En hängiven sökare efter sanningen om Palmemordet har gått ur tiden

Anders Leopold har avlidit. Han har i många år fokuserat på Victor Gunnarsson, den förste huvudmisstänkte i Palmeutredningen och gett honom en central roll i en internationell mordkomplott. FOTO från Anders Leopolds Facebooksida.

ANDERS LEOPOLD har gått ur tiden. Han var journalisten som med stort engagemang drev tesen att Victor Gunnarsson utförde mordet på Olof Palme och som menade att bakom Gunnarsson fanns en mordkonspiration som bland annat omfattade amerikanska CIA och underrättelsetjänster i Chile och Sydafrika.

Teorin har onekligen en rad omständigheter som talar för sig – Palme hade djärvt utmanat de ledande krafterna i alla tre dessa stater under sin politiska karriär. Och det är klarlagt att Chilejuntan hade konkreta planer på att mörda Palme under 1970-talet. Det finns dessutom åtskilliga omständigheter som leder till frågor om Washingtons och Pretorias möjliga roll i dådet mot den svenske statsministern.

Sina slutsatser sammanfattade Anders Leopold i Jag sköt Olof Palme, publicerad som ebok 2015. Innan dess hade han i romanform skildrat Palmemordet i boken Det svenska trädet skall fällas. Han hade också hjälpt polisen Börje Wingren med skrivandet av boken Han sköt Olof Palme från 1993.

Men framför allt ska kanske nämnas att Anders Leopold hade sin internetsida Leopoldreport där han år efter år publicerade viktiga delar av sina efterforskningar.

Han hade en långvarig bana som journalist i kvällspressen bakom sig och han hade i tjänsten träffat Olof Palme flera gånger.

1995 gick han i pension men slutade alltså inte med sitt skrivande. Och särskilt fokuserade han på det ouppklarade dådet mot den svenske statsministern. Till Expressen sa han 2013:

”Jag kallas ibland ‘privatspanare’ och det gör mig ingenting. Jag har aldrig, som vissa andra, föraktat uttrycket utan tycker att varje svensk journalist åtminstone någon gång i karriären ska ägna sig åt Palmemordet.”

2017 intervjuades han av Tobias Henricsson i podden Palmemordet, sammanlagt i tre avsnitt. Del 1, del 2 och del 3.

Som bekant finns det många andra uppfattningar om vad som låg bakom dådet på Sveavägen än den som Anders Leopold gjorde till sin. Men när det gäller den respekt som är värd att känna för Anders som person spelar det ingen roll om man delar hans slutsatser. Han var en engagerad och hårt arbetande researcher i ett viktigt och komplicerat ämne. Och han bidrog i högsta grad till att dra fram anmärkningsvärda uppgifter i ljuset.

Han lämnar ett tomrum efter sig.

Vila i frid, Anders!

22 reaktioner på ”En hängiven sökare efter sanningen om Palmemordet har gått ur tiden

  1. Vila i frid Anders, du har varit kritisk, orädd och ifrågasättande.

    Det är i sammanhanget passande att lyfta fram ett grundläggande skäl till att mordet ännu inte är löst.

    Om man som journalist är knuten till någon av de större mediehusen så behöver man helt enkelt hålla tungan rätt i mun då det är förenat med en karriärsmässig risk att explicit ifrågasätta de riktlinjer som är satta av myndigheterna. Det är en av anledningarna till att vi står där vi gör idag, samt att den väsentliga journalistiken om mordet egentligen bara producerats av personer som stått fria från de större medierna.

    Tänk själva, om den samlade journalistiken uppvisat samma kritiska läggning som Leopold, Wall, Borgnäs eller Aner. Under sådana omständigheter skulle det inte ha varit möjligt för myndigheterna att år efter år bedriva den mörkläggning som pågått sedan mordnatten.

  2. Tack, Gunnar! Målande och trevlig beskrivning av Anders Leopold. Gunnarsson var kanske mindre troligt, men det ligger antagligen något som pyr i konspirationsteorierna. Varma hälsningar, Madi Gray

    >

  3. Sydafrika eller CIA , finns det ytterligare spår utanför Sverige? Inom landets gränser har vi givetvis den ensamma gärningsmannen, eller en konspiration av typ stay behind. Finns det någon som enkelt kan lista alla alternativen?

  4. Med all respekt for Leopold men när det gäller hans utpekande av VG som gärningsmannen for Palme mordet hade han helt fel. Nu fanns det två vittnen som motte gärningsmannen och de signalementen de lämnade stämde inte alls på VG, som hade en mycket kraftig mustasch och ett fyrkantigt ansikte och kratigt hårsvall. Gärningsmannen var ca 185 cm lång smärt och vältränad med avlångt ansikte, som stämde inte alls på VG, gärningsmannen hade varit elitsoldat i den Rhodesiska militären och deltagit i strider under många år mot terrorister och även utfort anda uppdrag. Att Sydafrika eller CIA skulle ha anlitat VG är helt orimligt. Jag själv träffade VG på ett Latino cafe i Gamla Stan,
    där han var en dominerande gäst och snackade ”non stop”. Ingen tvekan han hade ett mycket stort självfortroende och hade rest till många olika länder och varit bosatt utomlands också, han pratade ett flertal språk också, även perfekt amerikanska.

  5. Fint skrivet Gunnar om Anders Leopolds bidrag och outtröttliga och högt skattade research omkring mordet på Olof Palme, Hoppas att all research han gjorde sparas för eftervärlden.
    Vila i frid Anders och av hela mitt hjärta, tack för nedlagt arbete

  6. Stor respekt för Anders Leopold och hans engagemang, även om jag inte delar hans syn på Palmemordet.
    VG kan (enligt mig) inte vara gärningsmannen, men han kan förstås ha figurerat i utkanten av en konspiration medveten eller omedveten om syftet.
    Jag vet inte, men det är definitivt inte den tokigaste teorin.
    Bra grävt!

  7. Fint skrivet, Gunnar! Tror inte heller på VG som GM, men Anders Leopold gjorde en hel del relevant research ändå. Vila i frid.

  8. Utan tvekan hade Anders Leopold helt rätt om Victor Gunnarsson. Han är det helt överlägsna alternativet av de fyra vanliga misstänkta. Utpekandet av den flyende Gunnarsson i mordområdet av vittnet ID var helt korrekt och hans vittnesmål ojämförligt mycket starkare än t ex Lisbets, och de nu tillgängliga vittnesmålen från ”alibipojkarna” visar att han inte hade ett alibi. Tvärtom var deras uppgifter besvärande för honom. Endast Gunnarsson rimmar med en sammansvärjning, extremt kontaktsökande och uttalad antisocialist som han var. Han passade också utmärkt in på beskrivningarna av gärningsmannen.

  9. Gunnar, angående ”mötesscenariot”. Borde inte Lisbet ha haft något att säga om ett eventuellt möte med en person mellan bion och mordplatsen? I förhör alltså.
    Fråga 2.
    Ponera att mötescenariot stämmer. Skulle det kunna vara så att någon kontaktade Palme ,efter stölden av ”Harvardpapper”, och sa något i stil med: ”Vi/jag har stulit överklagan ang Harvard och raderat den ur arkivet. Vill du ha originalet tillbaka vill vi mötas och ha ”något kravstort” i utbyte?
    Mvh

    1. Jag föreställer mig att om Lisbeth fått klart för sig att hennes man var på väg till ett möte och/eller om hon kunde notera att gärningsmannen först pratade med Olof innan han sköt så berättade hon säkert det för personer som hon litade på och som hon föreställde sig skulle hantera informationen på ett ansvarsfullt sätt.

      Vi vet att hon många gånger uttryckte sin uppfattning att det borde råda sträng sekretess kring utredningen och särskilt kring hennes egna uppgifter. Vi vet också att hon inte hade förtroende för poliser i lägre ställning. Det finns alltså ett utrymme för att hon på något sätt lämnat information som vi inte fått del av.

      Om någon hade stämt möte med Palme tycker jag också man måste vara öppen för att Harvardärendet och det stulna överklagandet kan ha varit ett lockbete.

      1. Man skall visst inte vifta bort stölden av överklagan som ovidkommande eller att det var en ren slump att den skedde just då. Men hade Palme fått ett meddelande som det M.N skisserar så hade han kunnat undanröja skadan på någon minut genom telefonsamtal till advokat eller revisor (som torde ha haft kopior), samt att låta en av dessa eller en sekreterare meddela polis och skattemyndigheten. Genom att inte meddela Palme kunde man ha uppnått skada: ett led i en kampanj att ta all heder av honom postumt. Palme hade noll att tjäna, allt att förlora på hemlighetsmakeri om detta.

        För ett effektivt lockbete tror jag något mycket större, fr a utrikespolitiskt, som det var viktigt för Palme att hålla hemligt, skulle ha krävts.

        1. Det går nog att tänka sig olika varianter på ett meddelande till Palme med anknytning till Harvardärendet som kunde ha oroat honom – kanske något med innebörden att det fanns folk på länsrätten som intrigerade mot honom. Det är omvittnat att Harvard plågade Palme under hans sista månader.

          Men visst finns det många andra tänkbara lockbeten. Det särskilda argumentet för Harvard är ju närheten i tid till Palmes död – bara fem timmar före – och den besynnerliga åtgärden att både stjäla handlingen och försöka radera noteringen om den i rättens diarium.

      2. Hej Gunnar! Det finns skäl som talar för ett mötetsscenario, Gärningsmannen visste att paret Palme inte ´hade några livvakter, Gärningsmannen visste att paret skull komma gående på Sveavägens östrasida.

        1. Ja, om det var så att gärningsmannen stått på plats och väntat – som vittnet Inge M berättat om – är ju det en mycket stark indikation på ett mötesscenario.

          Samma sak kan väl för övrigt sägas om det skulle vara så att gärningsmannen kommit till mordplatsen på varje annat sätt än att följa efter Palme från Grand.

          Åklagaren Petersson valde alltså att tro att Stig Engström hade klivit ut från Skandiahuset med en laddad revolver i handen precis när paret Palme gick förbi. Jag tror som bekant inte att Petersson har rätt om detta. Men även den hypotesen vore ju lite lättare att tro på om den knöts till ett resonemang om att Engström i förväg – långt innan filmen var slut – visste att Palme skulle passera.

          Kanske Krister Peterssons benägenhet att fastna för hypotesen Engström hade att göra med att han tyckt sig se ett mönster där Palme och Engström sammanstrålade på ett planerat sätt – även om han, som vi vet, helt avstod från alla försök till konkret gärningsbeskrivning när han höll sin presskonferens.

          1. Nu finns det iofs en del som ifrågasätter om IM varit så länge på plats som han uppger. Och vittnena på plats har haft ganska olika bud om tidsspannet mellan skottlossning och att polisen var på plats. Så det är uppenbarligen svårt att uppskatta tider rent generellt.

            IM uppger dock att trafikljusen växlar mellan rött och grönt ett flertal gånger medan han stod där. Finns någon uppgift om hur många gånger det handlade om? Kollade någon vad det var för periodtid på anläggningen? Eller finns någon uppgift om kortast möjliga periodtid. Som trafikant tycker man ju ofta det tar bra länge om man missar en grön fas, och sedan få vänta på nästa …

            1. Inge M har under årens lopp gjort olika bedömningar av hur lång tid han observerade den väntande mannen. Men redan i förhöret den 14 mars 1986 bedömer han att det handlade om minuter.

              Jag har tyvärr inga exakta kunskaper om hur lång tid det kan ha gått mellan trafikljusens växlingar. Och saken kompliceras av att Inge själv varit inne på att han misstänkt att han stått på en avkännare som gjorde att trafikljusen slog om och gav honom grönt just för att hans bil stod där.

              I vilket fall, om det är riktigt att mördaren stod och väntade i mer än en halv minut så blir det väldigt svårt att tänka sig att han följt efter paret Palme från Grandbiografen och till sist passerat dem. Samma sak gäller förstås i diskussionen om Stig Engström. Även om vi stannar vid en tidig version av när han stämplade ut (den exakta tiden är ju oklar) så blir det väldigt svårt att tänka sig att han skulle ha hunnit fram till Dekorimahörnan och stått där och väntat på paret Palme.

                1. Rent hypotetiskt kan Engström varit inblandad i en komplott där han under kvällen genom ett telefonsamtal till sitt direktnummer på sitt tjänsterum fått information om att makarna Palme tänkte gå på bio på kvällen och efter bions slut hade avtalat ett möte med någon utanför Dekorima eller på restaurant Bohemia längst in på Tunnelgatan. Engström fick i uppdrag att möta upp paret Palme utanför Dekorima för att genomföra mordet. Strax innan Engström stämplade ut fick han ett till samtal från en telefonautomat i biografens foaje som meddelade honom att paret Palme just lämnat biografen och påbörjat promenaden söderut och att det var dags för Engström att lämna Skandia och bege sig till Dekorimahörnet

                  1. Just precis: förklaringen tarvar att man antar samordning. Han kunde ha haft walkie-talkie. Andra scenarion med honom innefattar inte men utesluter knappast heller samarbete. Min poäng i ett svar till Per W nyss var att trodde man på Stig E som GM så hade man varit förpliktigad att leta efter kumpaner: nödvändiga i scenariot ovan, möjliga i andra. Dessa kumpaner skulle naturligtvis kunna leva i högönsklig välmåga idag och skadeglatt njuta sitt otium i stolt och patriotiskt delirium.

                    De centrala signalementen, vapenskicklighet, vigör och motivets styrka stämmer ändå inte in på Stig E.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.