Skulle man göra en gärningsmannaprofil baserat på en övervakning från Sveavägens östra sida skulle resultatet troligen bli ett annat än den profil som gjordes under 90-talets första hälft.

    Jag har skrivit om denna tänkta övervakning i följande två tidigare blogginlägg:

    https://gunnarwall.wordpress.com/2021/02/28/nitton-undertecknare-ateruppta-palmeutredningen/#comment-24614
    https://gunnarwall.wordpress.com/2021/02/28/nitton-undertecknare-ateruppta-palmeutredningen/#comment-24665

    @LOL: Nu är jag lite sent ute, men har du möjlighet ser jag gärna att du kommenterar Holmérs relativt tidiga teori om en övervakning från Sveavägens östra sida.

    Så en kommentar om avsaknaden av livvakter. Redan i Rapportsändningen klockan 04:00 den 1 mars nämns att livvakter saknades p.g.a. att biobesöket var privat. Ett i och för sig mycket förvånande uttalande; behovet av livvakter ur risksynpunkt kanske t.o.m. var större i just privata sammanhang. Men i Palmeutredningen finns det åtskilliga belägg för att Palme ofta valde bort livvakterna vid privata aktiviteter. Däremot är det nog, som du skriver, korrekt att det inte finns några starkare skäl att tro att paret Palme gemensamt diskuterat livvaktsfrågan och bestämt sig för att inte be om livvakter – här tycks Lampers göra en övertolkning.

    1. Jag kan ju tillägga att jag inte ser någon egentlig motsättning mellan att det fanns en Grandman som stod utanför bion för att bevaka paret Palme och en förföljare som befann sig på andra sidan gatan. Och när vi ändå är inne på alternativet att mordet var organiserat ska det väl tilläggas att det är fullt möjligt att ett mordteam innefattade 1) en Grandman 2) en förföljare på andra sidan Sveavägen och 3) en gärningsman som dök upp i Dekorimahörnan så fort det var klart att paret Palme närmade sig.

      1. Till det scenariot kan tilläggas att antingen person 1 eller 2 eller en fjärde person kan ha begett sig i förväg upp för trapporna till David Bagares gata för att bevaka att ingen följde efter gärningsmannen när han kommit upp för trapporna. Den personen kan vara den man som YN såg springa och joksa med sin väska vilket kan ha varit en avsiktligt vilseledande manöver för att avleda uppmärksamheten från vart den verklige gärningsmannen tog vägen

  5. Gunnar

    Tack för att du till slut satte ner foten att det INTE finns något trovärdigt vittnesstöd för att makarna var förföljda från Grand, d.v.s. gick efter dem. Precis som HO:s ”ett par minuter” och Inge M:s Dekorimaman ger en förföljare från Grand i princip SE alibi eftersom han stämplade ut 23.19.

    —– ”Men när han (Mårten Palme) hörs i hovrätten och får frågor av Petterssons försvarare Arne Liljeros medger han att han inte tror att han sett att mannen över huvud taget började gå efter Olof och Lisbeth. Det är en viktig distinktion, i synnerhet som det i övrigt inte tycks finns ett enda vittne vid biografen som sett att paret Palme förföljdes av någon när de började promenera. Vittnet Pia E berättade för sin del särskilt att hon sett att det inte syntes någon som gick efter Olof och Lisbeth.”

    Lampers 25 april:
    —– ”Jag har aldrig skrivit om att SE kan ha följt efter makarna Palme från Grand, det jag har skrivit är att NÅGON kan ha följt efter makarna Palme från Grand eller längs promenaden mot Dekorima”.

    Lampers ”ELLER längs promenaden mot Dekorima” ryms då inom SE-hypotesen att SE vände om vid eller strax norr om ”norra reklampelaren och följde efter paret. Det är dock knappast vad Lampers avser.

    En annan viktig iakttagelse som Mårten Palme berättar om i hovrätten är att han såg mannens ansikte, vilket ger ytterligare stöd till nedan för att SE var Grandmannen.

    —– ”Ingrid Klering har i förhör 24 april berättat att Lisbeth och Mårten Palme i samtal på Sabbatsberg båda var övertygade om att den man Lisbeth hade sett, mördaren, och den man Mårten hade sett, Grandmannen, var SAMMA MAN”.
    —– Nicola F
    —– https://www.expressen.se/nyheter/det-ar-mycket-mojligt-att-det-var-honom-jag-sag/
    —– Lisbeth Palme beskrev tidigt ytterligare GM för familjen vilket överensstämde med SE (Joakim Palme).
    —– https://areena.yle.fi/audio/1-50557332
    —– Poutiainen/Inuti labyrinten – avsnitt Grandmannen

    1. Mikael A, jag kan nog inte följa din tankegång riktigt.

      Om jag förstår dig rätt så tror du att Mårten såg Stig Engström vid Grand några minuter innan Engström stämplade ut från Skandia.

      Självklart kan du då inte tro att Engström följde efter paret Palme längs Sveavägen, så långt är jag med.

      Men om Mårten såg Engström stå kvar vid Grand när Olof och Lisbeth började gå söderut så handlar det rimligtvis om 23.15 eller senare. Det betyder att Engström så fort Mårten var ur sikte måste ha rusat mot Skandia för att ta sig in bakvägen ifall han skulle hinna stämpla ut 23.19, den tid som du väl tror på.

      Och då frågar jag mig: hur kommer det sig i så fall att det är en av allt att döma hyfsat fräsch och prydlig Stig Engström som säger hej då till väktarna efter utstämplingen, inte någon som är misstänkt andfådd eller badande i svett?

      Om vi tänker oss att Engström varit vid bion efter filmen i avsikt att skjuta Palme men kommit av sig är väl det rimliga att han gått tillbaka till jobbet med dystert sinne och i någorlunda maklig takt? Och då skulle paret Palme med all sannolikhet ha passerat förbi långt innan han kom ut på gatan efter att ha stämplat ut.

      1. Gunnar

        ”handlar det rimligtvis om 23.15 eller senare”

        Nu underskattar du oss i bloggen, vilket jag tycker har blivit allt vanligare under senare år. Nu senast i din recension (före denna tråd) av Lampers där du inte ifrågasätter alla TP:s grävresultat som Lampers har bortsett från.

        23.15 är din uppskattning sedan tidigare när paret Palme började gå söderut efter Sveavägen. Det är dock ingen exakt vetenskap vilket du vet. Ingen stämpelklocka fanns vid Grand.

        Vi vet att paret Palme gick mycket långsamt sista 70 – 80 meterna. Det finns anledning att tro att de inte behövde stressa på innan heller. Ingen väntade tonårsson hemma som dragplåster utan i stället den tillfälligt unika friheten som statsministerpar utan livvakter att kunna långsamt vandra hemåt relativt ostört (p.g.a. vinterkylan) i huvudstaden. SVT:s sista program för kvällen, en pågående gammal Ingrid Thulin-film, gav heller ingen anledning att kasta sig in i en taxi.

        Jag har test-gått ett antal gånger utifrån parametrarna att SE gick snabbare än makarna (även med dystert sinne (skottplatsen dörrarna till T-banan blev inte av), stressad av Idre nästa dag och långt hem till Lahäll och utan egna tidtabeller)), gick in via cykelgaraget (utan larm) i korsningen mellan Adolf Fredriks kyrkogård och Luntmakargatan, kort avsked till väktarna (Roland B 1 mars, ”hade så bråttom till tunnelbanan om en halvtimma 23.48!???”, i förhör minns ingen av väktarna 23.19 trovärdigt hundra dagar efteråt) och befann sig vid ”norra reklampelaren” 23.19,55 uppskattat i förhållande till 23.21,30.

        Slutsatsen av testpromenaderna är då att SE nog lämnade Grandområdet någon minut tidigare än 23.15.

        1. Mikael A
          Om Mårten såg grandmannen stå kvar när paret Palme började promenera söderut hade han ingen chans att hinna ikapp dom om han först måste ta sig in i skandiahuset bakvägen för att stämpla ut och småprata med väktarna. Grandmannen är alltså inte skandiamannen

          Du fortsätter göra antaganden som du inte kan belägga bland annat om makarna Palmes gånghastighet och verkar hävda att citykvarteren var mer eller mindre folktomma pga det kyliga vädret. Uppenbart felaktigt med tanke på hur många som blev vittne till mordet. I själva verket var det fredag kväll efter löning och massor av folk som var ute och festade på stan. Absolut inget bra tillfälle för en kontroversiell statsminister med hustru att promenera ostört i sakta mak rakt genom city. Incitamenten att ta taxi hem var snarare starka i det läget.

          Att åka taxi hem med sonen med flickvän för att dricka te i lugn och ro måste framstått som mycket trevligare än att ta en promenad på stan. Att paret Palme trots allt ändå väljer att promenera talar starkt för att de hade ett ärende att uträtta på vägen innan de kunde fortsätta hemåt.

          Stig behöver inte haft för avsikt att promenera till T-centralen utan kan ha varit på väg till Hötorget för att ta T-bana till Odenplan och nattbussen eller för att byta tåg vid T-centralen. Även att vika av Kungsgatan österut till Stureplan och T-banan vid Östermalmstorg kan ha varit ett alternativ. Du vet inte vad han hade för planer för hemfärden och vet inte om han hade tidtabeller med sig eller kunde tider utantill.

          Dina testpromenader säger absolut ingenting om vad Stig hade för sig innan han stämplade ut. Finns absolut ingenting som placerar honom vid Grand vid 23.15 tiden.

          1. Jonas J

            ”Kan inte rundas” PLUS Nicola F är ett NYCKELvittne och som enda mordplatsvittne vallades på årsdagen 1987 och dessutom vittneskonfronterades mot CP 1988.

            Så olika konstellationer av PU har konstaterat att Nicola mötte mördaren (”lite äldre än förhörsledarens 44 år och för gammal för att vara livvakt (52 år), blå jacka ner på låren (mörkt ytterplagg ner på låren), konstig gångstil (knäreumatism)”)

            KP 10 juni 2020: ”Om utredningen skall återupptas krävs först att SE kan förklaras bort. Hur det nu skall gå till?”

            Tyvärr räcker nog fortfarande inte dina argument till för ett återupptagande.

            1. Mikael A.

              Du upprepar gång på gång påståendet att Nicola har sagt att mannen var ”lite äldre än 44 år”. Vi är flera som ett antal gånger i olika forum har påpekat att detta påstående inte är korrekt. Nicola säger att mannen såg något äldre ut än förhörsledaren, och förhörsledaren har sedan noterat att han var 44 år. Men vi vet inte hur gammal förhörsledaren såg ut att vara enligt Nicola.

              Trots att vi har visat att detta påstående inte är korrekt så upprepar du det gång på gång.

                1. Efter en lång kväll ute på stan med en del alkoholintag gav inte Anders B intryck av att vara en ung och vital person i god fysisk form som man kan förvänta sig att en livvakt är. Konstigare än så är det inte.

                  1. Jonas J

                    NF borde också ha reagerat på i samband med livvakt, förutom för gammal, även på Anders B:s längd.

                    I april 1986 konstaterade PU att NF INTE hade mött AB………..

                    Tyvärr räcker nog fortfarande inte dina argument till för ett återupptagande av utredningen.

                    1. Ditt enda argument för att Engström ska ha följt efter paret Palme är alltså att den tidiga PU under Holmer kom fram till att NF mött gärningsmannen trots att NF själv är säker på att han såg förföljaren gömma sig i Dekorimas port efter skotten som vi vet att Anders B gjorde.
                      Hur förklarar du att samma utredningsgrupp avfärdade Engström som möjlig gärningsman och fokuserade på PKK spåret?

            2. Nicola F har inte preciserat åldern till 52 år utan bara sagt att mannen som gick efter paret Palme såg äldre ut än förhörsledaren såg ut att vara. Hur gammal Nicola tyckte förhörsledaren såg ut att vara har inte framkommit.

              Nicola är säker på att förföljaren hade exakt samma typ av jacka som Anders B och har preciserat den blå färgnyansen genom att referera till telefonkatalogen. När Nicola vänder sig om och tittar mot mordplatsen ser han att mannen som följt efter Palme hoppar in och gömmer sig i Dekorimas port precis som vi vet att Anders B gjorde. Detta är fakta som inte kan rundas. Med till visshet gränsande sannolikhet var det Anders B som gick efter paret Palme och då var det definitivt inte Skandiamannen.

              Olika konstellationer av PU har konstaterat mycket under årens lopp som inte stämmer för att kunna sätta dit först Christer Pettersson och på senare år skandiamannen. Samma utredningsgrupp under Hans Holmer som ansåg att Nicola mötte mördaren kom också fram till att Skandiamannen inte var intressant att utreda vidare. Holmer ”konstaterade” att PKK låg bakom mordet

              Skandiamannen behöver inte förklaras bort för att utredningen ska återupptas för det finns inget som binder honom till gärningen som behöver förklaras bort. Allt bygger på rena gissningar och spekulationer från Thomas Pettersson och Filter som åklagare Petersson kopierat rakt av

        2. Mikael A,

          Mener du som Thomas P, at Engström egentlig opgav sin plan ved Grand, skyndte sig tilbage til Skandia via bagindgang, stemplede ud og ville tage hjem, og så til sin overraskelse ser Palme-parret igen, hvorefter han gennemfører sin oprindelige plan?

          Det scenarie kan forklare det mærkelige i, han går tilbage til Skandia og stempler ud. Men det støder mod det faktum, at han (om vi skal følge scenariet) vælger at lade døren stå åben på bagsiden af Skandia efter tilbagekomst. Det fremstår jo som en klart bevidst handling i sammenhængen og peger mod, han faktisk har en plan. Hvilket dog gør udstempling uforståelig …

          1. Gruto

            1986 bedrev många svenska företag och organisationer närvarostyrning av medarbetarna med stöd av t.ex. ”stämpelklockor”. När Roland B kontrollerade SE:s ”stämpelkort” för 28 februari fanns bara två registreringar, ”instämplingen” på morgonen och 23.19. Man kan anta för den i organisationen oplacerade och därmed undersysselsatte SE var 28 februari inget undantag när det gällde frånvaroregistreringar. Vi vet genom Anna-Lisa G att SE hade varit ”ute och druckit middag igen” vid 20 – 21-tiden på kvällen och då inte registrerat frånvaron. Om inte SE då gick via receptionen (S44) kan han ha använt den icke larmade in- och utgången till cykelgaraget vid korsningen mellan Adolf Fredriks Kyrkogata och Luntmakargatan

            Så här tror jag då om 22.35 och 23.19.

            Den källardörr som larmades 22.35 ledde vidare ut via bilgaraget till baksidan och Luntmakargatan. Jag tror att SE inte tänkte på/kände till larmet. Ute på Luntmakargatan där det gick att stanna med bil, som SE hade fönster mot, fick SE revolvern som var för stor för handledsväskan. När SE återvände 23.18 – 23.19 gick han in via den olarmade porten till cykelgaraget som var naturligt närmast Sveavägen.

      2. ”Och då frågar jag mig: hur kommer det sig i så fall att det är en av allt att döma hyfsat fräsch och prydlig Stig Engström som säger hej då till väktarna efter utstämplingen, inte någon som är misstänkt andfådd eller badande i svett?”

        Och som dessutom tar sig tid att småprata lite med väktarna innan han fortsätter sitt påbörjade förföljande ute på Sveavägen…

        1. Slår mig helt plötsligt – varför har Stig blivit ett villebråd och misstänkt iskall mördare som sprätter ut i media och beskylls att agera som en mördare, mkt osannolikt men på ett, inte helt osannolikt sätt.
          Men ingen av de andra vittnena får ens tanken på sig att vara beräknande eller fara med osanning. Nu vill jag tro och Tror att alla vittnen pratar sanning utifrån deras uppfattning, inte så, men i rättvisans namn.

          1. Anna

            Tror att utredarna hade behov av att hitta en förevändning för att lägga ner utredningen.
            Genom att utse ett avlidet mordplatsvittne som huvudmisstänkt och hävda att det spåret inte kan utredas vidare har man skaffat sig just den förevändningen

            Stig kom ensam utan sällskap till mordplatsen och har därför ingen som kan bekräfta att han befann sig där som vittne och inte som gärningsman. Eftersom han är avliden kan han inte anhållas och häktas och förhöras och kan inte försvara sig mot åklagarens anklagelser. En avliden misstänkt person tilldelas ingen försvarare i svensk rättsordning. Försvarare tilldelas i Sverige bara en levande misstänkt person som delges misstanke om brott

            Flertalet övriga mordplatsvittnen är fortfarande i livet och kan försvara sig mot eventuella anklagelser samt har rätt till försvarare om de delges en formell misstanke. Alla som inte kom ensamma till mordplatsen har dessutom alibi om inte deras sällskap ska bli anklagad för att vara medgärningsman vilket gör det mer komplicerat för åklagaren jämfört med att peka ut en ensam gärningsperson

        2. Teorin som lanserats av Filter med flera är att Engström tappade modet och gav upp planerna på att skjuta Olof när han såg Olof och Lisbet börja promenera söderut från Grand. När han en stund senare kommer ut genom Skandias entre ska han ha fått syn på paret Palme igen och bestämt sig för att trots allt genomföra mordet.

          Problemet med den teorin är att då hade Engström ingen anledning att skynda sig tillbaka till Skandiahuset och snabbt passera genom byggnaden för att hinna genskjuta paret Palme. Han bör rimligen ha promenerat tillbaka i ganska lugnt tempo och då spricker tidsschemat.

          Makarna Palme måste annars ha promenerat extremt sakta eller stannat upp en bra stund någonstans på vägen. Lisbet har tvärtom uppgett att de höll en rask promenadtakt och bara stannade några sekunder vid skyltfönstret till klädbutiken. En kylig vinterkväll är det naturligt att promenera i ganska rask takt. Kall snålblåst inbjuder inte till att flanera i sakta mak genom stan som Monica Z sjunger om.

          Om paret Palme stannade upp en stund och mötte någon vid reklampelaren 15 meter norr om Dekorimahörnet kan möjligen Engström ha hunnit ikapp men då har vi ändå ett möte mellan paret Palme och en person som inte var Engström som måste ha varit inblandad i mordet eftersom hen annars borde ha framträtt som vittne

          1. Det är inte bara det att tidsschemat spricker, teorin i sig är så oerhört krystad också.

  6. Bra noterat angående var Nicola säger var mannen bakom makarna Palme går på trottoaren. Jag får tillstå att jag också länge har trott att mannen enligt Nicola gick ute i kanten mot körbanan, en uppgift som inte sällan har förts fram och tagits upp som argument för att mannen skulle vara Stig Engström, som har sagt att han gick längst ut på trottoaren.

    Men Nicola säger ju i vallningsförhöret att mannen går cirka 3 meter från kanten, vilket är något helt annat. Man kan verkligen undra varför mannen på ett rekonstruktionsfoto bifogat förhöret går i kanten mot gatan. Det har uppenbarligen gett upphov till felaktiga antaganden och hypoteser som inte stöds av det Nicola säger.

    Det visar också än en gång hur viktigt det är att själv gå tillbaka och titta i förhören vad som verkligen sägs och inte bara lita på andrahandsuppgifter.

    1. Som sagt den kanten är nog kanten ut i vägen – refugen – avdelare än – då stämmer Nicolas uppgifter och placeringen på fotot korrekt.

      1. Du syftar, om jag förstår dig rätt, på en sådan refug som finns mitt i gatan i samband med övergångsställen. Men det fanns ju inget övergångsställe intill Skandiahusets entré (och ingen refug), så också av det skälet tycker jag det verkar lite långsökt att tro att Nicola i förhöret skulle ha menat som du tänker dig.

        1. Ja möjligt – det är det jag behöver hjälp att fundera ut på. Kolla noga på bilden där Nicola placerat ut mannen och ut mot vägen. Var det.
          1. Väg
          2. Refug/sträckstenskant
          3. Gång/cykelbana
          4. Trottoarkant och man
          Då kan det Nicola säger stämma – ganska precis- men du vet väl exakt hur vägen såg ut 1986.
          Bara fundering.
          Allt väl.

              1. Nu förstår jag faktiskt inte alls. Den sida med bilderna från rekonstruktionen med Nicola som du länkar till har ju samma bilder som versionen på itdemokrati, förutom att bilden tagen från Sveavägen 56 är avbildad i en svartvit version på itdemokrati. Och jag förstår tyvärr inte heller vad du menar med ”den avkilnande refugaktiga grejen”.

                Dessutom förstår jag inte hur formuleringen: ”Mannen gick ute i gångbanan, c:a 3 meter från sträckstenskanten”, kan tolkas på något annat sätt än att mannen gick uppe på trottoaren, tre meter från trottoarkanten. Som synes på bilderna fanns ingen refug mitt för Skandias entré, så för mig verkar det väldigt långsökt att Nicola skulle ha försökt ange mannens position genom att uppskatta avståndet till en tänkt refug ifall den funnits där – i stället för att säga att mannen gick precis ute vid trottoarkanten om det nu var det han menade.

                1. Mannen gick ute på gångbanan och ca 3 m från sträckstenskanten säger Nicola.
                  Då får man förstå vad Nicola och polisen menar med en sträckstenskant.
                  Kan det vara nån form av kant på nån form av avskiljare? Tex en sån där Sten med vägmärken som delar av en väg? Det finns ju såna längs hela Sveavägen och det ser man även på fotona – så jag menar mer att de kan ha menat en kant eller vägmarkering ute i vägen. Förstår mig lite bättre nu? En sträckstenskant är väl en kant eller sträck som delar av vägen på något vis?
                  Du har ju en Sten och vägmarkering snett bakom mannen på fotot tex.
                  Annars kan vi disagree to disagree!

                2. Titta på översiktsbilden över Sveavägen. Du har trafikljus vid dekorima – sedan följer en triangelformad avsmalnande vägmarkering – är den möjligen gjort av nån slags Sten och har en kant?

                3. Nä du har nog rätt – det ser inte ut som nån kant eller refug utanför trottoaren ute i vägen.

                4. Ursäkta mitt spammande och många inlägg – ska inte upprepas. Blev bara inne i grejen…
                  Men nu tror jag att jag fattat grejen.
                  Du har en cykelbana med kant, sedan följer stenläggning utanför husen som ser ut som en hel trottoar men du har en cykelbana / gångbana innan den riktiga vägen börjar – då stämmer Nicolas berättelse och bilden ännu bättre!
                  Har Tokzoomat och kollat på många foton från platsen! Stenläggning där makarna Palme och Nicola går på/ cykelbana/gångbana där mannen går 3 m ut sedan följer sträckstenskant och väg.

            1. Av översta stycket på sid 2 i bifogade protokoll framgår ju med all tydlighet att NF har identifierat mannen som följe efter makarna Palme som vittnet Anders B
              Alltså var det inte Skandiamannen som gick bakom paret Palme punkt slut
              Att NF uppfattat förföljaren som en äldre man kan ha berott på att han gick sakta och lite vingligt efter kvällens alkoholintag

  7. Gunnar:

    Jag är medveten om att du skriver att Lampers bok är läsvärd och att du rekommenderar intresserade att läsa den. Men sen blir det ändå så mycket nagelfarande av boken att intrycket ändå blir det motsatta; att den skulle lida av mängder av brister.

    En del av bristerna instämmer jag i, jag har själv mailat dessa direkt till Lasse men ibland handlar det ju om vägval och hur man ser på saker och inte nödvändigtvis att det är fel i sak.

    Du lägger till exempel mycket energi på Åke R:s inledande förhör med Lisbeth och ”de två gärningsmännen”. Jag uppfattar själv hela den episoden på ungefär samma sätt som Lampers, d.v.s. det rör sig om en rad olyckliga missförstånd. Att sen palmeutredningen inte drog fram den i ljuset beror ju på att de i huvudsak jagat ensamma gärningsmän och vill inte skapa ett ifrågasättande kring Lisbeths upplevelser på mordplatsen. Men det betyder inte att ingången var något konspiratoriskt i sig och jag tycker att den beskrivning som Lampers gav händelsen var fullt rimlig. Man kan för all del utveckla den episoden och problematisera kring den, men då Lampers bok i huvudsak fokuserar på Stig E, så är det fullt rimligt att inte gå in i djupare detalj än vad som gjorts.

    Jag vill ändå hävda att boken fyller den funktion som tv-dokumentären, fullt förklarligt, inte kunde göra på 60 minuters programtid. Det finns några detaljer som behöver rättas till men är i övrigt en av de absolut bättre böcker som getts ut i ämnet, enligt min mening.

  8. Hej igen Gunnar,

    Helt korrekt. Var mordet organiserat är det fullt möjligt att personer i alla dina tre varianter fanns med som konspiratörer. Sedan går det att fundera på om person nummer 2 kan vara identisk med person nummer 3, det beror lite på hur länge man bedömer att Inge M sett mördaren vid Dekorimahörnan.

    Är det vidare fråga om en konspiration med flera gärningsmän där man vet att Palme ska bege sig till Dekorimahörnan – dvs. en variant av mötesscenariot – är det också rimligt att anta att en av konspiratörerna befinner sig på Sveavägens östra sida ungefär mitt emot Grandentrén; det är från en position ungefär vid Sveavägen 68 man har den bästa överblicken mot Grands entré. Att stå och hänga och synligt exponera sig direkt utanför Grand verkar vara klart amatörmässigt.

  9. Fast på bilderna från rekonstruktionen placerar Nicola mannen utanför annonspelaren Gunnar och på kanten av trottoaren.

    1. Om Nicola hade haft någon information att ge i samband med fotograferingen, särskilt information som stred mot vad som nedtecknats i förhör med honom, borde det ha dokumenterats. Det har inte skett, varken i något nytt förhör eller i bildtexten som fogats till fotot i förundersökningsprotokollet.

      Det finns ju faktiskt inget som säger att Nicola var med och utformade hur fotot skulle tas. Vad vi kan konstatera är bara att fotot inte alls visar vad som står i förhöret.

      1. Jag håller inte med dig om detta, Gunnar. För mig är det enda rimliga att anta att figuranten står precis där NF har bett honom ställa sig. Det är ju han som är rekonstruktionens huvudperson och som har fått i uppdrag att återskapa sina minnen av var han såg olika personer – det är därför han har hämtats in. Fotot är alltså själva dokumentationen, placeringen behöver inte beskrivas ytterligare i text.

        Att det är en lite udda placering ute på yttersta kanten stärker mig i den uppfattningen. Det är inte en punkt som en figurant hade gått till utan särskild anvisning. Rimligen kom också anvisningen från den person vars minnesbilder hela rekonstruktionen handlade om.

        Sen är det naturligtvis möjligt att NF placerar mannen fel eftersom han minns fel, särskilt som han inte specifikt tar upp just denna lite udda placering i tidigare förhör. Det går heller inte helt att utesluta att det är polisen som har satt mannen på denna konstiga plats utan instruktion från NF, men det förefaller mycket osannolikt.

        Jag har dock aldrig riktigt förstått varför detta är viktigt. Själv gissar jag att det är mördaren som NF ser, men det är en osäker bedömning och det kan också vara Anders B. Jag kan inte se att placeringen vid pelaren ändrar sannolikheten för någondera. Anders B kan förstås också ha trampat runt ett varv vid vägkanten utan att minnas det.

        Hur som helst: detta är en sak som kanske går att reda ut, eftersom NF var ung vid mordet och torde vara vid god vigör idag. Men han kanske inte vill prata med journalister/intresserade, och det får man väl respektera i så fall.

        Det slår mig dock att det är rätt underligt att det inte verkar ha gjorts något nytt förhör med honom nu, med tanke på att utredarna verkar ha tänkt sig att mannen han såg kunde vara Engström.

        1. Tack för svar, Madam.

          Vi kommer väl inte längre just nu. Det vi kan konstatera är att det förekommer motsägelsefulla uppgifter i polisens utredningsmaterial och att den ena uppgiften finns i ett förhör, den andra i ett rekonstruktionsfoto. Om detta är viktigt eller inte kan jag inte bedöma. Möjligen kan det vara det. Och så länge den saken är oklar är det förstås angeläget att inte dra obefogade slutsatser.

          Jag har inte talat med Nicola F. Om jag gör det och om han kan komma med klargöranden får jag återkomma. Men som vanligt är det ju tidiga uppgifter som generellt sett väger tyngst och där är ju polisens motsägelsefulla utredningsmaterial ett problem.

          1. Det kan väl tänkas finnas flera foton från rekonstruktionen med Nicola F. Ett första där polisen placerat ut figuranterna, sedan något eller några till där vittnet i detalj korrigerat positionerna.

            1. Gunnar: Helt enig.

              Erik K: Det där var ju en intressant tanke. Finns det något exempel på att fler foton har lämnats ut, eller kan man anta att enbart de foton/negativ som ingår i de släppta protokollen sparades?

        2. Det intressanta är att om man antar att det är mördaren som NF ser, vilket inte går att utesluta, så är det osannolikt att det är samme man som YN sedan ser uppe på David Bagares gata. Mörk knälång och uppknäppt fladdrande rock överensstämmer inte med NF:s uppgifter. Jag håller med om att det är en märklig omständighet att man inte tycks ha gjort nya förhör med NF. Lika märkligt är det att man inte heller gjort nya förhör med Anders D. Här hade man ju haft möjligheten att på nytt förhöra det enda vittne på mordplatsen som beskriver en klädsel som åtminstone inte ligger ljusår ifrån hur Engström var klädd.

          Eller också kanske man faktiskt har förhört Anders D på nytt men att han bestämt avvisat att det skulle vara Engström han sett och att detta då inte var så viktigt för PU att redovisa. Vi vet ju inte och det är svårt att lita på PU med tanke på bland annat fadäsen med omkastningen av utstämplingen.

          1. Anders D borde ju framför allt ha hörts mycket utförligt redan dagarna närmast efter mordet. Förundersökningsprotokollet i målet mot Pettersson redovisade bara två polisförhör, och det finns nog inte fler. Det andra förhöret, det från den 14 mars, är också anmärkningsvärt genom att det fullständigt undviker att ta upp Anders dramatiska uppgifter i det första förhöret om samtalet mellan paret Palme och mördaren.

            1. Gunnar:
              Ja verkligen. Faktiskt blir just avsaknaden av fler tidiga förhör med Anders D än mer obegripliga med tanke på de tidiga signalementsuppgifterna som Holmér gick ut med. Anders D var den enda som var i närheten av att exempelvis beskriva en mössa (med öronlappar). Likväl finns bara 2 förhör och precis som du säger är man inte intresserade av att följa upp vad han sett innan mordet. Faktiskt nästan så jag slår knut på mig själv i försöken att förstå hur man resonerade här egentligen.

        3. Jag delar din uppfattning att foton från rekonstruktionen förmodligen visar var Nicola F placerat ut personen då detta är syftet med en rekonstruktion. Vidare förekommer det motsägelsefulla uppgifter även i text i detta förhör gällande placeringar.. Den förföljande personen är nog inte GM då Inge M sett GM stå och vänta på hörnet i flera min. före mordet. Tror på Anders B eller den s. k. Grandmannen.

      2. Låt mig korrigera mig själv innan någon annan gör det: ”särskilt som han inte specifikt tar upp just denna lite udda placering i tidigare förhör.”

        Gunnar har helt rätt i att NF ger en direkt motstridig uppgift, nämligen 3 meter in.

        I övrigt står jag fast vid resonemanget, jag gissar det var NF som placerade mannen där vid fotograferingen – vad han än hade sagt tidigare, och oavsett om det är rätt eller fel.

        1. Madam

          ”Det slår mig dock att det är rätt underligt att det inte verkar ha gjorts något nytt förhör med honom nu, med tanke på att utredarna verkar ha tänkt sig att mannen han såg kunde vara Engström.”

          När Krister Peterssons frågades om detta, svarade han ”man får ta hans uppgifter med en nypa salt, det är svårt att veta vem han har pekat ut”

          Vid konfrontationsförhöret 29 april 1986 säger Nicola ”Jag hade ögonkontakt med Palme hela tiden”

          1. Martin A:

            Jaha, se där. Det blir ju bara ännu konstigare om de inte ens har försökt göra ett sista kontrollförhör med honom, om de nu tycker utpekandet är både höggradigt relevant och höggradigt otydligt. Inte minst med tanke på alla andra sidospår de försökte knyta ihop före presskonferensen.

            Men då har alltså, såvitt jag kan förstå, ingen i utredningen pratat med Nicola F sedan april 1986.

      3. Men den 25 mars säger Nicola att mannen gick ute i gångbanan ca 3 m från sträckstenskanten. Hur väl det nu stämmer med bilden som är tagen i rekonstruktionen kan jag inte tänka ut nu. För trött.

      4. Jo och då om det var/är en gångbana där mannen går (från fotot) och det med sträckstenskanten menas den kanten som är 3 m från mannen på bilden ute i vägen stämmer det med 3 m rätt väl va? Eller tänker jag fel?

      5. Gunnar Wall

        ”Mannen gick ute i gångbanan, ca 3 meter från sträckstenskanten” är från 86-03-25 förhöret.

        Det finns fem fotografier i serien med Nicola. Eftersom blommorna är borta i foto serien med Nicola.Tror jag foto rekonstruktionen med Nicola ägde rum ett annat datum, förmodligen någon gång i april.

        1. Googlade på sträckstenskant och jag tolkar det som att det är någon form av refug/avdelare mellan körbanor och eller gåbanor. Så då torde Nicola mena den ute i vägen och då blir även hans placering på bildena rätt.

          1. Anna, sträcksten syftar nog bara på själva stenläggningen i kanten mot gatan. Alltså de långa och avfasade stenar som brukar finnas där, för att just bilda kant. Jag tror inte man kan tolka det som en refug eller något annat ute i gatan (även om en refug också skulle ha sträckstenskant). Någon sådan refug finns dessutom inte på Sveavägen.

            Men hur man givet detta får ihop Nicola F:s uppgifter med fotografiet, ja det vete katten.

            1. Madam, Anna.

              Ja, jag tror också att sträckstenskanten bör tolkas som trottoarkanten här.

              Så vi kan väl konstatera att Nicola i vallningsförhöret den 25 mars säger att mannen går ”ute i gångbanan” (också en något oklar och märklig formulering) ca tre meter från sträckstenskanten, alltså trottoarkanten. Men vid rekonstruktionen den 12 april så befinner sig motsvarande figurant längst ut vid kanten. Det går uppenbarligen inte ihop och det är därmed oklart var mannen enligt Nicola gick. För mig känns den första uppgiften (här tre meter från sträckstenskanten) som mest tillförlitlig, men här borde väl en uppmärksam förhörsledare eller utredare noterat skillnaderna och med följdfrågor till Nicola rett ut vilken placering som enligt honom var rätt.

              Sedan kan jag generellt undra varför rekonstruktionerna sker så långt som mer än en månad efter mordet. Vi vet ju att minnesbilder blir allt osäkrare ju längre tid som gått. (Men jag vet inte hur långt minnesforskningen kommit på detta område 1986.)

              1. Om man ska generalisera, så väger oftast uppgifterna som framkommer vid en rekonstruktion ganska tungt jämfört med vad som har tecknats ned i ett förhör. Det är ju också ett av skälen till att rekonstruktioner på plats genomförs.

                Det skulle naturligtvis ha varit väldigt intressant om Lisbeth Palme hade deltagit i en rekonstruktion. Efter en sådan kanske de avståndsbedömningar m.m. som förekommer i förhören hade kunnat omvärderas rätt så rejält. Eller hur hade man lämpligen vägt eventuella spretande uppgifter emot varandra i det fallet? Jag skulle tro att många skulle ha valt att fästa större tilltro till det som hade framkommit på plats.

                När det gäller exemplet med NF har jag oerhört svårt att föreställa mig något annat än att det är han själv som har placerat den efterföljande mannen ute vid trottoarkanten.

                1. Å andra sidan tycker man ju att han borde nämnt det uppseendeväckande i att mannen traskade fram i snömodden på fel sida av en reklampelare.
                  Om han inte har några minnesbilder av det bör han ha gått på rätt sida av pelaren, men det kan också vara så att platsen för mötet är förskjutet ett tiotal meter i någon riktning.
                  Men eftersom NF själv säger att anledningen till att han inte såg mannens ansikte var att han tittade på personen som satt och pysslade i skyltfönstret på La Carterie, kan det ändå inte röra sig om så många meter.
                  Om NF ändå varit med och regisserat fotot är det också konstigt att han inte får några frågor om det.
                  Många frågetecken runt denna vallning.

                  Bara förhörsledaren och NF själv som kan svara, och båda går ju fortfarande att fråga.

              2. Stefan,

                Ja, håller med om allt detta, även om jag kanske snarare lutar mot fotografiversionen. Ett tidigare förhör är generellt bättre, men en fysisk rekonstruktion på plats bör också generellt vara mer exakt än en muntlig beskrivning när det gäller att beskriva ett bildminne. ”Ute i gångbanan” tycker jag också antyder att det var något särskilt med placeringen, långt ut på något vis.

                Det är siffran tre meter som inte går ihop med resten, men där kan man ju tänka sig att han helt enkelt är usel på att bedöma/beskriva avstånd i siffror. Det finns det ju fler exempel på i utredningen. Men vem vet. I slutändan kan det, som så mycket annat, värderas på olika sätt och vi kan inte nå svaret utan mer information.

                Dock fortfarande oklart för mig vad detta egentligen påverkar. Jag ser inte att någon teori skulle skjutas sönder om det vore så att mannen stod på ena eller andra stället.

                1. Madam, Mikael B.

                  Visst kan en rekonstruktion på plats vara bättre än ett förhör, det håller jag med om. Men här görs rekonstruktionen klart senare än förhöret. Och notera också den viktiga detaljen att förhöret den 25 mars är ett vallningsförhör på plats. Så det är alltså inte bara rekonstruktionen som görs på plats.

                  1. God poäng, Stefan.

                    Vill man med rota mer i detta kan man i och för sig konstatera att NF (via kriminalkommissarie Jan Länninge) säger vid vallningsförhöret 25/3 att mannen gick 3 meter in (från vänster/gatkanten) på en totalt 7 meter bred gångbana. Han ska ha passerat på vänster sida NF, medan paret Palme ska ha passerat på höger sida. NF själv gick ”ungefär mitt i gångbanan som är c:a 7 meter bred”, dvs kring 3.5 meter-strecket.

                    Ska man ta siffrorna bokstavligt bör mannen alltså ha passerat väldigt nära inpå NF: ungfär en halvmeter ifrån på en sju meter bred och just då i övrigt tom gångbana, från NF:s synvinkel sett. Med viss kännedom om svenska folkets syn på personligt utrymme tror jag mig kunna fastslå att man inte ska ta siffrorna så bokstavligt. I ett sånt läge håller man väl snarare två meters avstånd. En tänkbar möjlighet är därför att NF justerar avståndet till mannen när han får pröva att gå sträckan mot en figurant, vilket leder till fotografiet.

                    Det ovanstående är förstås totalt spekulativt, och NF kan som sagt ha haft fel. Dessutom kan ju mannen ha rört sig i sidled under promenaden, för att vika av från NF.

                    Vad nu detta egentligen ska leda till.

        2. En närmare analys av fotografierna visar att Nicola fotografierna togs samma dag som Jan N fotografierna togs, 12 april 1986. 3 veckor efter förhöret på Sveavägen 25 mars 1986 och 6 veckor efter det första förhöret på KK1 (Stockholmspolisens våldsrotel) 3 mars 1986

  10. När det gäller detta med livvakterna på mordkvällen så finns det också en version som emanerar från Ulf Dahlsten. Jag vill även minnas att Mårten har sagt något liknande. Att det åtminstone delvis handlade om mänskliga hänsyn. Dahlstens uppgifter förekom i Mikael Hylins TV3-dokumentär:

    Ulf Dahlsten, statssekreterare mellan åren 1983-86, berättar i dokumentären ”Palme, Träsket och mordrättegångarna” om varför Olof och Lisbet Palme tog beslutet att inte ringa efter sina livvakter den kvällen.

    – De (Olof och Lisbet Palme) hade ju tänkt vara hemma så livvakterna hade åkt hem. Och en av livvakterna bodde utanför Gnesta någonstans och skulle hem till sin familj och då ville de inte ringa och jaga upp honom för han var ju med sin familj, berättar Ulf Dahlsten i programmet och fortsätter.

    – De tänkte nämligen att det här är ju inget som är planerat, så det är ingen som vet om att de ska på bio, så de utgick från att det inte skulle vara farligt. Och det var ju naturligtvis ett stort misstag som i sin tur ledde till att livvakten blev helt förkrossad över att de inte hade ringt honom, berättar Ulf Dahlsten i programmet.

    Dahlsten kan avlyssnas här:
    https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/906326-varfor-hade-olof-palme-ingen-livvakt-kvallen-han-dog

  11. Gunnar Wall

    Jag är också tveksam till en kategorisk slutsats som LOL drar angående Inge M:s vittnesmål. Han skriver att det sällskap som Inge pratar om och som han såg passera Dekorimahörnan med riktning norrut inte kan ha varit Anders B och hans kollegor. I stället tror LOL att det är en grupp som gick förbi strax före mordet men som aldrig identifierats.

    Om vi ​​tänker oss att Nicola är en del av denna grupp. Då blir hans observation av Anders B på trottoarkanten korrekt.

    Anders B ”uppger att han gick snett bakåt ut mot trottoarkanten, för att kunna titta Sveavägen söderut upp mot Kungsgatan efter det andra gänget.”

    1. Det framgår av förhör med Anders B den 25 mars att de kompisar han höll utkik efter hade fått lift i korsningen Kungsgatan-Sveavägen. De hade alltså inte passerat Dekorimahörnan. Jag har tagit del av ett förhör med en av dessa kompisar, Marco N, från den 26 mars 1986 som där berättar samma sak. Han och de andra hade träffat på en bil med arbetskompisar från firmafesten som var på väg till diskoteket Glädjehuset och de hade klivit in och följt med. Det var tio meter in på Sveavägen från Kungsgatan räknat. Om detta är riktigt så förklarar det varför Anders B inte såg till de kompisar han höll utkik efter och det betyder också att det inte kan ha varit den gruppen som Inge M talar om.

  12. ”Ingen vet vad som finns där ute.”

    Jag har gjort en helt annan tolkning än du Gunnar av denna kommentar. I ”Mannen, Mordet och Mysteriet” fick jag intrycket att det var fotografen och inte Palme som var angelägen att han inte skulle stå vid fönstret av säkerhetsskäl. När fotografen påtalade detta fick jag intrycket att Palme svarat på detta sätt mer eller mindre på skämt.

    Jag har också fått den allmänna uppfattningen om Palme att han helt och hållet underskattade hotbilden mot sig själv.Att Palme nonchalerade alla hot var också anledningen att en av hans närmaste män aldrig vidarebefordrade varningen från Norrköpingsmötet till honom då han trodde att det var meningslöst.

  13. Jag har svårigheter att få alla ”pusselbitar” på plats, hoppas på hjälp från någon kunnig person?

    Hur många minuter uppskattningsvis såg vittnet Inge M, mannen vid Dekorimahörnan, 1 minut?, 2 minuter? 3 minuter? (kan bankomatkön kvitton ger någon vägledning?

    Mannen som stod vid Dekorimahörnan gick sedan med snabbt steg till reklampelaren för att möta paret Palme, han pratade med paret Palme ca 30-40 sekunder? (Vittnet taxiförare Anders D)
    Sedan gick alla tre mot Tunnelgatans mynning?

    1. I förhöret med Inge M finns inget om att GM gått och mött paret Palme vid reklampelaren. Däremot säger han att han tror att det var vid reklampelaren som OP och LP mötte ett gäng på väg norrut. Inge M säger också att paret Palme kommer gående och då går GM ut bakom och skjuter. Ingenting om något möte.
      Inge M säger sig ha sett GM på hörnet några min. före mordet.

      Ditt ovan beskrivna scenario är en ihopjämkning av olika vittnesmål av förespråkare för mötesscenariot. Vad man inte förefaller ha betraktat är vad man i det allmänna fallet kan förvänta sig av ett vittnesmål som t. ex. Anders D, som egentligen tittar efter trafik. Istället har man utgått från att alla vittnesmål är lika myckett värda.

      1. Problemet med ditt resonemang, Zombie, är att:
        a) Anders B inte berättat om att han mött ett gäng vid reklampelaren;
        b) Lisbeth inte berättat om att hon och Olof mötte ett gäng vid reklampelaren;
        c) det inte finns några konkreta uppgifter utöver Inges om att det skulle ha passerat ett sådant gäng precis före mordet.

        Inge har dessutom vid flera tillfällen gett uttryck för att det är någonting med reklampelaren som han tror kan vara viktigt men som han inte kan komma ihåg. Lägg till det vad han faktiskt säger i tingsrätten respektive hovrätten. I tingsrätten säger Inge att första gången han ser makarna Palme är de ”ungefär i jämnhöjd med mördaren”. Många tolkade säkert det som att han observerade dem först när de var framme vid Dekorimahörnan. Men i ett tidigare polisförhör hade han ju gett uttryck för att han tror att han såg makarna Palme redan vid annonspelaren och att de då möjligen mötte det där gänget som han kom ihåg att han sett.

        I tingsrätten kommer det inte upp exakt var Inge ser paret Palme, bara att det är ”i jämnhöjd med mördaren”. Men i hovrätten får däremot Inge frågan om hur långt upp på Sveavägen norrut paret Palme är när han ser dem första gången. Inge svarar att han först observerar paret Palme söder om reklampelaren, 10-15 meter från mordplatsen.

        Jag frågade Inge 2010 om det kunde ha varit så att det inte var det passerande ungdomsgänget som paret Palme mötte utan att det i stället kan ha varit gärningsmannen som gått dem till mötes. Inge svarade: ”Och att han sedan gick tillbaka? Någonting fattas i min minnesbild där och jag får inte ihop det. Jag kan inte svara på det.” (Min bok Mordgåtan Olof Palme sid 504).

        Det som gör den tolkningen rimlig är förstås att både Anders D och Anders B har kommit med vittnesuppgifter som pekar i den riktningen. Men självklart, vi vet inte säkert. Du kan ha rätt och jag kan ha fel. Vittnesuppgifterna spretar som bekant.

        1. Dessutom kunde Lisbet och Olof Palme inte ha undgått att se GM om han stod framför Dekorima i motljuset mot upplyst skyltfönster, så som Inge angivit att han stod initialt en bra stund. Med beaktande av hur nära avfasningen Olof föll och det snö- eller isparti och den skylt de gått i in i om de fortsatt Sveavägen söderut utan att ta ett par kliv ut mot (Anna, din favorit!) sträckstenskanten, så ter det sig som om de var på väg in i gränden. Jag upprepar mig men jag tror att en riktig rekonstruktion, som naturligtvis förutsatt att man tagit bort de myckna blommorna, vilket inte gjordes, men i vilken Lisbet kunde ersatts av en observant figurant, skulle ha visat hur trångt det blivit och hur svårt det varit för paret att inte märka siluetten, inte minst om den rörde sig, samt skuggorna, andedräkten, eventuellt även ljud (pröva själva, men helst med minusgrader). En ursäkt till upprepningen vore att just i sammanhanget ovan, den av Inge M:s versioner som innefattar att GM går ut (från fönstret får man förmoda) innan han skjuter, stämmer inte med den exakta positionen för mordet. Han bore ha stått kvar och vänt sig söderut och Palme som gick närmast honom hade hart när, om uttrycket tillåts, rundat honom och placerat sig precis framför innan han sköts.

          En rekonstruktion i media efter 10 juni placerade GM i prånget där Anders B senare tog skydd, vilket skulle öppna möjligheten att Lisbet och Olof inte lagt märke till honom. Men det faller ju på att han hade måst springa förbi Anders B och avslöja sig för paret med ljud och kanske snabbt rörliga skuggor.

          Slutsats: den delen av Inge M:s beskrivning är i sig orimlig utan vissa avsevärda justeringar. Det länder större tyngd åt Anders D:s, Anders B:s och Cecilia A:s beskrivningar precis före mordet. Men Inge M:s mästerliga Jack Nicholson-detalj (som exakt stämmer med Anders B:s teckning av mössan) och rocken, gör att man inte skall tvivla på att Inge M såg GM före, vid och efter mordet. Annars kunde Inge M:s misstag varit att han trodde att den väntande mannen (identisk med finskornas dekorimaman) och GM var en och samma men att de i själva verket var två, och att de tog olika flyktvägar; dekorimamannen skulle ha rundat avfasningen och sprungit före, t ex uppför trapporna medan GM valde det säkrare alternativet Luntmakargatan. De senare signalementen (Lars J och Yvonne N) skulle snarast peka på att det var tvärtom – Jack Nicholson till Luntmakargatan, osedd. Här kommer Occams rakkniv in, slö av missbruk ”genom sekel som ej dagats”: Inge M kunde verkligen bekanta sig med Jacks siluett och borde nog ha kunnat uppfatta om denne försvann och ersattes av en annan.

          1. Den där sträckstenskanten är inte en favorit längre! Jag blev lite för ivrig. Måste ha mer på fötterna. 😂 det ser ut att inte va nån regelrätt trottoarkant där då. Nu är det en cykelbana. Ska bildzooma mer. Det ska få sin förklaring.
            Jag ser det som svårt att NF skulle sett AB så detaljerat i porten från 56:an. Det är rätt långt och väldigt mörkt, men har ingen anledning att tro att han ljuger.

            1. Jag har kollat på plats från Sveavägen 56 och bedömer det som omöjligt att göra en sådan observation. Andra som befinner sig i Stockholm kan gärna kolla, helst förstås en person som står vid Sveavägen 56 och en som står vid mordplatsen. Men jag tror förstås inte heller att Nicola är ute i några konstiga syften. Antingen var han inte så långt norrut som Sveavägen 56 eller också gick han tillbaka söderut efter att ha hört skotten för att se vad som hänt men vände innan han kom ända fram till mordplatsen.

              1. Jo jag har också faktiskt varit där och du kan ju knappt se bort till porten en sommardag – möjligt att sikten var lite annorlunda då. Förutom det. Jag tror annars att det många glömmer är att det är förvånandsvärt korta avstånd.
                Jag blev lite paff när vi gick runt.
                Det är ju meter och steg man talar om.

              2. Det är idag omöjligt att se mellan Sveavägen 56 och mordplatsen då flera uteserveringar skymmer sikten. Det är kanske teoretiskt möjligt annars att se någon som en silhuett om vederbörande står framför en upplyst bakgrund. Detta kräver dock att man tittar noga.

          2. PJ,

            Det är en riktigt intressant poäng du gör om svårigheterna för gärningsmannen att vänta in Palme, utan att stå precis intill deras gångväg längs Skandiahusväggen på ett påträngande vis; alternativt stiga ut bakom avfasningen och skjuta men samtidigt också uppfattas av Anders B som gående med paret åtminstone en liten sträcka.

            Det sänker trovärdigheten i Inge M:s vittnesmål om den väntande mannen, som jag alltid har tyckt fått orimligt stort utrymme. Ingen vet, men det mesta, och även din poäng här, tyder på att mördaren gick efter paret Palme.

            Huruvida det var ända från bion och i så fall hur eller vilken väg, det är en annan fråga. Det verkar rätt sannolikt givet diverse Grandmän och Ljubisa N:s samt Nicola F:s observationer. Men Pias vittnesmål vid bion bryter av från det mönstret.

            1. Madam,
              Nja, Inge M:s väntande man har en egen inre styrka och motsägs inte av trängseln invid blodfläcken eller ett steg norr därom. Det är den sista ögonblicksbilden av att mannen steg ut och gick upp bakom och sedan sköt som inte passar.

              En hypotes kan inte visas vara riktig av fakta. Men de kan visa att den är felaktig. Och man kan knappast samla in relevanta fakta om man inte har en hypotes: det mesta av utredningsmaterialet bildar en skadlig höstack som resulterat från blint letande; mycket av resten av höstacken består av fakta och felaktigheter som härrör från galna hypoteser, inklusive fantasier som götts av tanken på femtio miljoner kronor eller drömmen om den försvarslösa syndabocken. Nålen är sådant som undsluppit ärliga vittnen och som man inte lyckats ta kål på genom att ignorera det, som skett i ”förhör” och domstolsutfrågningar: ”de var ett sällskap”, jaha, kan du berätta om klädseln eller vad som hände sedan, vad som helst utom att nämna sällskapet igen?

              Gunnars hypotes om att GM, som Inge M observerat, verkligen stod och väntade men sedan gick ut till reklampelaren och mötte paret, varefter de sneddade in mot gränden tillsammans, passar hittills bäst med alla fakta efter minimala justeringar av det som i sig inte håller och inte heller stämmer med övriga fakta: att sluta sig till den bästa förklaringen.

            2. En förföljande mördare som sedan passerar makarna Palme skulle också kunna ta skydd bakom den södra reklampelaren en kort stund för att sedan kliva fram bakom paret när det är dags.

              1. Vilket passar dåligt med Anders B:s, Anders D:s, Cecilia A:s och Inge M:s vittnesmål och inte stöds av något. Men visst, om vi tänker bort de vittnena och ersätter dem med någon som sett en ensam person bakom annonspelaren och mordet skett intill den och inte vid blodpölen.

                1. Vittnesuppgifterna går att uppfatta på olika sätt. Om man dessutom tar med den vanliga felmarginalen när det kommer till iakttagelser av det här slaget, där sällan alla har helt rätt, kan man tänka sig flera olika scenarier. Det är väl också anledningen till att vi fortfarande diskuterar mordet efter 35 år.

              2. PJ, givetvis handlar det inte om att mordet ska ha skett intill annonspelaren. Men ett bättre skydd när han sedan ska dyka upp bakom offret är svårt att tänka sig.

                1. Annonspelaren är onekligen ett utmärkt skydd för gärningsmannen. Jag tror att man måste titta ordentligt på alla personer som bevisligen rört sig omkring mordplatsen men som aldrig gett sig till känna eller identifierats. Ett exempel är de 2 männen som B Hellström iakttar varav den ena beger sig upp mot Sveavägen. Det verkar segt att få ut alla förhör med Hellström. Ett finns ju men det finns minst ett till. Sedan har vi mannen som iakttas av makarna Prim. Denna är såvitt jag vet också fortfarande oidentifierad.

  14. Jag känner att jag måste haka på lite i diskussionen om sällskapet, och det blir tvunget ett ganska långt inlägg.
    Jag håller med Gunnar då han är tveksam till Lampers kategoriska slutsats som ordagrant lyder:

    ”Han [Inge M] gjorde några observationer som han skulle återkomma till i flera förhör. Den första var att han såg ett sällskap på 5–7 personer, inte fler och inte färre, det är han säker på. De passerade Dekorimahörnet i nordlig riktning, och alltså borde de strax efteråt ha mött paret Palme. Det har sagts att det här skulle kunna vara [Anders B:s] sällskap, men vi vet att de måste ha passerat Tunnelgatan några minuter innan [Inge M] parkerade sin bil.
    Det måste alltså ha varit några andra personer som [Inge M] sett, men de har aldrig identifierats”

    Gunnar skriver då:

    ”Svagheten i den slutsatsen ligger inte bara i att ingen i en sådan grupp gett sig till känna utan också i att varken Lisbeth eller Anders B berättat om att de strax före mordet råkat på ett sällskap. Inge beskriver dessa personer som om de är på festhumör och ganska livliga – det borde alltså ha varit svårt för Lisbeth och Anders B att undgå att lägga märke till dem, kan man tycka”.

    Men oavsett vilket, så har ju Lisbeth missat Anders B och hans vänner – även om de bara utgjorde fyra personer – och Gunnars poäng borde i så fall vara att hon knappast kan ha missat två större gäng som det i så fall blivit.
    Ett gäng på 4 och ett gäng på 5-7 personer.
    Det känns inte alls rimligt.
    LOL tänker sig att Anders B med sällskap måste ha passerat Tunnelgatan flera minuter innan Inge parkerade, men är det verkligen så?

    Jag kan se ett antal anledningar till att den slutsatsen ändå kan vara riktig.

    1. Gruppen stämmer inte till antal. Anders grupp bestod av fyra personer.

    2. Inge M har sagt att de passerade bara mycket kort före paret kom in i hans synfält, det kan inte Anders grupp ha gjort, eftersom de då precis måste ha kommit in i bankomatlokalen då mordet ägde rum.

    3. Anders vänner verkar inte ha mött makarna Palme, och Nicola F har inte iakttagit den gruppen strax framför sig, vilket skulle kunna tala för att de lämnat platsen i god tid före mordet.

    4. Uttagstiderna verkar ligga lite väl tidigt, (avslut 23.16.49) även om vi inte vet bankomatens exakta felvisning.

    5. De inte hört några skott, och det är därför också av den anledningen rimligt att de passerat Adolf Fredriks kyrkogata innan makarna Palme korsade Sveavägen.

    Jag gissar att det är någonstans Lasse har landat, men var har Anders uppehållit sig under tiden?

    Det finns som jag ser det också ett antal argument som väger emot, och kan öppna upp för andra alternativ:

    1. Anders säger ingenting om att han dröjt sig kvar på platsen efter att de övriga tre i sällskapet gått vidare, tvärtom, han hade redan börjat gå söderut då de kom ut, och borde befunnit sig bara ett fåtal meter från Dekorimas port. Det finns i hans berättelse inte tidsmässigt utrymme för någon väntetid utanför bankomaten i flera minuter.

    2. Om Inge M sett Anders och hans sällskap passera två minuter före mordet, så bör de precis ha hunnit lämna bankomaten innan mordet. Uttagsärendet tog enl förteckningen 70 sekunder, och de kan ha hunnit växla ett par ord med Anders innan de gick norrut, men Anders verkar inte minnas just den detaljen.

    3. Trafikbuller kan ha dolt skottljudet, men de bör knappast ha hunnit längre än till Sveavägen 44.

    4. De bör ha kommit ut från bankomaten bara sekunden efter att makarna Palme passerat, vilket kan vara orsaken till att de missat varandra. Lisbeth har som sagt inte sagt att hon mött ett och framför allt inte två sådana gäng.

    5. Stig Engström säger att han har ett flyktigt minns av att han mötte människor på vägen fram mot Dekorimahörnan, men inte så många som 6-7 stycken. Vilka kan det ha varit?

    Förutsättningen är given: Nicola kan inte ha gått mycket mer än 30 meter bakom Anders och hans vänner då de korsade Tunnelgatan, eftersom hans promenad går att tidsbestämma relativt väl.
    Mordet bör ha ägt rum ca två minuter efter att han passerat korsningen eftersom avståndet till Sveavägen 56 är 200 meter, men troligtvis befann han sig på närmare avstånd.

    Jag riktar alltså ingen kritik mot någons slutsats, men frågan är hur Anders och hans sällskap i så fall landat mitt i alltihop – från passage av Tunnelgatan – bankomatbesök – till skottögonblicket.
    Går det att få ihop en hållbar teori utan att hävda att Anders glömt att han dröjt sig kvar på platsen ensam i flera minuter, alternativt att han gått efter sina vänner norrut och vänt någonstans bakom makarna Palme?
    Kan han rent av ha varit i den positionen under de 70 sekunder de övriga gjorde sina uttag?
    I så fall måste Anders ha hunnit traska 50 meter norrut och tillbaka på 70 sekunder plus kanske 20 sekunders tidstillägg för visst bestyr inne i bankomaten.
    Han bör i så fall gått bara ett fåtal meter framför Nicola F innan han plötsligt vände strax efter att han mött Palme.
    Är det rätt att hävda att han avvikit så mycket från sin egen version bara för att hitta en logisk förklaring?

    Detta är en tankenöt, och jag har inte lyckats knäcka den, mer än att jag kan säga att IM, NF, AB, AB:s vänner inte kan ha rätt samtidigt. Tider positioner och rörelser går inte ihop.

    1. Har hört att Lp sagt något om att hon brukade använda ett begränsat blickfång då hon stördes av att så många var intresserade av Olof.

      Ett annat test som kan vara intressant är att se om du och Gunnar kommer ihåg hur många personer ni mött och var sist ni gick ut för att handla.

      Jag har funnit att detta är allmänt mycket svårt såvida det inte finns något speciellt hos personerna man lägger märke till.

      Om en grupp är livlig kan dock detta vara något man uppmärksammar.

      1. Du har en poäng där, ofta lägger vi knappt märke till personer vi passerar. Det är därför jag menar att Inge faktiskt kan ha rätt i att han såg gärningsmannen i Dekorimahörnan i ett par minuter eller mer, trots att andra personer som passerade där inte kommit ihåg att de sett någon väntande person.

        Vad vi vet är i alla fall att ingen från ett gäng som skulle ha passerat Dekorimahörnan kanske 15 sekunder före mordet kontaktat polis eller nyhetsmedier om saken. Skulle alla i gänget ha missat att de just passerat Sveriges statsminister? Skulle alla i gänget ha missat att han blev skjuten nästan direkt efteråt? Eller skulle alla i gänget ha bestämt sig för att tiga om att de varit där för att inte bli inblandade?

        Det är sådana frågor som får mig att luta åt att gänget passerade tidigare, vare sig det var Anders B och hans kollegor eller några andra personer.

        1. Förhör med Helena L.

          F: Ja, jag frågade dig inledningsvis om du hade sett någon person vid bankomaten när ni kom dit.
          Då berättade du att det hade stått en man och tagit ut pengar, då ni klev ur bilen.
          L: Ja, just det.

          Förhör med Susanne L:

          Jag kommer inte ens ihåg om det är någon som står före
          oss i bankomaten.

          Förhör med Glenn M 86 09 02.

          I kön bakom honom och framför fanns fyra personer. Två flickor spritpåverkade och flamsiga, och två grabbar. Han kan inte ge någon beskrivning av någon av personerna.

          Vid förhörstillfället har ett halvår gått sedan den aktuella kvällen, men han säger ”i kön framför” vilket kan tyda på att det kan ha funnits personer före Glenn, men det finns inga registrerade uttag.
          Kan det vara så att det stått någon där som haft problem med sitt uttag, som aldrig blivit registrerat – eller att någon i Inges gäng egentligen varit före, men fått problem att hitta kortet, och blivit tvungna att släppa Glenn före?
          Små vardagliga händelser som är svåra att minnas kan påverka hela beräkningen, och i detta fall skulle en sådan trivial detalj kunna ge Inge ytterligare lite tid.
          Det skulle kunna förklara att Inge upplevt ett visst strul med folk som var onyktra och bytte kort med varandra, vilket skulle kunna förklara en fördröjning som inte går att utläsa på bankomatförteckningens dataremsa?

          Bara gissningar, men om man strikt går efter de uppgifter som går att utläsa på dataremsan, så har Inge M stått där i högst två minuter, men ytterligare ett okänt antal sekunder kan vara möjligt på grund av visst strul.

        2. Om Inge M såg ett gäng passera Dekorimahörnet flera minuter i förväg och gärningsmannen redan var på plats när gänget passerade kan Engström uteslutas som gärningsman. Då är också frågan hur gärningsmannen kan veta om i förväg att makarna Palme kommer befinna sig vid Dekorima en stund efter att de lämnar biografen.

          Som jag ser det finns bara ett svar. Gärningsmannen vet att Palme efter biobesöket har ett ärende att uträtta någonstans nära Dekorimahörnet och kommer passera Dekorimahörnet till fots. Ärendet kan vara ett i förväg avtalat möte som kommit till gärningsmannens eller attentatsgruppens kännedom genom exempelvis avlyssning av Palmes hemtelefon. Eller så kan någon i attentatsgruppen själv kontaktat Palme och under falska förespeglingar lyckats få Palme att acceptera att möta upp honom efter bion för att avhandla något viktigt eller överlämna något av betydelse

          Här bör påpekas att 1986 fanns inga nummerpresentatörer så om Olof blev uppringd av någon i bostaden så kunde han inte se vilket nummer personen ringde från och därmed inte heller kontrollera att uppringaren verkligen var den person hen utgav sig för att vara.

          Av många tänkbara scenarion kan men exempelvis tänka sig att uppringaren utgav sig för att vara en tjänsteman på skatteverket som sa sig vilja träffa Olof under diskreta former för att prata om Harvard-ärendet men det är förstås bara en av flera möjligheter

          1. Jonas,
            Jag lutar också mer och mer åt: ”Gärningsmannen vet att Palme efter biobesöket har ett ärende att uträtta någonstans nära Dekorimahörnet och kommer att passera Dekorimahörnet till fots.” Ett skäl är att ett nyligen offentliggjort förhör (beklagar att jag inte har länk) tyder på att Palme ville korsa gatan; Lisbets vilja att titta i Saris nedsläckta fönster ter sig som en efterhandskonstruktion. Tidigare tyckte jag walkie-talkie-bevakningen i kombination med en handfull hypotetiskt utplacerade potentiella mördare, inklusive taxikaparen nära bostället, kunde förenats med lite slumpartat flanerande och ett möte som inte var avtalat i förväg utan uppstod när GM tilltalade Palme med någon bestickande information, såsom en säpo- eller Stay Behind-kod.

            Men vid omläsning av Gunnars Mörkläggning i ny upplaga, med hakan lika smärtsamt och frekvent tappad som första gången, tycker jag att mötets karaktär måste förklara mörkläggningen. Kanske vi som inte är poliser eller åklagare (du kan ju vara det förstås) har ett litet försprång där, för de skulle inte våga tillåta sig att ta i en dylik pusselbit. Och för att tala med Leif GW Persson tror jag man bör höja ribban över en tjänsteman på skatteverket och Harvard-ärendet. Palmes advokat och revisor – eller rentav deras assistenter – kunde skött det utan att ta upp tio minuter av den internationelle statsmannens tid. Som Gro Harlem Brundtland kunde intyga var ju Palme skakad av t ex EAP:s uppdykande överallt, inklusive på hotellet Pierre i New York. Och jag tror inte som Zombie att kommentaren fotografen John Wahlbärj citerade var skämtsam: ett märkbart yttrande eller uttalande, sade Wahlbärj med skräckblandat allvar i rösten. Visserligen tedde sig triangelarrangemanget – Rosenbad-Riksdagen-Gamla Stan utan livvakter som att utmana ödet: det är ju tydligen förstahandsvalet vid attentat att dra nytta av offrets vanemässiga rörelsemönster, men Palme fruktade likväl ondskefulla gärningar. Thage G Peterson (ännu en stavningsvariant) har berättat att Palme ibland grät över hatet mot honom. Palme var på spänn denna kväll, som när ljuset in ABF:s boklåda slocknade. Han såg – med rätta – skräckslagen ut då han trycktes upp mot fönstret vid Grands gavel eller attackerades av mannen i beige rock (vilket skedde enligt två oberoende vittnen). Han visste att han riskerade livet denna kväll (liksom vanliga dagar i triangeln ovan i och för sig, men mer än vid tennisen eller på Ströms) och han hade vetat om de möjliga bioplanerna när han faktiskt förde livvakterna bakom ljuset och deklarerade att att han inte skulle lämna bostället eller i alla fall Gamla Stan under helgen. Betänk även att det hade gått alldeles utmärkt att dryfta Harvard-ärendet med en tjänsteman från skatteverket i närvaro av hur många livvakter som helst.

            Ett skatteärende (i vilket Palme hade rätt) kan inte förklara Ebbe Carlssons avgrundsdjupt skandalösa och korrupta uppdrag och agerande. Något som åtminstone skulle kunna vridas till att likna landsförräderi gör det kanske däremot.

        3. Ja, du har rätt i att detta gäng borde hört skotten och gett sig till känna. Vad som Inge sett vid reklampelaren är i så fall höljt i dunkel. Jag är ambivalent och vet inte vad jag ska dra för slutsatser om det Inge sett vid reklampelaren har med mordet eller inte att göra.

    2. Hej Jörgen,

      Tack för ett intressant inlägg! Jag har ganska nyligen kommenterat delar av detta på annat ställe på bloggen, se länk.

      https://gunnarwall.wordpress.com/2021/02/28/nitton-undertecknare-ateruppta-palmeutredningen/#comment-25136

      En plausibel teori – som definitivt inte behöver vara korrekt – är att Inge ser Anders B:s gäng redan när han är på väg att svänga vänster från Sveavägen till Tunnelgatan, då får man ihop olika aktörers rörelser. Man bör notera att Inge nämner gänget för första gången när han förhörs ungefär 14 dagar efter mordet, och 14 dagar i det här fallet är en lång tidsrymd.

      Ett problem i analysen av Palmemordet är att många har en överdriven tilltro till vittnesmålen. Vad det gäller Inge är det vidare så att han inte minns vittnet Anders B i samband med mordet trots att denne endast var ca 7 meter från paret Palme och mördaren. Det går alltså att ibland minnas både fel eller endast vissa delar av ett skeende.

      1. Anders Fredric

        ”Vad det gäller Inge är det vidare så att han inte minns vittnet Anders B i samband med mordet trots att denne endast var ca 7 meter från paret Palme och mördaren.”

        Du har aldrig tänkt att Anders B kan ha varit Inges Dekorimaman stående vid Dekorimas entré direkt EFTER skotten och 3 – 4 minuter framåt tills polisen kom, dessutom med upprullad Jack Nicholsson-mössa?

        1. Anders B kan inte ha varit Inges Dekorimaman eftersom Nicola F mötte Anders B som gick efter makarna Palme. Dekorimamannen kan inte heller ha varit Engström. Dekorimamannen är antingen gärningsman eller medgärningsman eller ett vittne som aldrig har gett sig till känna

          1. Hahah – kom just på en sak – om AB var mannen bakom och berusad – kan han inte blandat ihop sällskapet som han säger sig sett gå i tripplet med NF, OP och LP fast NF var på väg åt andra hållet? Sedan tittar han upp igen och då ser han mördaren och paret Palme? Han kopplar inte riktigt i snön och mörkret och efter alkoholen? DEN var nog ny iaf! 😇

    3. Funderar på det pusslet mycket också genom att räkna bort allas vittnesmål och haft kvar de övrigas.
      Dvs förutsatt att var och en haft fel och de andra rätt. En efter en.
      Det går ihop om man tänker att ABs vänner inte alls gick där, där och då. Om de minns fel eller blandar ihop minnesbilder eller väg – vem vet.

  15. Jag återkommer till detta. Mitt resonemang bygger på att IM kom sent till platsen där han parkerade, omkring en minut före skotten, jag ska kolla mer exakt. Glöm inte bort att personerna i AB:s sällskap aldrig noterade makarna P och inte heller hörde skotten. De hann uppenbarligen en bra bit norrut. Det är rimligt att anta att deras uttag stämmer någorlunda tidsmässigt (23.16 & 23.17).

      1. Hej Lasse Lampers ! Jag har uppfattat att Inge M, fästmö och två kompisar som besökte Bankomaten för att ta ut pengar. Det stod andra personer i Bankomatkön, det tog sin tid. Inge M har sagt att han såg gärningsmannen gå upp bakom och skjuta OP i ryggen (”Slakten”).Var befann sig Inge M fästmö och två kompisar, när skotten föll, utanför Bankomatkön eller i bilen? Jag utgår i från att polisen har ställt frågor och begärt in Bankomatkvitton, för tidsbestämma och lägga ett pussel?

  16. Jag har en fråga: är det någon som har sett Mårten Palmes teckning av den man som stod vid skyltfönstret vid Grand? Jag har letat men inte hittat något.

    1. Ellroy,

      Om du menar den fantombild som gjordes utifrån Mårten Palmes observationer vid bokhandelsfönstret så finns den exempelvis högst upp här:

      https://utsikterinsikter.blogg.se/2020/july

      Mårten P nämnde senare att denna bild ser för svartmuskig ut, med alltför mycket skugga över kinderna. Det ska tydligen ha varit en svårutsuddad rest i fantombildsapparaten från ett skägg som polisen ville pröva, tydligen i hopp om att mannen skulle ha varit kurd.

      1. Hej Madam!
        Jag skulle vilja haka, du skriver om Grandmannen, hans utseende och klädsel.
        Finns det några vittnen som promenerade på Sveavägens västra? går utmed kvarteret, Tunnelgatan (som numera heter Olof Palmes gata), ner mot Adolf Fredriks kyrkogata? förbi korvkiosken? och kyrkogårdsmuren, möter en mansperson som skulle kunna stämma in på Grandmannen signalement?

        1. Hej Kim!

          Ja, det skulle väl vara kioskföreståndaren Ljubisa N:s observation av en ”sjabbig” man i grön eller grå nästan lårlång jacka som följer efter makarna Palme söderut. Beskrivningen stämmer bra med den blå lårlånga ”vildmarksjacka” som Mårten P såg på mannen vid bokhandelsfönstret, ungefär 150 meter längre upp på gatan. Färgen skiljer sig i och för sig lite, men ”grå/grön” och ”blå” är väl nära nog en mörk kväll med dåligt ljus. Med andra ord kan det mycket väl vara samma man, som har fortsatt efter dem. Om det inte är samma man, så är det en okänd man som inte har hört av sig till polisen.

          Om det är samma man så stämmer det kombinerade vittnesmålet Mårten/Ljubisa väldigt, väldigt bra med det som sägs om den man som sköt Palme och sedan flydde via David Bagares gata:
          – han bar en blåaktig ungefär täckjacka eller vildmarksjacka som gick ner på låret och även kunde uppfattas som rock
          – han bar på en mindre väska
          – han hade någon form av keps som samtidigt var stickad och hade en platt yta
          – han var kraftigt byggd, grov eller bufflig
          – han uppfattades ha kort hals/uppdragna axlar
          – han var i fyrtioårsåldern
          – han var cirka 180 cm lång

          Det stämmer även bra i signifikanta detaljer med flera av vittnesmålen om en ”Grandman” som verkade bevaka biografen. Det stämmer också påtagligt bra med Nicola F:s bild av en förföljare på östra trottoaren, även om den mannen också kan vara Anders B. (Det stämmer dock ganska illa med Stig Engström, men Engström hade knappast kunnat vara denne man ändå av rena tidsskäl.)

          Det ska sägas att det finns ett annat vittne, Pia E, som berättat att hon såg paret Palme gå söderut från ABF-huset ner till Ljubisas kiosk (där hon tappade bort dem) och då inte noterade någon ytterligare person som gick efter. Samtidigt verkar Ljubisa N helt säker på att han såg någon gå efter dem.

          Så vad stämmer? Tja, antingen har Pia E eller Ljubisa N helt fel. Eller så kan det vara mannen från bokhandeln som har gått någon form av omväg (eller gått längre ut i gatan, gått med fördröjning, osv), vilket har gjort Pia E missar honom trots att han följer efter paret Palme. Eller så kan det röra sig om en annan man som ansluter på något vis precis innan kiosken, trots att där inte finns något övergångsställe, utan att Pia E märker det.

          Min försiktiga gissning är att hon helt enkelt inte noterade att en man (kanske mest troligt mannen från bokhandeln) gick efter paret Palme på ett visst avstånd. Ljubisa N:s minnen av mannen är så detaljerade att han definitivt verkar ha sett en sådan man, och han börjar lämna dessa detaljer redan kring lunchtid dagen efter mordet. Pia E:s vittnesmål är också bra och trovärdigt, men just denna detalj handlar trots allt om frånvaron av en iakttagelse och den registreras av polisen först tio dagar efter mordet (även om hon förhörs tidigare).

          Vad gäller andra personer som gått denna sträcka på västra trottoaren: ja, de fanns, men jag tror inte att någon har lämnat bra iakttagelser – tror inte heller att många har tillfrågats. Knarkaren Roger Ö (som senare interagerar med Pia E) kom upp denna väg och kan ha mött paret Palme, men han minns i så fall ingenting av det. Det kom också ett gäng punkare längs samma trottoar, men gissningsvis passerade de kioskområdet senare, när paret Palme redan hade svängt över vägen till östra trottoaren.

          Det man har är istället Nicola F:s vittnesmål från östra trottoaren. Men hans iakttagelser är ju, som redan noterats, ganska svårbedömda.

          Följande förhör kan vara intressanta, men det finns fler från framför allt Mårten Palme:

          – Mårten P: https://drive.google.com/file/d/1AJ2e7bDqL7UM70ai_fjNjh8JFCD9NNxv/view (och fantombilden som ritades utifrån Mårtens iakttagelse: https://cdn1.cdnme.se/4629000/8-3/grandmannen3_neo_5f15855f2a6b22b98b4e720e.jpg)
          – Pia E: https://drive.google.com/file/d/1FSWaSSxnLakkjnIZ3U4Y5rpyhoNmLFJY/view och https://drive.google.com/file/d/1HWpV9eScak_Q2OhJP2vW7zt_W9u2Nk54/view
          – Ljubisa N: https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMU2UyRXNKZUJxZm8/view

          1. Madame

            Jag delar din åsikt angående kedjan Mårten P – DBG, den är inte helt osannolik. Man kan i alla fall inte avfärda den tycker jag, Lampers verkar inte heller göra det. Mårten P nämner i sitt första förhör att mannen troligen hade stålbågade glasögon. Så signalementet kan utökas möjligen.

            – han bar en blåaktig ungefär täckjacka eller vildmarksjacka som gick ner på låret och även kunde uppfattas som rock
            – han bar på en mindre väska
            – han hade någon form av keps som samtidigt var stickad och hade en platt yta
            – han var kraftigt byggd, grov eller bufflig
            – han uppfattades ha kort hals/uppdragna axlar
            – han var i fyrtioårsåldern
            – han var cirka 180 cm lång
            – han hade troligen stålbågade glasögon

            Om vi tänker oss att SE är oskyldig – så har vi ett scenario runt platsen vid mötet NF och makarna Palme (om den stämmer), där GM går omkring med signalementet enligt ovan och SE står och pratar med väktarna i receptionen i stor sett ett 10 tal meter ifrån och en dörr emellan. Med rätt lika signalement ändå tycker jag, där tycker vi olika. Som jag sagt i tidigare inlägg – så kan det inte uteslutas att det finns två med liknande utstyrsel varandes mellan S44 och MP kl 23.21.30. Det förklarar ju SEs idoga kommentarer kring att han blivit förväxlad.

            1. Olle,

              Japp, instämmer. Det hänger förstås då på att Mårten och Ljubisa ser samma man, vilket alltså är osäkert (men om jag vore tvungen att sätta pengar på något skulle jag gissa att det är så).

              Även om varje nytt försanttaget vittnesmål så att säga späder ut hållfastheten i ett kombinerat signalement, kan man också titta på fler Grand-signalement, i alla fall som ett tankeexperiment. Där har vi uppgifter om en man (om det nu bara är en) som beskrivs som att han har stirrande, spänd eller ångestfylld blick (Mårten P talar ju förresten om ”boxarblick”, vilket jag har uppfattat som en stirrande och koncentrerad blick, men vem vet vad han menade). Det talas också om en lite omodern täckjacka och en keps av något slag, en utstyrsel som påminner om skidkläder, ser lite töntig eller lantlig ut, m m.

              Allt detta passar ju rätt bra med Mårten P-DBG-kedjans signalement, men då rör man sig förstås på mycket spekulativ mark. Och Grandvittnesmålen bör man nog enligt min uppfattning vara allmänt försiktig med eftersom det var gott om folk i rörelse vid bion under vissa perioder och vittnena måste ha fått en mängd synintryck som kan ha blandats samman, kanske även när de själva uppfattar det som isolerade iakttagelser i en i övrigt tom foajé.

              1. Madam:

                Jag tycker att det är problem i din beskrivning av gärningsmannens klädsel, t.ex. den blå täckjackan. För en detalj som flera vittnen vid mordplatsen hänger upp sig på, dessutom även Yvonne N, är att rocken fladdrar vid benen. En jacka av ”täck-material” fladdrar inte på det sättet enligt min mening, den är mer styv i sitt material. Sålunda stämmer en blå täckjacka, även en lång sådan, inte väl överens med gärningsmannens klädsel.

                Likaså att huvudbonaden är kepsformad. Den absoluta majoriteten av mordplatsvittnena gör inte en sådan observation. Samma sak för väskan, som heller inte syns till på mordplatsen.

                Sammantaget tycker jag kedjan Grand-mordplatsen-DBG är väldigt svag.

                1. Adam A:

                  Tja, det är några som säger att rocken eller jackan fladdrar upp och andra som säger uttryckligt att det var en täckjacka av något slag. Det behöver förstås inte röra sig om någon särskilt tjock jacka (det tycks definitivt inte ha varit en bullig dunjacka), och jag uppfattar det som att de flesta vittnen som talar om att den flaxade upp gör detta som ett sätt att peka på att den var uppknäppt. Men du har helt rätt i att det finns uppgifter om att plagget verkade vara för tunt och flygigt för att vara en vinterrock (Yvonne N), vilket fungerar dåligt med alla sådana jackor.

                  En keps som är stickad eller har stickade delar samt har knäppta/uppvikta öronlappar/flikar/skärm tycker jag själv vore en riktigt finurlig lösning på det faktum att bra placerade vittnen har så blandade bilder: en mössa med tydligt uppvikt stickad kant, en herrhatt eller Sherlock Holmes-hatt, en möjlig keps eller något platt, osv. Den typen av huvudbonad skulle ju kunna ge ganska skilda intryck beroende på varifrån den sågs, och just att Mårten P understryker att den var av ett ovanligt slag gör att den lätt kan ha förväxlats med vanligare huvudbonader.

                  En icke-observation är hur som helst inte ett bra tecken på en icke-befintlighet. De flesta såg ingen revolver heller, men en sådan fanns ju. Huvudbonaden (eller bristen på sådan) bör man fundera över utifrån vad vittnena säger sig ha uppfattat, inte utifrån det som inte uttryckts.

                  Men ytterst bygger allt detta förstås på antagandet att det faktiskt fanns en man som förföljde paret från bion, och att denne man då kan vara samme man som sköt och sprang därifrån. Jag tycker sammantaget att många vittnesmål från hela sträckan fungerar ihop med varandra och att det är ett av de mer solida sjok av vittnesmål som går att få ihop utan att blanda in för många andra stödantaganden. Men det är ändå bara en teori av många.

                  Det finns också som du säger svagheter och vittnesuppgifter som tydligt skiljer sig från de kläder som beskrevs på västra trottoaren. Men det kommer det ju göra oavsett vilken typ av klädsel man tänker sig. Ingen huvudbonad kommer någonsin att gå ihop med att Leif L såg en barhuvad man; ingen barhuvad man kommer någonsin gå ihop med att Anders B såg en mössa, osv. Man får finna sig i att det alltid kommer att finnas vittnesmål som helt enkelt inte passar – oavsett hur man föreställer sig att mördaren såg ut – och sen försöka hitta något som inte bryter av alltför våldsamt från det övriga.

                  Vad gäller väskan så har jag dock svårt att se att du samtidigt kan stödja dig på Yvonne N för ytterplaggets utseende men också säga att det är osannolikt att gärningsmannen bar en väska. Hennes allra tydligaste observation är ju just att han pillrade med en väska.

                  Min egen gissning är att väskan (eller något väskliknande) i så fall bars innanför rocken eller tom och nerknölad i en ficka vid skottillfället. Det kan tyda på att det rör sig om en vapenväska/ett hölster snarare än en handledsväska: personen siktas med väska men ingen revolver vid bion samt på flykt efter skottet, men med revolvern framme och utan väska vid korsningen.

                  Allt detta under förutsättning att man föreställer sig ett sådant scenario, vilket som sagt är spekulativt.

                  1. Madam:

                    Går inte vidare på diskussionen om jacka/rocka. Vi är tämligen överens om problematiken.

                    Angående huvudbonad så håller jag inte riktigt med om att varje enskilt alternativ utesluter det andra. Som jag ser det så kan en mörk stickad mössa väl kombineras med observation av någon som är barhuvad. I mörkret anser jag att det är fullt möjligt att göra ett sådant misstag. Tittar vi på vad mordplatsvittnena säger, så anser den absoluta majoriteten av vittnena just att mördaren har en mörk mössa (stickad nämner några) eller barhuvad med mörkt hår. Dessa två typer av observationer passar väl ihop.

                    Endast två mordplatsvittnen gör någon annan observation. Anders D pratar om den där grå herrhatten och ett annat vittne uppfattar att mördaren har ”något platt” på huvudet, som ev. kan tolkas som keps.

                    Enligt min mening är det mest sannolika scenariot att mördaren har en mörk mössa eller ev. är barhuvad. Givet att det var kallt ute, och Anders B:s vittnesmål (som befann sig endast några meter från mördaren), så lutar jag personligen åt att mördaren bar en mörk mössa. Detta utesluter inte att mördaren bar något annat på huvudet, men det är som sagt mindre sannolikt.

                    Vad gäller väskan så är den problematisk. Det finns ju inget mordplatsvittne som ser någon väska. Jag är inne på, precis som du är, att det är något form av hölster, eller liknande, som förvaras i en rockficka under själva gärningen.

                    Men på grund av det antagandet, så får jag inte ihop det med Grandmannens väska. Varför skulle han ha ett hölster framme i ett sådant läge? Det skulle vara otroligt riskfyllt. Dessutom tror jag att vittnen skulle noterat en sådan distinkt form.

                    Jag utesluter inte att gärningsmannen förföljde Palme från Grand, men av ovanstående resonemang så tycker jag inte att signalementen stämmer väl ihop. Ska man dessutom förespråka en förföljande Grandman så måste man dessutom helt förkasta Inge M:s vittnesmål, vilket jag har väldigt svårt att göra.

                2. Adam A

                  Tycker väl att signaturen Madams teori har sina poänger. Logiken håller ihop från Mårten P till DBG.

                  Som sagt – så kan man inte både äta och ha kvar av vittnesförhörs-kakan. Det som framförs känns rätt vettigt ur ett signalements-perspektiv och stämmer väl in på hur AB och CA uppfattar situationen vid Dekorima. Dessutom förklaras ju SE bort via en dubbelgångare.

                  Teorin är ljusår bättre än teorin från Borgnäs i mitt tycke. Vet inte om jag sett någon bättre teori i denna blogg i alla fall. Om du känner att du har någon bättre, visa den gärna.

                1. Jag har förstått det som att alldeles efter mordet sattes det in en del sekretessåtgärder som motiverades av säkerheten för Olof Palmes familj och personer nära den. Jag känner inte till några andra som fick liknande kodbeteckningar, men det kan det ju ha funnits.

                  1. Låter ju högst rimligt.
                    Länge funderat på detta förhör.
                    Och på varför att Ingrids vittnesmål tar abrupt slut efter hon berättat att de gick hem och tills de fick skjuts av en polisbil till sabb. Finns ju en tidsrymd där hon inte får frågor om någonting som det verkar.

              2. Problemet med Mårten Palme är väl att han var tvärsäker på att det var Christer Pettersson han hade sett. SE figurerade i media synnerligen flitigt veckorna och månaderna efter mordet, utan att det synbarligen satt Mårten Palmes minne i rullning. Det, liksom att han över 30 år senare säger att det kan ha varit SE han såg vid Grand, är höggradigt anmärkningsvärt, för de var ju överhuvudtaget inte lika varandra.

                1. Mårten har gett uttryck för att var säker på att Pettersson var hans fars mördare. Men jag tror aldrig han har sagt att han var tvärsäker på att det var Pettersson han såg vid Grand.

  17. Hej Mikael,

    Redan våren 1986 spekulerade man i om Anders B kunde vara identisk med den efterföljande mannen utanför Skandia eller Inges väntande Dekorimaman. Och båda dessa alternativ är möjliga, även om jag själv huvudsakligen lutar mest åt att Anders B är den man Nicola F ser följa efter paret Palme. Jag vet dock att du har en annan teori.

    Men min kommentar kring Inge och Anders B belyste mest det faktum att Inge vid mordplatsen endast minns att han sett tre personer, dvs paret Palme och mördaren, men inte observerade Anders B som fanns relativt nära i mordögonblicket. Jag är helt övertygad om att Inge ärligt försöker redogöra för det han minns, men detta visar att det finns klara begränsningar i vad och hur vi minns. Och att minnas en kort episod på en trottoar efter två veckor är inte lätt.

    Jag själv skjutsade för ca 15 minuter sedan min fru till jobbet (en kort sträcka på 5 minuter) – kommer jag nu ihåg vilka bilar, cyklar och fotgängare jag la märke till på vägen? Nja, några kanske ….. OK, denna jämförelse är inte helt relevant, men att Inge korrekt skulle komma ihåg saker som hände flera minuter innan mordet är kanske inte helt realistiskt. Delmoment kan vara korrekta men troligen långtifrån allt.

    Gunnar Wall brukar ibland hänvisa till vad ett vittne – som vid mordtillfället troligen inte hade sina glasögon på sig – sa i ett första förhör ca 2½ år efter mordet. Jag är personligen lite skeptiskt till detta, men det innebär i och för sig inte att uppgiften kan vara korrekt; jag anser dock att man bör vara försiktig med att ”övertolka” denna typ av vittnesmål.

    1. Anders Fredric

      Ändå är det märkligt att AB med Jack Nicholsonmössa som står från skotten och 3 – 4 minuter framåt i Dekorimas entré utan att IM kommer ihåg honom.
      Likaså att IM säger 1 mars att GM kommer i fatt Palme, och inte om någon Dekorimaman. Denne dyker upp först 14 mars. Detta stöds också av Cecilia A som ser GM gå efter makarna från ”södra reklampelaren” tills skotten.
      Dessutom nämner varken Anders B eller Lisbeth Palme någon Dekorimaman.

  18. Slutsatsen av nedanstående händelseförlopp är att Inge M KAN ha haft uppsikt över mordplatsen i omkring 90 sekunder före skotten.

    Klockslagen är ungefärliga och i vissa fall antagna. Tidsförloppet stämmer inte alls med Inges egen uppfattning eller PU:s utredning 1989 som visade på att Helena L gjorde sitt uttag ungefär tre minuter tidigare, 23.18 enligt hennes bankomatkvitto. I så fall var det inte skotten som hon hörde.

    23.19,20 / Glenn M påbörjar sin saldofråga i bankomaten på Tunnelgatan, belägen på gatans norra sida, omkring 10 meter väster om Sveavägen.
    23.19,30 / Inge M släpper av Susanne L och Helena L vid bankomaten.
    23.19,50 / Inge gör en U-sväng i korsningen med Olofsgatan och parkerar på andra sidan av Tunnelgatan, cirka 10 meter från bankomaten.
    23.19,55 / Inge ser att Susanne tar fram sitt bankomatkort.
    23,19,55 / Nicola F möter paret Palme mellan Skandias och La Carteries entréer. Nicola ser också en man vid ”norra reklampelaren” följa efter makarna på 5 – 10 meters avstånd. Nicola kan studera ”förföljaren” under en tidsföljd och på nära håll framifrån. Nicola beskriver honom i förhör enligt följande:
    — ”lite äldre än förhörsledarens 44 år och för gammal för att vara livvakt, blå jacka ner på låren och konstig haltande gångstil”.
    23.19,58 / Glenn får svaret efter 38 sekunder och går västerut på Tunnelgatan ner mot Norra Bantorget.
    23.20,02 / Susanne L påbörjar sitt första uttag 4 sekunder efter att Glenn är klar.
    23.21,15 / Cecilia A ser paret Palme komma fram bakom ”södra reklampelaren” och börja snedda in mot Dekorima. Cecilia ser att GM går bakom paret och att han är längre än Palmes 175 cm.
    23.21,18 / Susanne får pengarna efter 1 minut och 16 sekunder efter två problemfria uttag och går tillbaka till bilen.
    23.21,20 / Helena L påbörjar sitt uttag två sekunder efter att Susanne är klar.
    23.21,25 / Anders B uppfattar plötsligt invid Dekorima att ett sällskap på tre personer går framför honom på några meters avstånd.
    23.21,25 / Inge M (1 mars) och Cecilia A ser att GM börjar gå i fatt Palme.
    23.21,30 / Helena L får problem med sitt uttag ungefär samtidigt som Susanne sätter sig i bilen.
    23.21,30 / SKOTTEN
    23.21,35 / Anders B med Jack Nicholsonmössa flyr till utrymmet framför Dekorimas entré där han blir stående i 3 – 4 minuter tills polisen kommer.
    23.21,35 / Lisbeth ser när mördaren efter en stunds tvekan flyr in i gränden. LP ser att han har en vaggande och lätt studsande löpstil, ”typiskt för alkoholister” enligt henne som utbildad psykolog. Det andra LP tänker på är att mannen reagerar så onaturligt långsamt. GM har en trekvartslång jacka men p.g.a. de ”konstiga” ljusförhållandena kan inte LP se vilken färg det är trots att det bara rör sig om några meters avstånd. Dessutom vänder sig mördaren om och ser efter förföljare när han flyr. Precis det beteende som Hans J, Lars J och Yvonne N också kommer att berätta om (Ulf Dahlsten).
    23.22,01 / Helena får pengarna efter 41 sekunder och återvänder till bilen.

    1. Hej Mikael A!
      Tack för din tidsredovisning av händelseförloppet. Inge M står med bilen parkerad 90 sekunder före skotten och andra intressanta uppgifter.

      1. Tack Kim.

        Eftersom bankomatens systemklocka inte gick efter Fröken UR (Som PU 1989 verkar ha utgått från) finns bara uttagens längd och tidsluckorna mellan dem att tillgå.

        Har byggt tidsförloppet på att HL hör första skottet efter 10 sekunder. Det borde stämma med +/- 5 sekunder säkerhet.

        23.21,20 / Helena L påbörjar sitt uttag två sekunder efter att Susanne är klar.
        23.21,30 / Helena L får problem med sitt uttag.
        23.22,01 / Helena får pengarna efter 41 sekunder och återvänder till bilen.

  19. Enligt Lena Ö berättade Lisbeth Palme följande för henne: ”vi mötte en man och sedan hörde hon smällarna och sedan såg hon en man springa från platsen”

    https://drive.google.com/file/d/1QlrCP0ENWShQ1uo8_ki_uIDbsTOLt0eK/view

    Mannen de mötte var Nicola

    När Nicola mötte paret Palme såg han Anders B ute vid trottoarkanten

    Anders B uppger ”att han gick snett bakåt ut mot trottoarkanten, för att kunna titta Sveavägen söderut upp mot Kungsgatan”

    https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMYVJEZFdMUGt4Vzg/view

    Nicola minns fel. Nicola kom söderifrån och mötte paret Palme vid den södra reklampelaren, inte vid den norra reklampelaren. Det är därför han ser Anders B bakom paret Palme.

    1. Håller ju inte – i sitt första förhör säger NF att han hunnit några meter efter korsningen Kammakargatan när han hör skotten och att han mötte paret vid 56:an. Och då kan omöjligt sett AB i porten.
      Men med den första versionen då behöver man inte de där missade sekunderna i mötesteorin iofs. Om han mötte paret vid 56 an och inte 44an. Frågan är väl exakt var han mötte paret och varför versionerna har förändrats. Dåliga förhörsutskrifter, sviktande minnen eller medveten förflyttning av NF. Det mest häpnadsväckande är ju att NF minns att han passerat korsningen Kammakargatan när han hör skotten. Känns som en äkta detalj.

      1. Den första versionen krockar ju med Lisbeths bestämda uppgift att hon och Olof korsade Sveavägen vid Adolf Fredriks kyrkogata. Om vi utgår från att det stämmer kan ju inte Nicola ha mött paret Palme vid Sveavägen 56 som ligger norr om Adolf Fredriks kyrkogata, i alla fall om han gick på östra sidan om Sveavägen som han ju säger att han gör.

        Lisbeths uppgift om att paret Palme gick över vid Adolf Fredriks kyrkogata är ju nära kopplad till att hon sedan tittade i Saris skyltfönster. Den butiken låg i den korsningen, så det är av det skälet sannolikt att Lisbeth inte tog fel på var de korsade Sveavägen. Dessutom uppgav ju korvförsäljaren Ljubisa N att han sett paret Palme passera på Sveavägens västra trottoar, vilket även det understödjer att de inte korsat Sveavägen förrän vid Adolf Fredriks kyrkogata. /GW: I en första version skrev jag ”östra trottoar” ett rent skrivfel. Detta har påpekats av Mikael B, (tack!) och är nu korrigerat.

        Uppgiften i det första förhöret om att Nicola mötte paret Palme vid Sveavägen 56 och hörde skotten just sedan han korsat Kammakargatan förutsätter dessutom att att paret Palme rört sig fruktansvärt snabbt eller alternativt att Nicola plötsligt tagit sig en rejäl paus.

        Den första versionen från Nicola F utesluter slutligen också att det var Anders B han mötte. Så långt norrut är det direkt osannolikt att Anders hade rört sig. Att Anders utan att minnas det efteråt var uppe vid Skandias entré medan han väntade på sina vänner är åtminstone någorlunda tänkbart.

        Däremot kan det ju noteras att Nicolas uppgift i vallningsförhöret (som alltså hölls tre veckor senare) var att han hörde skotten sedan han passerat Sveavägen 56 och att han därefter fortsatte framåt 10-15 sekunder innan han stannade. Om det är riktigt var han ungefär framme vid Kammakargatan då. Där hittar vi alltså saker som går igen från det första förhöret, både Sveavägen 56 och en position nära Kammakargatan. Det tyder på – tycker jag i alla fall – att Nicola bör ha varit någonstans nära Kammakargatan när han hörde skotten.

        Samtidigt är detaljen i vallningsförhöret om att Nicola sedan han mött paret Palme lade märke till mannen som skyltade om i La Carteries skyltfönster väldigt distinkt och tycks ha stöd i verkligheten. Det ger stöd för att Nicola mötte paret Palme vid Skandias entré eller möjligtvis lite söder om den. Och då kommer vi till det som polisen noterade under vallningsförhöret: att Nicola förflyttat sig en mycket längre sträcka än paret Palme från det att de möttes och fram till mordet.

        Problemet med att Nicola inte gärna kan ha observerat Anders B vid Dekorima från en position vid Sveavägen 56 och ännu mindre från Kammakargatan kvarstår dock.

        Nicolas vittnesmål är ett av de tydligare exemplen på hur svårt det är att vara säker på någonting när det gäller observationerna från Sveavägen. Och som vanligt kan vi inte vara säkra på i vilken utsträckning oklarheterna beror på vittnet självt respektive på slarvigt polisarbete.

        1. Jag tillhör ju de de hopplöst konspiratoriska som kan tro att det är möjligt att paret Palme korsade vägen lite innan än vad som är officiellt känt.
          Kanske Lisbet helt enkelt inte ville erkänna att de korsade vägen där det inte var ett övergångsställe. Ser inte bra ut om en statsminister bryter mot ”lagen” kanske. I den första chocken kanske hon tänkte att det var viktigt att säga att de korsade gatan vid ett övergångsställe och sedan höll hon fast vid det. Människor kan reagera märkligt i chock och tycka mindre saker är viktigare än de väsentliga. Man har ofta hört talas om människor som tycker det är viktigast att gå och jobba när de får ett dödsbud, eller viktigare att klippa gräset.
          Nåväl – ett sidospår och kanske långsökt men inte omöjligt?

        2. Tror att en uppgift blev fel där, Gunnar. Ljubisa N observerade makarna Palme på den västra trottoaren.

        3. Gunnar

          ”att paret Palme rört sig fruktansvärt snabbt eller alternativt att Nicola plötsligt tagit sig en rejäl paus”

          Man kan tycka att förhörsledaren borde ha upptäckt detta 3 mars, vilket varje fall Jan Länninge kom på till 25 mars. Som ett ”litet” försvar för den hårt ansatte kriminalaren kan han knappast ha känt till 3 mars att paret Palme gick över Sveavägen vid Adolf Fredriks Kyrkogata. .

      2. Anna

        Ja frågan är var exakt han mötte paret. Vid 56:an, vid norra reklampelaren eller vid södra reklampelaren ? Eftersom han ser Anders B bakom paret Palme, är södra reklampelaren en logisk slutsats.

        1. Då är ju frågan varför ingen lagt märke till Ni vid dekorimahörnan? Och varför inte N såg nån mördare. Om NF blivit rädd eller så hade det varit enkelt att säga — jag gick bara försjunken i mina tankar och med musik i öronen; la inte märke till ngt jag minns! Varför trassla in sig i oriktiga vittnesmål? Tror fotot och rekonstruktionen är närmast till hands då det är lättare att minnas på plats.

        2. Det är fullt möjligt. I så fall ser han ju mannen som skyltar om i La Carteries fönster efter mötet med paret Palme, bara obetydligt senare än han beskriver i vallningsförhöret.

          Att inte Anders B minns (eller har märkt) att han möter Nicola utesluter inte att det kan vara sant. Anders kan just då i första hand ha tittat längre söderut efter sina eftersläntrande arbetskamrater, de som inte hunnit med att hänga på sällskapet som gick till bankomaten. eller så var han försjunken i egna tankar. Anders bör ju strax innan ha blivit passerad av Olof och Lisbeth och har inte märkt att ett par gått förbi honom heller, i alla fall inte så att han kommer ihåg det efteråt. Inga stora problem så långt.

          Men om vi fortfarande godtar att Nicola sedan hunnit ända fram till Sveavägen 56 eller Kammakargatan när han hör skotten så blir slutsatsen att paret Palme måste han stannat upp ännu längre än vad tidsberäkningarna i vallningsförhöret pekar på.

          Det kan tänkas. Men inte bara det i så fall. Även Anders B måste ha stannat upp ungefär lika länge.

          Ett sätt att eventuellt lösa det problemet får vi om vi tänker oss att Nicola möter paret Palme strax norr om den södra reklampelaren. När han ser Anders B befinner sig i så fall denne utanför bankomaten. Han kan ha traskat långsamt i samma riktning som paret Palme, men då bara för att röra på sig lite grann medan han väntar på sina arbetskamrater som sysslar med sina uttag. Vad som händer när Nicola passerat är då att Anders blir kvar utanför bankomaten medan paret Palme promenerar vidare.

          Och om jag tillåter mig att fortsätta spekulera utifrån de omständigheter som bildar utgångspunkt för mötesscenariot: när Olof och Lisbeth passerat den södra reklampelaren möts de av gärningsmannen som kommer emot dem. De blir stående en stund – något längre än de 43 sekunder som antyds av vallningsprotokollet eftersom Nicola mött dem lite längre söderut i dne här varianten – och återupptar sedan promenaden med den blivande gärningsmannen vid sin sida. Just innan de börjar röra på sig igen observeras de tre av taxiföraren Anders D som sitter vid rödljuset intill. Och när de börjat gå har Anders B hunnit fram till annonspelaren och nästan hunnit ifatt dem. Han ser nu tre personer gående framför sig och uppfattar dem som ett sällskap.

          För tydlighetens skull: jag insisterar förstås inte alls på att det måste ha varit så här det gått till. Men jag menar att det är en hypotes som inte kan avfärdas utan vidare.

            1. Anna

              Har du funderat på varför NF som enda mordplatsvittne blev vallad på årsdagen 1987 och var med på vittneskonfrontationen 1988 mot CP?

                    1. Ni får gärna ha med länkar i era kommentarer. Om jag av någon anledning skulle reagera mot en länk så är det min sak att ta bort den och meddela personen som postat den.

                  1. Mikael A

                    Eftersom Nicola förhördes 3 mars, 25 mars, 12 april (bilden ovan), 29 april och som enda mordplatsvittne valades på årsdagen. Finns förmodligen mer dokumentation kring hans observationer och varför de valde honom. Yvonne förevisades ett fotografi på SE så sent som i januari 1987 ? Med andra ord har utredningen under samma tidsperiod diskuterat Nicola och SE.

                    1. Martin A

                      I april 1986 kom PU fram till att NF inte hade mött den 173 cm långe AB, så någon vittneskonfrontation behövdes inte göras (Åsheden [1987]).

                      NF är ett nyckelvittne och har förhörts flera gånger. Däremot verkar han inte ha fått se SE på bild som andra vittnen fick 1986 – 87.
                      SE-tvivlarna menar att NF aldrig såg mannens ansikte eftersom Nicola själv upprepat just det i förhören. Vittnena var rädda för Holmérs ”PKK-mördare”. De och NF fick inget livvaktsskydd till skillnad från Holmér och co som omgav sig med livvaktsarméer. Exempelvis när HH:s älskarinna skulle uppgradera sin garderob rensades först butikernas kunder bort i klassisk diktaturstatsstil (Guillou [2019]). Inte undra på att NF försökte i efterhand förneka vad just han hade sett för unikt. Inte kul att stå överst på ”PKK-mördarnas” lista.

                  2. Intressant att man utreder och klarar upp ett mord genom att läsa en bok som presenterar en teori om vem som begått mordet och kopierar innehållet i boken rakt av och presenterar som något utredningsgruppen kommit fram till

                    1. Intressant = skandalöst och oförlåtligt. Och Ankdammen sväljer alltihop (ber om tillgift för de blandade metaforerna). Finns det ingen vilja, ingen folkrörelse för att införa demokrati och rättssäkerhet i vårt avlånga land? Vill ingen veta sanningen om vapenexporten eller mordet på statsministern oavsett samband däremellan? Kanske unga människor hävdar att detta är en distraktion från den akuta kampen för att hindra mänsklighetens förgörelse. Jag respekterar och delar deras känsla av akut hot mot vår överlevnad. Men jag tror vi måste lösa problemet med säkerhetstjänster under ett demokratiskt styre för att överleva. Om Sverige bleve en riktig demokrati utan korruption skulle vi hjälpa mänskligheten på traven mot de högst tvivelaktiga chanserna för överlevnad.

                    2. Fast så enkelt är det väl inte riktigt.
                      Många har varit inne på Skandiamannen genom tiderna.
                      På Holmers tid var han på tal men de fick, kunde eller ville inte få till det riktigt.
                      Dessa teorier är inte på ngt sätt nya.

                    3. Svar på PJ inlägg 1 maj 3.48

                      Vi är många som vill veta sanningen om mordet
                      Tror att det är exakt samma politiska krafter som låg bakom mordet på Olof Palme som i nuläget aktivt motarbetar och försöker stoppa de förändringar av vårt ekonomiska och politiska system som är nödvändiga för att mänskligheten ska ha en chans att överleva.
                      Om Palmes mördare lever sympatiserar han troligen med Trump och Åkesson fast han tycker att Åkesson inte är tillräckligt extrem. Han hatar troligen Greta Thunberg

                    4. Svar på det PJ skrev den 1 maj 2021 kl. 3:48: Jo, en sådan rörelse är Accoun (även om det är en långt kvar innan vi kan kalla oss folkrörelse). Se gärna https://accoun.org/. Under ”Interviews” kan man klicka sig vidare till en intervju (på svenska) om Palmemordet.

                  3. Mikael A

                    Det är osannolikt att ett nyckelvittne inte har visats en massa bilder av möjliga förövare. Han var ju på vittneskonfrontationen VG och CP och vallades på årsdagen.

                    1. Martin A

                      Första utredningen av SE var 22 april 1986 – 12 februari 1987. Inget hittills tyder på att NF fick se något foto av honom då.

                  1. Foto togs på lördag morgon 12 april 1986
                    På bilden ser vi
                    Figuranter för Olof Palme, Lisbeth Palme och Anders B
                    Förundersökningsledaren K.G. Svensson
                    Kriminalkommisarien Vincent Lange
                    Vittnet Nicola F
                    och möjligen
                    Kriminalkommissarien Håkan Ström ?
                    Kriminalkommissarien Lars Hamrén ?
                    Kriminalkommissarien Jan Länninge ?

              1. Utredarna trodde att mördaren följde efter makarna Palme från bion till Dekorima och då blev ju NF:s observation av en förföljande man högintressant. Eftersom det enligt Lisbets uppgifter varit en ren slump att de valde att promenera hem och en slump att de hamnade på östra trottoaren så fanns inget annat tänkbart scenario än att gärningsmannen skuggade makarna Palme från bion till mordplatsen.

                Om gärningsmannen inte följde efter makarna Palme från bion utan väntade in dom vid Dekorima är den förföljande mannen inte lika intressant. NF själv har identifierat förföljaren som Anders B men utredarna valde att inte tro på det utan försökte få honom att peka ut CP vid en konfrontation

                Tyvärr så bestämde sig utredarna för ett scenario där gärningsmannen skuggade paret Palme från bion och bortsåg från allt som inte stämde in på den teorin. NF:s egen uppgift att förföljaren var den man som efter skotten gömde sig i Dekorimas port dvs Anders B stämde inte in och ignorerades av utredarna. Inte heller Inge M:s uppgift att gärningsmannen var på plats vid Dekorima flera minuter i förväg stämde och ignorerades. Anders D:s uppgift om att paret Palme och gärningsmannen stod stilla och såg ut att samtala vid annonspelaren ignorerades också samt Anders B:s uppgift om att gärningsmannen och makarna Palme såg ut att utgöra ett sällskap som småpratade och hade trevligt

                Kort sagt så intresserade sig utredarna bara för sådana uppgifter som stödde deras förutfattade mening om hur mordet måste ha gått till och bortsåg från allt som pekade i en annan riktning

                1. Detta är en superb sammanfattning! Om man skall lägga till en pusselbit vore det kanske Cecilia A:s uppfattning att ett sällskap på tre personer sneddade från reklampelaren mot Dekorima precis innan mordet skedde. Samt det försummade grälet vid Grand.

                  Jag ber också att få tacka Sven Ruin för länken https://accoun.org ovan.

          1. Gunnar Wall

            Ett sätt att eventuellt lösa det problemet får vi om vi tänker oss att Nicola möter paret Palme strax norr om den södra reklampelaren. När han ser Anders B befinner sig i så fall denne utanför bankomaten.

            Nicola ser Anders B på vänster sida av trottoaren, bankomaten år på höger sida av trottoaren.

            Nicola möter paret Palme vid den södra reklampelaren. Jag förstår inte varför detta är ett problem ? Inge M säger ett gäng ungdomar möter paret Palme vid den södra reklampelaren. Varför kan inte då Nicola möta paret Palme vid den södra reklampelaren ?

            1. Det jag ville peka på var att det är stor skillnad om Nicola mötte paret Palme och Anders B söder om den södra reklampelaren eller norr om den – under förutsättning att Nicola sedan hann gå till Sveavägen 56 eller Kammakargatan när han hörde skotten.

              Om Nicola träffar på paret Palme och Anders B söder om den södra reklampelaren innebär det i så fall att inte bara paret Palme utan också Anders B måste ha gjort ett ganska långt uppehåll under den sista korta sträckan fram till Dekorimahörnan.

              Om vi i stället tänker oss att det är strax norr om reklampelaren kan vi föreställa oss att Anders – även om han råkar vara i rörelse när Nicola passerar – egentligen sysslar med att vänta på sina vänner och ger sig av söderut först lite senare. Det har jag lättare för att ta till mig.

              1. Gunnar Wall

                Om han mötte paret Palme och Anders B vid den södra reklampelaren, var han självklart inte vid Sveavägen 56 eller Kammakargatan när han hörde skotten.

                Eftersom Inge M säger ett gäng ungdomar möter paret Palme vid den södra reklampelaren, ser jag inga problem med att Nicola möter paret Palme vid den södra reklampelaren. Lars Olof Lampers säger, en grupp som gick förbi strax före mordet men som aldrig identifierats. (Avsnittet Två skott.) även Nicola säger han ser en grupp på 4-5 personer direkt efter skotten.

                Man får rätt bild igenom att pussla om bitarna en smula.

              2. NF, AB och reklampelare är ingen busenkel ekvation. Det känns dock som två saker är rätt sannolika i NFs utsagor – det ena är att han har sett AB – det andra är att han sett en man strax bakom makarna Palme.

                Enligt egen utsago så har inte AB rört sig så långt norrut som till den norra reklampelaren. Det styrks av att det är rätt osannolikt att han skulle följt efter makarna Palme en längre sträcka utan att märka någonting i sin gångriktning förrän 5-10 meter ifrån mordplatsen. På något vis så känns det som AB blir överraskad av att ha tre personer framför sig helt plötsligt. Det man kan tänka sig är att NF såg AB runt den södra reklampelaren utan att lägga någon större notis om honom. Makarna Palme borde då inte i varit i närheten och framför allt inte söder om AB.

                När sen NF kommer längre norrut och möter Palme, ser han ytterligare en man – den som följer efter makarna Palme. Den observationen kan ju gjorts vid den norra reklampelaren eller i dess närhet. Det styrks ju av mannen i skyltfönstret vi Le Cartiere som NF påstår sig sett – och att mannen som han ser bakom makarna Palme är äldre. Dessutom av att AB inte borde kunna vara där.

                På något vis känns NFs utsagor som en blandning av observationer av två (eller kanske flera) män?

                1. AB måste inte ha följt efter makarna Palme hela vägen från den plats där han mötte NF till Dekorimahörnan. Han kan tillfälligt ha varit i rörelse när han mötte NF för att sedan stanna upp en stund. När han på nytt börjar röra på sig söderut kan paret Palme ha stannat upp vid södra reklampelaren där de mötts upp av gärningsmannen. När paret Palme och gärningsmannen börjar röra sig i sällskap från reklampelaren in mot Dekorimas avfasning hamnar de framför Anders B och hinner gå några meter innan skotten avlossas

                  NF uppgav själv i ett tidigt förhör att mannen som gick efter makarna Palme är samma man som efter skotten gömde sig i Dekorimas port. Han kände igen mannen på den blå täckjackan som hade samma blå nyans som telefonkatalogen. Är det troligt att han på så kort tid i paret Palmes omedelbara närhet sett två olika män med en jacka i samma blå färgnyans? Eller såg han Anders B båda gångerna?

                  Vill påpeka att NF inte uppgett att förföljaren var en äldre man. Han uppgav att förföljaren såg ut att vara något äldre än förhörsledaren som var 44 år. Hur gammal förhörsledaren såg ut att vara enligt NF blev han såvitt jag vet aldrig tillfrågad om. Anders B var vid tillfället lätt alkoholpåverkad efter en lång utekväll vilket kan ha bidragit till att han gav ett äldre intryck

                  1. Jonas J

                    NF har inte haft någon anledning att gå omkring i observationsskärpa av naturliga skäl. Jag håller med om att det är sannolikt att han sett AB i Dekorima-porten. Det känns dock inte lika sannolikt att han sett AB vid Le Cartiere eller hur?

                    Även om det är svårtolkat finns det i mitt spekulativa tycke indikationer på att han såg en en annan man där – med annan utstyrsel. När han ska förklara vilken han sett bakom Palme och hur det hör ihop med reklampelare, kanske han blandar ihop den han sett runt den norra reklampelaren med AB – som han kanske såg runt den södra reklampelaren? Kedjan Le Cartiere – DBG känns ju inte helt osannolik.

                    1. Som jag har fattat är NF av italiensk påbrå och jag kan mkt väl tänka mig, rena spekulationer, ganska fula eg av mig, är att man kanske inte är så kaxig om man som strax fyllda 20 ser eller hör ett statsministermord. Speciellt inte om man har erfarenhet från ett land där maffian hägrar. Och kanske i synnerhet om man jobbar på restaurang.. Kan också vara en förklaring att NF varit ganska tyst genom åren. Alla kanske inte skriver bok eller ställer upp på det vis som eg är över begäran som vissa av de andra mordplatsvittnena gjort.
                      Som sagt ganska fult och fördomsfullt av mig men man kan ju ha det i åtanke iaf. Lämna gärna synpunkter. Det är med förståelse och hänsyn jag spekulerar inte av fördomar

          2. För min del tror jag att det är tänkbart att IM kan ha sett Anders B och hans sällskap passera Tunnelgatan två minuter före mordet, och jag tror också att han kan ha sett dem igen ute på trottoaren efter avslutat bankärende, drygt en och en halv minut senare.
            Den gången strax norr om annonspelaren där bankomaten låg – mycket kort före eller efter att Lisbeth och Olof passerade. Inges synfält bör sträcka sig över tio meter norr om annonspelaren innan han blir skymd av det nordvästra hushörnet i korsningen.
            Att Inge M inte kan avgöra om han sett sällskapet i början eller i slutet av sin väntetid kan bero på att han sett dem två gånger.
            Tidskalkylen håller för ett sådant scenario.
            Det skulle betyda att Anders minns helt rätt.
            Han gick söderut samtidigt som de övriga gick norrut, och befann sig sekunderna senare på bara några meters avstånd, när han såg mannen som komma upp bakom Olof Palme och avlossa skottet.

            Ur förhör med Anders B 19 09 23:

            ”Anders tillfrågas om han har någon minnesbild av hur länge han stod utanför bankomaten innan han upptäckte att hans kompisar gått iväg, och han uppger att han inte stod så länge.
            När han vände sig om hade kompisarna gått ett par tre steg därifrån. Anders stod då själv några meter söder om ingången till banken och bankomaten.
            Förhörsledaren frågar om kompisarna kan ha hunnit 25-50 meter bort, men det hade de inte”.

            Att de inte hört skotten på 30-40 meters avstånd är i så fall en annan fråga.

            Engström säger att han mötte några personer på sträckan mellan Skandia och annonspelaren. Vilka skulle de annars ha varit?

  20. Ytterligare fråga till Lasse Lampers

    Lasse, du tar upp förhöret med yngsta dottern till vapensamlaren Willy G i din bok. Det gör även Thomas Pettersson i den uppdaterade versionen av den ”Osannolika mördaren”. I någon mening kommer ni till samma slutsats, det vill säga att detta (häpnadsväckande) förhör inte har med mordet att göra. Slutsatsen förvånar mig, precis som det förvånar mig att polisen inte gick vidare med uppgifterna. Jag tror mera att man lägger uppgifterna åt sidan just på grund av att de är häpnadsväckande och svårförklarliga. Då går helt enkelt inte att förklara. Jag stjäl här (för första gången!) Gunnars vokabulär och kallar detta känsligt. För inte anser väl du Lasse, att uppgifterna bara skall förkastas och läggas åt sidan? Jag säger inte att hennes uppgifter har med själva mordet att göra, men att de är värda att gå vidare med.

    1. Per W och Lasse

      Jag har inte tagit del av LOL:s bok ännu. Men jag ställde frågan till Lasse när han var här på bloggen dagarna efter att hans dokumentär visats på SVT. Då lovade han mig att han skulle fördjupa sig och ge svar på frågor runt denna dotter F och hennes märkliga uppgifter i polisförhöret. På vilka grunder avfärdar han hennes uppgifter?

    2. Per W,

      Jeg er helt enig. Min konklusion er, TP, Lampers og KP nok sidder inde med en viden om FG og hendes udsagn, vi ikke kender til. Ellers burde hendes udsagn naturligvis efterprøves langt bedre.

  21. Gunnar Wall

    ”detaljen i vallningsförhöret om att Nicola sedan han mött paret Palme lade märke till mannen som skyltade om i La Carteries skyltfönster väldigt distinkt och tycks ha stöd i verkligheten. Det ger stöd för att Nicola mötte paret Palme vid Skandias entré eller möjligtvis lite söder om den”

    lite söder om den, vid södra reklampelaren. Då faller alla Anders B bitar på plats

    Mannen i skyltfönstret
    ”jag satt i skyltfönstret nästan hela kvällen”
    ”Man arbetade från tidig morgon til cirka 01.30”
    https://drive.google.com/file/d/1mt3H87VuP1kTVS1BgMYUu_TqUw5NX7TC/view

  22. Hej Gunnar imponerande jobb du gjort genom åren och du har nog fått mer en mej att börja fundera vad man har hållit på med i mord utredningen genom åren och det tycks fortsätta med Krister Peterson presskonferens färskt i minnet.

    Man kan ju undra över varför Krister Peterson väljer att till kalla sej världspressen bara för att ta ett juridisk självmord i direkt sändning.

    Hur som helst de har varit mycket snack om Sydafrika och de kan mycket väl vara så att det är dom som ligger bakom mordet men i mina ögon så blir iallafall jag skeptisk när polisen/myndigheter/statsapparaten är villiga att prata om spår misstänka när gäller Palme mordet.

    Jag vet inte om har läst Bo Thutenberg dagbok eller har sett hans dokumentär men han tar upp rättså obekväma saker och hänger en del gamla politiker och journalister.

    Och det som får mej att reagera är 2 saker.

    1. Han var där i hetluften jobbade med Palme kände vibbarna sånt som man har svårt att förklara men känner och hur många av hans kaliber har överhuvudtaget yttrats sej om mordet?.

    2 Det här spåret bemöts med total tystnad och det gör iallafall mej rättså misstänksam.

    Och med facit i hand så måste man utgår från att sossarna ljuger till dom blir överbevisade de har dom visat gång på gång historiskt sett.

    Så min fråga: är det möjligt att Palmes inblandning i Bofors vapenhandel skulle kunna vara anledningen till mordet?.

    1. Patrik,
      det mesta är möjligt innan vi har ett övertygande svar. Att mordet skulle kunna ha att göra med Bofors vapenhandel är något som framkastats i olika sammanhang. Och i det inryms teorier av framför allt två slag: att det skulle ha att göra med Bofors affärer med Mellanöstern och att det skulle ha att göra med den stora Indienordern.

      En av de mer intressanta aspekterna av Jan Stocklassas bok Stieg Larssons arkiv: nyckeln till Palmemordet är dessutom tankegångarna om att Palmemordet skulle ha kopplingar till Iran-Contrasaffären som ju i högsta grad handlade om internationell vapenhandel.

    2. Jag instämmer. Märkligt att det inte grävs i det sk. rysspåret. Tystnaden kring Kegö/Barrling, Jallai och Theutenberg som väl är dom som varit drivande kring detta är intressant.

    1. Rickard, det var väl Lisbet som skrek något, men AB uppfattade inte vad. Det är såklart tänkbart att hon i sin chock inte var särskilt välartikulerad och då AB inte uppfattade hennes ord, upplevde han dem som främmande. Så har jag i varje fall tolkat det hela.

      1. Lars J uppfattade ju tydligt att kvinnan skrek ”Hjälp, vad gör du?” eller ”Nej, vad gör du?” I det första förhöret uppgav han dock (ej direkt citerat i protokollet) att kvinnan började skrika hysteriskt, vilket tyder på att hon skrek mer. Men för dem vars tilltro till äventyrs undermineras därav skall tilläggas att han druckit…ett glas portvin.

        Lars Borgnäs menar i Palmes Sista Steg att Lars J:s tydliga intryck tyder på att hon ropade in i gränden, dvs till mördaren, inte till Palme. Detta var ju många år efter att du-reformen lanserats av Bror Rexed (so fick tillnamnet ”Durex”), så Lisbet kunde väl ha tilltalat en okänd person med du. Och eftersom hon ännu inte kommit att tro, om hon nu gjorde det senare, att det var två gärningsmän – hon hade inte utbytt blick med Anders B ännu – så hade hon ingen anledning att skrika ”Ni”. Polisen underlät naturligtvis att få Lars J:s intryck preciserat, huruvida skriket var riktat till offret i förtvivlan eller till GM i uppbragthet. Kvar blir det eventuella värdet av att hon skrek på svenska och känslan av att det spontana utropet är aningen mer naturligt riktat till en person vars närvaro man varit väl medveten om men inte fruktat.

        1. PJ

          ”Kvar blir det eventuella värdet av att hon skrek på svenska och känslan av att det spontana utropet är aningen mer naturligt riktat till en person vars närvaro man varit väl medveten om men inte fruktat.”

          I det läget när LP ropar har har hon ANTAGLIGEN inte uppfattat skotten. Hon har vänt sig om och sett att OP har ramlat och därefter sett GM, en medelålders man som inte direkt inger fruktan, som hon då tror har knuffat omkull Palme.

        2. PJ, LJ vittnesmål undermineras inte av vinet, men det är lite märkligt att han inte gick dit och tog reda på vad som hänt. Det kunde varit en filminspelning med lösa skott. Därför hade det varit bäst att kolla vad som hänt innan han agerar och hans förklaring till varför han befann sig på platsen är också lite konstig; för att han aldrig kom till avslut hur han skulle gå till Rigoletto. Även att gm försvinner på samma plats YN dyker upp utan att han förvånas gör att man undrar lite. LJ:s vittnesmål undermineras inte av att han inte tog reda på vad som hänt men man undrar ju hur han kunde dra så snabba slutsatser utan att bli förvånad..

          1. Men snälla!
            Du går väl inte rakt emot en springande mördare?
            Han såg ju att den skadade fick hjälp dessutom!
            Tyckte LJ agerade oerhört modigt!

  23. PJ

    Kvar blir det eventuella värdet av att hon skrek på svenska och känslan av att det spontana utropet är aningen mer naturligt riktat till en person vars närvaro man varit väl medveten om men inte fruktat.”

    och Anders B säger

    ”kvinnan längst ut mot gatan blev synnerligen förvånad när skotten kom”

    som passar med ”Nej, vad gör du?”

  24. Rekonstruktion 12 april 1986

    I den första bilden frågar utredarna Nicola vad han såg. I nästa bild ser Nicola, Olof och Lisbeth, men inte Anders B som är bakom reklampelaren. I den nedre bilden börjar Anders B gå söderut och blir synlig för Nicola.

  25. Gunnar Wall

    Hösten 2017 gjorde Palmegruppen en genomgång av vad som bedömdes vara de viktigaste walkie-talkietipsen i utredningen.

    Taxichafören ser en man med walkie-talki före skotten

    Ca 30-33 år, ca 175-180 cm lång, ordinär kroppsbyggnad – har uppakattningevis strl. 52 i kläder, verkar spenstig, barhuvad, kortklippt något vågigt/krulligt mellanblont eller något mörkare hår, ovalt ngt magerlagt ansikte, ljus hy. Ej skägg, mustasch eller glasögon – såvitt han minns och kunde se. Såvitt han minns hade mannen inga handskar/vantar i varja fall inte på vänsterhanden som han höll Walkie-Talkien i. Klädd i ljusbrun eller beige skinnjacka som går strax nedan midjan figursydd, utan skärp, samt hade mörka byxor – ev, blå jeans.

    https://drive.google.com/file/d/11J9gLIoG-5aAXkPngtaCOfUV_bdLClKw/view

    Jan N ser en man springa på Tunnelgatan efter skotten

    ”Man, ca 180 cm lång, ca 25-30 år. ordinär kroppsbygnad, mörkkhårig. Han var klädd i en brun skinnjacka, ej ljus ej mörk

    https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMQTlKcUhITGcxRWc/view

    Jan N och Taxichafören ser samma man ?

      1. Anna och Martin A:

        Jan N/Taxichauffören är mycket tydlig om att han gör sina iakttagelser EFTER att han har sett taxibilar svänga om på Sveavägen. Han har inte hört några skott. Bland det första han ser är två flickor som springer till platsen. Det skulle kunna vara Ulrika R och Susanne K (även om de nog borde komma från hans högra sidan, men han säger vänster). Det skulle också kunna vara Per och Christina W (som kommer från vänster, men då är könet på den ena personen fel). Det kan även vara Anna H och Karin J (men också de kom från höger, från Jan N:s håll sett, och var troligen redan på plats). Han beskriver hur livräddningsinsatser verkar ha inletts, vilket vi vet gäller Anna H och Stefan G. Han beskriver också en kvinna som möjligen kan vara Lena B (som satt på huk och mådde illa). Vi talar alltså om i alla fall en trettio sekunder efter mordet, troligen lite mer.

        Om detta stämmer kan det inte vara mördaren han ser springa in i gränden. Det är möjligt att han fortfarande är i rörelse på Tunnelgatan, men i så fall är det längre in. Det kan inte heller vara en polis, för någon polisbil är inte på plats ännu. Då måste det vara ett annat vittne som springer in i gränden, om nu inte iakttagelsen är helt uppdiktad – och varför skulle den vara det?

        Två vittnen har sagt sig göra en sådan språngmarsch, Stig Engström och Per W. Det kan naturligtvis finnas fler som har gjort någon sorts snabb rörelse ditåt utan att det har noterats i förhör, men vi känner bara till dessa två.

        Jan N beskriver personen som kring 180 cm och relativt ung (25-30 år eller kring 30-årsåldern) och iförd en midjekort skinnjacka som var brun eller ljusbrun. Han är barhuvad, mörkhårig och Jan N får en känsla av att det är en utlänning.

        Ett sådant signalement stämmer mycket dåligt in på Stig Engström, vilket jag inte tror behöver motiveras närmare.

        Däremot skulle det kanske kunna vara Per W, även om det knappast är en fullträff. Per W bar inte en skinnjacka, men däremot en midjekort jacka som lätt skulle kunna misstas för en sådan vid ett flyktigt ögonkast — mörk, men inte ljusbrun. Han är dessutom i rätt ålder. Han ser inte särskilt utländsk ut, men barhuvad och mörkhårig är han i alla fall – han bär en praktfull ishockeyfrisyr. En bild på Per W finns här: http://www.itdemokrati.nu/36ae/mpv429.png.

        Vad detta ska bevisa är väl i och för sig mindre klart, men lite intressant är det ändå. Det skulle kunna stärka Per W:s uppgift (i Lars Olof Lampers bok) om att han hastigt sprang in i gränden och vände, men att polisen inte antecknade detta i tidigare förhör. I så fall stärker det i sin tur föreställningen om att det var möjligt springa in i gränden utan att detta fastnade i en massa vittnesmål, vilket ju har stor relevans i Stig Engström-saken. Å andra sidan så skulle ju det faktum att Per W faktiskt blev uppmärksammad av Jan N visa att hans språngmarsch inte gick HELT obemärkt förbi, vilket Engströms tydligtvis gjorde, om den nu ägde rum.

    1. Det är inte så många av vittnesmålen som är helt oproblematiska. Taxichaufförens utsaga är inget undantag. Som framgår av förhören med passagerarna så kan de inte bekräfta iakttagelsen eller den ordväxling som ska ha förekommit i taxin i anslutning till händelsen. De ställer sig tvärtom skeptiska till uppgiften. Detta stärker inte direkt tillförlitligheten i vittnesmålet.

      Tydligen finns det också viss Engströmvarning när det kommer till taxichauffören. Åtminstone om vi ska tro passagerarna. Han beskrivs som en person som tenderar att överdriva och som gärna vill göra sig intressant och vara i centrum. Men även en sådan person kan förstås ibland lämna vederhäftiga uppgifter.

      Man kan också notera att utsagan lämnas först efter det att det blivit allmänt känt att polisen efterfrågar iakttagelser av det här slaget. Likaså har uppgifterna om Skelleftehamnsmannen offentliggjorts. Att mer perifera vittnen hör av sig i detta läge kan te sig begripligt, men har man som taxichaufför passerat Dekorimahörnan strax före mordet och gjort en observation av det här slaget kan man tycka att man borde ha hört av sig till polisen i ett betydligt tidigare skede.

      Vittnesmålet är alltså rätt svårbedömt, men utredarna har uppenbarligen tagit det på allvar trots dessa tveksamheter. Kanske med avseende på liknande vittnesmål som skulle kunna gälla samma person. Det finns väl också en möjlighet att iakttagelsen av personen är riktig, men att walkie-talkien är inbillad eller rentav påhittad.

    2. Martin A.
      Jag vet inte om du läst Lasse Lampers bok, men jag tror att han knäckt den gåtan. Jag citerar:

      ”Syskonen ”Svensson” ger en liknande bild som [Ulrika R] och [Susanne K]. De hade reagerat på skotten och tittat bort mot Dekorimahörnet. De såg då en man röra sig in i gränden och kunde också se mannen som fallit ihop på trottoaren. ”Thomas Svensson” berättar nu, nästan 35 år senare, en sak som han bestämt hävdar aldrig kom med i uppteckningarna från förhören med honom. Och det är en väldigt intressant sak. Han säger att när han kom till platsen och insåg vad som hänt, så tänkte han springa efter gärningsmannen som han sett försvinna in i gränden. Han påbörjade ett förföljande som han avslutade i höjd med Luntmakargatan, där han tittade åt olika håll men konstaterade att gärningsmannen försvunnit. Det finns två personer som kan ha sett ”Svensson” springa in i gränden, den ena är limousinföraren Jan N som kom körande i sin bil på Tunnelgatan när skotten föll och sedan svängde söderut på Sveavägen. Den andra är Charlotte L som satt i en av taxibilarna. Intressant att notera är, som vi ska se längre fram, att polismannen Ingvar Windén, som strax kommer till platsen, även han sprang in i gränden för att påbörja ett efterföljande. Trots att han var uniformerad så lade ingen person på platsen märke till honom i det skedet”.

      Vad ”Thomas Svensson” heter i verkligheten tror jag inte att jag behöver skriva.

      1. Jörgen G

        Nej jag har inte läst Lasse Lampers bok. Att också Per W sprang till Luntmakargatan var en nyhet 🙂

        Den person som taxichauffören och Jan N såg hade ljusbrun skinnjacka (brun skinnjacka, ej ljus ej mörk) (ljusbrun eller beige skinnjacka) det hade inte inte Per W.

        Därför kan det vara walkie-talkie-mannen (inte mördaren) Jan N ser en minut efter mordet. (Mordet hände när Anders D, Hans J och Leif L fick grönt ljus söderut i korsningen. Jan N såg mannen i ljusbrun skinnjacka efter att han fick grönt ljus österut i korsningen och efter att han körde in på Sveavägen)

  26. Det verkar nu som Stig Engström har observerat vad alla vittnen (inklusive Per W) gör på mordplatsen och så konstruerad supervittne Engström, som gör allt.

    Han ville ha en roll i denna historiska händelse och fick därför till slut rollen som mördaren. Kanske hade han varit nöjd med det ?

    Varför fick vi ingen lösning på Palmemordet ? Varför detta oseriösa slut ?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.