Allmänna frågor och synpunkter kring Palmeutredningen 2

Trappan mot Brunkebergsåsen och nedanför den tunnelöppningen vid slutet av Tunnelgatan. Här någonstans försvann Palmes mördare och mer än 36 år efteråt fortsätter diskussionen om vad som skedde. FOTO: Gunnar Wall

DET BLEV EN SMÄRRE SUCCÉ, öppnandet av en ny tråd här på bloggen med allmänna frågor och synpunkter kring Palmeutredningen.

Intresset har varit stort för att ta upp också sådana infallsvinklar kring ämnet som jag inte berört i mina egna blogginlägg. När detta skrivs har det kommit in 1 399 kommentarer till den tråd som jag startade den 21 augusti i år.

Även om en del av kommentarerna rätt mycket upprepar vad som sagts tidigare här på bloggen – vilket var givet – har det kommit in en hel del information och tankegångar som jag och många andra har sett som nyheter, och viktiga sådana.

Mängden kommentarer har å andra sidan inneburit att det kan ha blivit lite svårt att manövrera under läsandet av tråden. En kommentator berättade att det blivit ohanterligt att läsa in hela diskussionen i mobilen. Jag öppnar därför här en ny tråd på samma tema – i hopp om att det ska göra debatten mer överskådlig.

För den som vill ha mer bakgrund till syftet med tråden, läs gärna hur jag presenterade tråd nummer 1 på det här temat.

Det går givetvis fortfarande att svara på kommentarer i den gamla tråden. Men har ni något nytt, ta helst upp det här.

Och välkomna att fortsätta diskussionen.

Den som vill ta del av en kort presentation av bloggen och av mig, läs här. Och den som har frågor kring hur bloggen fungerar, titta gärna på den här sidan med praktiska frågor och svar.

Annons

783 reaktioner på ”Allmänna frågor och synpunkter kring Palmeutredningen 2

  1. Tack för öppnandet av ny tråd. Min mobil blev som ny nu 😉
    Jag skulle gärna vilja fortsätta diskutera de nya uppgifterna som framkommit:
    https://drive.google.com/file/d/1AZbYHlANVyY19vINlge_bZaUdShv9ypq/view
    Att det är KH som är tipsmottagare kan noteras. Minns jag rätt var han stark förespråkare av VG-Spåret. Vilket delvis kan förklara att uppgifterna som nu framkommit blivit ”bortglömda”. VG har nämligen alibi för den tid som denna man i ”gökboet-mössa” iakttagits. Signalementet är närmast klockrent sett ur en genomsnittlig sammanställning. Man får där också då beakta den teckning Anders B gör samt Inges observation, vilka får sägas väga rätt tungt då de bekräftar varandras uppgifter.

    1. Hej Simon A,
      Som jag skrev i min förra kommentar var kombinationen mössa och överrock inte alltför vanlig vid tidpunkten för mordet. Detta kan möjligen stärka teorin något att denna man skulle kunna vara identisk med mördaren.
      Men några frågor till dig, vad tänker du dig att denne potentielle mördare gjorde vid mordplatsen ca 22:45? Visste han att Palme skulle komma ungefär en halvtimme senare? Var han där som en del av en större övervakningsoperation? Eller var han där i något annat ärende och råkade få syn på Palme av en slump och tog tillfället att begå dådet?
      Om det är fråga om ett möte eller en fälla ser jag den relativt tidiga tidpunkten som lite besynnerlig, varför exponera sig så tidigt på en tänkt mordplats? Och om det inte var ett möte/fälla, hur visste han att Palme skulle dyka upp?
      En teori är visserligen att detta kan vara ett slumpmord i stil med Krister Peterssons hypotes om Engström, men jag förmodar att det inte är detta du har i tankarna?

      1. Hej Anders Fredric
        Jag brottas med samma frågeställningar som dig i nuläget. Jag får intrycket att mannen väntar på någon och med tanke på vad som händer en dryg halvtimme senare så tänker jag mig nog att det är Olof Palme han väntar på. Det föranleder naturligtvis flera följdfrågor, ex vis hur han kunde veta att makarna Palme skulle ta den vägen. Jag har inte svaret på frågorna men är naturligtvis mycket intresserad av om det finns fler observationer av denna man. Jag funderar även över möjligheten att det trots allt kan vara ett slumpmord. Det var det som föranledde mina frågor om Olofs (försvunna?) plånbok i förra tråden.

        Alltihopa kan självfallet vara sk brus men just nu ser det ut som detta är det bästa vi har att gå på för tillfället. Att en man med närmast klockrent gärningsmannasignalement vankat fram och tillbaka omkring mordplatsen före mordet får nackhåren att resa sig som professor Leif GW brukar säga.

        1. Simon A & Anders Fredric:

          Spännande upptäckt, Simon! Synd att ett av de tidiga protokollen är så svårläst (det ljusa/utblekta), och som vanligt synd på de märkliga strykningarna.

          Detta skulle väl kunna fogas in i både ett konspirationsscenario och med en ensam mördare, även om det kanske låter rimligare med det senare. I bägge fallen får man väl gissa att det var slumpmässigt att han här siktades i närheten av mordplatsen, om man nu inte vill styra in på mötesscenarier och liknande (det tycker inte jag är meningsfullt, men jag vet att andra tycker annorlunda).

          Om det pågick en övervakningsoperation skulle denne man – som ev. senare blir skytten – ha kunnat gå och skrota i väntan på att bion skulle sluta, eller på att han skulle få någon order, exempelvis via walkie-talkie. Det finns ju fler observationer av män som stod och hängde eller klev ut och in ur bilar på de här avsnitten trottoarer, så man kan ju tänka sig att de var någon uppsamlingspunkt eller att de byttes av eller liknande.

          Om vi har att göra med en ensam Grandmannen-mördare som siktat makarna Palme vid 21-iden är det också fullt rimligt att tänka att han gick upp och ner längs gatan för att hålla sig varm (eller av andra skäl) medan han väntade. Eller skulle tiden kollidera med något av de bättre Grandmannen-vittnesmålen? Flygledarens Grandman verkar ha anlänt cirka 22.45-22.50, möjligen något senare, så just det passar ju riktigt bra. Det bör väl vara cirka sju minuters promenad från Monte Carlo till Grand (dvs lite längre än till mordplatsen men raka spåret, utan att korsa gatan).

          Samtidigt var det ju mycket folk i rörelse, inte minst utanför Monte Carlo och i korsningen mellan två stora och gator som Kungsgatan och Sveavägen, där det var många bioföreställningar och annat som slutade i samma veva. Troligast är väl kanske att detta bara var någon nattvandrare. Men ändå, det är onekligen ett spännande signalement och definitivt värt att lägga på minnet.

          1. Madam och andra,
            om man laddar ner spaningsuppslaget som pdf från Palmemordsarkivet – här är länken – så går det ju lätt att förstora texten med hjälp av lämplig pdf-läsare. Då blir det faktiskt lite lättare att se vad som står på sidan. Den som har tid får gärna presentera ett försök att tolka texten och posta det hit till bloggen så kan andra fylla i eventuella luckor och kanske korrigera misstag.

            (Det går att förstora sidan direkt i min webbläsare också utan att ladda ner den från arkivet, men inte lika mycket.)

            Jag skulle gärna göra jobbet själv men jag har annat som jag släpar efter med just nu.

            1. Hej allesammans, så här långt har jag kommit hittills:

              Jag, CENSUR, hade varit på Bio med några vänner.
              Vi hade varit på biograf Rigoletto och filmen var slut
              vid 22.35.
              Därefter tar vi en promenad mot Norra Latins skolgård vid
              Norra Bantorget, där vår bil står parkerad.
              Utanför restaurang Monte Carlo går vi ifatt och förbi en,
              i mina ögon sett, CENSUR
              Klockan är då 22.40-22.45.
              Vi går mot Sveavägen mot Tunnelgatan ??, med denna person ?? efter
              oss.
              Vi viker sedan ner mot Tunnelgatan i riktning mot Norra Bantorget.
              I ?? mot ?? går ?? bakom oss.
              En bit ner på Tunnelgatan, vänder jag mig om för att se var mannen
              finns och ser då att han stannar till vid hörnet Tunnelgatan-Olofsgatan.
              Därefter går han upp mot Sveavägen igen och försvinner därpå runt
              hörnet.
              Mannens signalement är följande: 30-35 år, ca 180 cm lång, CENSUR
              CENSUR och ett CENSUR
              På huvudet hade han en s.k. ”Gökboetmössa” samt en mörk rock ??
              nästan vid ??.
              Ifall rocken var ?? eller ej, hann jag inte uppfatta.
              Däremot har han inte på ?? eller ??
              ?? CENSUR
              Helt otänkbart är det inte att jag, vid en ev. ??
              känna igen mannen.

              1. Stort tack Anton Lindberg,
                jag kan väl fylla på lite till och kompletterar nedan din transkribering med sådant jag tycker mig ha sett. Jag har ändrat ordet ”censur” (vilket man ju kan påstå att det är) till det mindre värdeladdade ”maskat”:

                – – –
                Stockholm 1986-03-02
                KK 1 Skoglund

                IAKTTAGELSER I SAMBAND MED PALME-MORDET
                Jag, MASKAT, hade varit på Bio med några vänner.
                Vi hade varit på biograf Rigoletto och filmen var slut
                vid 22.35.
                Därefter tar vi en promenad mot Norra Latins skolgård vid
                Norra Bantorget, där vår bil står parkerad.
                Utanför restaurang Monte Carlo går vi ifatt och förbi en,
                i mina ögon sett, MASKAT
                Klockan är då 22.40-22.45.
                Vi går mot Sveavägen mot Tunnelgatan ??, med denna person ?? efter
                oss.
                Vi viker sedan ner mot Tunnelgatan i riktning mot Norra Bantorget.
                I ?? mot ?? går ?? bakom oss.
                En bit ner på Tunnelgatan, vänder jag mig om för att se var mannen
                finns och ser då att han stannar till vid hörnet Tunnelgatan-Olofsgatan.
                Därefter går han upp mot Sveavägen igen och försvinner därpå runt
                hörnet.
                Mannens signalement är följande: 30-35 år, ca 180 cm lång, MASKAT
                MASKAT och ett MASKAT
                På huvudet hade han en s.k. ”Gökboetmössa” samt en mörk rock som ??
                nästan vid knäna.
                Ifall rocken var stängd eller ej, hann jag inte uppfatta.
                Däremot bar han inte på någon väska eller ??
                Det ?? MASKAT
                Helt otänkbart är det inte att jag, vid en ev. ??
                känna igen mannen.
                MASKAT 86-03-02
                MASKAT
                MASKAT
                MASKAT

                1. Hej Gunnar, Anton och Simon!
                  Vittnet Skelleftehamnsmannen observerar en man som står i närheten av korsningen, Tunnelgatan och Olofsgatan, några minuter efter mordet, tala i walki-talki, säger das Auto, han är tydligen barhuvud. Hade mannen med Gökboetmössan medhjälpare i området?

                  1. Kim,
                    det enda vi kan säga är väl att om personer med walkie-talkies befann sig i området – och jag tycker vi kan slå fast att så var fallet – så måste det närmast definitionsmässigt ha rört sig om fler än en person som samarbetade om någonting. Om mannen med gökboetmössan ingick i ett sådant samarbete – och om han hade en walkie-talkie – är tills vidare en fråga vi bara kan spekulera om.

                    1. Vi kan väl egentligen bara konstatera att spekulationerna är ändlösa. Samma spekulationer, med eller utan radioutrustning, har aldrig bidragit till något framåtskridande för palmeutredningen. Det kan definitivt fastslås.
                      I bästa fall är spekulationerna en form av hobby för närmast sörjande. I
                      sämsta fall är de rent samhällsfarliga.

                    2. Hej Gunnar!
                      Ursäkta sent svar, jag är övertygad att det fanns personer med walki-talki i området, ta mannen som nästan står i korsningen Tunnelgatan -Olofsgatan, några minuter efter mordet, säger das Auto. Avståndet till mordplatsen cirka 40 meter.

                  2. Kim.
                    Den sk Skelleftehamnsmannen är inte på riktigt. Personen vill vilseleda. Men man kan använda teckningarna o jämföra med andra bilder i olika brev/tips i utredningen.

                    1. Hej Carita!
                      Jag tycker det är ett intressant vittne som man bara inte ”vifta bort”. Det finns uppgifter vittnet är avliden, fråga kommunalrådet, Danielsson i Ånge, Danielsson var arbetskamrat ned vittnet, Skelleftehamnsmannen.

                    2. Kim.
                      Är det flera Kim som skriver här för tycker jag svarat flera gånger förut?
                      JAG har känt igen denne brevskrivare 2015 och personen har skrivit många brev o tips till utredningen o andra. Såg nya som var utlagda i arkivet igår.
                      Jag hoppas utredningen öppnas snart!

                    3. Hej Carita,

                      Nu blir jag lite nyfiken. Det var tyvärr “slut på tråden” och därför kommer här mitt svar om din kommentar rörande de i Palmemordsarkivet nyligen publicerade breven på raderna 3222 respektive 3226.

                      Dessa två brev är helt klart skrivna av två olika personer. Vilket av breven, det på rad 3222 eller det på rad 3226, anser du vara skrivna av ”din mördarkandidat”?

                      Vidare har jag svårt att tänka mig att något av dessa brev har samma författare som det maskinskrivna brev du och jag diskuterade för några veckor sedan, men utveckla gärna varför du anser att det maskinskrivna brevet i kursiv stil skulle ha samma författare som brev 3222 eller brev 3226!

                    4. Anders Fredrik.
                      Jag menar att personen skrivit på olika sätt för att låtsas vara olika som skriver. Finns likheter med ordval o meningar o understrykningar tex. Är det handskrivet jämför jag med mina egna brev från personen men jag har även både datorskrivna brev + med maskin. Har inte haft ork att göra ngn större sammanställning men är absolut han med som tex skrivit de 3 brev VG fått skulden för. De såg jag när jag började kolla runt då -15. O sa till polisen med då.

                    5. Hej igen Carita,

                      Jag hade igår av tekniska orsaker endast möjlighet att studera de nypublicerade breven via mobilen. Dessutom finns breven på raderna 3222 respektive 3225 och inget annat.

                      Men när jag nu analyserar breven lite närmare ser jag att bokstaven ”lilla m” har en påfallande likhet på flera ställen i de båda breven. Därför är det trots allt kanske inte orimligt att breven har samma författare.

                      Men även om så, och att du tror dig veta vem som skrev breven, vad gör denne person till gärningsman och inte endast en lite ”halvförvirrad” person?

                    6. Anders Fredric.
                      Jag har honom som gärningsman före jag kände igen brev. Brev o boken Kontraktet kom som + eller hur man ska säga.

                2. Jag kan bara inte begripa varför dessa uppgifter är maskade. Vad/vem är det man vill skydda? Det handlar ju om signalement och kan väl knappast vara kränkande för någon enda människa som råkade befinna sig på dessa gator detta olycksaliga datum om denne mot all förmodan skulle kunna identifieras av privatpersoner över 30 år senare? Och att släppa dessa signalementuppgifter kan ju knappast heller störa utredningen heller (den existerar ju inte ens längre) utan snarare tvärtom. Privatpersoner är ju de enda man kan ställa något hopp till, eftersom polis och åklagare har gatt upp. Det här är ju nästan oförskämt kan jag tycka.

                  1. Ellroy,
                    jag håller fullständigt med dig om att maskningarna på material som lämnas ut från Palmeutredningen ofta har förlorat alla proportioner. Orsakerna till att det blivit så här är definitivt värda en diskussion.

                    Ibland tror jag dock att det helt enkelt handlar om hederliga tjänstemän som försöker följa en utarbetad mall som i sin tur bygger på en rätt långtgående tolkning av vissa bestämmelser i Offentlighets- och sekretesslagen. Så fort det dyker upp personnamn som inte är myndighetspersoner så maskas namn och annat som skulle kunna identifiera personerna. Ibland maskas även myndighetspersoner på samma sätt. Och det händer alltså dessutom att uppgifter med anknytning till personer maskas även om personerna inte namnges eller identifieras i dokumenten.

                    Vissa maskningar hade varit befogade om utredningen fortfarande pågick. Men nu är den som bekant nedlagd.

                    1. Jag har full förståelse för att man maskar namn men jag har läst vittnesutsagor som ser ut ungefär så här: Mannen bar en xxxx på sin xxxxx axel. Iklädd xxx rock. Ansiktsformen var xxxx. Mannen kom ut från port nr xxx. Hur kan dylika maskningar (som inte är ovanliga att se) skada en enda person eller störa en nedlagd utredning. Vansinne! Jag börjar snart tro, som så många andra, att myndigheterna i Sverige inte vill se fallet löst. I varje fall vill de inte ge allmänheten den allra minsta chans. Och ja, jag sätter stor tilltro till många intresserade privatpersoner faktiskt. Bara härinne på bloggen tycker jag att det finns nitiska och kritiskt tänkande människor som har utomordentligt vettiga och adekvata synpunkter som de bidrar med. Som hittar små, små intressanta nålar i den stora höstacken. Det kanske inte löser något alls, men folk måste väl kunna ges möjlighet att få försöka tycker jag efter alla dessa år.

                    2. Ellroy

                      Jag försvarar inte otillbörlig maskning, men ju mer dokument som kommer ut desto mer börjar jag tro att det faktiskt inte finns några känsliga uppgifter av kritisk art när det gäller mordet, som ens nått sekretessprövarna. Om en konspiration ligger bakom mordet, vi vet ju trots allt inte lösningen än, tror jag att sådant sorterats bort på ett mycket tidigare stadium. Exempelvis försvunnit på SÄPO, som Norrköpingsmötet.

          2. Gunnar, Madam mfl
            Jag försöker men har inte nog bra ögon att tyda allt på sidan 4 även om jag förstorar upp den. Det mesta är förvisso i varierande grad läsbart men jag tror det är bättre någon med friska ögon försöker sig på en tolkning av hela texten.

            När det gäller övriga delar kan jag däremot försöka bidra. Exempelvis på Sid 6, kan det möjligen ska stå ”haltande gång” i det maskade? Att det var det som gjorde att han lade märke till mannen.

            Jag medger att det känns lite dumt att sitta här och gissa pga dessa eländiga maskningar men detta ska nu inte tas för fakta utan bara ett försök att förstå vad som möjligen kan stå där.

            På sid 5 verkar det av längden på maskningen att döma vara mer än så som gör att han lägger märke till mannen. Maskningen Sid 10, kan det vara gångstilen han reagerar på? Han vill beskriva den till liknande

            Om mina gissningar är riktiga så kan man kanske koppla detta till NF:s uppgifter. Här skulle man naturligtvis behöva få ut dokumentet i omaskat utförande men tills det eventuellt sker kan man bara ägna sig åt just gissningar.

        2. Simon A.
          Imponerende arbeid du gjør med hensyn til Palmemordsarkivet. Interessant at det dukker opp ny informasjon som muligens kan ha relevans. Når det gjelder denne mannen med ”Jack Nicholson-mössa” som observeres i nærheten av åstedet over en halv time før skuddene faller, finner jeg det mindre sannsynlig at han har noe med mordet å gjøre. Dersom han inngikk i en konspirasjon, er det vel lite sannsynlig at han ville eksponere seg på åstedet, ja eksponere seg i det hele tatt. Det som kjennetegner GM er jo en eksepsjonell evne til å holde ansiktet skjult i det han gjennomfører det som jeg oppfatter som et meget profesjonelt mord. Det tragiske er – som med PU for øvrig – at tipset ikke umiddelbart ble fulgt opp. Det var vel også en god del ”kepser” og ”Jack Nicholoson-mössor” ute på byen denne kalde februarkvelden i 1986

      1. Martin T:

        Mig veterligen finns detta vittnesmål inte kommenterat i Granskningskommissionens rapport. Jag har över huvud taget aldrig hört talas om det tidigare och att döma av kommentarerna här har ingen annan hört talas om denna observation heller.

      2. Jag får instämma med Adam A här. Jag spenderade en hel del tid under gårdagen med att försöka finna något mer om denna observation utan att lyckas. Den verkar märkligt nog legat bortglömd i alla dessa år, vilket inte gör saken mindre spännande. Jag ska leta vidare då det är lätt att missa saker med tanke på materialets omfattning.

        1. Hej Simon!
          Det var väl krinsp Kaj H som tog emot s k tips per telefon, dagen efter mordet, en man som vankade fram och åter nära mordplatsen, bar en Jack Nickolson mössa, varför har inte Kaj H varit mera alert?

        2. Har hittat uppgifter från besökare av 19.00-föreställningen på Grand där det när hon lämnar salongen iakttagits en rastlös man med stickad mössa, 35-40 år, blå eller grå jacka, mörk till färgen, åt täckjackshållet:
          https://drive.google.com/file/d/1hxToWRatjzGrfQRHzziwzOyT3Pvh3Yhp/view

          Dessvärre är uppgifterna sena, diffusa och vittnet kommer inte ihåg särskilt mycket alls. Sannolikt rör det sig om en helt oskyldig biobesökare som väntar på sitt sällskap. Uppgifterna kan åtminstone noteras då signalementet är av visst intresse. ”Åt täckjackshållet” kan möjligen indikera att det rör sig om någon slags anorak, tenson eller fjällrävenliknande jacka.

          Som vanligt önskar man naturligtvis att man även fick läsa det som maskats.

          1. Simon A:

            Ja, jag noterade också den. Signalementet är förstås mycket intressant. Det som får mig att vara skeptisk är framför allt den långa tid som gått. Om mannen nu gjorde så starkt intryck att hon minns alla dessa detaljer sex år senare, varför gick hon inte till polisen med saken långt tidigare?

          2. Att döma av bokstaven I efter löpnumret är det här det nionde protokollet som gäller denna vittnesobservation. Det bör följaktligen finnas ett flertal tidigare handlingar . Gissningsvis är dock detta det utförligaste förhöret, om än inte det första.

    2. Simon A

      Ja ”hoprullad mössa typ Gökboet, mörkklädd, mörk halvlång rock” och ”Iklädd mörk rock som räckte nästan til kääna. På huvudet bar mannen en hoprullad mössa (s k Gökbo-typ) ” är ett närmast klockrent gärningsmannasignalement

      Inge M: ”en grovt stickad mössa som var uppvikt så att säga, lite, hur förklarar man det. Upprullad kant, men en bred kant, så uppfattade jag den. (Var det någonting uppe då?) Nej utan den var platt. Jag vet inte om du har sett ”Gökboet”, filmen, där har, vad heter han skådespelaren, huvudrollsinnehavaren har sån mössa.

      Anders B: ”Mörk eller mörkblå stickad mössa som var ihoprullad ett par ggr. En bred uppvikt kant som täckte öronen.

      ”mannen följde efter sällskapet in på Tunnelgatan”

      Följde han också efter Anders Bs sällskap till bankomaten ?

      Palmes försvunna plånbok ?

    3. Tänkte bara informera om att jag upptäckte att dokumentet i mitt föregående inlägg även släppts i en mer maskad version, bestående av endast 1 sida.

      https://drive.google.com/file/d/1OGemlhSqIXbObpSQ6QU4xdAopgeGoEd8/view

      Detta får mig att inse att det nog kan bli väldigt svårt att hitta fler observationer av denne man i ”gökboetmössa”. Många nysläppta dokument består av just endast 1 sida och mycket beträffande signalement är också dessvärre hårt maskat. Det kan därför kanske vara bra att då och då begära ut samma dokument fler gånger och hoppas det är olika handläggare. Vilket ju visserligen är helt oacceptabelt men jag har inget bättre förslag på hur man ska komma runt det här problemet när det gäller att få tillgång till mer information.

      När det sedan gäller vapen så upptäckte jag att det i bifogat dokument över vapen provskjutna fram till januari 1994 finns upptaget en Hämmerli Dakota med 6 tums pipa. Det är ett vapenfabrikat jag inte tidigare sett nämnas i sammanhanget. Det står visserligen skrivet ett frågetecken efter men det verkar provskjutits 1 st. Det är ett vapen som mer verkar likna vilda västerns typ av revolvrar än en S&W 357 ifall det kan ha någon betydelse. Anders D säger exempelvis vapen med ovanligt lång pipa, typ Colt och en sådan Hämmerli Dakota liknar faktiskt en Colt mer än en S&W 357 men han menar nog sannolikt bara att vapnet var en revolver så några större växlar behöver man inte dra av det.

      https://drive.google.com/file/d/1TNJBPd09hvDKqjEKk0clK-1Z454giHEn/view

      1. Simon A.
        I avsnitt 18487 står det med om vapen och ammunition. Jag ville ha ut hela avsnittet men det mesta var sekretess.

  2. För att reda ut några begrepp:

    ”Etik är vad man bör eller kan göra. Moral är om och hur man gör. Juridik är vad man får och inte får göra.” (Olsson, H. & Sörenssen, S., 2008 citerat från Fröberg Gulbrandsen, 1996)

    Nu fantiserar jag förvisso vidare här i min nyfikenhet, men jag tänker mig att läkemedelskonstens stora fader Hippokrates borde ha någon medicin mot sådana organisationspsykoser som uppenbart drabbat Palmeutredningen. Det är uppenbart att det råder någon form av obalans. Hippokrates skiljde ju medicinen från religionen och sammanförde den istället med filosofin.

    Hippokratisk medicin lär ha utmärkts av sin strikta professionalism, disciplin och rigorösa praxis. Det var det som Gunnar Wall (2020) efterfrågade av myndigheterna i slutet av sin bok om mörkläggning.

    1. Begreppet ”Organisationspsykos” kan förklaras i ett kliniskt perspektiv där beslut och handlande sker utifrån ett bristande sakligt-kritiskt förarbete genom dessa två fenomen:

      ”dels svåra brister i verklighetsrelaterandet (bl.a. kan vanföreställningar eller undvikande av information i sakfråga förekomma), dels bristande insikt om bristerna i verklighetsrelaterandet.”

      Båda dessa förhållanden anses alltså utmärka psykoser på individnivå, men med organisationspsykos uppmärksammas samma slags fenomen inom beslutsorgan eller arbetsplatsgrupper, med ett destruktivt grupptänkande.

      ”Ottosson (2000) konstaterar i sin lärobok i psykiatri att ”Om reliatetsvärderingen är störd har störningen psykotisk valör. Psykiska störningar med symtom som vanföreställningar, hallucinationer och förvirring är definitionsmässigt psykotiska” och vidare att ”Tecken på störd realitetsvärdering är frånvaro av sjukdomsinsikt”, s. 15.”¨

      ”Arbetsformer och regler kan betonas på bekostnad av mänskligt innehåll och mänskliga resultat. Enighet betonas och kritisk prövning kan få stå tillbaka […] Genom att undanhålla delar av verkligheten så tror man sig kunna få till stånd bättre beslut […] Det är viktigt för socialtjänsten med självkritisk analys för upptäckt och kontroll av organisationspsykotiska tendenser. Sådana tendenser förekommer även i andra organisationer.”

      Källa: Edvardsson & Vahlne Westerhäll (2021, s. 212-213)

      Jag tänker som sagt att det mycket väl kan vara en organisationspsykos som myndigheterna, särskilt Palmeutredningen, drabbats av, inte minst när det gäller Palmeutredningen. Det vore intressant om sådana experter tittat igenom utredningsarbetet som ledde fram till utpekandet av Stig Engström. Alltså tittar igenom Presskonferensen och Powerpoint-materialet. För något annat finns väl inte att bedöma?

      I detta brast man i tre väsentliga delar: etik, moral och juridik. Fortfarande lika häpnadsväckande nu som då.

      Vad menar Edvardsson & Vahlne Westerhäll (2021, s. 16) är en utredning? Det första som står i läroboken ”På saklig grund” ‘är följande:

      ”Utgångspunkten för en utredning är att vi behöver veta något som vi inte redan vet, det vill säga ett behov av information ska först preciseras.”

      Vad ledde utredningen kring Stig Engström fram till?

      Svar: Att han var oskyldig. Att han ”bara” var ett vittne.

  3. Jag förstår inte Holmers resonemang kring Rikslarmet och jag förstår inte hur han kunde ta ut signalementet via Mårten Palme och en lapplisa, var det inget mordplatsvittne som man tog hänsyn till?

    Hans Holmér förhörs om mördaren 1987

    1. Kalle.

      Berättigad fråga.
      Dagen efter mordet hade man inget stöd för att mördaren varit någon annanstans än på mordplatsen och sprungit in i gränden och upp för trapporna, och mer än så vet vi inte i dag.
      Signalementet måste ju utgå från de vittnen som sett mordet, och inte från vaga iakttagelser av okända figurer som observerats flera hundra meter därifrån i olika väderstreck.
      Holmer kryddar dessutom med uppgiften att kepsen hade öronlappar knutna på skulten, som Thomas Pettersson plockat upp och helt utan stöd i materialet satt på Engström.
      Sedan säger Holmér till juristkommissionen att han är nöjd med detta signalementet som aldrig behövt ändras.
      Kanske var det hans ego som inte kunde, och senare aldrig kunnat erkänna att felet berodde på stress och en mycket kort och säkert till stora delar inkorrekt briefing bara minuter innan presskonferensen. Finns möjligen ännu i dag personer inom utredningen som kan svara på det?
      Eller också handlar det om något annat, men jag kan inte gissa vad?

      1. Det här med öronlapparna borde ju inte vara det mysterium som det är. Någon måste ju ändå veta någonting när man utrett allt och inget under 34 år?

        Jörgen: ”Signalementet måste ju utgå från de vittnen som sett mordet, och inte från vaga iakttagelser av okända figurer som observerats flera hundra meter därifrån i olika väderstreck.”

        Det här bör Hans Melander och Krister Petersson kunna svara på. Deras anklagelser mot Stig bygger ju i princip på ett signalement av denna keps. De bör vara keps-experter vid det här laget. Någon borde fråga dessa keps-experter.

        Jag vet ju sen att Göran Lambertz har fått för sig att Lars J skulle ha sagt att den springande mannen hade en keps med öronlappar på sig och att det därför pekar mot Stig Engström som gärningsman, men var han skulle ha fått tag på den uppgiften att Lars J sagt det, det begriper jag inte. Men det borde väl någon kunna fråga Göran Lambertz om.

        I Proletären nr, 1991 står det i samband med intervjun med Stig Engström: ”På med rocken, kepsen med öronlappar och glasögonen.”. Det säger ju inte så mycket, det kan förstås vara reportern som fått för sig att skriva det, men det är ju lite lustigt att det ändå nämndes vid en intervju med Stig.

        I SvD den 2 mars står det att Gösta Welander uttrycker ”för att inte förvirra allmänheten går vi bara ut med de uppgifter som är samstämmiga för en person”, vilket jag tolkar som att polisen i princip struntar i att de har signalement på två olika personer och går ut med ett för att inte förvirra allmänheten.

        För mig är det i det i det ju i det närmaste självklart att gärningsmannen måste ha burit en midje- halvlång mörkblå täckjacka. Och lika självklart är det att detta inte var Anders B som förväxlades som gärningsman av Lisbeth. Och Stig Engström var självklart inte mördaren. Därmed har en förväxling skett. Det är, enligt min mening, helt obegripligt att man efter 34 år gick ut med anklagelser mot Stig Engström. Han blev helt enkelt förväxlad med gärningsmannen.

        Det är Stigs mörka rock som är en del av signalementet som polisen har efterlyst. Det sa han ju själv i intervjuer och i förhör.

  4. Mordvapnet skaver. Jag får inte ihop det. Jag har lite funderingar kring mordvapnet. Alla som har skjutit med en magnum 357 för första gången har oftast samma intryck. Jag har själv dock inte skjutit med vapnet.
    Men intrycken då?
    # Kraftig rekyl bör skjutas med båda händerna på vapnet.
    # Ljudet: kraftig hög knall, öronskydd är att föredra om man inte vill uppleva tinnitus.
    Och då får vi nog utgå ifrån att folk som har testskjutit magnum 357 har befunnit sej på ett skjutfält eller skjutbana.
    Om du då ska avfyra en magnum 357 på Sveavägen i bebyggelsen där husen står relativt när så borde smällarna ha varit öronbedövande och de borde ha ekat och det skulle bli väldigt svårt att urskilja hur många skott som avfyras.
    Samt att dom står närmast borde ha lidit av tinnitus efteråt. Men alla vittnesmål som hör skotten handlar om att ha upplevt allt ifrån påsksmällare till avgassmäll.
    Stig Engström hör inte ens båda skotten samt att han beskriver det skottet som han hör, som måste vara skott nr 2, som en snärtig liten historia ordagrant.
    Allt det här skaver för mej.

    1. Kan inget om vapen och ammunition men dock två tankar .antingen omladdad patron eller vapen med ljuddämpare.

    2. Hej Patrik!
      Som ganska vapenkunnig och erfaren skytt kan jag bidra med följande:
      1 Ljudet från ett skott begränsas ganska avsevärt vid lägre temperaturer och då snö/is förekommer (som på mordplatsen)
      2 Ljudet beror väldigt mycket hur du står i förhålkande till skjutriktningen.

      Jag är tämligen övertygad om att revolvern inte hade ljuddämpare.

      Mvh

      PJ

      1. Snö i Norrland är en sak snö Stockholm är slask eller på sin höjd 30-40 cm snövall vid vägkanten jag har svårt att se att det ska gör någon skillnad dessutom så var det väldigt lite snö just då.
        Och det som jag har ännu svårt att ta in är att man har skjutit inne bland bebyggelse och det är folk som har stått relativt nära inte har hört.
        De borde ha ekat mellan kåkarna just där mordet inträffa det stod 3 byggbarack staplat på varandra de borde vara som en naturlig resonanslåda just där.

        1. Hej igen Patrik
          -7 grader på mordkvällen med snö isbark på marken (räcker med liten mängd för att dämpa) gör en väldigt stor skillnad. Man måste också tänkta på trafikljudet (vi vet ju att det var rullande gasande/rullande bilar i anslutning).
          Jag påstår inte att det inte ändå lät högt för de närmaste men vi måste ta med i beräkningen upplevelsen av plötsliga höga ljud. Upplevelsen av en plötsligt högt ljud är mindre än ett förväntat då sinnet är skärpt för att lyssna. Jag är inte det minsta förvånad att både LP och AB talar om ”påsksmällar” och har i det fallet mer med överraskningsmomentet att göra snarare än kylan (på det korta avståndet).
          Vet inte om du har möjlighet men prova gärna någon gång att lyssna på ett skott i olika temperaturer. Skulle det varit motsvarande ”norrlandsförhållanden” (meterhög snö i vallar, på tak o träd) är jag övertygad om att det hade nätt o jämt hörts till andra sidan Sveavägen (och framför allt inget eko).
          Jag själv anser att det inte finns något som talar för annat än det utredningen kommit fram till gällande skotten, kaliber och kulorna – dock var Holmér ute och cyklade när han felaktigt ”med säkerhet” visade upp vilket vapen det handlade om.

          1. Jag hör vad du säger men vi blivit matade med dom här uppgifterna från dag 1 som idag är fakta av en person som mycket väl kan blivit tvungen att skydda mordet.
            Det finns en massa självklara fakta kring händelseförloppet i det här mordet, som vapnet till exempel.
            Jag tror att många av dom här så kallade fakta kan inte stämma därför hade dom stämt så hade mordet varit löst eller åtminstone hade vi kunnat peka åt vilket håll det pekar åt.
            Vi vet inte mer idag än vad vi gjorde dagen efter, då är kanske dax att kolla och gå igenom ingångsvärdena, stämmer dom?

            1. Med min erfarenhet av detta slags vapen skulle jag vilja säga att en vapenvan person absolut inte måste hålla en 357 magnum i båda händer för träffsäkra skott, och att medan det är en kraftig smäll så är det inget som påverkar hörseln (utomhus).

              En 357 magnum är i allt väsentligt en vanlig 38 (~9 mm) med något längre patron. Jag tror att ordet ”magnum” (och exempelvis GW:s dramatiska beskrivning ”mindre spädgris” avseende storleken) gör att man tänker sig en mycket kraftigare kaliber än det är.

              Vad jag däremot alltid tyckt är utomordentligt konstigt är att LP, när hon överraskats av denna smäll högst en meter bakom sig, enligt egen utsago får impulsen att vända sig till OP och fälla en anmärkning om ”barnens smällare”. Det är en orimlig reaktion, jag har jättesvårt att tro på det. Men om det betyder något kan jag ju inte säga.

  5. Jag har uppfattat att statsministerns plånbok är försvunnen? Gäller också Palmes privata kalender? Säpos personakt över Palme är försvunnen? Vem eller vilka har sopat igen spåren i snön?

    1. Hej Kim
      När det gäller plånboken så tror jag det kan vara som Gunnar skrev i den förra tråden, att man utan att undersöka den närmare gav den till Lisbeth redan på sjukhuset. Men vi vet ju inte säkert och det är därför jag tills vidare gör ett frågetecken beträffande plånboken.

      När det gäller din fråga om varför inte KH varit på alerten när det gäller detta tips om mannen med ”gökboet-mössa” så finns det möjligen flera anledningar. Dels var polisens tipstelefoner hårt belastade, tips strömmade in och mycket lades åt sidan. En del sorterades fel och säkerligen glömdes en del tips bort. När sedan VG blev aktuell i mordutredningen så passade inte detta in, liksom inte heller i utredningen av Christer P eller för all del även SE.

      Hade man däremot från början utgått ifrån vittnena på mordplatsen istället så tror jag det hela hade sett annorlunda ut. Nu blev det väl mer eller mindre redan från början någon slags etablerad sanning att gm var densamma som den sk Grandmannen. Som jag förstått saken så verkar Holmer även blandat in uppgifterna från Snickarbacken i det hela. Mordplatsens vittnesuppgifter blev på så vis nedprioriterade vilket har ställt till det riktigt ordentligt.

      1. Hej Simon!
        Tack för dina synpunkter. Jag vill påminna om att Kaj H under en period ingick i självaste palmeutredningen, han var alltså ingen vanlig ordningspolis som åkte radiobil.

  6. Hej Patrik!
    Hans Holmér var ju närmast tvärsäker på att det var en Magnum 357, kanske det var ett villospår? En annan typ av skjutvapen användes?

    1. Kim:

      Andra skjutvapen smäller ju också högt. Jag tror det Per Johan skriver ovan om placering och kyla är en fullgod förklaring, tillsamman med stress och chock osv. Det är dessutom inte konstigt att vittnen spontant associerar till påsksmällare och avgasknallar, även om skottljuden var mycket kraftigare, eftersom den typen av saker normalt är de enda höga smällar man hör i en stad.

      Den kula som hittades på mordplatsen har avsatt identiska bly- och tändsatspartiklar på Palmes genomborrade kläder. Det går därför knappast att tvivla på att det är rätt kula, utom för den som är villig att hänge sig åt mycket esoteriska teorier.

      Och den kulan var alltså i kaliber .357 magnum. Sådana skjuts normalt för ändamålet avsedd revolver. Man kan förstås spekulera i att någon hade byggt något specialvapen, exempelvis borrat upp en .38-revolver för att kunna ta emot de längre .357-patronerna, eller på annat vis anpassat kulorna. Jag tycker inte detta verkar sannolikt alls. Dels för att det inte verkar troligt att mordet var planerat långt i förväg, och dels för att det verkar mycket enklare att bara göra sig av med vapnet än att pyssla med de här typen av hemmabyggen (som i sig kan avsätta särskilda spår och utgöra bevis). Jag känner heller inte till något annat fall där den typen av snickrande med vapen och kulor skulle ha använts för att medvetet vilseleda polisen. Det får med andra ord betraktas som en avlägsen och osannolik eventualitet, och sådana finns det tonvis av som man inte kan heller kan lägga dyrbar tid och ork på.

      Alltså letar vi med all sannolikhet efter en .357 magnum-revolver, precis som Holmér sade (efter viss inledande förvirring).

      Holmér gjorde däremot fel i att insistera på att det måste vara en Smith & Wesson. Det var det klart vanligaste fabrikat som passade denna typ av kula, men det fanns andra också. Detta har man vetat om i utredningen och arbetat utifrån, men Holmérs uttalanden kan ändå ha gjort skada för tipsinflödet.

      1. Analysen av dom upphittade kulorna säger endast att dom kommer från samma tillverkningssats som mordkulorna. Kommer ej ihåg antalet kulor i en sats, men de rör sig om ett antal tusen kulor.

        1. Håkan Åström:

          Ja, det är nog riktigt. Men det gör väl egentligen varken till eller från. Om man hittar kulor på lämpliga ställen vid platsen som kommer ur samma tillverkningssats som blyspåren på kläderna, då finns det bara två möjligheter: det är rätt kulor, eller så har någon som är inblandad i mordet lagt dit dem som villospår.

          Jag tycker det senare alternativet är för orimligt att ens överväga på allvar. Men om man nu ändå gör det så märker man att det snabbt blir ännu orimligare:

          – Det förutsätter att gärningsmannen/-männen först har lyckats lokalisera och forsla bort de riktiga kulorna, innan någon annan hittade dem. Detta rimligtvis ganska omfattande sökande ska också ha skett obemärkt på/kring en plats där det oavbrutet stod poliser och intresserad allmänhet, och där polisen relativt snabbt skopade upp snö och grus i sopsäckar (de hittade t ex en av Palmes skjortknappar, dock inga kulor).
          – Gärningsmannen/-männen måste också ha placerat ut de falska kulorna obemärkt, vilket visserligen vore enklare men kanppast riskfritt.
          – Gärningsmannen/männen ska därvid ha lyckats lägga de falska kulorna på platser som rimligt väl motsvarar de beräknade skottvinklarna, så som de beräknades utifrån träff i kropp/kläder och blodstänk. Detta trots att det måste ha varit nästan omöjligt att beräkna hur kulan farit efter passagen genom Palmes kropp, eller hur det andra skottet gick.
          – Kulorna ska enligt undersökningen ha haft vissa (icke-mänskliga) substanser på sig, samt sandkorn inpressade i blyet. Tänker vi oss att gärningsmannen såg till att skjuta kulorna i rätt plats på gatan/väggen några dagar i förväg, för att få rätt sandkorn intryckta i blyet? Annars hade ju detta kunnat avslöja saken, om det hade undersökts.
          – Framför allt, vad vore poängen med allt detta riskabla krånglande? Man skulle alltså ha skjutit de falska kulorna genom ett annat vapen, för att på så vis försvåra en identifiering av mordvapnet? Okej – men då måste man ju göra sig av med det falska vapnet istället, för det har nu blivit lika starkt bundet till mordet. Och rimligen vill man väl ändå göra sig av med mordvapnet för säkerhets skull? Då sitter man plötsligt med två heta revolvrar istället för en, plus alla de extraåtgärder och risker som måste tas i och med bortplockande av originalkulor och utplacerande av falska kulor osv. På vilket sätt är detta bättre för mördaren/mördarna än att bara dumpa/förstöra det faktiska mordvapnet?

          1. Jo jag håller med om att de är långsökt att kulorna skulle vara utbytta. Men samtidigt kan vi inte vara helt säkra på att de är dom rätta kulorna som hittats.
            När det gäller ett mord på en statsminister och där de inte kan uteslutas att säkerhetstjänster varit inblandade kan man inte heller utesluta att man lagt ner stora resurser på att förvilla och eller sopa igen spår.
            Sen är de ju märkligt att inte Palmekulan hittades när den låg så nära och man sopade in all snö och grus.
            Märkligt att dom upphittade kulorna tvättades innan man letade rester av blod och kläder från mordoffren.
            Ska man skylla på inkompetens hos polisen eller ska man tro att somliga medvetet försökte försvåra?
            Märkligt att många sa sig höra smällare när en magnum enligt uppgift låter väldigt högt.
            Detta blev ju förstås flera frågor än svar, man jag tror man måste skilja på fakta och hypoteser.
            Att blyisotoperna från samma tillverkningssats är fakta men att de rätta kulorna hittats är en hypotes.

            1. Jag förstår precis hur du tänker och du har all fog för att tänka så som du gör därför den person som tar kommandot i utredningen har precis allt att förlora genom att ta sig an utredningen normalt sett.

              Sen så styra han utredningen med järnhand och bara fördröjer och vilse leder utredningen för att till slut köra i diket får han sparken blir idiotförklarad för att sedan få ett top jobb ut i Europa av sossarna märkligt slut minst sagt.

              Men om vi leker med tanken och som jag misstänker hur det hela ha kunnat legat till.

              Tänk om rikspolis chefen fd Säpo chefen fd jägar soldat Hans Holmer är medlem i Stay Behind då hamn vi i ett helt annat läge även om inte Stay behind inte har något med mordet att göra.

              Jag är rättså övertygad om att ett statsminister mord mitt i brinnande kalla kriget dra igång helt andra krafter framförallt då 1986 när ingen levande själ visste om Stay Behind var.

              1. Patrik,
                Hans Holmér var förvisso före detta säpochef men rikspolischef var han inte, även om han kanske hoppades bli det. Han var länspolismästare i Stockholm vilket ju också smällde rätt högt.

                Och vi kan nog utgå från att länspolismästaren i Stockholm hade kopplingar till Stay Behind. Vilken betydelse det kan ha haft för mordutredningen är en öppen fråga. Men det är en bra fråga.

                1. Vi vet ju inte men hade Holmer en koppling till SB så sätter det hela mordutredningen i en annan dager.
                  Och det blir mer begripligt vad som senare sker i utredningen och där av kan vi nog fråga sätta det vi kallar fakta om mordet idag.
                  Vi vet ju inte men om mordet har utförts av ensam agerade galning så hade vi förmodligen inte sett röken av Holmer.
                  Jag har så svårt att ta in att Hans Holmer skulle på eget bevåg sätta hela sin karriär på spel om det inte finns en garanti bakom eller en direkt order om det.

                  Och vi vet ju inte vad som händer inom SB om det sker ett statsminister mord mitt i brinnande kalla kriget men det bord ju utlösa full alert på alla plan.

      2. Jag tror inte man använt sej av det vapnet framförallt inte den krutladdning de skulle eka mellan kåkarna och vittnesmålen skulle ha svårt att urskilja hur många skott som skötts av.

        Det är tätt mellan byggnaderna där samt med byggbaracken där borde också ha påverkat ljudet och ekot.
        Kulorna stämmer nog men det hela känns ändå så märkligt och tillrätta lagt och vad som händer senare blir bara märkligare och märkligare.

        Och det märkligaste är att Holmer tar kommandot över utredningen som är Sverige högsta polis chef han har aldrig utrett ett mord eller ett spaningsmord tidigare ändå så tar han personligen på sig uppgiften att lösa mordet.

        Om man är chef och framförallt den högsta chefen i Sverige då har du precis allt att förlora om du misslyckas precis allt så varför utsätter han sej själv och sin karriär för det?.

        Är man chef på hans nivån så är du då också till viss del en politiker både i ditt sätt att agera och utåt sett därför man upp når inte en sån position som han har utan att vara det.

        Min analys är att jag tror att Holmer blir tvungen att ta tag i taktpinnen till att börja med för att han vet saker som vi andra inte vet och dom hemligheterna kan absolut inte komma.

        Sen efter det så tror han tog han ett snack med väl utvalda människor inom sossarna inom Säpo EB etc etc.

        Och med facit i handen så är det kanske inte den mest lyckade compon att ha högst polis chefen och fd Säpo chefen i en och samma person som mer eller mindre styra själv mordutredningen på OP .

        Han vet givetvis saker och känsliga saker som rör mordet som rör OP hans innersta krets hotbilden riket säkerhet Stay behind Säpo marinen etc etc etc vi kan utgå ifrån att vet allt som handlar om den inre säkerheten och alla hotbilder i Sverige just då.

        Därför tror jag att ingångsvärdena inte alls behöver stämma det som vi uppfattar som fakta idag som till exempel vapnet.

        Och om det är som jag tror har målet varit att inte lösa mordet och så uppfattar jag det ju mer jag läser om mordet.

        Men jag vet ju inte och jag kan ju bara spekulerar men det som är fascinerande mej är många tycker Holmer var ett klantarsel jag tror han var precis tvärtom.

        Han blev tvungen att offra sin chefsposition för det här mordet men han vart också belönade för att han offra sig de tyder ju på att flera personer inom S vet sanningen.

        De blev lite långt och utsvävande men ibland måste få ur mej saker som går och funderar på.

  7. Är det fler än jag som läst bloggen ”palmeutredningen.blogg.se” ?
    Den finns inte kvar sen 2016 el -17.

    1. Nja, behöver inte vara en äldre man. Det är det sätt som mannen rör sig som får Nicola att dra den slutsatsen. Om mannen har ett rörelsemönster som en äldre person, någon form av skada eller liknande kan det också ge ett sådant intryck. Det går kanske även tänka sig att mannen inte är helt nykter (om man tror det rör sig om Anders B) så kan även detta påverkat rörelsemönstret.

      1. När Nicola säger att mannen framstod som ”lite äldre” bör det kanske ses i förhållande till Nicolas egen första fundering kring om mannen var livvakt åt paret Palme eller inte. Nicola landade som bekant i att mannen framstod som ”för gammal för att vara säkerhetsvakt”.

        Ska vi tro på vittnesmålet så berodde den slutsatsen inte på mannens utseende eftersom Nicola framhållit att han aldrig såg mannens ansikte. Det för ju, som Simon A är inne på, våra tankar till att det var mannens sätt att röra sig som fick Nicola att dra någon sorts slutsats om hans ålder. Kanske gick associationerna så här: en livvakt som rör sig så sävligt måste vara överårig. Och är han så gammal så är han nog vid närmare eftertanke inte livvakt.

        Såvitt vi vet eskorterades inte paret Palme av några livvakter. Och om det då går en man ganska långsamt efter makarna finns det förutom att mannen skulle vara ”lite äldre” åtminstone ett par alternativa slutsatser. Den ena är att det var Anders B som kanske trampade fram och tillbaka, rätt långsamt, i väntan på sina kamrater inne i bankomatutrymmet. Det är en ganska bra hypotes: Anders fanns ju på trottoaren, Nicola trodde faktiskt att det var honom han hade sett bakom paret Palme och – inte minst viktigt – Nicola hade tydligen inte reagerat över någon annan ensam man på denna trottoar. Vad som krävs för att detta ska stämma är helt enkelt att Nicola gjorde sin observation av paret Palme och den efterföljande mannen en bit söder om Skandias entré.

        Alternativt kan vi överväga tanken att det var gärningsmannen Nicola sett, det finns ju många som vill tro det. Men i så fall är det rimligt att tänka sig att denne tog det långsamt för att inte springa på paret Palme för tidigt. Det vill säga: inte heller i detta fall behöver mannens rörelsemönster förklaras med att han var gammal och inte orkade gå fortare.

        1. Kalle., Gunnar W, Simon A:

          Jag har ingen klar uppfattning om vem det var, men jag tycker det lutar åt gärningsmannen.

          Ett skäl är att Anders B inte verkar ha varit så långt upp på gatan.

          Ett annat är detta med äldre man. Det tycker jag i och för sig inte att man ska ta så tungt på, av skäl som redan nämnts och som jag återkommer till nedan.

          Ett tredje skäl är att Nicola F:s identifiering av mannen med Anders B är svagare än den kan verka, och att det han faktiskt minns av mannen i viss mån pekar bort från Anders B.

          Nicola F gör alltså en spontan koppling mellan mannens blå jacka och Anders B:s blå jacka. Det ska tas på allvar. Men han säger också att han egentligen bara baserar detta på jackans färg, för han ser nämligen bara en del av Anders B:s rygg när denne lutar sig ut ur porten.

          Om man läser Nicola F:s beskrivning av jackan på den man han mötte, så stämmer den i själva verket dåligt med Anders B:s jacka – i allt utom just färgen. Nicola F säger att jackan ”räckte till lårets mitt” och liknade en ”Tensonjacka” eller ”Fjällräven”. Både Tenson och Fjällräven har olika saker i sina sortiment, men namnen för inte tanken till tjock dunstoppning. Tvärtom är den gemensamma nämnare jag kan se att det rör sig om utomhuskläder av grovt men inte påtagligt tjockfodrat tyg, parkasliknande och ofta lite längre jackor, många fickor, ibland någon snörning med dragsko, osv.

          Den jacka Anders B bar finns fotograferad. Den är en enkel, bullig täckjacka utan extrafickor eller remmar eller andra detaljer, och den är alldeles för kort. Den går till rumpan, inte ner på låret och definitivt inte halvvägs till knäna.

          Jackan på mannen som Nicola F mötte är alltså längre och troligen tunnare, vilket stämmer dåligt med Anders B. Däremot går det bra att förena med de många vittnesmålen om ett mörkt, halvlångt, fladdrande plagg på mördaren. Det går dessutom klockrent ihop med vittnesmålen om en obehaglig man iförd en lite längre blå skidjacka/vindtygsjacka/parkas vid Grand.

          Med det sagt: jag är också öppen för att det kan ha varit Anders B. Han kan ha misstagit sig om hur långt han gick, Nicola F kan ha misstagit sig om jackans utseende. Det behöver inte vara konstigare än så.

          Vad gäller att mannen var ”äldre”. Detta ska man förstås inte heller bortse från, men det är som redan påpekats oklart vad Nicola F bygger det på om han inte noterade ansiktet. Då återstår kroppshållning, sättet att gå (”lite underligt”) och klädseln.

          Om den ”äldre” mannen var Anders B så berodde det väl troligen på att han var berusad och strövade planlöst, snarare än att vara på väg någonstans. En sån promenad kan ju definitvt verka ”lite underlig”. En person som innevarande år ska fylla 40 framstår väl heller inte som en ungdom, för en 22-åring som Nicola F.

          Om det däremot var mördaren så kan det förstås ha handlat om att han faktiskt var ”äldre”, men om det sen betydde 40, 50 eller 60 får vara osagt. Eller så kan han ha verkat äldre än han var. Men samtidigt vet vi ju att han förföljde ett äldre par och försökte hålla deras takt, det kan ju ge samma intryck? Han kanske även försökte smyga lite diskret och undvika att det knastrade under fötterna. Han kan dessutom ha haft något rörelsefel, eller varit full, hög, eller liknande. Det vet vi inte. Nicola F säger inget om huruvida jackan eller övrig klädsel verkade tillhöra en ung eller gammal person, så det är svårt att säga något om. Det kan dock noteras att ett eller ett par Grandvittnesmål talar om ”töntiga” och ”omoderna” kläder.

          1. Det verkar kommit fram ännu ett tidigare okänt mordvittne bland dokumenten på http://www.palmemordsarkivet.se. När vi nu ändå diskuterar Nicolas uppgifter kan det kanske vara av intresse. Har inte hunnit analysera detta ännu så det är upp till var och en att värdera uppgifterna:
            https://drive.google.com/file/d/1W4jKnqu07RAu1zipVR3bWY41jecyDQIW/view

            Taxichaufför som uppger sig ha sett mordet, signalement på gärningsmannen: 40-årsåldern, mörkblå anorak/jacka, barhuvad.

            Anorak tycker jag leder tankarna till samma typ av plagg som såväl Tenson som Fjällräven så det är ett intressant ordval som görs.

            1. Simon A, m.fl.:

              Angående användandet av särskilda namn på jackor, som Tenson och Fjällräven. Det man måste betänka är hur respektive varumärkes modellsortiment såg ut i mitten av 80-talet. Inte säkert att det motsvarar exakt hur vi föreställer oss att produkterna från dessa varumärken ser ut idag.

              1. Adam A:

                Ja, det är så jag har försökt tänka. Gamla Fjällrävenjackor har jag och närstående själva ägt några stycken, så vad som avses där har jag inga svårigheter att föreställa mig. Tenson är jag inte lika bekant med, men man kan lätt få ett begrepp om saken genom att kolla annonser från 80-talet i tidningsarkiv. DN och SvD exempelvis.

                En del går att googla fram också. Man kan exempelvis söka på Fjällräven eller Tenson och ”vintage” för att hitta äldre begagnade jackor. Det framgår snabbt att det inte är bulliga dunfyllda täckjackor det handlar om.

                1. Tensonjackan ”Himalaya” som var vanlig -86 är sig lik. Fanns i olika färgvarianter precis som idag, bland annat den där speciella ”telefonkatalogsblå” som nämns ibland i samband med palmemordet. Stockholmskatalogen. Jacka med just den blå färgen (en slags mellanblå färg) kanske inte finns att köpa idag. Yttertyget är åt bävernylonshållet och jackan är ganska tunn och lättviktig, men trots det varm och skön. Jackan var poppis hos många -86 och tämligen dyr på den tiden. Tyckte jag i varje fall men allt är ju relativt.

            2. Simon A och Adam A:

              Oj, det här var ju superintressant!

              Här har vi alltså ett påstått direkt mordplatsvittne som fått en god bild av mördaren. En taxipassagerare som kommer med det inledande tipset säger att vittnet/taxichauffören pratade med denne om att han sett mordet redan 02.10 mordnatten. Det var vid en tidpunkt innan han hade kunnat insupa någon medieinformation att tala om, men tyvärr går det inte att se vad chauffören ska ha sagt vid den tidpunkten på grund av maskningen. En annan taxipassagerare berättar om en konversation med samme taxichaufför några dagar senare, och här syns lite information om vad denne ska ha sett.

              När chauffören väl själv förhörs den 10 mars bekräftar han att han såg mordet och mördarens flykt. Han lämnar fler detaljer om mördaren än de flesta mordplatsvittnen, däribland:

              – Barhuvad
              – 40-årsåldern
              – Mörkblå jacka/blå anorak som räckte ner till rumpan
              – Svensk
              – Ytterligare information som maskas (bisarrt nog)

              Det förekommer även en oklar andrahandsuppgift från en passagerare som han ska ha talat med om saken innan sitt första förhör, om att chauffören hade sett en man i ”blå lodenrock och blont hår” på platsen. Det kan möjligen bygga på en beskrivning av mördaren.

              Det som eventuellt kan tala emot chaufförens trovärdighet är att han själv inte förhörs förrän tio dagar efter mordet. Även om han faktiskt såg det hela, kan hans minnesbild ha hunnit påverkas av medieuppgifter och samtal. Och i den händelse att han är en fullständig mytoman kan han förstås ha ljugit ihop en historia som byggts ut mellan 1 mars och 10 mars. Det verkar dock inte polisen tro, eftersom man inte verkar göra några större ansträngningar för att grilla honom om felaktigheter.

              Det jag ser som kan vara konstigt är dock att han förefaller ha stått med bilen precis intill Inge M:s bil och även haft en taxi intill. Där ska också finnas någon som talat i taxitelefon genom vindrutan. Har det stöd, eller motsägs det?

              Håller för övrigt med dig Simon om att blå anorak för tankarna till exakt den typ av jackor vi diskuterade tidigare i tråden. För min del stärker det misstanken om att mördaren är den person som Nicola F såg, och det för naturligtvis även tankarna till Grand och ett förföljandescenario.

              Och håller med dig Adam A om att det är rätt oerhört att såna här uppgifter framkommer först nu.

              Det här skulle man ju för det första vilja se med färre maskningar, vilket inte borde vara omöjligt givet att mycket av det som här är maskat måste vara uppenbart oriktiga strykningar.

              För det andra skulle man ju vilja att någon ettrig reporter tog upp med Krister Petersson. Kände han till det här tipset, som verkar peka rakt bort från Engström (som varken var barhuvad eller iförd blå anorak), och finns det i så fall fler sådana tips som han inte har tagit upp? Eller kände han inte till det och hur tänker han i så fall om att nu få reda på saken?

              1. Hej Madam
                Ja nu fattas väl bara att det också dyker upp uppgifter där ett vittne sett en äldre man i keps och handlovsväska som efter mordet var framme och försökte hjälpa till. En intervju med Palmeutredarna skulle efter det bli synnerligen intressant. Jag tror som sagt det kommer att komma fram mer. Det kan vara så att det bara är toppen av isberget vi ser.

                1. Simon
                  Hur tänker du kring hur iakttagelsen ifråga hackar in med de observationer som Anders B, Inge M, Lars J, samt Anders D gjorde? Om man dessutom blandar in att detta skulle röra sig om den s k Grandmannen som Mårten P såg? Skulle mördaren ha haft huvudbonaden på ett tag, för att sen ta av den direkt efter skotten och sen åter ta på den strax före Luntmakargatan?
                  Hur tänker du kring alla som observerat ett längre rockliknande plagg som gick ner mot knäna? Hur prioriterar du detta vittnesmål i förhållande till andra? På något sätt måste det finnas en logik och en röd tråd i signalementet mitt i denna optimism. Slår detta ut allt? Vem vid en taxi pratade förmodligen i en handtelefon från passagerarsidan, Anders D?

                  1. Hej Olle
                    Jag har som jag nämnde i mitt tidigare inlägg inte ännu analyserat de nya uppgifterna. När det gäller en huvudbonad typ ”gökboet-liknande” så borde en sådan i vilket fall vara relativt enkel att missa för att i stället uppfatta personen som barhuvad. Allt beror här på position och ljusförhållanden. Sedan är det självklart att dessa nya uppgifter inte slår ut allt. De blir endast till en del i pusslet precis som allt annat. Jag är ju ivrig förespråkare av insamlandet av fler pusselbitar för det är nog inte förrän vi har alla pusselbitar som vi verkligen kan se vad pusslet föreställer. Allt fram tills dess blir mer eller mindre kvalificerade gissningar.

                  2. Olle

                    Ja, Anders D

                    ”MASKAD körde sedan Tunnelgatan mot Sveavägen. Vid trafikljusen vid Svevägen stod en MASKAD taxi. Bilen vare en MASKAD. Den stod delvis uppställd på Tunnelgatans södra trottoar på så sätt att den stod med högra hjulparet på trottoaren och vänstra hjulparet på gatan.”

                    ”MASKAD körde sedan Tunnelgatan mot Sveavägen. Vid trafikljusen vid Svevägen stod en Järfälla taxi. Bilen vare en Mitsubishi. Den stod delvis uppställd på Tunnelgatans södra trottoar på så sätt att den stod med högra hjulparet på trottoaren och vänstra hjulparet på gatan.”

              2. Madam:
                Ja, ska vi in och peta i vittnesmålet så finns det en del tveksamheter för det taxichauffören säger om att det skulle ha stått en taxibil bredvid. Eller vi har i alla fall inte kunskap om det.
                Det finns dock en annan taxichaufför som dyker upp i den vevan, Jan N, som kör en form av limousintaxi (Mercedes 300). Utifrån hans förhör så kör han längs Tunnelgatan och verkar dyka upp precis när mordet händer alternativt har hänt. Utifrån den taxichaufför som vi inte känner namnet på så verkar han ju mena att taxin står och väntar vid rödljuset. Det kan vara Jan N:s bil i så fall.
                Utöver det så nämner Jan N inget om att någon talat i taxitelefon genom rutan. Jan N hävdar även att han var den enda bilen vid korsningen. Där har han dock misstagit sig förstås. Vi vet ju i alla fall att Inge M stod parkerad med sin bil vid sidan av vägen. Jan N är dock osäker om det fanns en bil bakom honom eller ej. Där kan ju vår mystiske taxichaufför befunnit sig.
                Så med det sagt så kan det ju finnas skäl att ifrågasätta detta vittnesmål såklart.

              1. Mikael B (och övriga):
                Aha, det fanns mer i samma ärende. Ja, då hamnar saken förmodligen i ett annat ljus. Om detta är passagerarna i den körning det gäller verkar det rätt klart att bilen anlände efter mordet.
                Slarvigt av mig att inte kolla upp det, jag utgick från att det som fanns i den första dokumentsamlingen var det som fanns från passagerarna.
                Fortfarande spännande med nya vittnen direkt vid mordplatsen, hoppas mer sådant kan komma fram. Helst någon som faktiskt såg mordet, förstås, men jag är inte knusslig.

            3. Hej Madam och Simon A,
              Helt klart intressanta uppgifter! Men det kan också finnas alternativa förklaringar.
              När jag läser igenom de här förhören får jag intrycket av att taxichauffören anlänt någon tid efter mordet, svårt att avgöra när men kanske 30-90 sekunder efteråt. Däremot framgår det av förhören att chauffören – medvetet eller omedvetet – felaktigt tror sig komma ihåg att han sett Palme falla. Den man som chauffören ser springa in på Tunnelgatan skulle kunna vara vittnet Per V (http://www.itdemokrati.nu/page36ae.html) som i senare förhör har berättat att han rusat in på Tunnelgatan. Kläder, ålder och hårfärg hos Per V avviker en del från chaufförens berättelse, men med tanke på avstånd och ljusförhållanden kan iaktagelsen möjligen stämma in på Per V.
              Detta vittnesmål kan alltså ha lite likheter med vittnet Engström, båda har upplevt att de varit närmare mordhändelsen än vad som varit fallet i verkligheten. Polisen kan ha kommit till denna slutsats, men inte nedtecknat analysen. Enligt Axberger var det dessutom ovanligt att analyser av vittnesmål dokumenterades.

              1. Hej Anders Fredric
                Det du skriver ligger i linje med vad jag efter att nu ha läst igenom uppgifterna ordentligt sitter och grunnar på. Jag lutar i nuläget åt att det nog kan vara så att han kommit lite senare än han själv tycks tro. Om det nu verkligen är så att han sett det hela med egna ögon och inte hört om det hela på taxiradion. Det är inte lätt att få någon ordning här tycker jag. Ska bli intressant höra vad övriga skribenter anser.

              2. Anders Fredric,
                Ja, det verkar troligt att utredarna kommit till en sådan slutsats. Det är dock olyckligt att man gång efter gång avstår från att sätta bedömningar av det slaget på pränt. Promemorian om Engström är i det hänseendet ett undantag.
                På samma sätt kan man fråga sig i vilken utsträckning det finns iakttagelser av potentiellt misstänkta personer, som polisen anser sig ha identifierat och avfört.
                Den här frånvaron av bedömningar och slutsatser i förundersökningsmaterialet gör samtidigt de dagliga mötena i Palmerummet än mer intressanta. Kanske är det endast på bandupptagningarna därifrån som det finns en chans att bilda sig en uppfattning om vilka bedömningar som gjordes och på vilka grunder. Att dessa ljudfiler inte kan lämnas ut mer än i mycket begränsad omfattning är å andra sidan förståeligt med tanke på den frispråkiga jargong som tycks ha varit rådande i gruppen. Det torde finnas rätt starka skäl att slå vakt om integritetsskyddet.

        2. ” Den ena är att det var Anders B som kanske trampade fram och tillbaka, rätt långsamt, i väntan på sina kamrater inne i bankomatutrymmet.”

          Då skulle Anders B:s kamrater varit längre söderut än Nicola när skotten föll men inte hört skotten? (som Nicola gjorde).

  8. På tal om nya intressanta vittnesmål så finns det nu i palmemordsarkivet upplagt ett förhör med ett nytt, och i alla fall för mig, okänt mordplatsvittne. Det är en taxichaufför som står för rött ljus på Tunnelgatan (och ska svänga upp på Sveavägen när han får grönt) som ser mordet. Kortfattat kan sägas att han hör inga skott men han ser Palme falla och han ser då en man i mörkblå jacka (samt barhuvad) som springer iväg från mordplatsen.

    Tipset inkommer den 3 mars 1986 så ur det perspektivet får det ses som trovärdigt, tycker jag. Vill än en gång understryka hur intressant det är att det så här många decennier senare fortfarande framkommer nya mordplatsvittnen.

    För den som vill läsa förhören i sin helhet (dock en hel del maskningar tyvärr):
    https://drive.google.com/file/d/1W4jKnqu07RAu1zipVR3bWY41jecyDQIW/view

  9. Ytterligare dokument i uppslag E-637 upplagda idag. Såvitt vi vet är detta ett tidigare okänt mordvittne.

    1. Jonas Nyman
      E 21 A ”Jag ser två flickor kommer springande”
      E 63 B ”Det var två unga flickor först framme och E stannade upp”
      E 637-1 ”Chauffören hade sett hur två flickor stod böjd över offret samt att det fanns en man i blå lodenrock samt blont hår”
      H22159-00 ”han hade vid tillfället en ”bögslunga”, keps och en lodenrock precis som det som beskrevs”
      E 17 A ”Två flickor och en man försökte hjälpa den skjutne”

      1. Jag satt precis och läste igenom uppgifterna ordentligt nu och funderade också över denna man i blå lodenrock på mordplatsen strax efter mordet, vem det skulle kunna röra sig om. Det ligger ju nära till hands att tänka sig att det skulle vara just Engström.

        1. Martin A och Simon A:
          Jag har lite svårt att se den kopplingen, givet vad som framkommit genom Mikael B:s försorg om passagerarnas uppgifter. Det framgår där att bilen nog anlände en stund efter mordet.
          Det här med lodenrocken är en andrahandsuppgift från en passagerare som drar sig till minnes vad chauffören sagt. Engström kan förstås ha varit någon han lade märke till, men det verkar konstigt att han specifikt skulle berätta om en enskild gubbe i folksamlingen på trottoaren. Sådant är väl inget man tar upp när man beskriver ett mord? (Vilket i förbigående sagt är orsaken till att Engström inte nämns i andra vittnesmål heller.)
          Om han hade anlänt precis i samband med mordet kunde han kanske ha haft skäl att lägga särskilt märke till Engström, om denne var tidig på platsen och stod särskilt synlig från hans håll. Men han verkar inte ha varit så tidig som han själv säger. (Vilket som bekant också gäller Engström.)
          Den person han bör ha haft anledning att berätta speciellt om är istället mördaren, om han nu verkligen trodde sig ha sett denne, eller ville påstå det som någon sorts skryt.
          Min gissning är därför att detta är en förvrängd version av att han berättat samma sak för passageraren som han berättade för polisen, nämligen att en person i blå anorak smet in på Tunnelgatan. Sen har anoraken blivit en lodenrock i passagerarens återgivning, eller så har skiftet skett på något annat vis. Fel och förvrängningar i kedjor av vittnesmål är ju inga ovanligheter.

          1. Hej Madam
            Jag kan köpa det resonemanget. Det är ungefär där jag också hamnar. Han har kommit senare och ev kan han också snappat upp information på taxiradion.

  10. MODERATORS KOMMENTAR: Denna kommentar från signaturen Kalle Kryss publicerar jag inte eftersom den bara består av ett resonemang om att en identifierbar person skulle kunna vara Palmes mördare. Kommentaren är mycket kort (28 ord) och argumenteringen högst ofullständig. Det är en person som inte förekommit i den offentliga debatten som misstänkt.

  11. Poddavsnitt om Hans Ölvebros tid som spaningsledare.
    https://play.acast.com/s/palmemordet/210.hansolvebro
    Hans Ölvebro ledde Palmeutredningen i nio år. Vi har sett honom debattera mordet i SVT, förbereda åtalet mot Christer Pettersson, och mycket mer. Men vilka avtryck gjorde han i utredningen, och vad säger han själv om sin tid som chef för Palmegruppen? Med hjälp av intervjuer och Granskningskommissionens rapport ska vi försöka ta reda på det!

  12. Vad har ni för uppfattning om följande text och förhöret som helhet?
    Man verkar bland annat sökt kopplingar mellan Stay Behind och Stig Engström.
    Stay Behind verkar fortfarande vara ett så känsligt kapitel så även om man hittat en koppling till Palmemordet via Stay Behind så skulle man inte berätta om det offentligt.
    Från förhör med Ingvar Carlsson Uppslag T 8517-00-A
    ”Fl 1: Vi tycker oss se ett mönster att desinformation har spridits och fortfarande sprids av folk som varit anställda inom både maskerat.. Vi ser att Christer Pettersson hängs ut som gärningsman år efter år eller i maskerat fallet och maskerat att PKK-spåret blir heligt.
    Ingvar: Det är nästan omöjligt att undvika när det blir en polisutredning av det här slaget som inte lyckas så uppstår många konspirationsteorier. Det tror jag nästan är omöjligt att undvika. Vi har ju då morden på bröderna Kennedy och Martin Luther King, så att det är väl, det här kan ni mycket bättre än jag. Det är väl ett fenomen i samhället som uppstår vid olösta mord på framförallt kända personer. Då blir det konspirationsteorier. Det underlättar inte om det är ett pågående polisarbete, det verkar vara omöjligt att komma ifrån det och då börjar man misstänka olika grupper och motiv. När det då gäller Olof Palme där det finns så otroligt många motiv så är det inte svårt att hitta på ytterligare något som skulle kunna spela en roll. Men jag gissar att sådant har gjort utredningsarbetet väldigt svårt för dem som höll på direkt efteråt och de som kom in i ett senare skede. Det begriper till och med jag att det måste vara som att leta efter, när man inte lyckas de första dygnen, så är det som att leta efter en nål i en höstack, att det är väldigt många möjligheter som kan vara förklaringen.
    Fl 1: Det finns uppslag som är intressanta och som varit intressant under hela utredningstiden där man inte har gått till botten, man har inte utrett det klart. Så det finns trådar att dra i.
    Ingvar: Jag har stött på t.ex. det här med personer som då har arbetat i Sydafrika och trott att det är absolut Sydafrika-spåret, det skulle man gå mera till botten med. Jag kan inte bedöma om det är något i det men däremot att den dåvarande regimen i Sydafrika tyckte oerhört illa om Olof Palme, det är ju helt klart”
    https://wpu.nu/wiki/Uppslag:T8517-00-A
    2018-01-16 10:43
    Förhöret har lämnats ut från utredningen med tre (minst) olika versioner av maskning.

    1. Danilo,
      you ask so often so I have to delete your comments now and then. But I’m pretty sure my own new Palme book will be out next year. Title not decided.

      1. Something with ”ad pillar” would be a great idea. That invites curiosity and is also consistent with your theory about the murder.

  13. Jag behöver lite hjälp med tolkningen av nedanstående dokument. Det är maskningen som ställer till det som vanligt. Uppgifterna har inkommit 86-03-03 så det rör sig om tidiga uppgifter. Det är sista stycket jag inte får någon riktig ordning på. Där nämns att när vittnet kom ner till MASKAT så stod där en man i 50-årsåldern stående utanför MASKAT tyckte att mannen MASKAT och det var av den anledningen han fäste sig vid honom.
    https://drive.google.com/file/d/1hK-A3DuxBJ97yddnOYnxB_S8X0IfAm3q/view

    1. Simon A:

      Jag uppfattar det så här:

      ”När [vittnets namn] kom ner till [namnet på någon specifik lokal] såg han en man i 50-årsåldern stående utanför [lokalens namn, därefter punkt och ny mening. Nya meningen inleds med vittnets namn] tyckte att mannen [såg *någonting* ut] och det var av den anledningen han fäste sig vid honom.”

      Det är den sista maskningen som är mest knepig tycker jag. Men förmodligen är det någon form av specifik personuppgift som är maskad, så som jag uppfattar det.

      1. Tack Adam A
        Frågan är då om det står Skandia bakom maskningen avseende specifik lokal. Jag tänkte först det kunde vara Stig som setts men resten av beskrivningen stämmer inte särskilt väl in på honom.

        1. Adam Andersson & Simon A:

          Skandia kan det nog inte vara, för jag tror det här handlar om en observation gjord på andra sidan Brunkebergsåsen.

          Det framgår av dokumentets titel att iakttagelsen görs utanför MASKAT-1 på David Bagares gata. Av första stycket framgår också att vittnet efter att ha sett mordplatsen körde vidare norrut på Sveavägen, tog höger på Tegnérgatan och sen tog höger igen och, således nu åkande i sydlig riktning, följde ”Birger Jarlsgatan ned mot MASKAT-2”. Det verkar vara då han får syn på personen i rocken.

          Som Adam A föreslår rör det sig nog om en plats/lokal. Den bör då vara belägen på David Bagares gatas östligaste del, vilken man ser rakt in på från Birger Jarlsgatan ungefär i höjd med Engelbrektsplan.

          MASKAT-1 och MASKAT-2 skulle kunna vara samma plats/lokal/sak, för de är ungefär lika långa. Men det är MASKAT-3, ett mycket längre ord eller flera ord, som personen står utanför.

          En möjlighet är att det rör sig om nattklubben Melody, som låg på södra hörnet David Bagare/Birger Jarl, alltså precis i gatans mynning ut mot Birger Jarlsgatan och Engelbrektsplan/Humlegården. ”Melody” skulle passa väldigt bra in under MASKAT-1 och -2. Däremot är MASKAT-3 alldeles för långt. MASKAT-3 skulle möjligen ändå kunna vara en beskrivning av vilken specifik del av Melody personen stod utanför – exempelvis skulle ”nattklubbens huvudentré” passa in väldigt bra.

          Men det behöver inte alls vara så. Melody kan vara helt fel, och det finns ju många kända och okända alternativ.

          1. Hej Madam
            Tack!
            Du har säkert rätt. Jag funderade även i liknande banor. Hursomhelst stämmer det inte in på Stig. Dessa märkliga maskningar övergår mitt förstånd. Vad är egentligen syftet med maskningarna i detta dokument?

            1. Simon A:

              Spara tid och förlänga fikarasten, antar jag. Kanske också dämpa intresset för dokumenten.

              De verkar slentrianmässigt stryka allt som beskriver platser eller personer, för att slippa ta reda på vad som ska bort eller vara kvar. Så får det givetvis inte gå till, men så har det gått till ända sedan 2020.

  14. Hittade man någon koppling mellan Stig E och EAP?

    ”Bundeskriminalamt (BKA), det Tyska kriminaltekniska laboratoriet låg i Wiesbaden. Dit skickades bla. Palmekulorna och offrens kläder för undersökning .

    ▪︎EAP har sitt ursprung i U.S.A under ledaren La Roche och fick fäste i Sverige i början av – 70-talet. Partiet eller rörelsen är spridd över flera länder i Europa och har här sitt högsäte i Wiesbaden i Västtyskland.

    ▪︎En post-it lapp med texten ”Wiesbaden” hittades på Stig Engströms kontor.”

    https://wpu.nu/wiki/Wiesbaden

    1. Kalle,
      jag är är rätt övertygad om att såväl Palmeutredarna som Thomas Pettersson avfärdat alla hypoteser om kopplingar mellan Stig Engström och EAP. Någon får rätta mig om jag har fel.

      En av dem som under en tid drev tesen att Engström varit involverad med EAP var Sven Anér som fäste tilltro till ett vittnesmål från en kvinna på Åland. Se detta och detta och detta.

      Men det finns, vad jag kan se, inga särskilda skäl att tro att det var Stig Engström som besökt hennes butik.

      1. Tobias:

        Med risk för att göra mig skyldig till utlandsspionage tror jag du kan utgå helt lugnt från att CIA:s högkvarter i Sverige ligger på Dag Hammarskjölds väg 31, inte i Skandiahuset.

        1. Madam,
          som Uppsalabo sedan många år hoppar jag förstås till över denna information. Dag Hammarskjölds väg är ju en av Uppsalas mest kända gator. Och på nummer 31 ligger bland annat Kunskapsskolan. Men en liten stunds eftertanke får mig att förstå att du syftar på den för oss Uppsalabor lite mindre bekanta gatstumpen i Diplomatstaden i Stockholm. 🙂

          1. Precis, den i Stockholm. Gäller även om jag skulle råka nämna Tegnérgatan, Kungsgatan, Sveavägen eller Döbelnsgatan!

        2. Det ligger säkert där idag.
          Men 1986?
          Stay Behind/CIA?
          Direktöversatt: Tillbakastående på norska?
          Nej jag har inga synpunkter på var det ligger idag.

  15. Holmer anlitar ett Viggenplan för att leta efter mordvapnet.

    ”288. Hans Holmér del 8 En Viggen över Stockholm

    Hans Holmér och hans 300 poliser jagar Victor Gunnarsson och griper en björk,
    Gösta Söderström får veta att Hans Holmér inte är nöjd med hans påståenden om polisens ankomsttid.
    Palmeutredningen får inte ledigt över påsken.
    Hans Holmér bestämmer sig för att det bästa han kan göra är att fota Stockholms tak med en Viggen (!)
    Att provskjuta lagliga revolvrar verkar tråkigt. Sverker Åström åker till Damaskus.”

    https://shows.acast.com/palmemordet/episodes/288.hansholmerdel8

  16. Hur kan vittnen runt mordplatsen åldersbestämma en människa till 30-45 år när de såg denna människa i mörker under någon/några sekunder och som de inte såg ett ansikte på?

    1. VVA

      De kunde de inte.

      Först när NYCKELVITTNENA Nicola F och Yvonne N fick se jämförelsepersoner för sina UNIKA iakttagelser under längre tidsföljd och på nära håll kom det fram som PU konstaterade i april 1986:

      —– ”Vi söker en medelålders man”

      VVA, jag tycker att ditt inlägg är ditt bästa hittills. Det har substans och vilar på trovärdiga vittnesförhör.

        1. Kalle.

          Mördarens ålder vet vi ju inte, och han var uppenbarligen på plats.

          I princip samtliga vid mordplatsen som har någon uppfattning om ålder säger att mördaren var 30-45 år. De flesta uppgifter samlas i mitten av den skalan (35-40). Ett fåtal vittnen bryter möjligen av från mönstret, även om det är oklart: Egon E säger ”ganska ung” men säger sig ha sett väldigt lite; Anders D säger sig inte veta, men ansåg att mannens löpstil saknade ”en yngre mans vighet”; Anna H säger ”medelålders”.

          Flyktobservationer som i princip garanterat gäller mördaren gjordes av Lars J och Yvonne N. Även dessa ligger inom det ovan beskrivna spannet: Lars J gissar på 35-40 och Yvonne N gissar på 35-45.

          Sen finns det förstås fler uppgifter som kan handla om mördaren. Det gäller de olika Grandmännen, förföljare under promenaden från Grand (däribland Nicola F:s observation) samt olika flyende män, exempelvis den ohövlige herren på Regeringsgatan. Även dessa tenderar vad jag minns att klumpa ihop sig i samma åldersspann, även om jag nu inte har siffrorna tillgängliga.

          Det är alltså en extremt tung koncentration i spannet 30-45 år. Det är i själva verket det alla säger, förutom några enstaka undantag, vilka som regel också understryker att de inte fick någon bra bild. Hur hårt man ska luta sig på dessa uppgifter kan väl diskuteras, men när nu nästan samtliga vittnen för en gångs skull säger samma sak kanske man bara ska tacka och ta emot?

          1. Hej Madam!
            Det finns vittnesuppgifter att gärningsmannen var som jag uppfattar ganska ovanligt vänsterskytt. Har du några kommentarer?

            1. Kim:

              Det svarade jag på här: https://gunnarwall.wordpress.com/2022/08/21/allmanna-fragor-och-synpunkter-kring-palmeutredningen/#comment-39790

              Kort version:

              De tre vittnen jag kunde komma på som säger något om vilken hand mördaren sköt med säger samtliga att han använde höger hand, och en eller ett par ha relativt detaljerade minnesbilder av detta även om de inte helt passar med varandra.

              Enbart en mycket svag uppgift avviker: Anders B spekulerar i att mördaren sköt med vänster hand, utan att egentligen ha sett det.

              Fördelningen av höger resp. vänsterhänta i samhället gör också att det klart mest sannolika är att mördaren var högerhänt.

        2. Kalle, VVA, Jonas J

          Nicola F:s ”lite äldre än förhörsledarens 44 år” och Yvonne N:s jämngammal med jämförelsepersonens 61 år fick PU att konstatera i april 1986 att de sökte efter en medelålders person.

          Nicola var först av sex i ”vittneskedjan”, som bekräftar varandra. De såg mördaren från ”norra reklampelaren” 23.19,55 till skotten 23.21,30. Nicola kunde åldersPRECISERA GM därför att han såg mördarens ansikte under en tidsföljd och på nära håll när han mötte honom. Denna iakttagelse, tillsammans med Margareta S och Anneli K:s observationer, är unik. Därför var Nicola det ENDA mordplatsvittnet som vallades på årsdagen. Resterande iakttagare på brottsplatsen fick stanna hemma på årsdagen då de inte skulle kunna känna igen mördaren – som svar på ditt inlägg VVA.

          I ett av Yvonnes rekonstruktionsfoton syns att mördaren sneddade från trapporna mot DBG. För PU 1986 och PU 2020 rådde bland annat därför ingen tvekan om att hon hade mött den flyende mördaren med tunn kort fladdrande rock, lågskor och en ca 15 ggr 20 cm stor handledsväska och som hade beteendet att vända sig om flera gånger och se efter förföljare. Sättet som även Lisbeth Palme, Hans J, Lars J, Gerard S och Birgit D såg att mördaren hade under de korta tider som han var synlig under flykten.

          SE hävdade visserligen för personal på Skandia på måndag 3 mars att det var honom som Yvonne hade mött på DBG, inte GM, när han hack i häl bragdartat jagade efter skytten. Krister Petersson måste då mena att det inte ”rundar” SE.

          1. Nu kommer du med nonsens igen Mikael
            Engström var inte på Skandia måndag 3 mars. Då hade han åkt till Idre. Har Engström någonsin uppgett för någon att han varit uppe på David bagares gata och jagat efter mördaren? Du får presentera en källa som styrker det. Annars är det väl något som du i vanlig ordning bara hittat på
            Nicola F har absolut inte ålderspreciserat gärningsmannen. Han har gjort en mycket grov uppskattning av åldern på mannen som gick bakom paret Palme. Att det är gärningsmannen som går bakom paret Palme är inte alls klarlagt. Din så kallade vittneskedja existerar inte. Bara Nicola själv har en uppfattning om vart förföljaren tar vägen efter att de passerat varandra och han uppfattar att förföljaren och Anders B är samma person.
            Nicola anger inte ens någon siffra på antalet år utan säger bara att förföljaren såg något äldre ut än förhörsledaren som råkade vara 44 år. Någon följdfråga om hur gammal förhörsledaren såg ut att vara fick inte Nicola. Han har absolut inte preciserat ålder på förföljaren bara uppgett att han såg lite äldre ut än förhörsledaren.
            Vet inte vad det finns för källa på att Yvonne sagt att mannen hon mötte såg ut att vara runt 60 år. Precis som Nicola misstänker jag att hon bara jämfört med en referensperson utan att tillfrågas hur gammal hon bedömde referenspersonen vara
            Förklara hur det kan komma sig att en och samma gärningsman när han observeras av Nicola har mellanblå täckjacka och när han möter Yvonne har han plötsligt en mörk fladdrande rock

            1. Mikael A: ” när han hack i häl bragdartat jagade efter skytten. Krister Petersson måste då mena att det inte ”rundar” SE.”

              Jonas J: ”Har Engström någonsin uppgett för någon att han varit uppe på David bagares gata och jagat efter mördaren? Du får presentera en källa som styrker det.”

              Jag läser era inlägg med intresse men ser att ni båda vantolkar när ni skriver om påståendet att Stig ”jagat efter” mördaren. Snarare handlar det om källa/källor som påstått att Stig uppgett att han ska ha sprungit efter mördaren. Då blir det en annorlunda syn på det hela. Det blir plötsligt något man inte kan ignorera om man nu ska bedriva en utredning värd namnet.

              Thomas Pettersson (2021, e-bok) skriver följande:

              ”Enligt de Skandiaanställda han mött fortsatte berättelsen med att han sprungit efter mördaren och för minst en kollega preciserade han sig: han hade sprungit hela vägen uppför Tunnelgatans trappor och in på David Bagares gata. Kollegorna reagerade på att Engström visat prov på både mod och kondition, egenskaper han inte gjort något väsen av tidigare. Även vissa vänner och framförallt hans exfru fastnade alltså för denna version: Stig sprang efter mördaren.”

              Om vi får lov att tro på Thomas Pettersson, såsom myndigheterna valde att göra eftersom delar bekräftas i förhör, så är det alltså fel att tolka det som att Stig ”jagat” efter en mördare. Det är däremot mer korrekt att tolka det som att Stig sprungit efter en mördare, om han blivit förväxlad med gärningsmannen av andra vittnen och det var ju precis det som han själv påstod – förväxlad. Att polisen efterlyst ett signalement som stämde med honom själv.

              Jag har påpekat det här i en del inlägg tidigare och vill därför vara extra tydlig:

              Stig jagade förstås inte en gärningsman med sin handledsväska i högsta hugg. Det har ingen som pratat med Stig påstått att han ska ha gjort. Men han kan däremot ha sprungit efter en gärningsman och i så fall i syfte att se var denne tog vägen.

              Om man tänker sig denna möjlighet så förändrar det en hel del. Det är just det här Krister Petersson inte kan komma förbi – en möjlig förväxling. Det här nämndes ju dessutom som en tänkbar möjlighet redan 1986. Stig kan ha flamsat runt på David Bagares gata som oskyldigt vittne, precis som Hans Holmér sa 1986. Stig kan ha blivit förväxlad, precis som Hans Ölvebro påpekade 2020. Men att han ”jagade” en mördare har väl ingen påstått att han gjorde?

              Grannen påpekade följande i SvD 13 juni 2020:

              ”Det han sa var väl inte alltid hundra procent rätt.”

              Källa: https://www.svd.se/a/dOyklX/drevs-lokalpolitikern-stig-engstrom-av-palmehat

              Sen exakt vad som var rätt eller fel är svårt att avgöra. Därför kan man varken anklaga Stig eller anse att det är helt omöjligt att han sprang på David Bagares gata. Jag accepterar att han kan ha sprungit där, men jag accepterar inte att han var en mördare eftersom polis och åklagare aldrig kunde presentera några bevis. Det är ju ingen domstol i Sverige som heller skulle accepterat det. Och så dum sa sig inte heller åklagaren sig vara. Frågan är ju bara varför man lade ner utredningen efter vad man kommit fram till. Det är väl den största gåtan av dem alla? Rättssystemet fungerar inte så.

              ”När så chefsåklagare Krister Petersson nu i veckan pekade ut Stig Engström som misstänkt för mordet på Olof Palme var det faktiskt en före detta moderat som pekade ut en annan före detta moderat. Petersson hade varit engagerad i partiet i ett annat starkt moderatfäste, Lidingö.

              – Jag är hemskt upprörd över att de har rätt att ta all ära och heder av honom på det är sättet. Om någon av de här personerna hade träffat Stig skulle de aldrig komma på den här idén. Att de lämnade ut namn, är inte det justitiemord? Han kan inte försvara sig. Vi umgicks en hel del och det finns inte i mitt huvud att han skulle ha kunnat göra något sådant. Stig ville ju att man skulle hitta mördaren, säger Elisabet Carlberg [tidigare partivän och som umgicks med paret Engström].

              [Grannen och vännen] Sten Fylkner är inne på liknande tankegångar.

              – Jag tror inte en sekund på att han är mördaren. Han hade aldrig haft kuraget att göra det och om han mot all förmodan skulle ha gjort det hade han aldrig klarat att hålla tyst. Han var en mjuk kille och grät ibland, säger han”

              Källa: https://www.svd.se/a/dOyklX/drevs-lokalpolitikern-stig-engstrom-av-palmehat

              1. Thomas Pettersson och hans bok och tidskriften Filter är absolut INTE en trovärdig och säker källa för att veta vad Engström gjorde eller påstod sig ha gjort. Troligen förvränger han fakta på samma sätt som Mikael A gör

                1. Jonas J.
                  Inte en trovärdig och säker källa? Det beror ju på vad det gäller och vad som citeras.
                  Jag anser att vissa delar av boken är trovärdiga och vissa delar är mindre trovärdiga. Dessutom beror det på vad det gäller. Jag använder det i en argumentering mot Thomas Petterssons slutsatser om Stig som mördare, utifrån ett annat perspektiv. Det går även att jämföra förhör med exfrun och bekanta och även titta på Gunnars intervju med praktikanten om vad dessa berättat om Stig Engström och vad han ska ha sagt.
                  Sen drar jag förstås inte samma förhastade slutsatser som Thomas Pettersson. Thomas har gjort ett väldigt bra arbete under många år, han har fokuserat extremt mycket på just Stig Engström ur ett mötesscenario-perspektiv. Det kan man applådera honom för. Men problemet med Thomas Petterssons bok är inte att han lade fram Stig Engström som en intressant person som man borde ha ifrågasatt mycket mer medan han fortfarande levde utan problemet med Thomas Pettersson är att han är omedveten om att han utgår från mötesscenariot vid sin granskning av Stig Engström. Thomas Pettersson har tunnelseende och är troligen inte tillräckligt kompetent för att bedriva mordutredningar. Sen har han förstås sina goda sidor i att ta sig an ett mötesscenario och utgå från brottsplatsen samt att ta Stig Engström och hans vittnesberättelser på stort allvar. Det borde polisen ha gjort 1986. Men det struntade de ju i. Sen är inte Thomas Pettersson en domare som kan avgöra om Stig är mördare eller inte. Det är upp till domstol. Och det är ingenting bevisat. Så någon mördare är inte Stig.
                  Förstod myndigheterna att de samtidigt utgår från en konspiration när de pekade ut Stig Engström? Förstod Mårten Palme det? Förstod svenska folket det? De förstod bara att de inte kunde utesluta en konspiration. De förstod ju inte att de vid en anklagelse mot Stig Engström samtidigt utesluter en ensamagerande gärningsman. Lisbeth måste ha ljugit. Och hur i h-e får de ihop Stig Engström och Lisbeth Palme.
                  Och då undrar jag bara hur de tänkte där? Det går ju inte ihop.
                  ”Men Stig Engström fick snart oväntad hjälp. Redan under torsdagen försåg nämligen Palmegruppen honom med sällskap på brottsplatsen. Då publicerades fantombilden på Palmes mördare – en yngre man med sydländskt utseende och magerlagt ansikte, som inte var det minsta lik Engström. […] Nu lades allt fokus på fantombilden och minst 7000 tips dränkte en redan överansträngd tipsmottagning. Engströms överensstämmelse med vittnesuppgifterna från brottsplatsen kvarstod, men så länge fantombilden ansågs relevant gav den honom ändå alibi.”
                  Problemet, menar Thomas Pettersson, det är att Lisbeth ska ha varit att hon tycktes ha ”blandat ihop olika fragmentariska intryck och ha smält samman gärningsmannens utseende med det närmaste ögonvittnet Anders Björkman.”.
                  Källa: Thomas Petterssons e-bok ”Den osannolika mördaren” (2021)
                  Lisbeth ska alltså ha förväxlat Stig med Anders B. Men då får väl åklagaren och spaningsledaren säga det rakt ut då och inte säga att hon såg Christer Pettersson åter stå där helt plötsligt. Enligt den officiella versionen har Lisbeth sett Anders B, Christer Pettersson och Lars J. Hur trovärdigt är det i en anklagelse mot Stig Engström? Stig är ju inte det minsta lik någon av dem. Vem hade accepterat det om de förstått vad de egentligen sa? troligtvis ingen av TV-tittarna.
                  Vad är en trovärdig och säker källa som inte förvränger ”fakta” vid mordplatsen, enligt dig Jonas? Stig Engström som springer in i gränden efter poliserna i TV-rutan? Vittnen som kan ha råkat förväxlat minnesbilder av ett annat vittne som sprungit in i gränden? Det finns en osäkerhet med samtliga källor i den här utredningen. Det är vad jag förespråkar i min argumentering mot Thomas Petterssons Engströmhypotes – det är snarare att utgå från fakta och bevisning. Det är ju vad förväxlingsscenariot handlar om. Att komma tillbaka till en utredning som baseras på en saklig grund. Just nu vet vi bara att Stig Engström och Christer Pettersson var oskyldiga till brottet. Ändå var det dessa två herrar som anklagades av myndigheterna vid nedläggningsbeslutet.

              2. VVA

                Måndag 3 mars återvände SE till Skandia på Sveavägen 44 trots att han skulle ha varit på vintersemester i Idre sedan lördagen.

                Det fanns två troliga skäl för Skandiamannen att behöva skjuta upp Idreresan till måndagen.

                1) 10 – 15 minuter efter mordet återvände den svårt chockade Skandiamannen tillbaka till Skandia och väktarna i receptionen. Efter ett tag när Skandiamannen hade lugnat sig något gick han in i lokalerna. Här går det trovärdigt att anta att han gömde vapnet. Skandiamannen hade nämligen tillgång till en huvudnyckel – som bara ett fåtal i personalen hade – som gjorde att han kunde komma in i Skandias flesta utrymmen och rum utan att det registrerades. Skandiamannen kunde inte hämta revolvern under helgen 1 – 2 mars då det hade väckt misstankar. Därför fick han vänta till måndag 3 mars för att kunna hämta vapnet och åka försenad till Idre.

                2) Under helgen 1 – 2 mars hade Hans Holmér beskrivit mördarens signalement enligt följande:

                – Keps med uppvikta öronlappar
                – Fladdrande tunn blå kort rock
                – Lågskor
                – Handledsväska 15 ggr 20 cm

                Detta stämde in helt och hållet (IDENTISKT) på Skandiamannen. Vad skulle väktarna och andra kollegor tro, han som hade ”stämplat ut” 23.19 två minuter före mordet?

                SE löste det på måndagen genom att berätta på Skandia att det var honom som nyckelvittnet Yvonne N – vars iakttagelse låg till grund för signalementet – hade mött uppe på David Bagares gata när han hjältemodigt jagade efter mördaren. Det var således inte gärningsmannen som Yvonne hade sett, som hon och Holmér trodde utan han, Skandiamannen. Kollegorna fick såldes en nöjaktig förklaring.
                (Huvudkälla: ”Den osannolika mördaren” (Utökad nyutgåva 2021) av Thomas Pettersson)

                VVA – Du menar alltså på fullt allvar att Holmérs IDENTISKA signalement (1 – 2 mars) plus 23.19 inte skulle ha föranlett SE att behöva åka in till Skandia på måndagen för att förklara sig för väktarna, Roland B och andra kollegor eller hur vad menar du?

                1. Mikael A: ”Måndag 3 mars återvände SE till Skandia på Sveavägen 44 trots att han skulle ha varit på vintersemester i Idre sedan lördagen.”

                  Om man får tro Gunnar Wall, en erkänd expert på Palmeutredningen och som noga faktagranskat Thomas böcker och påståenden, så var inte Stig Engström på Skandia den 3 mars 1986 utan snarare pekar det mot den 10 mars.

                  ”Men en annan möjlighet som alltid måste beaktas när skribenten har en agenda är att vittnesuppgifterna blivit återgivna på ett felaktigt sätt så att de passar de önskade slutsatserna.

                  Journalister ska ju inte slarva eller glida på sanningen. Men vi har redan tittat på Thomas Petterssons försök att stötta sin tes om Engströms besök på jobbet den 3 mars med arbetskamraten som hört Engström tala i telefon. Och då har vi kunnat konstatera att dennes egna uppgifter pekade på att telefonsamtalet han hörde var från den 10 mars.”

                  Källa: https://gunnarwall.wordpress.com/2021/05/06/den-osannolika-mordaren-uppdaterad-har-nagot-viktigt-tillkommit/

                  I förhöret den 29 augusti 2019 uppgav exfrun att hon och Stig åkte upp till Idre söndagen den 2 mars 1986 och jag ser inga skäl att tro något annat. Om exfrun medvetet skyddar sin exmake som är död sedan lång tid tillbaka, samtidigt medveten om att han mördat Olof Palme så ljuger hon för polisen i förhör trots att hon inte har någonting att vinna på det. Hon fanns ju inte ens vid mordplatsen. Så det anser jag är en grov anklagelse mot henne. Varför skulle exfrun sitta och medvetet ljuga om det på äldre dar? Exfrun körde bilen med Stig sittandes i passagerarsätet upp till Idre på söndagen 2 mars 1986. Det berättade hon för polisen. Han kan därför inte vara på Skandia den 3 mars utan det handlar snarare om måndagen 10 mars. Det är väl svaret på din fråga.

                  Stigs första exfru hade i förhöret i oktober 2018 ett ”glasklart minne av att Stig sagt att ”Jag springer i trappan och jag är först framme”. Det var ju precis innan han dog. Men hon berättade dessutom en annan sak för utredarna: ”Det fanns inte i hans grundpersonlighet någon aggression.” och hon ville ”tydligt påpeka att Stig inte var någon våldsam person.” för hon ”har aldrig sett Stig blivit arg på någon eller något”. Dessutom beskrev hon Stig som ”en lättsam, utåtriktad person och som var omtyckt av dem de träffade och [MASKAT] kan därför inte förstå att han inte hade några vänner.”, men det här handlade alltså mot slutet av sitt liv när han gått i förtidspension, skiljt sig, hamnat i ekonomiska bekymmer (som många under 1990-talets finanskris) och flyttat från sitt gamla bostadsområde. Då förstår man att det tagit hårt på den sociala biten, som det gör för många i hans situation. Men så var det inte riktigt den 28 februari 1986.

                  Så jag har stor förståelse för att du är övertygad om din sak när det gäller Stig Engström. Men jag själv är inte övertygad om att Stig var mördaren oavsett om han sprang i trappan eller inte. Det jag är övertygad om är att myndigheterna, till skillnad mot Thomas Pettersson, hade ett ansvar att utreda Engström-hypotesen även ur detta perspektiv. Sen får väl alla myndighetspersoners egna känslostormar kring det hela säga vad de vill, men så är det om man ska bedriva en utredning på rätt sätt. Man kan väl inte fuska sig fram så som de gjorde? För det har åklagaren fått skriftlig kritik för av JO. Och åklagaren tjafsade ju inte emot den kritiken. Jag tyckte mest att han ignorerade det så gott han kunde. För vad har han att sätta emot Justitieombudsmannens kritik? Svar: ingenting. Jag tycker att han borde öppna utredningen och gå vidare. Kanske borde man inleda en förundersökning kring dina uppgifter? Kanske inleda en förundersökning kring exfruarnas uppgifter? Det är väl bara att utföra en förundersökning värd namnet så vi alla kan bli glada och nöjda till slut?

                2. Som vanligt fabricerar du en historia utan stöd i fakta. Engström var inte på Skandia måndag 3 mars. Engström mördade inte Palme och blev chockad av effekten av sin egen gärning. Engström behövde inte förklara något för väktarna. Något identiskt signalement hade inte lämnats. Engströms keps hade inga uppvikta öronlappar till exempel. Inte ett ord om att gärningsmannen var i 50 års åldern med stora stålbågade glasögon. Som sagt Thomas Petterssons bok är ingen trovärdig källa

      1. Nicola F och Yvonne är inga nyckelvittnen. De har inte observerat en man som vi vet är gärningsmannen och mannen Nicola F observerade har inte alls Engströms signalement

        Nicola F har absolut inte tagit miste på en mörk rock och en mellanblå täckjacka. Du påstår själv att han är ett mycket bra vittne som gjort väldigt precisa observationer. Då kan han inte misstagit sig på en så central punkt som ytterplagget. Då säger du emot dig själv Mikael A om du menar att förföljarens blå täckjacka var Engströms mörka rock.

        Yvonne har inte heller gjort några observationer som identifierar mannen hon möter på David bagares gata. Dina så kallade nyckelvittnen har inte gjort några unika iakttagelser jämfört med andra vittnen och inte heller under längre tidsföljd jämfört med andra vittnen som till skillnad från dina så kallade nyckelvittnen definitivt har sett gärningsmannen och ingen annan man som råkade befinna sig nära mordplatsen strax innan eller efter mordet.

        Antag till exempel att mannen Yvonne möter inte har något med mordet att göra utan i likhet med många andra män rör sig i området kring Malmskillnadsgatan i syfte att köpa sexuella tjänster. Mannen kan ha varit gift och haft familj vänner och arbetsgivare som inte vet att han är en så kallad Torsk. Då hade han all anledning att inte ge sig tillkänna till polisen eftersom det kunnat leda till att familj eller arbetsgivare fått reda på att han befunnit sig i området vid Malmskillnadsgatan en sen fredagkväll och kunnat lägga ihop ett och ett

        Dina så kallade nyckelvittnen kanske aldrig har sett gärningsmannen. Nicola F kan ha sett Anders B släntra efter paret Palme och Yvonne kan ha sett en torsk som i likhet med Engström var en proper tjänsteman i medelåldern som var gift och hade bil och villa. En man som när han hör skotten från Sveavägen inser att det snart kommer krylla av poliser i området som kan vilja höra honom och kanske ta hans namn och telefonnummer och ringer polisen sen på hemtelefonen och hans fru svarar och polisen börjar prata om att hennes man befann sig vid Malmskillnadsgatan på mordkvällen så är han avslöjad och det blir skilsmässa och hustrun tar med sig barnen och kontaktar hans arbetsgivare och berättar. Inte undra på att han får bråttom att lämna området innan polisen kommer dit för att leta efter mördaren

    2. Om vi som Mikael A utgår från att vittnena runt mordplatsen inte kan bedöma åldern på gärningsmannen måste vi också avfärda exempelvis Nicolas uppskattning av åldern på förföljaren (som inte alls behöver vara gärningsmannen) till något äldre än den 44-årige förhörsledaren. Nicola gjorde också sin observation i mörker under några sekunder och såg enligt egen utsago inte ansiktet. Dessutom fick Nicola ingen fråga om hur gammal han tyckte förhörsledaren såg ut att vara.
      Vi måste också avfärda att Anders D kunde bedöma åldern på gärningsmannen som han såg på betydligt längre avstånd än Nicola och Yvonne såg respektive man och dessutom i motljuset från Dekorimas skyltfönster. För övrigt finns ingen dokumentation om att Anders D uppfattat gärningsmannen som äldre. Det är bara något som Gösta Söderströms son Henry har uppgett att hans far berättat om att ett signalement på en äldre man gått ut och dragit slutsatsen att uppgiften måste ha kommit från Anders D
      Kan också konstatera att om Yvonne har rätt om att mannen hon mötte bar en fladdrande rock så har hon inte sett samma man som Nicola F som är säker på att förföljaren bar en mellanblå täckjacka. Antingen var förföljaren inte gärningsmannen eller så var mannen på David bagares gata inte gärningsmannen eller så var ingen av dem gärningsmannen

      1. Jonas J:

        Nicola F:s beskrivning av en blå täckjacka är så tydlig (han anger till och med vilka märken han tycker det liknar, och kan ge en referens för färgen – den telefonkatalog han har hemma) att jag tycker det är orimligt att tro att han i själva verket såg en mörk rock av det slag Engström bar.

        Jag tycker dock inte heller att beskrivningen liknar Anders B:s täckjacka (som inte liknar de modeller Nicola F nämner och dessutom är alldeles för kort), men det är i alla fall mer närliggande än en rock.

        För mig är det alltså mest sannolikt att det var gärningsmannen Nicola F såg, men jag håller en glugg öppen för att det trots allt kan ha varit Anders B, eftersom vi vet att han vankade på trottoaren och Nicola F inte minns honom annars. Att det var Engström framstår däremot som mycket osannolikt.

        1. Håller i princip med men tycker inte det kan uteslutas att förföljaren varken är Anders B eller gärningsmannen. Kan vara en medhjälpare till gärningsmannen eller någon som aldrig gett sig tillkänna för polisen. Kanske hoppade han in i en bil eller gick över till andra sidan Sveavägen innan skotten.

          1. Jonas J:

            Helt sant. Jag håller det nog för mindre troligt att det ska finnas ännu en person på trottoaren. Ju fler människor Lisbeth P, Anders B och Nicola F har missat/glömt, som dessutom inte har givit sig till känna, desto rörigare blir det. Men det är definitivt inte omöjligt.

          2. Jonas J.

            ”Kan vara en medhjälpare till gärningsmannen”. Dette er en mulighet man ikke kan se bort fra, uten at man med det fester altfor stor tiltro til LPs spontane utsagn på sykehuset om at det var to GM. Mye tyder på at det var flere personer knyttet til åstedet som ikke var vitner.
            Hvis vi ser på vitnenes beskrivelse av GMs huvudbonad på/fra mordplassen gis det tre forskjellige beskrivelser av de 10 vitnene som har noe å si om dette. Jeg ser bort fra de vage beskrivelsene til Ann-Charlott H, Cecilia A og Christina V. Inge M, Jan Åke S og Anders B ser en mann med ”stickad mössa”. Anders D. ser en mann med ”herrhatt – typ Sherlock Holmes”, mens Anna H., Hans J., Jan A., Leif L., og et nytt vitne, ser en ”barhuvad” person. Langs fluktveien ser Lars J. en person, muligens med keps. Jeg tror at vi igjen må ut av komfortsonen og seriøst reflektere over at det kan være snakk om forskjellige personer som her blir observert: Kanskje skytten + 2 medhjelpere som begir seg bort fra åstedet? Det hadde vært interessant å høre synspunkter på dette.

            1. Lars Tore:

              Möjligheten att det fanns medhjälpare kan man absolut inte bortse från, men att det skulle ha varit mer än en man på plats i korsningen när Palme sköts kan och ska man bortse från. Dels finns det inget som talar för det, dels finns det många tunga argument mot det.

              Samtliga de vittnen du citerar säger att de såg en enda person, inte två eller flera. De flesta av dem talar bevisligen om samma person, nämligen den man som sköt och sedan sprang — ensam, utan att någon annan sprang bredvid — från paret Palme in på Tunnelgatan.

              Det är inte så konstigt att många vittnen missat, feltolkat eller minns fel om en huvudbonad eller ett ytterplagg. Däremot vore det oerhört märkligt om ett tiotal vittnen insisterar på att en enda man var där och sprang iväg, när det i själva verket var två. Om man hade den typen av extrema felkällor i vittnesmålen borde vi också ha vittnen som talade om exempelvis två skjutna personer eller fyra skrikande kvinnor, men sånt förekommer naturligtvis inte.

              Lisbeth Palme själv har frågats ut om sina observationer flera gånger, och även om förhören är bristfälligt dokumenterade är det tydligt att hon tror sig ha sett en person som stirrade på henne (vilket i och för sig kan ha varit Anders B), vände sig bort och sprang och sedan stod och glodde i gränden (även om detta sista säkerligen var Lars J).

              Polisuppgifterna om att hon larmat om två personer kommer sig av allt att döma av att hon sade att den man hon såg skulle kunna vara en av de två män hon tidigare sett från hemmet, ute på gatan i Gamla stan. Två män i Gamla stan, alltså, inte på Sveavägen.

              Med andra ord: idén att det skulle ha funnits två medkonspiratörer på själva mordplatsen är helt orealistisk och har heller inget vittnesstöd. Däremot kan det absolut ha funnits fler inblandade i närheten, eller på avstånd.

        2. Madam

          —– ”Nicola F:s beskrivning av en blå täckjacka är SÅ TYDLIG (han anger till och med vilka märken han tycker det liknar, och kan ge en referens för färgen – den telefonkatalog han har hemma)”

          Under de 5 – 10 meter som Nicola kunde detaljstudera mördaren hade han naturligtvis inte fokus riktad på klädseln utan på ANSIKTET. Det var det som gjorde att Nicola kunde åldersPRECISERA mannen till lite äldre än förhörsledarens 44 år och att han var ”för gammal för att vara livvakt”. Detta bekräftades också då av Yvonne N:s jämförelse med en 61-åring i april 1986 och av Anders D:s ”ÄLDRE MAN”, direkt efter skotten till poliser på plats.

          Nicolas detaljbeskrivning av täckjackan härrör från att han såg Anders B:s korta blåa täckjacka när Anders tittade ut från Dekorimas ingång ditt han hade flytt efter skotten och blivit Dekorimamannen. Då först hade Nicola fokus på klädseln då han trodde att Anders var den man som gick efter paret Palme.

          Detta är känt sedan länge genom diskussionsgrupper och MOP-litteratur, ändå återkommer det på den här bloggen. Såg i ett tidigare inlägg där skribenten ifrågasatte TP och Skandiamannen utan att ha läst TP:s böcker. Det ger en hint om nivån i vissa inlägg.

          1. Du har helt fel. Nicola uppgav att han inte sett förföljarens ansikte. Att han ska ha detaljstuderat ansiktet är rent påhitt från din sida och han har inte alls preciserat åldern på förföljaren i siffror bara sagt att han såg lite äldre ut än en förhörsledare utan att tillfrågas hur gammal han tyckte förhörsledaren såg ut.

            Är möjligt att Nicola sagt att förföljaren såg för gammal ut för att vara livvakt men det var samtidigt uppenbart av flera andra skäl att förföljaren inte var någon livvakt. Han var ensam och gick på för stort avstånd från skyddsobjektet och rörde sig inte som en alert och vaksam och givetvis nykter livvakt utan snarare som en som varit ute och festat och hade en viss alkoholpåverkan. Livvakter jobbar alltid två och två och håller sig nära inpå skyddsobjektet och är vaksamma på omgivningen

            Nicolas detaljerade beskrivning av täckjackan handlar inte alls om Anders B jacka. Dels för att det är uppenbart enligt förhörsprotokoll att det är förföljarens jacka han beskriver och dels kan han absolut inte ha detaljstuderat Anders B jacka på ett avstånd på över hundra meter på en mörk trottoar. Finns inte en chans att studera några detaljer på det avståndet.

            Någon förstahandskälla på att Anders D uppgett att gärningsmannen såg äldre ut finns inte. Än mindre hur gammal än äldre man är enligt den då unge Anders D

            Att Yvonne mött en man med tunn fladdrande rock på David bagares gata talar för att det inte är samma man som Nicola F observerat bakom paret Palme. Med andra ord är det ytterst låg sannolikhet att en och samma person Engström både är förföljaren gärningsmannen och mannen som Yvonne möter.

            Det som du påstår är känt sedan länge är en salig röra av uppenbara felaktigheter och lösa antaganden som inte kan bestyrkas

            1. Jonas J:

              ”Nicolas detaljerade beskrivning av täckjackan handlar inte alls om Anders B jacka. Dels för att det är uppenbart enligt förhörsprotokoll att det är förföljarens jacka han beskriver och dels kan han absolut inte ha detaljstuderat Anders B jacka på ett avstånd på över hundra meter på en mörk trottoar. Finns inte en chans att studera några detaljer på det avståndet.”

              Håller med om detta. Man kan tillägga två saker:

              Nicola F själv beskriver inte ens Anders B:s jacka, oavsett var han skulle ha sett den. Han är tydlig med att färgen är samma, och det är så han kopplar den till Anders B. Men Anders B har enligt polisens fotografier en kort och relativt puffig dunjacka, medan Nicola F verkar beskriva en längre vildmarksjacka/skidjacka/överdragsjacka — han nämner Fjällräven och Tenson som exempel — som räcker halvvägs ner till knäna.

              Jag tycker inte det är osannolikt alls att en lång jacka av det slaget skulle kunna fladdra på ett sådant sätt att Yvonne N, med flera, läser av den som en trekvartslång rock. Det är ju en trekvartslång rock, så länge längden är den Nicola F beskriver. En typisk jacka av det slaget är heller inte tjockare eller styvare än vanliga vinterrockar, utan snarare tvärtom; och beroende på materialet kan de faktiskt vara påtagligt tunna. Förmodligen vore en sådan jacka mer benägen att fladdra upp på det sätt flera vittnen beskriver, både på grund av ett ev. tunnare material och för att rockar vanligen har sprund baktill, alltså en eller två skåror i tyget. Det är bland annat för att undvika en ”ballongeffekt” när vinden rusar in framifrån.

              Med det sagt kan det förstås ändå vara så att Nicola F i själva verket försöker beskriva Anders B:s jacka, för att det var Anders B som gick efter makarna Palme. Han kanske bara minns fel eller blandar ihop den med någon annan blå jacka han såg under promenaden. Jag tycker inte det är troligast, men det är absolut möjligt.

              Vad gäller att Nicola F detaljstuderade mannens ansikte, så dementeras detta med stor tydlighet av Nicola F själv i flera förhör. Exempelvis: https://drive.google.com/file/d/1W_iS-qzMPp8y0bsmqviSvvxrnlaJi8s6/view

              1. Madam

                —– ”Vad gäller att Nicola F detaljstuderade mannens ansikte, så dementeras detta med STOR TYDLIGHET av Nicola F själv i FLERA förhör”.

                Nicola 23 år såg den världsberömde Olof Palme komma mot honom på gatan. NF blev därför uppmärksam så han såg även att en man gick bakom statsministerparet. NF trodde först att mannen var en livvakt men när de möttes på nära håll såg NF att mannen var för gammal för att vara skyddsvakt. NF kunde då vid mötet åldersprecisera mannen till att vara LITE äldre än förhörsledarens 44 år.

                1) Hur kunde då NF åldersprecisera mannen?
                —– Mannen hade en udda gångstil och den uppmärksamme NF undvek att se på mannens ansikte?
                —– FEL!
                —– RÄTT: NF hade studerat mannens ansikte framifrån under tid och på nära håll.

                2) Varför var Nicola det ENDA mordplatsvittnet som blev vallad på årsdagen 1987 och alla andra mordplatsvittnen fick stanna hemma?
                —– NF var duktig på gångstilar?
                —– FEL!
                —– RÄTT: NF hade studerat mannens ansikte framifrån under tid och på nära håll medan övriga mordplatsvittnen inte hade sett eller kunde beskriva ansiktet. Därför fick de stanna hemma.

                3) NF hävdade i flera förhör att han aldrig såg mannens ansikte. Varför?
                —– Han hade tittat ner i backen och ålderspreciserat mannen baserat på underkroppen.
                —– FEL!
                —– RÄTT: Vittnena var rädda för Holmérs ”PKK-mördare”. De och NF fick inget livvaktsskydd till skillnad från Holmér och co som omgav sig med livvaktsarméer. Exempelvis när HH:s älskarinna skulle uppgradera sin garderob rensades först butikernas kunder bort i klassisk diktaturstatsstil (Guillou [2019]). Inte undra på att NF försökte i efterhand förneka vad just han hade sett för unikt men det brydde sig inte PU om. Året efter var även NF med på vittneskonfrontationen mot CP.
                Inte kul, som NF, att stå ensam överst på ”PKK-mördarnas” lista. Det enda mordplatsvittnet som kunde beskriva GM:s ansikte när LP hade fått sin minnesbild kontaminerad av Anders B.

                1. Mikael A jag håller med om att det osar rädsla kring NF. De orimliga och motsägande uppgifter som lämnas i de olika förhören visar på detta. Det är otroligt olyckligt att förhören med honom (precis som de flesta andra mordplatsvittnen) endast finns i referatform varför man aldrig får någon klar uppfattning om huruvida han faktiskt fick frågor som ifrågasatte de uppgifter han lämnade och som t.ex. innebar att han i princip stod i Upplands-Väsby och uppfattade färgen på ABs jacka (överdrivet jag vet). Jag påstår att det är omöjligt att se färgen på en jacka från den position han uppger. Uppger han den färgen för att han såg den på mannen bakom paret Palme eller uppger han den för att han egentligen såg denna person från en annan position än han faktiskt uppgav?

                  Jag anser för egen del att NF är ett nyckelvittne när det gäller att förstå situationen under de 60-120 sekunder som föregår mordet. Än mer frustrerad är jag över att Christer Petersson inte förhörde NF på nytt just för att få klarhet i positionsförhållandena för paret Palme, AB, okänd person bakom paret Palme och eventuella andra personer. Det får nämligen stor implikation för möjligheten att placera SE bakom paret Palme vilket jag menar är tveksamt om det går rent tidsmässigt (SE måste hinna tillräckligt långt norrut möta Palme, vända om och påbörja förföljandet utan att NF noterar detta. Hamnar han norr om AF kyrkogata missar han paret Palme. Detta under förutsättning att SE verkligen vek av norrut). Vidare går det inte att få klarhet i om NF har uppfattat ABs vänner norr om paret Palme. Huruvida han såg ansiktet på den person som han ser snett bakom paret Palme låter jag vara osagt. Jag tycker inte man kan dra den slutsatsen utifrån vad som framkommer i förhöret. Men återigen vet vi inte om FL borrade mer i detta men att det inte framgår i det som kommer med i förhörsreferatet.

                  1. Martin J,
                    det finns alltid skäl att ifrågasätta om vittnesuppgifter är riktiga och jag håller verkligen med dig om att det är olyckligt att förhörsprotokollen med NF är så magra. Men jag tycker vi ska vara noga med hur vi uttrycker oss. Att det ”osar rädsla” om ett vittne är en onödigt drastisk formulering när det gäller att beskriva ett fenomen som kan förekomma när det gäller många vittnen, att de kan känna oro för att redovisa alla detaljer av vad de sett.

                  2. Martin J

                    För PU blev Nicola direkt deras kanske främsta nyckelvittne. Han kunde unikt åldersPRECISERA mördaren till att vara lite äldre än förhörsledarens 44 år och för gammal för att vara livvakt. NF kunde precisera därför att han unikt såg GM:s ansikte under en tidsföljd och på nära håll när han mötte honom. Nicola blev därför det ENDA mordplatsvittnet som vallades på årsdagen 87. Som nyckelvittne var NF bland annat med på vittneskonfrontationen mot CP året efter.

                    Färgen på jackan fick NF när han såg AB sticka fram från Dekorimas entré efter skotten.

                    Vittnena var rädda för Holmérs ”PKK-mördare”. De och NF fick inget livvaktsskydd till skillnad från Holmér och co som omgav sig med livvaktsarméer. Exempelvis när HH:s älskarinna skulle uppgradera sin garderob rensades först butikernas kunder bort i klassisk diktaturstatsstil (Guillou [2019]). Inte undra på att NF försökte i efterhand förneka vad just han hade sett för unikt men det brydde sig inte PU om. Året efter var även NF med på vittneskonfrontationen mot CP.
                    Inte kul, som NF, att stå ensam överst på ”PKK-mördarnas” lista. Det enda mordplatsvittnet som kunde beskriva GM:s ansikte när LP hade fått sin minnesbild kontaminerad av Anders B.

    3. Jag tror att åldersbestämningen är en uppskattning p. g. a. löpstil och kroppshållning, men jag håller med om att det måste röra sig om en grov uppskattning som man måste ta med en nypa salt.

      1. Zombie.

        Jag håller med.

        Det är vittnens uppskattning p.g.a. bl.a. löpstil och kroppshållning. Kanske även viss påverkan av andra vittnens uppfattningar redan vid mordplatsen? Vem vet. Därför måste man ta detta med en ganska stor portion nypa salt, tänker jag.

        Om gärningsmannen är en person med personlighetsstörning och passar den bedömning som Robert Ressler lade fram i SOU 1999:88, så kan man inte göra en åldersbedömning utifrån löpstil eller kroppshållning. Då kanske någon frågar sig ”Varför då?” Ja, det är ju så att en sådan person kan mycket väl ha motoriska svårigheter sedan barndomen och som finns kvar i vuxen ålder med en nedsatt rörelserepertoar, alltså oavsett ålder. En ung person kan röra sig stelt, för långsamt eller för snabbt. Personen kan ha vissa svårigheter att koordinera och samordna sina rörelser. Personen kan även klä sig i en klädstil som inte riktigt passar in med åldern, om det nu är en oorganiserad ”ensam galning” som utfört dådet. Det kan alltså vara väldigt svårt för andra att avgöra ålder på gärningsmannen, särskilt i mörker och på avstånd. Men kanske även i dagsljus. Det var förstås inget barn, så mycket kanske man kan väl konstatera. Det sa ett vittne. Men mer än så vet vi inte om åldern och en som beskriver just detta är chauffören Åke (5 april 1986), som sitter i samma bil som Anna H och Karin J. Åke L sa sig ju t.om. ha sett Palme falla till marken, dvs. i samma ögonblick som han blir skjuten. Då bör Åke ha sett gärningsmannen, men Åke såg gärningsmannen under ”bara någon bråkdel av en sekund.” och att ”det kan ha vart en kärring på 80 år, det kan ha vart vad som helst va´så det -.”.

        Åke trodde först att det var fylleslagsmål på gång, nämnde det för passagerarna.

        ”Man ser ju under-, bara mörka gestalter egentligen va´när man tittar till såhär snabbt va. Och vad jag tror nu -, jag tror det var tre killar alltså. Men nu visar det sig att det var Lisbet Palme som står där, men det hade jag inte en aning om. Det kunde -, det kunde jag inte -. […] Tre gestalter kan jag säga. För jag tittade inte efter så noga för jag hade mest ögonen på vägen eftersom vi rullar fram så här va´. […] Det fanns säkert personer runt omkring där men det tänkte jag inte på nåt sätt,det gjorde jag inte.

        Åke hade alltså väldigt svårt att uppskatta ålder och utseendet. Det var ju bara mörka gestalter och hans fokus var samtidigt även på vägen. ”nån [gärningsmannen] lämnade platsen väldigt snabbt där va´. Men det -, inte en aning om hur den såg ut eller nånting va´, det är väldigt svårt att säga.”

        Jag uppfattar att många verkar anses Åkes vittnesmål som ganska ointressant. Han ser ju inte mycket eller kan beskriva något om gärningsmannens utseende. Han är ofokuserad och samtalar även med medpassagerarna. Men jag anser att hans vittnesmål beskriver ungefär det som de flesta vittnen vid mordplatsen såg. Åke stannade inte kvar och fick en direkt bild av vad andra sett eller inte sett. Man kan tänka sig att om man jobbar inom en el-firma, som Åke ska ha gjort vid tidpunkten, så är det bra att inte gissa utan det finns ett behov av att vara säker på sin sak innan man drar slutsatser. Det kanske inte hör till Åkes yrke att gissa sig fram och dra förhastade slutsatser?

        Åke: ”Det gick så väldigt snabbt allt det här så det är svårt och säga va´.”

        Det kanske är den bittra sanningen som väldigt få önskar få höra? Vad vet vi egentligen? Vad vet vi om t.ex. ålder och utseende på gärningsmannen? Egentligen ingenting.

        1. En sak kan i sammanhanget vara värt att beakta, Stig rörde sig ju inte som en äldre person. Det kan man med önskvärd tydlighet se i TV-inslaget. Det finns ingenting i hans sätt att röra sig som skulle kunnat ge vittnen ett sådant intryck. Varken när han kommer gående från Skandia tittandes på klockan eller när han sprintar in på Tunnelgatan för att illustrera språngmarschen efter poliserna. Tvärtom rör han sig ju faktiskt generellt sett som en betydligt yngre person. Det är heller ingen elefantstil, lufsigt, klumpigt, rullande eller haltande. Jag skulle nog säga att han snarare rör sig som en sprinter. Här kan man också betänka att Anna H vittnar om att gärningsmannen INTE rörde sig som en sprinter.

          Sid 18:
          https://drive.google.com/file/d/0BxuBxyn2s5hMQ1J5TlhpUjNpMGs/view?resourcekey=0-04U2Tp00mpL7AypygnVUQA

            1. Och det är samme man som sprang upp för en nittio trappsteg lång trappa med två-tre trappsteg åt gången..?

          1. Simon A.
            Det är mycket klokt att ta det i beaktande, precis som du skriver. Vi behöver se på saker ur flera olika perspektiv och väga olika motsatta delar med varandra. Sen är det även värt att påminna sig om att Stig även kan ha haft en anledning överdriva hur han sprang in i gränden, alltså i hans version då han ska ha sprungit efter poliserna för att hinna ikapp dom och ge dem rätt signalement på gärningsmannen, enligt hans mening. Att Stig överdrev sitt skådespel i hur han agerade var reportern Folke Rydéns uppfattning, enligt någon intervju på senare tid med Folke.
            För om vi nu tänker in oss i ett scenario där Stig blivit förväxlad på grund av att han sprang efter mördaren och att han nu därför ljög om detta i TV för att undvika att bli misstänkt, men därmed alltså i verkligheten ska ha sprungit in i gränden efter gärningsmannen ca 20-40 sekunder efter mordet. Då kanske det inte var med samma fart in i gränden som han uppvisade i inslaget i rapport. Just det här kan ha spridit en uppfattning om att om någon berättar att Stig ska ha uppgett att han sprang efter mördaren så tolkar man det, p.g.a. inslaget i Rapport, det snarare som att Stig ska ha ”jagat” en mördare.
            Men Stig kan nu alltså gillar uppmärksamhet och ha haft en anledning att överdriva en aning i detta TV-inslag, kanske för att försöka bli förknippad med mördaren av andra vittnen och därmed bli erkänd som förväxlad av andra vittnen utan att själv behöva bli misstänkt. Han ville, om man ska tro Palmeutredningen, att andra vittnen skulle anse att han var ett vittne som sprang in i gränden fast de trodde han var mördaren. Men i verkligheten kan han ju vid mordplatsen snarare ha stått och tvekat en aning och ”lunkat” in i gränden om han nu sprang efter en gärningsman som var beväpnad med ett vapen. Och därmed kan han ha misstagits som gärningsman när andra vittnen började fokusera mer på vem som sköt än vad som hänt. Minnesbilder kan ha blandat ihop händelsen med en efterföljande man som sprang in i gränden ett antal sekunder efter mordet.
            Gösta Söderström berättade ju i TV 1987 att ett vittne pekat och ropat ”Dom” sprang in i gränden före piketpolisens ankomst. Det kan alltså ha varit två personer på platsen som gett sig in i gränden före polisens ankomst, även om bara en av dem var gärningsman.
            Ja, i så fall är det inte konstigt om polisen blev ganska förvirrade. Särskilt om Stig dessutom ska ha haft flera olika versioner av hur han agerat. Det lär han ju ha haft om man får tro på Thomas Pettersson genom hans intervjuer med exfru och bekanta. Det var även Lampers (2021) tolkning utifrån sin journalistiska granskning av utredningen kring Stigs uppträdande vid mordplatsen.
            Men det var just det här man skrattade gott åt inne på Skandia, i alla fall om man får tro på Thomas Petterssons intervjuer med kollegor på Skandia (2021, e-bok):
            ”-Vi tyckte båda att polisen borde ha insett att där stod han ju, den person som vittnet pratat om. Det där skrattade vi åt tillsammans. Tänk, att polisen varit så virrig. […]
            – Pratet gick ju om att Stig sprungit efter gärningsmannen. Det skrattade vi åt, han rökte mycket och var väldigt osund. Och så undrade vi vad han hade gjort på jobbet så sent en fredag kväll.”
            Det här är också värt att beakta i sammanhanget. Det stora problemet med utredningen kring Stig Engström är att man uppenbarligen inte gjorde det.

          2. Med andra ord om Anders D verkligen uppgett att gärningsmannen såg äldre ut och det grundar sig på hans sätt att röra sig talar det snarare för att Engström inte är gärningsman eftersom han rörde sig som en yngre man. Engström rörde sig som en sprinter men gärningsmannen gjorde inte det. Om även övriga vittnesuppgifter om en äldre gärningsman främst grundar sig på sättet han rörde sig på talar det starkt för att Engström inte är gärningsman. Däremot kan väl de som fortfarande tror att Christer Pettersson var gärningsman få lite vatten på sin kvarn

            1. Jonas J
              Du menar alltså på fullt allvar att den 52-årige SE med knäreumatism, övervikt, grava alkoholproblem och som hade ”varit ute och druckit middag igen” plötsligt sprang med en yngre mans vighet med snabbhet i steget…….

              1. Mikael A,
                dina påståenden om att Stig Engström ”druckit middag” mordkvällen och att han hade grava alkoholproblem 1986 är en ren spekulation – och en ganska sjaskig sådan eftersom den inte bygger på några som helst bekräftade faktauppgifter.

                Att han kunde springa med snabbhet i steget, i alla fall korta sträckor, behöver vi inte spekulera om. Det ser vi ju (som Simon A påpekat) i det bekanta Rapportinslaget.

                Den som vill skulle ju kunna ta Engströms språngmarsch i Rapport som intäkt för att han skulle kunna vara gärningsmannen. Det saknas ju inte vittnesuppgifter som pekar på att mördaren var en relativt ung och vältränad person. Men du, Mikael A, har ju lyckats att (på ytterst lösa grunder) övertyga dig själv om att gärningsmannen skulle ha framstått som en äldre man med svårigheter att röra sig, vilket passar ihop med din bild av Engström.

                1. Gunnar

                  Kommer ihåg hur du 2019 försökte bortförklara med ALLA MEDEL Anders D:s ”ÄLDRE MAN”. Inte ens när du efter ett halvårs förnekelse SJÄLV kollade med Gösta Söderströms son Henry som bekräftade att ”ÄLDRE MAN” stämde vägrade du att acceptera och erkänna det. Antagligen också till bloggens stora förvåning då SE-tvivlarna blev tysta i frågan.

                  Trots att SE 52 år inte har gått att runda eller med minsta substans ifrågasatts efter mer än två år , trots Nicola F:s ”lite äldre än 44 år” och ensam om att vallas på årsdagen 87 (Ansiktet) och trots Yvonne N:s flyende man jämförbar med en 61-åring (Åsheden 1987) så fortsätter du:

                  —– ”på YTTERST LÖSA GRUNDER övertyga dig själv om att gärningsmannen skulle ha framstått som en ”ÄLDRE MAN”.

                  ”Ytterst lösa grunder” – rekord i förminskning och samtidigt obegripligt från dig, du som ändå har varit den som media använt som expert.

                  ”Druckit middag igen” kommer från väktaren Anna-Lisa G (Kom inte bara med att det är ett TP-påhitt!) och är mycket trovärdigt då det dessutom styrkts från senare förhör med Skandiapersonal och av Netflix-serien där SE:s alkoholproblem i den inte blivit ifrågasatt.

                  ”Ren spekulation” är ytterligare en substanslös och icke trovärdig förminskning av dig.

                  Tror du verkligen att Netflix vågat framställa SE med alkoholproblem utan någon grund?

                  En repetition kan dessutom vara på plats som svar på ditt märkliga inlägg.
                  ——————
                  Under helgen 1 – 2 mars hade Hans Holmér beskrivit mördarens signalement enligt följande:

                  – Keps med uppvikta öronlappar
                  – Fladdrande tunn blå kort rock
                  – Lågskor
                  – Handledsväska 15 ggr 20 cm

                  1. Mikael A,
                    jag känner igen ditt tonläge som kommer upp när du har särskilt svaga argument.

                    Låt oss ta det sansat.

                    Allra först: nej, jag har inte med alla medel försökt bortförklara att Anders D skulle ha påstått att gärningsmannen var en ”äldre man”.

                    Vad diskussionen handlar om är att du med citattecken angivit att vittnet Anders D skulle ha sagt ”äldre man” om gärningsmannen. Det finns inga belägg för det så jag har inget att bortförklara.

                    När jag pressat dig tidigare på den här punkten har du – precis som nu – hänvisat till Henry Söderström, son till kommissarie Gösta Söderström. Men problemet är till att börja med att Henry inte var där. Han har följaktligen inte haft några förstahandsuppgifter om vem på mordplatsen som möjligen talat om en ”äldre man”, och Henry har inte heller själv uttalat sig om den saken. Inte heller har han påstått att något av vittnena verkligen sagt något sådant. Det han har gjort är något helt annat. Han har publicerat ett anförande som hans far Gösta, kommissarien som var först på platsen, höll på ett möte i november 1987. I det anförandet tycker sig Gösta minnas att det bland hans kollegor cirkulerat olika signalementsuppgifter om gärningsmannen, bland annat en som skulle ha beskrivit denne som en äldre man. Det finns i anförandet ingenting som pekar på att Gösta fäste tilltro till att uppgiften skulle vara korrekt eller ens fäste särskilt avseende vid den. I själva verket ställer han den mot en helt annan signalementsuppgift som hans egen chaufför Windén tagit emot. Gösta drar heller inga slutsatser om vem uppgiften om den äldre mannen skulle kunna tänkas handla om – eller vilket vittne som eventuellt skulle ha kommit med uppgiften.

                    OK, intressant nog ändå, kan man tycka. Men när Gösta kommer med uppgiften är det mer än ett och ett halvt å efter mordet och han nämner bara saken som hastigast i ett sammanhang som handlar om helt andra saker. Det kan helt enkelt vara ett minnesfel. Att det kan vara så får stöd av att uppgiften inte förekommer i Gösta Söderströms rapport till sina överordnade från den 3 mars 1986 eller att han nämner den någon annanstans före hösten 1987.

                    Det ska dessutom understrykas att faktumet att Göstas tema för sitt anförande är något helt annat än vad olika signalementsuppgifter om gärningsmannen skulle ha gått ut på. I stället var det att han ansåg sig ha rätt om sina egna tidsuppgifter om när polislarmet om mordet gick ut och att ansvariga inom Stockholmspolisen presenterat helt felaktiga tider.

                    Och som du säkert vet, Mikael: den övertygelsen hos Gösta Söderström ledde i sin tur fram till hans slutsats att ett antal poliser som varit i tjänst under mordnatten varit inblandade i mordet. Den här sidan som Henry Söderström lagt ut innehåller en sammanställning av hans fars uppfattningar i den frågan, jag citerar ett avsnitt:

                    ”Gösta Söderström har ägnat mycken tid åt egna efterforskningar i denna fråga. Trots stora svårigheter vad gäller att få tillgång till vissa dokument och handlingar har han kommit fram till den skrämmande slutsatsen att ett antal svenska polismän är inblandade i mordet på Olof Palme. Gösta Söderström anser att han har tillräckligt med fakta som styrker denna allvarliga anklagelse. Detta måste naturligtvis ha varit obehagligt för honom, som arbetat över 40 år av sitt yrkesverksamma liv inom Stockholmspolisen, men han anser att sanningskravet i det här fallet väger tyngre än kollegial lojalitet. Han har aldrig tvekat det ringaste över riktigheten i de tidsangivelser som han och hans yngre kollega Ingvar Windén kom fram till redan under mordnatten, ett fåtal timmar efter det att de på plats kunnat intyga det oerhörda i att Sveriges statsminister blivit skjuten på öppen gata mitt i centrala Stockholm.

                    Om deras tidsangivelser är de riktiga, betyder det [att det] faller ett mörkt skimmer över ett antal av deras kolleger som varit i tjänst under denna natt. Det betyder att vissa polisers aktiviteter under mördarjaktens inledningsskede, under de nio minuter, som, då skulle ha förflutit mellan skottlossningen och polisens ankomst till brottsplatsen, inte varit inriktade på att gripa gärningsmannen, utan att se till att denne kom undan. Medhjälp till mord alltså.”

                    Vi behöver inte här gå in på rimligheten i de slutsatserna, det är en annan diskussion. Men vad som står klart från följande är att i den mån Gösta Söderström i efterhand tyckte sig minnas uppgifter som andra poliser på platsen gett spridning så var det ur hans synvinkel ingenting han fäste någon automatisk tilltro till, tvärtom.

                    Låt oss nu gå över till vad Anders D faktiskt har sagt enligt de två polisförhör som hölls med honom. I förhöret från mordnatten finns det faktiskt en passus som indirekt berör gärningsmannens ålder. Anders säger, enligt protokollets sammanfattande ord: ”Åldern har han ingen uppfattning om, det enda som [Anders D] tyckte sig märka var att han inte sprang med en yngre mans vighet utan förde sig något långsamt i steget.”

                    Det är förstås av intresse. Men det är som synes långt från att man ska kunna dra slutsatsen att Anders beskrivit gärningsmannen som en äldre man.

                    Vad Anders i övrigt haft att säga är:

                    – att gärningsmannen hade en grå herrhatt (förhöret 860301);
                    – att gärningsmannen var omkring 40 år; (förhöret 860314);
                    – att gärningsmannen hade en huvudbonad som var en blandning av en vanlig herrhatt och en Sherlock Holmesmössa (860314).

                    Inget av detta passar ju in på din teori om att Anders D skulle ha beskrivit Stig Engström, Mikael A.

                    Finns det då inga vittnesuppgifter om en ”äldre man”?

                    Jo, det gör det ju. Vittnet Jan A som var passagerare till Leif Ljungqvist, hördes i tingsrätten och sa där uttryckligen att han sett en ”äldre man” i keps som han själv samtalat med på brottsplatsen kanske tre minuter efter mordet. Jan A preciserar det till att mannen varit i ”50-60-årsåldern”.

                    Det låter ju väldigt mycket som Stig Engström. Självklart behöver det inte vara det. Men här har vi i alla fall ett vittne vars identitet vi känner till som faktiskt använder sig av uttrycket ”äldre man” om en person som befinner sig på brottsplatsen vid en tidpunkt som gör att han absolut inte kan vara mördaren.

                    Vad gäller att Anna-Lisa G säger hon i polisförhöret att Engström varit ute och ätit middag när han kom tillbaka till jobbet. Att han skulle ha ”druckit middag” är en uppgift som förmedlas av Thomas Pettersson och som inte har något stöd i utredningsmaterialet. Om Anna-Lisa G verkligen uttryckt sig så till Thomas Pettersson är det i så fall en uppgift som lämnats årtionden efter mordet. Det kan tilläggas att ingenting i väktarnas beskrivning av Engström när han kom tillbaka till Skandia och berättade om mordet tydde på att han skulle ha varit alkoholpåverkad.

                    Men återigen, precis som när det gäller dina resonemang om Engströms begränsade förmåga att springa: Engströms eventuella alkoholintag i samband med middagen saknar ju relevans för diskussionen om mordet. Det kan ju knappast ha rört sig om stora mängder alkohol. Och den samlade bilden av gärningsmannen pekar i alla fall på att denne inte kan ha varit påtagligt berusad.

                    Mikael – jag är övertygad om att du agerar i god tro när du kategoriskt pekar ut Stig Engström för mordet. Jag är också övertygad om att du på något plan inser att du uttalar en fruktansvärd anklagelse mot en död människa. Det är därför helt begripligt för mig om du inte gärna vill dra slutsatsen att du faktiskt kan ha begått ett misstag. Men ändå: ju tidigare du drar den slutsatsen, desto mindre smärtsamt blir det för dig själv. Det är ingen skam att ändra sig.

                    Och observera: jag talar inte om att du borde säga att Stig Engström absolut måste vara oskyldig. Det jag talar om är att du medger att du faktiskt kan vara fel ute. Om du inte gör det tvingas du bara längre och längre ut i ett resonemang där du måste misshandla varje faktauppgift tills du med våld bankat ner en oändlig mängd fyrkantiga pinnar i runda hål. Vill du fortsätta på den vägen är det förstås ingen annan som kan hindra dig.

                    Det kan bara du själv göra.

                    1. Gunnar

                      Att du fortsätter att misstro Anders D:s ”ÄLDRE MAN, KLÄDD I EN LÅNG ÖVERROCK SAMT MÖSSA MED ÖRONLAPPAR” kan inte jag göra något åt.

                      Bloggen får tänka själva vad de tror om ”ÄLDRE MAN” är sant eller inte.
                      ———————–
                      Gösta Söderström

                      —– ”I det sammanhanget utlarmades ett annat signalement på en misstänkt gärningsman (ÄLDRE MAN, KLÄDD I EN LÅNG ÖVERROCK SAMT MÖSSA MED ÖRONLAPPAR), och jag vet ej vem som meddelade detta.”

                      http://www.politiskamord.com/pindex.html

                      9 oktober 1989 berättade Söderström för hovrätten att det var Anders D som hade meddelat detta på brottsplatsen.

                      ”ÄLDRE MAN” 28 februari tillsammans med Holmérs GM-signalement 1 – 2 mars (Keps med uppvikta öronlappar, fladdrande tunn blå kort rock, lågskor och handledsväska 15 ggr 20 cm) gör att inriktningen på det fortsatta spaningsarbetet med olika villospår obegripligt för en utomstående. Lägger man dessutom till iakttagelserna av Grandmannen, ”Förföljaren”, observationerna efter flyktvägen och SE:s återvändande till väktarna blir det ännu mer obegripligt, kanske även inom PU. Visst lätt med KP:s ”facit i handen”, men ändå.

                    2. Mikael A,
                      vad Gösta Söderström sa i hovrätten var följande:

                      ”Sedan är det bara en sak till som har betydelse i det här fallet och det är det: eftersom jag inte hade fått något signalement från Lisbeth Palme och ett mycket dåligt signalement under den tiden jag befann mig där – det var min kollega Ingvar Windén som hade talat med ett vittne som sa att den misstänkte gärningsmannen var iklädd blå täckjacka och hade avvikit springande emot Malmskillnadsgatan. Sedan hade det också larmats ut ett annat signalement om en man med lång rock, mössa med öronlappar. Och det har jag ända tills för några dar sen inte kunnat begripa vem som har larmat ut det signalementet eller lämnat det signalementet. men det tycks vara taxiföraren som larmade Järfälla Taxi. Alltså: två signalement larmades ut och inget var fullständigt.”

                      Söderström fortsatte med att berätta att han i det läget beordrade sin kollega Christianson att bege sig till Sabbatsberg för att fråga ut Lisbeth om signalementet. Han kommer sedan in på att det senare varit tal om avspärrningsåtgärder och rikslarm vilket väl ska ses som en hänsyftning på att han själv bara såg till att en mycket liten yta kring mordplatsen spärrades av och att rikslarmet gick ut väldigt sent. Han kommenterade, some ett försvar för bland annat sitt eget agerande: ”Man avspärrar inte hela Sverige bara för att man har två dåliga signalement.”

                      Som synes sa Söderström i hovrätten ingenting om vare sig någon keps, någon handledsväska eller någon äldre man. Däremot gissade han – oklart på vilka grunder – att uppgifter från Anders D skulle ha legat bakom vad han tyckt sig uppfatta att hans kollegor snappat upp om ett andra signalement.

                      Det skulle ju kunna ligga något i det. Men i så fall är det mycket som har blivit fel. I förhöret från mordnatten med Anders D talar han inte om någon keps vare sig med eller utan öronlappar, inte om någon äldre man, inte om någon handledsväska, inte om någon tunn blå kort rock och inte heller om lågskor. Vad Anders D säger enligt protokollet är att mannen var 180-185 cm lång, att Anders inte kunde avgöra mannens ålder (men att han inte rörde sig med en yngre mans vighet) och att det Anders uppfattade av mannens klädsel var ”att han hade en grå herrhatt samt en gråaktig ulster med svarta stänk. Ulstern var av normallängd.”

                      Summa summarum, Mikael A: jag misstror inte alls något påstående från Anders D som skulle ha haft lydelsen: ”ÄLDRE MAN, KLÄDD I EN LÅNG ÖVERROCK SAMT MÖSSA MED ÖRONLAPPAR”. Av allt att döma tycks Anders D aldrig ha sagt något sådant eller ens något särskilt snarlikt. Han sa det inte till mig när jag intervjuade honom för min bok Mordgåtan Olof Palme och jag har inte sett att han sagt det någon annanstans heller.

                      I vanlig seriös debatt brukar citattecken betyda att man citerar någon ord för ord. När du skriver, Mikael A, betyder citattecken bara att du själv har formulerat något som du tycker låter väldigt bra. Och eftersom du brukar säga samma sak många gånger i återkommande kommentarer kan man väl möjligtvis tolka citattecknen som att du till sist helt enkelt citerar dig själv.

                      Så länge den som läser dina kommentarer vet att det är så du gör så ställer du inte till någon skada. Men saken bör nog påpekas då och då för säkerhets skull.

                    3. Mikael A.

                      Enligt Robert Resslers bedömning var gärningsmannen osannolik som en narkotika- eller alkoholmissbrukare, så om Stig nu skulle ha haft alkoholproblem, så stämmer han än sämre in på en ordentligt gjord gärningsmannaprofil. (SOU 1999:88) Thomas lutade ju till viss del sig på Robert Resslers synpunkter (även om det är obegripligt vad i Resslers bedömning som kan stämma in på Stig Engström förutom att det handlande om en ensamagerande gärningsman). Sen ska man ju inte använda det om man redan har hittat en misstänkt, men om jag uppfattat det rätt så tog Thomas bakvägen in i gärningsmannaprofilen. Thomas misstänkte ju till en början från att Stig var en del av en konspiration. Det stämmer ju inte riktigt med GMP. När man väl har hittat en misstänkt så kan ju inte GMP börja användas som något slags bevismaterial mot denne. Men det gör ju Thomas ändå till stor del. Han hittade en misstänkt och sen tog han GMP till sin hjälp. Det ska ju vara tvärtom.

                      ”Men det fanns en person som i långt fler avseenden än Christer Pettersson stämde in på gärningsmannaprofilen: Stig Engström. Han led sedan länge av ett tilltagande alkoholmissbruk, vilket bidrog till att han pensionerades i förtid 1993. Dessutom hade han svårt att hålla ordning på pengar och fodringarna hamnade emellanåt hos Kronofogden.” (Thomas Pettersson, 2021, e-bok)

                      Så att trycka in Stig Engström som att han stämmer in på gärningsmannaprofilen så bra är helt felaktig tolkning av gärningsmannaprofilen, som ju i sig var något av ett förstlingsverk, enligt Robert Ressler. Robert Ressler ändrade på vissa punkter, den om alkoholmissbruket hos gärningsmannen. Snarare handlade det ju om en person som var rädd för att förlora kontrollen över sig själv.

                      Nicola F (87-02-28) betonade för övrigt ”att han aldrig såg ansiktet på den person som gick efter paret Palme på Sveavägen. [Nicola F] enda minnesbild är mannens jacka, samt att han gick lite underligt.”. Redan den 3 mars 1986 berättade Nicola F:

                      ”På gången fick [Nicola F] intrycket att mannen var äldre. Han hade på sig en blå jacka”.

                      Det är med andra ord en mycket osäker uppgift för att bedöma ålder på en person som man gick förbi i mörkret några dagar innan. Och vi vet ju dessutom inte ens om det var gärningsmannen som Nicola F såg.

                      I samband med att Thomas Pettersson (2021, e-bok) resonerar lite grann i sin bok runt vittnet Nicola F så påminner han oss även om denna viktiga princip:

                      ”Inom det svenska rättsväsendet råder något som heter objektivitetsprincipen, som stipulerar att åklagaren ska ta hänsyn till fakta som talar både för och emot någons skuld innan åtal väcks.”

                      Thomas kanske borde ha informerat åklagaren om den viktiga objektivitetsprincipen innan den 10 juni 2020? Det verkade i alla fall inte så.

                    4. Mikael A

                      Vi misstror inte Anders D utan vi ifrågasätter att han verkligen har uppgett det signalementet. Thomas Pettersson är ingen trovärdig källa för vad Anders D har sagt om gärningsmannen. Anders D har mig veterligen inte uppgett att gärningsmannen såg äldre ut bara att han inte rörde sig som en ung man. Vi vet att Engström 1986 fortfarande kunde röra sig som en sprinter

                      Att gärningsmannen bar en stickad mössa är högst sannolikt genom Anders B distinkta observation på bara några meters håll. Anders D hade mycket sämre möjlighet att observera detaljer i gärningsmannens klädsel men en mössa med öronlappar stämmer inte in på Engströms gubbkeps

                      Anders D uppger dessutom redan på morgonen efter mordet att gärningsmannen och paret Palme stod stilla och såg ut att samtala med varandra. Tror du eller misstror du Anders D på den punkten får du gärna svara på.

              2. Engström sprang som 52-åring som en sprinter i Rapport inslaget. Uppgifterna om knäreumatism övervikt grava alkoholproblem och alkoholpåverkan under mordkvällen har du hämtat från den icke trovärdiga källan Thomas Pettersson. Vid tiden för mordet levde Engström fortfarande ett välordnat liv och visade inga yttre tecken på alkoholmissbruk.

                Först mot slutet av hans liv över tio år efter mordet hade hans alkoholism förvärrats till en nivå som kan beskrivas som grav. Det var efter skilsmässan som han åkte fast för rattfylleri och fick en månads fotboja. Han var något överviktig 1986 inte kraftigt överviktig det är bara att titta på Rapport inslaget som är en mycket bättre källa för att bilda sig en uppfattning om hans fysik vid tiden för mordet än Thomas Petterssons fantasier

                1. Jonas J

                  —- ”hämtat från den icke trovärdiga källan Thomas Pettersson”

                  Måste även kommentera det. Det här är faktiskt lite småkul från dig. Undrar dock om alla tvivlare tycker det.

                  KP 2020-06-10: Kommer inte runt SE

                    1. Det är inget svar på frågan om du anser att Thomas Pettersson är en trovärdig källa

          3. Kan man inte bara tänka sig att GM sprang försiktigt och bredbent för att inte halka på snömodd och is? Jag tror man springer så om man har lite koll på underlaget, oavsett ålder. Speciellt när man vet att minsta lilla felsteg och stukning kan bli en katastrof. Kanske helt enkelt är svårt att dra några slutsatser alls om ålder, sätt att springa osv med tanke på underlaget?

      1. Engström behöver inte alls förklaras bort. Utredningen har lagts ner och Engström utsetts till syndabock av andra orsaker. Framför allt vill inga politiker riskera att känsliga uppgifter om en koppling mellan Palmemordet och Stay Behind kommer fram i ljuset nu när Sverige står och knackar på dörren till Nato och det verkar dra ut på tiden innan medlemskapet blir godkänt. Stay Behind var ett av Nato kontrollerat paramilitärt nätverk som opererade i Sverige med den socialdemokratiska regeringens tysta godkännande men utan den folkvalda riksdagens vetskap

        En tydlig koppling mellan Nato och Palmemordet får inte komma till svenska folkets kännedom medan Sverige fortfarande står och stampar i farstun till Nato. Vad kommer tongivande debattörer säga om att Sverige lämnar ut terrormisstänkta till Turkiet där de riskerar tortyr och dödsstraff bara för att få bli medlem i en organisation som var inblandad i mordet på vår demokratiskt valde statsminister. Nej det är lugnast att stämpla en avliden tjänsteman som bevisligen befunnit sig på mordplatsen utan att andra kan bekräfta det som ensam gärningsman och stänga utredningen för gott.

        1. Hej Jonas J,

          När du bl.a. skriver följande:

          En tydlig koppling mellan Nato och Palmemordet får inte komma till svenska folkets kännedom medan Sverige fortfarande står och stampar i farstun till Nato. Vad kommer tongivande debattörer säga om att Sverige lämnar ut terrormisstänkta till Turkiet där de riskerar tortyr och dödsstraff bara för att få bli medlem i en organisation som var inblandad i mordet på vår demokratiskt valde statsminister[min fetstil].”

          blir jag lite nyfiken.

          Det går att ha flera invändningar mot kommentaren ovan, och vidare ligger dina uttalanden på gränsen – eller kanske över – vad Gunnar normalt brukar tillåta på denna blogg. Men bortom detta, vad är dina konkreta belägg för att Nato skulle vara inblandade i Palmemordet?

          De flesta på den här bloggen, inklusive Gunnar själv, brukar spekulera om olika gärningsmän och motiv, men din formulering ovan tyder på att du skulle sitta inne på någon absolut sanning, ja lite i still med Magasinet Filters ”Lösningen”.

          1. Anders Fredric,
            jag har – precis som nyhetsmedia i allmänhet, granskande kommissioner och så vidare – inga problem med att redovisa att det finns tankegångar om stater, organisationer eller företag som skulle kunna vara inblandade i Palmemordet. Det är när det kommer till uppgifter om identifierbara individer som jag iakttar större försiktighet. Jag tycker det är ett rimligt sätt att hantera diskussionen om utredningen.

          2. Nej jag sitter inte inne med någon absolut sanning. Jag påstår inte att Stay Behind ligger bakom mordet men tycker det finns anledning att ställa frågan om så kan vara fallet. Att spekulera i om en paramilitär organisation under Natos kontroll kan vara inblandad i mordet är något helt annat än att som Filter hänga ut en enskild individ och med emfas hävda att han utan tvivel är gärningsman

            Förstår inte varför du tycker att Gunnar inte borde tillåta mina spekulationer om Stay Behind samtidigt som det är fritt fram att argumentera för att Engström var en kallblodig mördare utan att han kan försvara sig

            1. Hej igen Jonas J,

              Så länge det är fråga om spekulationer har inte jag några invändningar – även jag själv spekulerar ganska friskt mellan varven – men problemet var att jag, möjligen felaktigt, inte uppfattade din kommentar som en spekulation utan mera som ett konstaterande. Och vad det gäller Engström har jag tidigare varit mycket kritiskt till bland annat den hantering åklagare Petersson har utsatt Engström och hans tidigare närstående för.

              Men bortom detta är jag fortfarande lite nyfiken, vad är dina konkreta belägg för att Nato skulle vara inblandade i Palmemordet?

  17. Ännu ett nytt vittne på mordplatsen (som dock inte sett själva mordet). Uppgifterna som lämnas är ändå lite intressanta tänker jag.

    Detta vittne får information om att det är Palme genom 2 flickor i 17-20 årsåldern. En brunett och en ljushårig. Detta skall skett efter att Palme lagts i ambulansen. Det stämmer alltså väldigt bra tidsmässigt med när Stig uppger att han fick samma besked. Även i det fallet av en flicka. Här kan vi då alltså mer eller mindre säkerställa att det har varit minst 2 flickor som på mordplatsen uppgivit åt andra personer på mordplatsen att det är Palme som är skjuten.
    https://drive.google.com/file/d/1y6bwsVKe9R9HeTUTTVqhkqKeJGfIXZPu/view

    Det är förvisso små små detaljer i pusslet men inte helt ointressant som sagt.

    1. Simon A:

      Så märkligt att de har mörkat vilket tips detta är en uppföljning av. Men det är väl återigen en ren slentrianstrykning.

      Det finns i, om jag minns rätt, Egon E:s vittnesmål, en uppgift om att en ung oidentifierad man stannade med bil nära platsen efter mordet, hoppade ut och tittade en stund. Undrar om det kan vara samma kille? Men det här låter som om han egentligen stannade någon annan stans vid gatan, en liten bit därifrån.

    2. Simon A, tillägg vid närmare eftertanke:

      Givet att vittnet körde till hörnet av Sveavägen/Kungsgatan och stannade utanför ett ställe med en ”entré”, där han sen verkar ha gått in och pratat med folk, rör det sig nog om en lokal, och troligast en restaurang eller bar (givet tiden).

      Då gissar jag att det var restaurang Monte Carlo. Det låg i det avfasade nordvästra hörnet av Sveavägen/Kungsgatan-korsningen. ”Monte Carlo” passar händelsevis också perfekt in in det maskade utrymmet.

      Briljant maskning, som vanligt. Viktigt att respektera integriteten hos sedan två årtionden nedlagda krogar!

      1. Madam:
        Monte Carlo verkar det nog kunna vara ja. Man undrar onekligen hur mycket mer som kommer dyka upp. Det är nu en stadig ström av mer eller mindre intressant material som blir tillgängligt. Dessvärre som sagt allt frekventare och omotiverat maskat.

  18. Bengt beskriver sina tankar och funderingar kring Palmemordet.

    ”296. Lyssnarintervjun del 1 – med Bengt Hahn
    Till veckans avsnitt har vi bjudit in lyssnaren (och faktiskt också Skandia-medarbetaren!) Bengt Hahn, för att prata om Palmemordet och Stig Engströms skuld eller oskuld.

    Det blir samtal om vittnesmål, motiv, vapen och såklart en del om Skandia också.”

    https://shows.acast.com/palmemordet/episodes/296-lyssnarintervjun-del-1-med-bengt-hahn

    1. Kalle.

      Att han jobbar på Skandia hade väl varit intressant om han jobbat i Skandiahuset 1986, men det framkommer inte riktigt. Det som jag tänker är intressant i avsnittet är just detta:

      Bengt Hahn (cirka 29 minuter in i podden):

      ”han hade en väldigt övertygande argumentation, men det finns ett problem med det och det är att dom stod inte… dom var inte två, utan det var bara en person och vi vet att Engström var där så jag… menar nästan att, alla andra teorier om dom ska vara så att säga… om dom ska hålla ihop så måste dom nästan också komma med en förklaring till, en förklaring på Engström, vad han gjorde. Och hur han… och det håller inte att han stod femton meter därifrån och iakttog det här och såna saker, för han är… han har identifierat sig själv och styrkt sin egen närvaro på en väldigt, väldigt liten yta som är central, menar jag.”

      Och han har ju en viss poäng med detta. Det är även olika omständigheter kring Engström som gjorde att åklagare och polis hade svårt att komma runt. När man drar fram en annan teori måste man samtidigt ha en förklaring till Stig Engström. Det håller ju inte riktigt att han stod femton meter längre bort och bara iakttog det här när han uttalar att han begav sig in i gränden, att signalementet förväxlats och att han gav första hjälpen. Inte heller styrks detta av uppgifter från bekanta. Tvärtom, och det gör honom inte till mördare för det, men han blir misstänkt som gärningsman och det är ett problem om man ska försöka dra fram en annan teori. Sen kontrar ju programledaren med Lisbeth. Och då har jag för mig att det blev desto svårare för Bengt att försvara Engströmhypotesen. Lisbeth är en sådan omständighet som kastar Engströmhypotesen tillbaka ner i smutsen bland oss vanligt folk. Om Lisbeth ändå pekat ut en man som liknade Stig så hade väl saken varit löst, kan man tänka. Det är inte Lisbeths fel, men det hela blir aningen förvirrande för oss medel-Svenssons.

      Men ”förväxlingsscenariot” innehåller just en sådan förklaring som Bengt och åklagaren kräver. Det ger en förklaring på Engströms agerande. Egentligen borde åklagaren aldrig ha presenterat Stig om de utrett förväxlingsscenariot. Kanske hade det i så fall inte blivit någon serie av det på Netflix? Inget ev. åtal mot Netflix för förtal. Ingen kritik av JO och både Axberger och Lampers hade kanske sluppit skriva en ifrågasättande bok om saken. Experterna hade inte behövt sitta och kasta smuts på Engströmhypotesen i någon morgonstudio. Vad många problem det hade löst. Men nu valde åklagaren att ta den långa vägen istället för den korta. Och detta går som en röd tråd genom hela Palmeutredningen, tyvärr. Man tror sig alltså vara smartare än alla andra och gör det därför så komplicerat eller så förenklat så att ingen ska kunna ifrågasätta materialet. Men just därför ifrågasätts ju materialet, eftersom det tyvärr alltid finns någon där ute som är smartare än en själv.

      Men då kommer vi till det här med tydlighet, som är ett grundläggande saklighetskrav ända sedan antiken, något som helt saknades vid nedläggningsbeslutet.

      ”Tankegångar ska kunna följas och sammanhang och perspektiv tydliggöras. Tydlighet är ända från Sokrates och Aristoteles ett grundläggande tema inom litteratur och logik (se t.ex. Föllesdal m.fl., 2001; Karlsen, 2012; Marc-Wogau, 1961; Naess, 1959). Sokrates sökte genom att ställa frågor klargöra de begrepp som användes i tänkande och argumentation (Aspelin, 1961).”

      Källa: Edvardsson, B. & Vahlne Westerhäll, L. (2021, s. 175). På saklig grund – utredningsarbete inom socialtjänsten. Gleerups.

      Och det du Kalle, det är väl märkligt att myndigheterna i Sverige fortfarande inte klarar av att ta till sig sådant som de gamla grekerna kände till för över 2000 år sedan? Det pekar på en total inkompetens, enligt min mening. Hur trovärdigt är utpekandet av Stig Engström? Det höll Bengt ju med om att det inte var så trovärdigt. Men samtidigt krävs en vettig förklaring till Stigs agerande. Och det är väl det som är själva problemet kanske – total inkompetens hos myndigheters anställda samt vittnens agerande vid mordplatsen.

      Då inser vi att det inte var bristande resurser som varit problemet i myndigheten, utan snarare brist på kompetens som är det stora problemet.

      Och om nu inkompetens hos polisen är det stora problemet så kan vi slutligen konstatera att det sannolikt handlar om en ensamagerande gärningsman med en osannolik tur, precis som Robert Ressler berättade för granskningskommissionen redan på 1990-talet.

      Jag tror helt enkelt att de gamla grekernas visdom är större än Palmeutredarnas. Men jag kan ha fel förstås.

      1. Bäste VVA

        Kan man kanske tänka sig att Lisbeth inte såg ansiktet på gärningsmannen och kläderna så bra därför att hon fokuserade allt på Olof och att det såg ut lite som från 1.18 inne i denna videosnutt?

        1. Olle.

          Bra fråga. Det kan man förstås mycket väl tänka sig. Flera perspektiv behövs. Det är ju även det perspektivet som myndigheterna gick ut med 2020.

          Men då kommer vi till det här med alternativa möjligheter, som kan vara till fördel för Stig Engström. Kan man även tänka sig motsatsen? D.v.s. att andra vittnen kan ha sett fel och att Lisbeth såg rätt vad gäller signalementet? Ser man på Rapportsändningen 04:00 mordnatten så är skyltfönstret kraftigt upplyst. Det är dock svårt att se något annat än mörka figurer när kameramannen står på avstånd. Men när kameran kom närmare mordplatsen så blir det mycket lättare att se. Jag har svårt att tänka mig att Lisbeth, som vänder sig precis när hon blir beskjuten, missar mördaren och tar fel på Anders B.

          Att minnas ett exakt ansikte är förstås en sak, men kläderna på gärningsmannen bör hon ha sett och haft en minnesbild av. Detta konstaterades ju även i domstol. Sen att det inte var Christer Pettersson är ju en annan sak.

          Rapport-sändningen (ca 50 sekunder in): https://m.youtube.com/watch?v=ijogMH-YDxA

          Titta gärna på klippet och berätta hur du tolkar det. Jag spelade upp det i halvfart för att underlätta då jag undersökte hypotesen.

          1. VVA och Simon

            Jag tycker det svårt utifrån videon att bedöma hur lätt det var att urskilja ett ansikte just där och då. Naturligtvis kan man inte utesluta att Lisbeth haft rätt som du säger VVA. Ölvebro & co måste ju ha trott att Lisbeth kunde se mördarens ansikte där vid Dekorima rimligen och man ska aldrig bortse från senare förhör även om de tidigare normalt sett är pålitligare.

            Att Lisbeth såg mördaren snett bakifrån en bit in på Tunnelgatan har stöd redan i första förhöret, så det kan mycket väl stämma. Hon pratade dock inte om något längre rocklikande plagg som fladdrade (som har stort stöd) när mördaren sprang, eller att det var fler än en person som sprang in på Tunnelgatan.

            Hon har inte sagt något om att hon sett något vapen eller att någon stoppat undan ett sådant. Däremot har ju Lisbeth sagt att hon senare fått veta att skotten kom från nära håll. Det måste innebära att hon initialt inte uppfattat att någon nära henne skjutit Olof. Det innebär i sin tur att mördaren och Anders B var perifera personer för henne, kandidater till att hjälpa henne troligen. Utseendet på dessa personer var inte viktigt just då, vilket får stöd från vittnespsykologin vid en traumatisk situation. Första förhöret är ju rätt sparsamt m a p detaljer i ansiktet av vad vi kan se.

            Som jag visade med videon så borde allt fokus för Lisbeth inledningsvis och instinktivt, varit på att kolla till Olof, kanske försökte hon vände honom till ryggläge för att se vad som hade hänt? Därefter kan man tänka sig att hon sökte hjälp? Då blir frågorna, vart tittade hon då? Hur långt hade mördaren hunnit? När efter skotten uppfattade hon att maken blivit skjuten? När förstod hon att mannen som sprang in i gränden var mördaren?

            I första förhöret beskrev Lisbeth på ett klockrent sätt den tjocka jacka Anders B hade på sig, det är svårt att argumentera emot det. Jag har svårt att tänka mig att det ska ha funnits en till person med en liknande jacka enligt Lisbeths beskrivning. Det är alldeles för få vittnen som har talat om en bullig blå jacka. Var det två sådana nere vid hörnan borde det framträtt tydligare i fler förhör kan man tycka.

            Jag har tyvärr mycket svårt att tro att Lisbeth såg mördarens ansikte. Jag har också mycket svårt att tro att hon inte beskriver Anders B på något sätt. Ansiktet på mördaren har då, ”i min bok”, växt fram utifrån samtal med t ex Mårten, ansiktet på Anders B, som ju sagt att ögonkontakt förekommit, samt från fantombilden. Jag ser inget konstigt i att ansiktet växt fram, sånt har stöd i vittnespsykologin. Det är många som varit tvärsäkra som pekat ut fel personer.

            Jag kan naturligtvis inte svara för vad Hans Melander menade, men det jag tror han ville säga var att när Lisbeth tittade upp så såg hon Anders B och senare växte den bilden fram till att det var Christer P utifrån den påverkan jag nämnt ovan. Att Hans menar att även Christer P fanns på mordplatsen finns inte i min världsbild i alla fall.

            Min slutsats blir att det är helt orimligt att Lisbeths instinkt skulle vara att lyfta blicken för att memorera ett utseende på en person som hon just där och då inte visste var mördaren. Det illustreras utmärkt av den videosnutt jag länkade till.

            1. Olle.

              Jag håller med om att det är svårt att bedöma i videon om hon kunde urskilja ett ansikte. Men frågan är snarare om hon kunde känna igen klädseln på gärningsmannen, precis som andra vittnen till viss del och med osäkerhet påstod sig ha gjort. Och det mest rimliga anser jag att Lisbeth såg klädseln på den som stod närmast henne i detta ljus och med det avståndet, d.v.s. mördaren. Men ansiktet är en helt annan fråga. Det kan ha växt fram i samtal med ex. Mårten.

              Olle: ”Som jag visade med videon så borde allt fokus för Lisbeth inledningsvis och instinktivt, varit på att kolla till Olof, kanske försökte hon vände honom till ryggläge för att se vad som hade hänt? Därefter kan man tänka sig att hon sökte hjälp? Då blir frågorna, vart tittade hon då? Hur långt hade mördaren hunnit? När efter skotten uppfattade hon att maken blivit skjuten? När förstod hon att mannen som sprang in i gränden var mördaren?”

              Det är mycket tänkvärt. Något som åklagaren och Thomas P nog också ansåg. Sen var hon ju väldigt säker med sitt utpekande i rättegångarna mot Christer P. Men kan man tänka sig att andra vittnen kan ha reagerat ungefär likadant, d.v.s. fokuserade mer på offret och allt annat än gärningsmannen? Minst ett vittne påpekade ju att hon fokuserade först på offret och efter det på vem som kunde vara gärningsmannen. Men då måste vi påminna oss om att efter några sekunder efter det andra skottet så ska ju Stig Engström, enligt honom själv i förhör, ha vandrat in på mordplatsen och gjort entré. Han kan ha förväxlats med gärningsmannen av andra vittnen. Sannolikt inte Lisbeth, som han ska ha haft ett kort samtal med samt ha varit behjälplig att vända Olof till framstupa sidoläge (innan Anna H kommer fram).

              Om Stig nu ljög om när han sprang in i gränden och i vilket syfte, vilket jag anser att det finns trovärdiga uppgifter om, så kan Stig ha iakttagits som gärningsman av andra, ungefär utifrån det som du beskriver med Lisbeth.

              Det är ju det perspektivet som saknats sedan 1 mars 1986, men som Hans Holmér verkade anse vara möjligt, eftersom han även ansåg det vara fullt möjligt att Stig sprang omkring på David Bagares gata. Stig betraktades av Holmér som en elefant som trampat runt i en porslinsbutik (=mordplatsen).

              Lisbeth såg varken Anders B, Stig E eller Christer P. Hon såg någon helt annan person. Vem? Det är ju den stora frågan vi TV-tittare hade och som Krister Petersson aldrig besvarade under sin presskonferens.

              Och så länge han inte bryr sig om att göra det är han ju inte det minsta trovärdig i sitt utpekande av Stig Engström. Och så länge vi tillåter att myndigheterna kommer undan med det så kommer ju nedläggningsbeslutet att stå fast.

              För om åklagaren besvarat det så hade han ju inte kunnat fatta sitt nedläggningsbeslut. Så enkelt är det.

          2. VVA

            Enligt Lisbeths första uppgifter lade hon inte märke till någon annan än mördaren på mordplatsen. Här är exempel på två alternativ som kanske illustrerar våra teorier:

            Alt 1
            Lisbeth såg mördarens ansikte och klädsel men missade helt Anders B trots att han sagt att dom hade ögonkontakt. Täckjackan såg hon relativt tydligt och den var i stort sett likadan som den Anders B hade, bulsig, blå och gick en bit nedanför midjan. Vid sista skottet vände Lisbeth sig om, men missade mördaren just då eftersom hon var fokuserad på Olof. Mördaren stannade dock kvar en stund och exponerade sig vid det upplysta fönstret efter det att han stoppat undan vapnet. Först då tittade hon upp för att söka hjälp och stod då öga mot öga med mördaren och kunde memorera anletsdragen, men hon fick tyvärr inte fram ansiktet från minnet i det första förhöret.

            Alt 2
            Efter andra skottet vände sig Lisbeth om, men missade mördaren eftersom hon fokuserade på sin make. Hon tittade tillfälligt upp norrut en kort sekvens och stod då öga mot öga med en stirrande Anders B innan han hade flytt in i porten. Hon missade vid det tillfället mördaren. Hon vände åter sin uppmärksamhet mot Olof. Tittade snart upp igen för att söka hjälp och då hade Anders B flytt in i porten och hon såg då endast mördaren snett bakifrån en bit in på Tunnelgatan. Lisbeth tittade in i gränden efter ca en minut och fick då syn på en stirrande Lars J. Hon knyter då samman Anders B och Lars J som samma stirrande person och mördaren blev då ”inklämd” mellan dessa och blev personen med en bulsig, blå täckjacka som gick en bit nedanför midjan.

            Vad säger några vittnen om händelseförloppet i tidiga ”förhör”, här kommer ett förkortat sammanställt axplock:

            AB 1/3 Mannen försvinner direkt in på Tunnelgatan i lugn takt och försvinner från AB:S åsyn.
            AD 1/3 Samtidigt som mannen faller ihop beger sig skytten springande iväg.
            ACH 3/3 Efter skotten vänder sig mannen med ryggen mot henne och stoppar ner vapnet och beger sig springandes från platsen.
            CL 3/3 GM vänder sig direkt helt om till vänster efter skotten och börjar springa in i gränden.
            HJ 14/3 Precis avlossat skottet och springer in gränden. Lisbet kastar sig över OP. När han svänger runt med bilen, ca 5 sek och kommer fram är mannen 25 m in i gränden.
            IM 1/3 Mannen kom ifatt paret, avlossade skottet och sprang Tunnelgatan österut.
            JÅS 3/3 Omedelbart efter sista skottet springer mannen in på Tunnelgatan (allt vara snabbt som ett moment).
            LJ 4/6 När LP går ner mot OP hör hon samtidigt steg från mördaren.
            LL 1/3 Direkt efter skotten beger sig mördaren in i gränden.
            PW 27/3 När jag vänder mig om för att lokalisera skotten, är det första jag ser en man som springer iväg.
            SK 12/3 Vände mig om efter hört skotten, såg då en man springa iväg.
            UR 12/3 Vände mig om efter skott, såg då en man springa iväg.
            ÅL 5/4 Försvann ungefär på bråkdelen av en sekund efter sista skottet.

            1. Olle.

              Allt är ju möjligt fram tills vi vet vem som sköt Palme. Frågan är egentligen inte vad vi anser om detta utan hur myndigheterna förklarar det.

              Lisbeth låter ju övertygad i rättegången mot Christer P att hon faktiskt ser mördaren i blå jacka stå vid hörnet på Dekorima. Det är ju vad statsministrar och familjen Palme också trott under alla år. Det är så många har förklarat mordet, trots en friande dom mot Christer P. Det var ju även tingsrättens bedömning, om jag tolkat domen rätt utan att gå igenom det nu. Hovrättens bedömning är väl, utan att försöka analysera domen, egentligen ingenting annat än att den person som hon ser inte är just Christer P. Ett alternativ som jag dock ser som en trovärdig möjligt är det som spaningsledare Stig Edqvist berättade för Gunnar Wall (2018, e-bok):

              ”Den person som Lisbeth Palme syftar på är troligen [Anders B].”

              Jag kan hålla med Gunnar om att det är en djärv slutsats, men det är i alla fall en slutsats som han vågade berätta för Gunnar Wall, till skillnad mot vad de uttryckte den 10 juni 2020. Det verkar som om även Axberger skulle kunna hålla med om den slutsatsen, men det bör man ju förstås fråga Axberger om hur han resonerar kring detta.

              Krister Petersson, svarade bara följande på Borgnäs fråga:

              ”Jag kan väl konstatera att Lisbeth Palme uppgifter har prövats i hovrätten och jag har ingen anledning att närmare gå in och kommentera vad hon har sett eller inte sett, eller kommentera om hon har sett fel eller tagit fel på personer eller ej. Så att jag kan konstatera att det är prövat av en domstol.” (min egen översättning från pressträffen)

              Axberger (2022, e-bok) kommenterade just det uttalandet såhär:

              ”Utrymme för följdfrågor gavs inte. Det åklagaren ansåg sig sakna anledning att kommentera är det första han skulle ha behövt förklara om han framfört sina anklagelser inför rätta i stället för vid en pressträff.”

              Så vi kanske kan använda oss av åklagarens argument mot hans argumentering och konstatera följande: att Lisbeth sett mördaren är väl konstaterat i domstol? Men att den personen inte hette Christer P är också konstaterat i domstol. Så vem såg hon om det inte var Stig Engström hon såg? Det är ju myndigheternas uppgift att förklara – inte vår. För de kan väl knappast tro att hon skulle ha sagt ”Jag hade fel. Det var ju Stig Engström jag såg.” om hon nu levt i något år till.

              Vad var det som gjorde att de ändrade sin bedömning om att Anders B var troligen var den beige mannen? Det vore ju intressant att veta. Och vem var den beige mannen, om inte Anders B? Jag tror ju det var Anders B, men det kanske var Stig Engström? Det hela blir ju lite problematiskt. Men det är ju inte vårt problem att försöka förklara det för allmänheten, journalisterna eller i domstolen. Det är ju spaningsledarens och åklagarens uppgift.

            2. Tillägg, då det lätt kan misstolkas, såg jag nu:

              Den man som Lisbeth ska ha sett och uppfattat som en beige man var Anders B, enligt Stig Edqvist. Därmed ska hon först ha uppfattat mördaren och därefter uppfattat Anders B i det orange ljuset vid Dekorima som Anders B och alltså ha felbedömt avståndet till Anders B.

        2. Hej Olle
          Jag kan här hålla dig med till viss del. Det går absolut att ifrågasätta hur mycket Lisbeth egentligen registrerade av gärningsmannens ansikte, om hon alls gjorde det. Det som blir obegripligt är ju då hur hon med sådan säkerhet kunde peka ut Christer P. Nu menade man ju på den digitala presskonferensen, om jag förstod det korrekt. Det var trots allt en smula förvirrande, att hon förvisso såg Christer P där på mordplatsen men inte i egenskap av gärningsman. Frågan är ju egentligen då också var man menade att han i så fall tog vägen?

          1. C. Petterssons vara eller icke vara i utredningen är ju förbryllande men jag tror LP ljuger eller missförstår hela händelseförloppet givetvis utan att veta men det kan ha förekommit ett möte precis som L. Borgnäs beskriver.

            Är det ett möte som har skett så kan ju mötet ha varit väldigt flyktigt mördaren kan ha slagit följe med paret precis innan Dekorimahörnan och precis innan vittnet AB som säger att han blir passerad av ett sällskap på 3st.

            Mördaren utbyter någon form av konversation med Palme och det kan vara vad som helst de är kallt ute i kväll till exempel där efter så stannar mördaren upp ger Palme några meter.
            För att sedan själv placerar sig själv bakom Palme och för att sedan gå i fatt honom och utföra mordet.

            Och den personen som står och trycker i Dekorimahörnan som IM ser kan vara C. Pettersson och han blir väl chockad som alla andra men han blir lika rädd för mannen med revolvern så han flyr därifrån direkt.
            Och i den röran som uppstår och pga chock så kan LP ha sett AB samt CP.

            Jag vet det låter ju väldigt långsökt men det kan ha gått till så och mötet som sker kanske inte ens LP hinner uppfatta, det vet vi ju inte.

            1. Patrik.

              Håller med om att det låter som en långsökt förklaring. samtidigt så är det ju i stort sett det här som polis- och åklagarmyndigheten verkar ha föreställt sig. Vi vet ju inte om det gick till så här som du beskriver det. Men då kan åklagaren säga det rakt ut. Det var Christer P och Anders B som stod där och Lisbeth misstog sig helt enkelt när Christer P före gärningsmannen sprang in i gränden. Sen jagade Stig efter Christer P uppför trapporna. Det är väl bara att de dokumenterar hur de resonerat så att granskare kan få analysera deras tankegångar och bedöma hur rimligt det egentligen är. Men åklagaren såg ingen anledning att göra det, när Lars Borgnäs efterfrågade en förklaring.

            2. Hej Olle, VVA och Patrik
              Det är intressanta frågor och synpunkter ni lägger fram. Jag ska ta mig en ordentlig funderare kring detta när jag får tid över så återkommer jag om jag kan tillföra något.

  19. Vilken av dessa kända personer alternativt organisationer tycker ni passar bäst in på signalementsbeskrivningar av gärningsmannen?
    Victor G.
    Stig E.
    Christer P.
    Någon från PKK.
    Någon från Ustasja.
    Christer A.

    1. Kalle.

      Signalementsbeskrivningarna säger ju nästan inget om hur gärningsmannen såg ut, bara hur han var klädd, och till och med de uppgifterna är oklara och motstridiga.

      Utseendet: Nästan säkert en man, sannolikt kring 180 cm eller något däröver, troligen lite grov och kraftig över axlarna, med hög sannolikhet utan skägg vid tillfället. Åldern sätts av vittnen i spannet 30-45 år.

      Klädseln: Någon sorts längre plagg som var en mörk rock eller blå jacka, eventuellt en huvudbonad som eventuellt var en upprullad mössa eller något kepsartat, i övrigt mörka kläder. Hade under flykten tagit fram någon sorts liten mörk väska, troligen styv i formen, cirka 15×20 cm. Personen bar också på en revolver av modell .357 magnum laddad med minst två kulor Winchester Western Metal Piercing.

      Det är väl allt, såvitt jag vet.

      Utseendet: Av de namn du nämner har alla rätt längd, SE och CA har den lite grova/satta fysiken (men de andra funkar väl också), ingen bar såvitt bekant skägg 1986, och alla utom 52-årige SE har en ålder inom det angivna spannet.

      Klädseln: Ingen är specifikt känd för att ha burit blå täckjacka eller liknande, men det kan de förstås ha gjort ändå. Vi vet att SE, CA och VG ägde rockar. CP har såvitt bekant aldrig siktats i rock, men ska ha haft någon grön anorak eller liknande, och även VG hade en anorak i för mig okänd färg. SE var känd för att vanligen gå runt i keps. CA ska enligt SvD ha ägt en keps som passade vittnesbeskrivningar, men det är oklart vad som avses med det. Övrigas huvudbonader vet vi inget om, mer än att CP sällan tycks ha burit någon huvudbonad alls. SE ägde en liten handledsväska i rätt storlek, dock ej styv i formen. Hurvida de övriga ägde lämpliga väskor vet vi inte. Obs. dock om väskan: om den hade något med vapnet att göra — vilket ju är troligt med tanke på att mannen pillrar med den under flykten en minut efter att ha skjutit Palme — så kan den ha hört till vapnet (vapenfodral, hölster, dylikt), och i så fall kan varje tänkbar skytt ha burit en sådan vid detta specifika tillfälle. Vad gäller vapnet finns ingen känd vapenkoppling för VG eller SE (”vapensamlarens” vapen fanns kvar i hans dödsbo och det finns inget som tyder på att SE någonsin haft tillgång till det). CP umgicks i miljöer där det cirkulerade magnumrevolvrar av rätt slag, och i utkanten av hans kriminella kretsar fanns även rätt ammunition med rätt blyisotopvärden; CA hade en revolver av rätt slag som han vägrade låta provskjuta och har även han kunnat komma i kontakt med rätt ammunition via sin skytteklubb.

      Hur medlemmar av Ustasja och PKK ser ut? Det är lite som att fråga hur långt ett snöre är. Vapentillgång kan de förstås ha haft.

      Det finns kort sagt hur många möjliga kandidater som helst.

      MODERATOR: Kommentaren är uppdaterad av Madam några minuter efter den första publiceringen.

      1. Hej Madam!

        Skriver inte ofta men läser desto mer av dina kloka och informativa inlägg som det ovan.

        Det där med att gärningsmannen pillrar med handväskan får jag aldrig riktigt ihop med att det skulle vara en plats för att förvara vapnet under färd till fots. Handväskan uppges vara ca 15×20 cm. Samtidigt vet vi på basis av de kulor som hittats att den revolver som användes hade som minst en 4-tumspipa. Den sammanlagda längden för en S&W 686 4″ är 9,5″ vilket motsvarar 24.13 cm. Det måste således vara förenat med rätt stora svårigheter att få ner en för stor revolver i en för liten väska under skyndsam gångfärd på vinterunderlag. Kanske är det något annat personen som YN ser ägnar sig åt? Glasögon?

        Jag kan svårligen se gärningsmannen röra sig obehindrat med mindre än att han hade axelhölster. Som erfaren sportskytt kan jag för egen del säga att det nog skulle slå en hel del om jag sprang med ett vapen löst i innerfickan eller rockfickan.

        1. Martin J:

          Tack för komplimangen! Roligt att du tycker så. Intressant också med dina kommentarer som sportskytt. Du får gärna dela med dig fler tankar om vapnet och hanteringen av det, det är vi nog många som gärna hör.

          Jag håller helt med om att det Yvonne N såg inte kan vara en väska, i betydelsen ett omslutande fodral, för det vapen som dödade Palme, om måtten verkligen var 15×20 cm. Men vi vet ju inte säkert att det förhöll sig så.

          Yvonne N kan ha haft fel om måtten. Huruvida ett föremål som en okänd man sprang omkring med på andra sidan gatan var 15 eller 30 cm långt kan inte vara helt enkelt att veta tre dagar senare. Det får nog tas som en uppskattning.

          Hon kan också haft fel om att det var en väska. Det var uppenbarligen så hon uppfattade det, men såvitt känt var hon inte van vid vapen och hon hade heller inget skäl att tro att den springande mannen bar revolver. Kanske var det därför ett hölster, eller något liknande, som hon mentalt läste av som en väska? Många revolverhölster är inte lika långa som vapnet, eftersom de är öppna ovantill så att handtaget ska kunna sticka ut. Däremot verkar det ju, som du säger, konstigt att mannen skulle springa runt med hölstret i händerna. Hölster har man väl spända på kroppen, det är ju det de är till för. Om det inte var någon form av hölster som satt löst påhakat i linningen/bältet? Men det låter djärvt att springa med.

          En sidoanmärkning vad gäller axelhölster är att Yvonne såg mannen med uppslagen rock, utan att reagera för remmar eller annat spända över kroppen. Det behöver förstås inte betyda något, eftersom hon bara hade en vag bild av hur mannen såg ut eller var klädd, och han kan ju exempelvis ha haft hölstret under en tröja för att dölja det. Men det kan i alla fall noteras.

          Min egen gissning är nog att mannen faktiskt hade någon form av hölster, eftersom vittnesmål från mordtillfället antyder att han stoppade in vapnet innanför rocken och eftersom han sedan sätter av springande. Som du själv är inne på verkar det ju orimligt att han skulle ha rusat flera hundra meter med ett drygt kilo järn som slängde omkring i fickan på en uppknäppt jacka/rock. Det hade nog blivit en rejäl lårkaka.

          Ytterligare en möjlighet är att väskan/föremålet hade en koppling till vapnet och/eller mordet, utan att därför fungera som revolverförvaring. Jag vet inte riktigt vad det skulle vara i så fall, men kanske fanns där mer ammunition, en förklädnad eller ett par bilnycklar? Kanske var det i själva verket en walkie-talkie? Eller som du säger, någon sorts glasögonfodral. På flykt kan man ju vilja ta på sig glasögon för att se bättre; man kan också vilja ta av dem för att se annorlunda ut.

          1. Madam.

            Eller så var det ett oskyldigt vittne (Stig Engström) som springer på David Bagares gata med sin handledsväska utan att förvara någon walkie-talkie eller revolver i den. Men den möjligheten verkar vara väldigt svår för de flesta att föreställa sig.

            Det är väl bara jag, en expert (Lars Borgnäs) och en tidig spaningsledare (Hans Holmér) som lyckas tänka oss in i detta scenario? Ingen som springer från en skjutning stoppar ner ett vapen i en handledsväska medan han springer, det behöver man inte vara sportskytt för att inse. Det räcker nog med viss vapenerfarenhet för att inse detta. Det har man tydligen inte inom polismyndigheten. Men fantasi har man.

            1. VVA:

              Ja, jag tror ju att det finns mycket goda skäl till att det är så få personer som föreställer sig Engström uppe på åsen, nämligen att det är helt orimligt. Men det där tror jag inte det är lönt att vi diskuterar mer, du har argumenterat utförligt för din åsikt redan och vi är helt enkelt oeniga.

              Att stoppa ner vapnet i någon sorts väska medan man springer tycker jag däremot inte är en orimlighet. Det vore förstås inte möjligt att stoppa ner det i just Engströms berömda väska, eftersom den är för liten, men annars kan ju en mördare mycket väl ha velat stuva undan vapnet medan han var på flykt. Låt oss exempelvis säga att han först stack det i fickan/byxlinningen, men snabbt insåg att det inte gick att springa på det viset, och därför tog upp det och hade det i handen (utan att Lars J noterade det); väl ur synhåll uppe över trapporna insåg han att han behövde stoppa ner det i någonting.

              Om man nu ändå skulle leka med den orimliga tanken på att det var Engström som rände omkring där uppe som mördare, då måste han antingen ha haft handledsväskan i fickan (eller så missade YN den av andra skäl) och ett revolverfodral/liknande i händerna; eller så satt revolvern i hölster/liknande medan han av andra skäl pillrade med väskan. Men kan man trolla fram en revolver åt Engström (med tanke på vad som hände den aktuella kvällen), så ska det väl inte vara några svårigheter att dessutom uppfinna ett hölster (med tanke på att han var tvungen att bära runt på aktuell revolver).

              Det var ju för övrigt lite slappt av Krister Peterssons fantasirika utredare att de inte även försökte jaga rätt på lämpliga hölster från vapensamlarens skingrade samling. Ett sådant kunde ju, om det hade existerat i sinnevärlden, ha burit spår av både statsministerblod och reklamar-DNA.

              1. Madam.

                Ja, jag skrev ”Ingen som springer från en skjutning stoppar ner ett vapen i en handledsväska medan han springer”. Jag diskuterar den lilla handledsväskan som man påstått att mannen på DBG ska ha haft, men du börjar plötsligt att diskutera alla möjliga slags väskor? Om det var en annan väska kan personen tillfälligt gömt vapnet där innan han hittat ett bättre ställe, det är väl möjligt. Men inte att börja krångla med att trycka ner vapnet i en liten tight handledsväska i en språngmarsch från ett mord med både förföljare och landets alla poliser efter sig, och där mannen tittar sig bakåt (enligt Yvonne) som om han vore jagad.

                Ja, exempelvis så mindes ju första exfrun att Stig sa sig sprungit uppför trappan, det sa han ju i hans sista telefonsamtal, så det handlar inte om min åsikt. Det var alltså en ny uppgift som stärkte andra uppgifter om varför Stig begav sig in i gränden (dessa uppgifter finns bl.a. i Petterssons bok). Det handlar snarare, som jag påpekat, om en viss skyldighet som gäller för myndigheter. Men sånt struntar förstås du i. Du har ju helt enkelt inte läst inlägg som jag skrivit.

                Ett glasögonfodral, som du tänker dig in i, är dock något mer troligt att Stig kan ha plockat ner i sin handledsväska under sin eventuella språngmarsch på DBG.

                Som jag tidigare påpekat i något inlägg så plockar jag bitar från dem jag inte håller med. Även om du anser det vara orimligt att Stig springer på DBG så är ju mordet inte löst trots enorma resurser. Och jag håller ju med om att Stig inte sköt Olof Palme – annars skulle de väl ha presenterat bevis? Den saken är redan utredd. Samtidigt pekade man ut honom, som du kanske känner till, som mannen som sprang på DBG.

                Så varför du plötsligt börjar resonera kring Stig som mördaren som ”rände” på DBG också, det förstår jag inte? Det blir ju plötsligt en väldigt förvirrande diskussion, Madam.

                Sanningen är, tänker jag, att du inte kommer runt Stig som ett oskyldigt vittne som springer på DBG. Det verkar ingen göra. Om någon kunde det så hade jag slutat skriva dessa inlägg redan i våras. Det är väl därför det känns lite meningslöst för dig. Du kommer nämligen inte runt Stig och han befann sig bevisligen på mordplatsen. Det är skillnaden med andra som utredarna inte kommit runt. Han är utredd, inga bevis mot honom kunde man lägga fram. Mem han var samtidigt ett vittne som betedde sig lite underligt. Just därför tänker jag att Stig blir ganska intressant.

                Vad gjorde Stig vid mordplatsen, enligt dig?

                1. VVA (ett lite senkommet svar):
                  ”Jag diskuterar den lilla handledsväskan som man påstått att mannen på DBG ska ha haft, men du börjar plötsligt att diskutera alla möjliga slags väskor?”
                  Vi vet ju inte att det var just en liten handledsväska. Då är det ju oklokt att begränsa sig till att diskutera enbart en sådan.
                  ”Så varför du plötsligt börjar resonera kring Stig som mördaren som ‘rände’ på DBG också, det förstår jag inte? Det blir ju plötsligt en väldigt förvirrande diskussion, Madam.”
                  Det var mest för att det gav mig tillfälle att understryka hur stollig Engströmteorin är.
                  ”Vad gjorde Stig vid mordplatsen, enligt dig?”
                  Vet inte. Han kom med all säkerhet fram lite senare än han själv trodde/påstod. Han höll sig uppebarligen inom hörhåll för Lisbeth P, och det är nog antagbart att han hade någon sorts kort utbyte med henne. Han stod så han kunde se Lars J, vilket ju hon också gjorde. Kanske var han framme vid Palme och hade åsikter om hur han borde ligga. Kanske var han inne i gränden en sväng. Förmodligen hade han ingen särskilt framträdande roll, och både överdriver och misstar sig på detaljer i sina senare berättelser – kanske hittar han till och med medvetet på en del.
                  Vad exakt han gjorde, minut för minut, går knappast att utreda nu och det spelar heller ingen större roll. Det räcker med att konstatera att det inte finns någonting som motsäger att han kan ha varit där, och det gör det ju inte heller.
                  Så snart man konstaterat det så finns det inte längre något mystiskt som måste förklaras med Engströms vittnesmål. Att han som ensam besökare kom till en redan ”avslutad” brottsplats utan att göra något större intryck i vittnesmålen från andra som kommit dit, och att han senare skarvade och/eller misstog sig en del om sina egna insatser i berättelser över flera års tid — det är inte bara tänkbart, det är mycket plausibelt. Saker som är mycket plausibla behöver ingen ytterligare förklaring. Och de behöver sannerligen inte förklaras med att man hittar på ännu mer invecklade teorier än de som lanserades av Thomas Pettersson & Co, vilket jag tycker du gör.

                  1. Madam.
                    Tack för svaret. Min teori är i grund och botten väldigt enkel. Detta perspektiv önskade ju Justitieombudsmannen att utredarna haft. Enklare än någon annan teori, i mitt tycke. Den är nästan på ett barns nivå, måste jag motvilligt tvingas erkänna. Den förklaras av att ett (eller två) vittnen förväxlats som gärningsmannen av andra vittnen. Att samtliga vittnesuppgifter, inte bara Stigs och Lisbeths, därmed blir otillförlitliga. Och att allt därmed därmed undersökas grundligt innan man kan dra någon slutsats överhuvudtaget.
                    Ungefär som syftet bakom mötesscenariot, fast utan någon större tilltro ens till Anders D:s uppgifter. Anders D kan ha förväxlat gärningsmannen med någon av de två vittnen som påstått att de sprungit in i gränden efter mördaren (Stig uppgav detta för hans fru). Därmed är det inte vara Lisbeth och Stig som kan ha ljugit eller råkat se fel. Därmed krävs ju en professionellt, nyfiket utförd utredning baserat på rättskänsla, vilket Gunnar Wall eftersträvade i sin bok Mörkläggning.
                    Så vad för handväska den springande mannen på David Bagares gata bar är inte särskilt intressant i mitt tycke. Det kan ju vara vem som helst i vilket ärende som helst. Vi vet ju inte.

                    1. Jag vet inte hur många jag tidigare refererat till, men Jan Stocklassa (2018, e-bok) sammanfattar ju egentligen själva utgångspunkten för detta perspektiv såhär:
                      ”Kriminalkommissarie Inge Reneborg och kriminalinspektör Christer Sjöblom hade träffat Lisbet Palme i hemmet på lördagseftermiddagen den 1 mars. Hon hade inte kunnat beskriva något av gärningsmannens ansikte. Det verkade dessutom som om hon förväxlat mördaren med ett av vittnena, eftersom klädseln och kroppsbyggnaden hon beskrev inte stämde med övriga vittnens beskrivningar. Som om det inte var nog hade ett vittne, som kallades Skandiamannen eftersom han jobbade i Skandiahuset intill mordplatsen, klampat in omedelbart efter mordet – som en elefant i en porslinsbutik – och möjligen förväxlats med gärningsmannen av andra vittnen.”
                      Dessutom har det framkommit att även Per V kan ha förväxlats av andra vittnen, när detta vittne påstått sig ha sprungit in i gränden efter mordet och före polisens ankomst.
                      Hur börjar man då att utreda ett sånt brott där alla kan ha lämnat felaktiga uppgifter? Jag har svårt att tänka mig annat än att man följer en slags checklista utifrån handböcker vid utredningar och tar allt trist och tråkigt nog – steg för steg säkerställer man uppgifter utifrån prioriteringsordning. Lugnt och metodiskt utredningsarbete, precis som i en forskningsprocess. Och det är så man ska utreda om det ska kallas för utredning. Sedan måste slutsatsen utifrån detta även klara att stå emot en kritisk granskning.
                      Vi kan bara gissa oss fram var vi i slutändan hamnar. Men vi vet i alla fall en sak, vi vet var utredningsarbetet borde ha börjat. Varför inte börja där?

                    2. VVA:
                      ”Så vad för handväska den springande mannen på David Bagares gata bar är inte särskilt intressant i mitt tycke. Det kan ju vara vem som helst i vilket ärende som helst. Vi vet ju inte.”
                      En springande man som oroligt tittar bakom sig noteras allts av ett vittne några meter från den punkt där den springande gärningsmannen just försvann ur ett annat vittnes synfält. Det är av uppenbart intresse hur han såg ut, vart han var på väg och vad han bar på.
                      Det finns inga som helst konkreta uppgifter som tyder på att gärningsmannen har förväxlats med något vittne överhuvudtaget. Samtliga vittnen på platsen verkar ha varit klara nog i huvudet att se att mannen som sköt avlägsnade sig från paret Palme , innan övriga vittnen strömmade till. Inte ett enda vittne tvekar på den punkten.
                      Förväxlingsteorierna baseras alltså inte på kända fakta, utan uteslutande på olika former av långsökta spekulationer utifrån söndertolkade vittnesmål, vilka syftar till att försöka få upp Stig Engström på David Bagares gata i den ena eller andra rollen. Det är i mitt tycke helt meningslösa spekulationer, lika ointressanta som alla de andra utbroderade tänk-om-och-ifall-teorier som saknar konkreta faktastöd. Jag skulle inte ödsla en sekund på dem om det inte vore så att det svenska rättssystemet hade anslutit sig till rättshaverismen.

                    3. Hej VVA,
                      Jag har konstatera att du i några månader här på bloggen har skrivit många och vanligen mycket långa inlägg om bland annat hur dåligt polisen skötte sitt utredningsarbete. Ja, det finns anledning att kritisera polisen för många brister men allt är inte svart eller vitt.
                      För att bättre förstå hur polisen agerade under det första utredningsåret föreslår jag att du tar del av Lampers bok Palmemordet – Tillbaka till Sveavägen. Du nämnde nyligen i en kommentar att du inte läst denna bok (vilket förvånar mig lite). Vid läsningen av Lampers bok är det bra att i minnet också ha det som framgår i Axbergers bok, dvs. att polisen hade som arbetsmetod att inte dokumentera sina analyser (se t.ex. fotnot på sid 455 till text på sid 356). Men självklart hade man mycket muntliga diskussioner som på alla arbetsplatser när man diskuterade arbetet och dess utmaningar.
                      Vid läsningen av Lampers avsnitt Skandiamannens tre luckor på sid 233 och frammåt kan man också notera att den tredje luckan (vad Engström gjorde ca 23:30-23:40/23:45) förmodligen är förklarad av annat än det som framgår i boken. Bl.a. har debattören Mikael A (sic!) här på bloggen konstaterat att en närläsning av förhören med Skandiaväktarna pekar på att Engström återkom redan ca 23:30/23:35 till Skandia och då försvinner den tredje luckan.
                      Som även Madam skriver talar mycket för att det inte finns något kring Engström som kräver ytterligare förklaring. Den rimliga förklaringen är att Engström kom ut något senare på Sveavägens trottoar än han i efterhand själv trodde samt att upplevelsen av något snättigt oljud han uppfattade vid Götabanken förmodligen inte är något skott utan ett annat oljud i gatubilden, eller en i efterhand skapad men felaktig minnesbild (ja, ungefär som Korkman resonerar kring).
                      God läsning och allt gott!

        2. Hej Martin J och Madam
          Jag instämmer också. Om detta är gärningsmannen så verkar det märkligt att börja plocka med vapnet i detta utsatta läge. Har han redan sprungit med det slängande i rocken uppför trapporna torde obehaget minskat när han kommit upp och kan lunka vidare nedför David Bagares gata. Om vapnet dessutom redan befinner sig i ett hölster finns ingen som helst anledning börja plocka med det här. Det talar för att det är något annat än ett vapen det handlar om. Det fattas en pusselbit här känns det som.

    2. Kalle.

      Bra fråga. Det beror på hur man värderar olika vittnesmåls uppgifter om signalement. Med tanke på att många experter, exempelvis Hans-Gunnar Axberger fortfarande värderar Lisbeths vittnesmål högt, och eftersom jag tänker att Axbergers kompetens kring denna mordutredning kan vara högre än min egen, så resonerar jag, som en vanlig medborgare, ungefär så här:

      Christers signalement dömdes för mordet 1989 och Christer som person har frigivits 1989. Lisbeth stod fast vid gärningsmannens signalement fram till sin död. Det var inte Christer Pettersson som Lisbeth såg vid mordplatsen utan det var snarare Christer Petterssons kläder hon såg. Men hur går det ihop, undrar förstås den nyfikne? Ja, det gör det förstås inte. Så om vi fortsätter att konstatera följande: att om nu dessa kläder inte satt på Christer så var det inte Christers kläder utan det måste ha varit gärningsmannens kläder. Bingo.

      Därmed har vi funnit gärningsmannens signalement, tänker jag. Svårare än så är det inte. Så signalementet om en mörk rock behöver alltså plockas bort, precis som Stig sa till polisen och media strax efter mordet. Därmed går samtliga namn bort från din lista eftersom vi kan konstatera att Stig förväxlades med gärningsmannen.

      Sen kan jag ha fel förstås.

  20. VVA

    https://gunnarwall.wordpress.com/2022/12/03/allmanna-fragor-och-synpunkter-kring-palmeutredningen-2/#comment-39857

    —– ”objektivitetsprincipen, som stipulerar att åklagaren ska ta hänsyn till fakta som talar både för och EMOT någons skuld innan åtal väcks”

    Det går bara inte att låta bli att kommentera. EMOT? Menar du att KP skulle ha försökt att runda SE och på något sätt förklara bort honom? Hur då? Berätta vad du har att komma med som skulle kunna skapa någon osäkerhet om SE:s skuld som ingen annan har lyckats få fram.

    Nähä, det kunde du inte.

    1. Finns massor av fakta som talar för att Engström inte är skyldig mördare som både du och åklagaren ignorerar. Vi har redan redovisat allt i åtskilliga kommentarer som du aldrig har bemött sakligt. Du bara upprepar ditt mantra att SE inte kan rundas

      Berätta vad du Mikael har att komma med som binder Engström till mordet bortom rimligt tvivel.

      Nähä det kunde du inte.

      Som du ser gör jag precis som du gör jag ger inte mina motdebattörer någon chans att svara på frågor och bemöta mig innan jag avfärdar dem

      Ditt sätt att debattera är ingen dialog utan en monolog. Den enda du lyckas övertyga är dig själv

    2. Hej, Mikael A.

      Tack för din kommentar. Jag förstår din övertygelse då du bara försöker ge en skriftlig förklaring till den officiella versionen. Men det är ju på grund av myndigheternas stora brister i utredningsarbetet och bristande sin redovisning av beslutet som du nu behöver sitta oavlönad på din fritid och försöka förklara och försvara nedläggningsbeslutet, som även kritiserats av JO. Inte ens statsministern trodde ju riktigt att detta var sanningen på mordgåtan, men att det var ett steg på vägen. Det kan man kanske hålla med om.

      Du skriver: ”Det går bara inte att låta bli att kommentera. EMOT? Menar du att KP skulle ha försökt att runda SE och på något sätt förklara bort honom? Hur då?”

      Krister Petersson i SvD den 10/6-2020: ”det går inte att komma runt, med de här konstiga omständigheterna”

      De kunde inte komma runt SE, men de kunde ha försökt att förklara de ”konstiga omständigheterna” genom att ta uppgifter om en möjlig förväxling på allvar. Uppgifter som kom från Per H på Skandia. Uppgifter som kom från Stig och hans bekanta. Uppgifter som kom från Thomas Petterssons bok. Nya uppgifter som kom från andra mordplatsvittnen. Polis och åklagare måste väl följa lagar och regler som alla vi andra? Vad får vi annars för samhälle? De har ju dessutom särskilda lagar och regler att efterfölja.

      Mikael A: ”Berätta vad du har att komma med som skulle kunna skapa någon osäkerhet om SE:s skuld som ingen annan har lyckats få fram.”

      Jag kanske inte är rätt person egentligen att lyfta fram det. Det berättade ju faktiskt åklagaren för dig redan den 10 juni 2020:

      ”-Jag är inte så dum att jag säger att det här materialet i sig ensamt räcker till att vi kan påstå att brottet är styrkt, som en domstol måste göra”

      Om inte ens åklagaren påstår sig vara så dum att han påstår att brottet kan anses vara styrkt, då undrar i alla fall jag varför du verkar antyda att brottet kan anses vara styrkt?

      Det enda jag har att komma med är alltså ungefär samma sak som åklagaren kom med. Skillnaden är man vänder uppochned på perspektivet, så som JO sa att åklagaren borde ha gjort. Det brukar även vara en bra medicin mot tunnelseende. Och det är dessutom ett lagkrav som Thomas Pettersson nämnde i sin bok att åklagarna måste ta hänsyn till. En av de första principerna som man får lära sig på högskolan, om man läser något ämne inom juridiska området, är just objektivitetsprincipen. Objektivitetsprincipen kan tolkas som ett förbud att ”att fatta beslut på andra grunder än vad som framgår av reglerna i det aktuella fallet”.

      Källa: https://www.forvaltningskultur.se/statliga-vardegrunden/objektivitet/mer-om-objektivitet/

      Och det förbudet bröt ju åklagaren mot, enligt JO:

      ”Enligt objektivitetsprincipen hade åklagaren ett ansvar att ta tillvara [Stig Engströms] intressen, och JO anser att mer borde ha gjorts för att åstadkomma det.”

      JO konstaterade att åklagaren själv uttalade att misstankarna mot den misstänkte inte hade räckt för en fällande dom men att det bestående intrycket av pressträffen är att [Stig Engström] framställdes som skyldig till mordet på statsminister Olof Palme.”

      JO avslutar sedan sin 19-sidor långa och skarpa kritik med att skriva ”Jag är mycket kritisk till hur chefsåklagare Krister Petersson presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen.” och att det innebar ”en kränkning av den grundläggande rättighet att betraktas som oskyldig som följer av oskuldspresumtionen.”.

      Mikael A: ”Nähä, det kunde du inte”

      Nä. Inte jag kanske, men åklagaren och justitieombudsmannen kanske kan? Annars kanske det behövs ett ytterligare förtydligande från myndigheterna?

      1. VVA

        —– ”Inte jag kanske, men åklagaren och justitieombudsmannen kanske kan?”

        Du hänvisar igen och igen till att höga herrar från sina positioner skulle kunna veta bättre.

        Jag tror i stället på att man måste GRÄVA för att kunna hitta möjliga alternativ.

        Den här kanske kan för överblick hjälpa till i grävandet.

        1. Mikael A.

          Mikael A: ”Du hänvisar igen och igen till att höga herrar från sina positioner skulle kunna veta bättre.”

          Jaha, är åklagaren och JO ”höga herrar” som från sina positioner skulle kunna veta bättre? Jag hänvisade ju mest bara till myndigheterna, precis som du? Men visst borde åklagaren kanske ha vetat bättre, det kan man hålla med om.

          Men det är väl alltså bara att konstatera att myndigheterna har brustit i tydlighetskravet. De kanske inte skulle ha spridit propaganda till folket i TV och sedan inte tar ansvar för att försöka åtgärda detta. Så kan det väl bli vid en organisationspsykos, enligt Edvardsson (2003). Ja, då ser vi vad experter på utredningsarbete i övrigt skriver om öppen redovisning i sina läroböcker:

          ”För kontroll och kritisk prövning av utredningar krävs generellt öppen redovisning av inte bara en utredningstext utan även av underlagsmaterial och källor. De sakliga grunderna för bedömningar i utredningen ska kunna visa upp och bedömas vara hållbara. Kritisk prövning av utredningar och underlagsmaterial utgör en förutsättning vid beslutsfattande. […] För utredningsmaterial gäller krav på öppen redovisning och kontroll av sådant som arbetssätt, uppgifter, viktiga tankegångar/resonemang och, inte minst, felkällor som kan ha inverkat. Om utredningspersonal uppges ha gjort observationer så ska dessa kunna redovisas omgående. Kraven på öppen redovisning och kontroll vid utredningsarbete kan jämföras med de analoga, starka öppenhets- och granskningskraven inom forskning (Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2004; SOU 1999:4). Utan öppen redovisning ska en utredning inte användas som underlag för åtgärd. En lämplig kontrollfråga bör vara: ”Vilka relevanta och hållbara uppgifter har inte tagits med i denna utredning?”

          Källa: Edvardsson, B. & Vahlne Westerhäll, L. (2021, s. 174). På saklig grund – utredningsarbete inom socialtjänsten. Gleerups.

          Detta är i alla fall inga höga herrar utan endast en docent i psykologi, leg. psykolog och docent i socialt arbete samt en kvinnlig professor emerita i offentlig rätt som skrivit denna bok. En mordutredning kanske har ännu högre kraven på utredningar inom socialtjänst? Jag vet inte för jag är ingen mordutredare. Jag bara ifrågasätter om det får gå till såhär.

          Vi kan se att det vid beslut inom socialtjänsten i alla fall krävs en utredningstext, underlagsmaterial och källor. Detta ger till viss del även Thomas Pettersson i sin bok och Filter i sin artikel, men inte myndigheterna. Då blir vi med andra ord hänvisade att läsa Thomas Petterssons bok och Filters artiklar. Och den som inte riktigt förstår denna bokens eller Filters resonemang blir alltså hänvisad till förtalsanklagad serie på Netflix. Och då är vi nog ute på riktigt hal is? Det är ju ett mord det handlar om.

          Så jag anklagar förstås inte dig, Mikael A för ditt beundransvärda grävande och vad du och vi alla tillsammans får fram för uppgifter. Jag ser fram mot ett förtydligande från din sida om hur det hela gick till med Stig Engström som ensamagerande gärningsman. Jag riktar mitt skuldbeläggande på myndigheterna istället. Alla anklagelser som du skriver om Stig Engström och ev. bekanta, Netflix utpekande av exfru och bekanta – det är nämligen inte ditt utan deras fel. Om de har ställt till det med följande:

          ”BROTT Mord
          BID: AM-BR2017-1603-FY, Ext ärendenr:

          BESLUT Förundersökningen läggs ned
          Skäl Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen.
          23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalken

          Motivering Den misstänkte har avlidit.

          Krister Petersson”

          Källa: https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/ovriga-dokument/beslut-am-26929-17.pdf

          Så vem är den misstänkte då? vad skriver Åklagarmyndigheten på sin hemsida?

          ”- Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, utan har beslutat att lägga ner förundersökningen. Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. […]

          – Det handlar bland annat om Stig Engströms signalement som stämmer väl överens med flera av vittnenas uppgifter. Hans egna uppgifter om vad han gjorde under den aktuella tiden stämmer inte med vad andra har sagt. Uppgifterna talar starkt för att han befunnit sig på platsen, men i en helt annan roll än vad han velat få det att se ut som. Sammantaget finns en rad omständigheter som talar för Engström. Hade den nuvarande Palmegruppen varit med för 34 år sedan hade Stig Engström blivit frihetsberövad om han inte kunnat lämna tillfredsställande förklaringar. Min bedömning är att det skulle ha räckt för att få honom häktad, säger chefsåklagare Krister Petersson.

          – Vi hade haft en rimlig chans att säkra mordvapnet och andra omständigheter samt att i grunden utreda om han medverkat i en konspiration. Nu går inte detta, avslutar Krister Petersson.

          Källa: https://www.aklagare.se/nyheter-press/pressmeddelanden/2020/juni/beslut-i-forundersokningen-om-mordet-pa-sveriges-statsminister-olof-palme/

          Sen får vi inte glömma youtube-klippet och powerpoint-materialet:

          ”Det enda vi kan säga är att vi misstänker att han hade ett vapen aktuell kväll” och ”Vem var iklädd mörk rock, hade en handledsväska och kom från ett kontorsjobb? Stig Engström”

          Om inte jag har fel är Robert Gustafsson oftast medverkande i komedier. Men det kanske skulle ha framställts som en komedi – om ett brutalt mord? Nja, det kanske inte heller passar. Eller vad tror du, Mikael A?

          Så nu står vi med ett beslut som baseras på en konspirationsteori men som istället pekar ut en ensamagerande gärningsman som åter hamnar i en konspirationsteori om man kunde ha gått vidare med ärendet. Kanske med viss hjälp av bekanta till gärningsmannen eller kanske med hans fars insmugglade vapen, enligt tidigare utredare hos polisen som varit i kontakt med intresserade youtubers för att försöka förtydliga hur det hela låg till.

          Så det kanske krävs ett visst förtydligande från myndigheterna… tänker jag.

          Går man in på åklagarmyndighetens hemsida kan man se att 90 000 personer ingår i förundersökningen, varav 10 000 personer är hörda. Jag undrar vad experterna på utredningsarbete anser om det. Men det vågar jag inte försöka ta reda på. Det finns ju faktiskt något som heter ”proportionalitetsprincipen” också. Vi kan konstatera att myndigheterna inte led av någon större resursbrist i alla fall.

          Och jag läste även att 134 personer har erkänt mordet. Folk kan ljuga hejvilt i en mordutredning. För så många kan det i alla fall inte ha varit vid mordplatsen? Eller? Ja, ingenting är väl omöjligt i detta fall.

          1. En kort sammanfattning av föregående inlägg för alla dem som inte orkar läsa hela texten:

            ”Utan öppen redovisning ska en utredning inte användas som underlag för åtgärd. En lämplig kontrollfråga bör vara: ”Vilka relevanta och hållbara uppgifter har inte tagits med i denna utredning?””

            Källa: Edvardsson, B. & Vahlne Westerhäll, L. (2021, s. 174). På saklig grund – utredningsarbete inom socialtjänsten. Gleerups.

            Det är en bra fråga om man ska granska utredningen av Engström-hypotesen.

            1. Gunnar Wall.

              Tittar vi igenom vad det står i beslutet så hänvisade ju åklagare till en lagtext i RB. Men om vi nu tittar närmare på denna lagtext så kan vi ju se att åklagaren uppenbart missade en del annat i 23 kap. 4 § RB (SFS 1942:70).

              ”4 § En förundersökning ska bedrivas objektivt. Vid förundersökningen ska undersökningsledaren och den som biträder honom eller henne söka efter, ta till vara och beakta omständigheter och bevis som talar såväl till den misstänktes fördel som till hans eller hennes nackdel.

              [S2]Förundersökningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakas kostnad eller olägenhet. Förundersökningen ska också bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen, ska den läggas ned.”

              I huvudsak bör man nog utgå från denna paragraf i rättegångsbalken om man vill kritiserar åklagarens beslut om nedläggning av förundersökningen, eftersom det är själva ryggraden i hans beslut. Detta är grunden för kritiken. Det kommer bara att vara bortkastad tid att lägga någon större energi på så mycket annat om man vill uppnå någon form av resultat med det hela. Men det är nog vad polis- och åklagarmyndigheten nog innerst inne önskar mest av allt när det gäller Palmemordet – att journalister och författare ska slösa sin energi på allt annat än det här, särskilt med tanke på Justitieombudsmannens kritik. Det är sånt här allmänheten (och andra journalister) bör få en bra förklaring om. Sen kommer det troligen att börja storma rejält hos myndigheterna. Det är i alla fall min övertygelse.

              Det är här i denna lagparagraf som ”förväxlingsscenariot” har en roll att spela.

    3. Gunnar
      Ska debatten på bloggen se ut så här?

      Nähä – det ska den inte (skulle jag vilja säga).

      1. Per Johan,
        jag är ganska tolerant när det gäller att publicera kommentarer även när jag finner dem meningslösa eller ser dem som rena upprepningar av vad som sagt många gånger förut. Särskilt tolerant försöker jag vara mot meningsmotståndare.

        Det hindrar inte att jag välkomnar kritiska synpunkter från kommentatorer som tycker att andra debattörer bör strama upp sig om de vill bli publicerade. Och det går också bra med kommentarer som riktar sig till mig och handlar om att jag släpper igenom för mycket trams. Men då är det förstås bra om kritiken är preciserad och tydlig. Återkom gärna.

      2. Tycker debatten på bloggen i stort håller en hög nivå med flera kunniga och sakliga kommentatorer. Dock finns det en kommentator som skiljer ut sig från de övriga då hen inte för en dialog med oss andra utan snarare en monolog med ständiga upprepningar i inlägg efter inlägg. Ibland förekommer personangrepp med grundlösa anklagelser om att andra kommentatorer försöker avsiktligt vilseleda bloggens läsare och liknande.

        Citattecken används utan att det som står inom citattecknen utgör ett ordagrant citat utan bara är kommentatorns egna formuleringar. Fakta om exempelvis olika vittnens utsagor förvrängs ibland ganska grovt och långtgående lösa antaganden görs om en misstänkt persons förehavanden under mordkvällen samt hans alkoholvanor och hälsotillstånd med mera. Sakliga invändningar från andra debattörer besvaras inte alls eller med motfrågor av typen Varför tror du att PU kom fram till att..

        Förstår om du anser att Gunnar borde hålla en stramare policy och inte publicera inlägg som håller en allt för låg nivå men problemet är att Gunnar och andra grävande journalister anklagas för att sprida skadliga och farliga konspirationsteorier och om han inte låter meningsmotståndare komma till tals på bloggen kommer det skrivas om honom i andra forum att han tystar och blockerar dem som kritiserar honom och ifrågasätter konspirationsteorier.

        Tror därför det är bättre att vi har högt i tak på bloggen så att inte någon kan påstå att Gunnar bara låter de som håller med honom komma till tals. Vi får leva med att inte alla inlägg håller samma höga nivå men har du följt bloggen en längre tid ser du att de flesta kommentatorer trots allt diskuterar sakligt och för en dialog med andra i stället för att hålla långa monologer. Låt inte en enda person förstöra helhetsintrycket

    4. Öh, objektivitetsprincipen är väl vad den är? Den är väl inget som VVA har hittat på? Vad pratar du om?

  21. Vem var mannen som gick på David Bagares Gata?

    Det skadar inte att uppmärksamma äldre vittnes uppgifter, det kan kasta nytt ljus över Palmemordet, nya infallsvinklar.

    ”… När Sanna T vid 23.30-tiden öppnar bakdörren på hotell Stockholm Plaza ut mot Smala gränd, stöter hon nästan ihop med en man som går förbi. Mannen fäller snabbt upp kragen på sin rock och skyndar vidare mot Snickarbacken och viker sedan av mot Birger Jarlsgatan. Han håller armarna tätt intill sidorna och har händerna nedkörda i rockfickorna. Han är 35-45 år, smärt, vältränad med hopkrupen gång. Han har smalt manligt ansikte, tättsittande mörka ögon, kraftig mörka ögonbryn, lång smal rak näsa, mörkt kortklippt hår som hänger ned något bakom öronen. Han bär en mörkblå halvlång rock med smal krage, ljusare tröja och mörkblå byxor…”.

    ”.. Platsen för Sanna T iakttagelser är intressant, den passar in på en av polisens hypoteser om mördarens flyktväg, men hennes tidsangivelser är svävande. Hon kan detaljerat beskriva utseendet på den man som hon uppmärksammat . Inget annat vittne som polisen hört har varit lika säkert i sin uppfattning…”.

    (Källa: Hans Holmér , ”Olof Palme är skjuten”, sid 41, 43)

    Egna kommentarer: mannen som går David Bagares Gata i riktning österut mot Birger Jarlsgatan, cirka 40-50 före Birger Jarlsgatan viker mannen in vänster på Smala gränd (Det känns onaturligt, gränden, cirka 50 meter), han svänger sedan höger ut mot Snickarbacken och sedan mot Birger Jarlsgatan. Jag får intrycket av att mannen är vaksam, spänd, han är välbekant med området.

    Flera vittnen anser att gärningsmannen småsprang Tunnelgatan österut, sedan trapporna upp, korsade Malmskillnadsgatan och sedan David Bagares Gata (se bifogad länk). Är det gärningsmannen som går på David Bagares Gata? en medhjälpare till gärningsmannen? En sexköpare som har besökt Malmskillnadsgatan? Jag har aldrig trivs att promenera i området, Brunnsgatan, David Bagares Gata. Tycker om att besöka kyrkor, aldrig besökt Johannes kyrka, vid något tillfälle promenerat genom Brunkebergstunneln. Tillägg, Jutas Backe ligger ca 250 meter norr om Snickarbacken och Birger Jarlsgatan, 2-3 dagar efter mordet hittar några killar en walki-talki.

    Källa: Eniro, karta över David Bagares Gata, blå sträcka

    https://kartor.eniro.se/?c=59.336910,18.066394&z=16&q=%22stockholm%20david%20bagares%20gata%22;geo

    1. Kim

      GM sprang på Anki R bakifrån så hon snubblade till vid Regeringsgatan 85. GM vände sig om (det ”upprepande beteendet” som GM hade under flykten) utan att stanna och be om ursäkt. Anki och hennes sällskap Gerard S kunde konstatera att mannen måste ha sprungit ner för Snickarbackens trappor. Det kunde trafikvakten Birgit D bekräfta då GM på ett uppseende och för henne obegripligt sätt skylde sin högra ansiktshalva för henne innan han fortsatte ut mot Birger Jarlsgatan.

      GM flydde alltså inte på Smala gränd utan Fantombilden från 5 mars blev en av PU:s största misstag.

  22. Jag återgår till mitt försök att kartlägga de senaste 2 minuterna (-120 s) strax före mordet på östsidan av Sveavägen – detta är min teori efter en uppdatering av de relativa tiderna mellan de två bankomaterna:

    För det första, hur många personer observerades eller påstods befinna sig mellan mordplatsen och 78 meter norr om den på östra sidan från -120 till 0 s?
    1 : 9 personer – SE, Palme x2, Bofors x4, NF, Forföljande mannen

    För det andra, när skulle de sannolikt ha passerat ingången till butiken Dekorima 6 m norr om mordplatsen?
    2: NF -130 s; Bofors x4 -113s; Palme x2 -5 s; Forföljande Mannen -6 s; AB O s; SE +10 s

    Händelserna på västra och östra sidan av SV är sammanlänkade genom IM:s observationer.
    Han såg två grupper passera: den första när han kom i position på södra sidan av TG och den andra 10-20 s före mordet.
    Endast en grupp på fler än två personer har identifierats, som passerat hans utsiktsplats under de senaste 120 s; Boforsgruppen.
    Det är därför rimligt att anta att IM observerade dem två gånger – en gång innan de gick in på banken och sedan igen när de kom ut.
    Vi vet att de var på banken i minst 70 s. Att gå in och ut och förbereda och avsluta sina pengatransaktioner tillförde troligen maximalt 10 s i varje ände.
    Därför är en antagen total varaktighet för bankhändelsen 90 s. Så; de kom sannolikt in på banken mellan -110 och -100 s.

    Stämmer detta med de bekräftade tidpunkterna för IM på västsidan?

    Ja, IM lastade av sina passagerare tidigast strax efter -133 s (slutet av banktiden för Saldo-checken), följt av hans U-sväng och parkering på TG-södra sidan, vilket lade till minst 20 s.
    Så; hans observationsfönster öppnas vid -113 s, vilket ger honom upp till 13 s observationstid innan Bofors x3:an försvinner in i banken och lämnar AB bakom sig utanför.

    Hur stämmer detta med Palme-parets rörelser?

    NF:s observation av Palme x2 uppskattades till 73 m norr vid -95 s. I en standardtakt på 1,12 m/s skulle de gå de 52 m till Göta-banken på ca 46 s, vilket placerar dem där vid -39 s, ca 19 s tidigare än senaste Bofors Banking-utfartstid.

    Bofors x3 och AB observerade inte Palme x2, varför?

    De tre var fortfarande inne på banken och AB letar söderut efter sina borttappade kollegor. För att ha fri sikt söderut uppför SV höll han sig troligen närmare husväggen för att undvika reklam-pelaren. Detta fick sannolikt Palme x2 att ta en liten omväg runt baksidan mot utsidan av trottoaren. När Bofors x3 lämnade banken skulle AB sannolikt svänga motsols från söder till norr (med ryggen mot SV) då han enligt sina kollegor var placerad högst 1 m söder om bankdörren. Detta förklarar varför Bofors x4 inte såg Palme x2 passera dem, och varför AB observerade Palme x2 först efter att de dök upp söder om reklam-pelaren.

    Denna teori lämnar tre oförklarade frågor:

    För att SE skulle nå Göta-banken vid tidpunkten för det första skottet (som han ursprungligen hävdade) måste han ha lämnat Skandia-infarten vid ca -23 s och sedan passerat Bofors 3 vid -8 s 35 m norr om mordplats. De nämnde inte att de observerade varandra – varför?

    Varför nämnde inte Lisbeth Palme passerande AB? (Vet vi om hon någonsin fick frågan?)

    Varför hörde inte Bofors x3 skotten? (De skulle ha varit mindre än 50 meter bort).
    En bil i norrgående riktning passerade SV/TG-övergången och placerade sig strax norr om mordplatsen när det första skottet avlossades. Kan det ha dränkt ljudet? Akustiken på platsen är fortfarande osäker, men det är konstigt att NF kunde höra den 150m längre norrut.

    Jag hoppas att någon kan täppa till luckorna i detta tids-schema eller helt och hållet förkasta teorin baserat på bättre bevis.

    1. Hej Chan 60!
      Tack för ett omfattande arbete när det gäller tidsangivelser.
      Vilken uppfattning har du när det gäller musikläraren Inge M, hur länge han observerade mannen vid Dekorima?

    2. Chan60

      Man kan inte förlita sig helt på tidsuppgifterna, det blir väldigt chansartat. Det du kan lita absolut bäst på är den hastighet som Nicola F hade vid tillfället. Vid ett rekonstruktionsförhör tidsmätte man längden på den sträcka han TRODDE han gått från mötesplatsen fram till skotten. Runt 1,5 m/s (fritt från huvudet) tror jag man fick fram. Den parametern är oslagbar när det gäller tillförlitlighet och stämmer perfekt för en ”normal” gångtakt. Det innebär att det tog runt 47 sek för honom att gå från korsningen Tunnelgatan till mötet om han gick utan avbrott.

      Man mätte också hur lång tid det tog för makarna Palme att gå från mötesplatsen till Dekorima. Där landade man med en hastighet runt 1,35 m/s fritt från huvudet. Kanske är det för hög hastighet och kan skrivas ner något.

      En felande länk tror jag är de 95 sek som mättes m h a Nicola F från möte till skott. Den ger som bekant en diff på 43 s med mätningen av makarna Palmes förmodade hastighet.

      1. Den troliga anledningen till varför det tog 43 sekunder längre tid för paret Palme att gå sista 60 meterna än för NF var att de kollade i skyltfönster.

        Vittnesstöd: ”Vagnhäradskvinnan”, Lisbeth Palme (25 mars) och Cecilia A.

        I förhöret med LP 25 mars fick Holmér fram detaljer som de andra förhörsledarna inte lyckades få LP att berätta.

      2. Olle,
        Till skillnad från dig tror jag att Bakomat-tiderna är ankarpunkterna som kan rama in de sista två minuterna. Vi kan länka händelserna genom pinkodfelspipet som Helena L fick precis när det första skottet hördes, vilket i sin tur gör det möjligt att fastställa det tidigaste fönstret och den maximala varaktigheten av IM:s observationer från den parkerade positionen på TG. Eftersom de två bankklockorna inte var synkroniserade måste vi förlita oss på IM:s observationer av passerande grupp(er) för att länka tiderna över SV. Vi vet exakt hur lång tid Bofors 3:ans banktransaktioner tog. Det ser ut som att tiderna och observerade händelser stämmer ganska bra.

        Angående gångtakt – detta är mer spekulativt. Det finns en skillnad i typisk hastighet för män och kvinnor, för åldersgrupper och en förväntan om minskad hastighet, när man går arm i arm. Paret Palme var 55-59 år gamla, där typiska hastigheter är 1,43 respektive 1,31 m/s för män/kvinnor (https://www.healthline.com/health/exercise-fitness/average-walking-speed#average-speed-by-sex).
        Med tanke på dessa omständigheter och google maps tempo för den sträckan av Sveavagan (1,17 m/s) givet en lätt uppförsbacke, spekulerade jag att en 4-5% minskning av hastigheten skulle vara rimlig. Så jag applicerade 1,12 m/s.

        NF:s hastighet är svår att avgöra eftersom polisens sammanställningar är så dåliga. I den första sammanfattningen passerade han kammakargatan och i den andra Sveavagan 56, när det första skottet hördes – det vill säga upp till en cirka 60m skillnad vilket resulterade i en hastighetsvariation på cirka 0,6 m/s. Men eftersom han gick ensam på ett målmedvetet sätt på väg hem tycker jag att det är rimligt att utgå från en takt på 1,69 m/s mot mitten av den range.
        Det är visserligen spekulativt.

        Nota Bene: Jag gjorde ett misstag (som jag ofta gör) i uträkningen i mitt förra inlägg – paret Palme borde anlända till Göta-banken vid -49 s, ca 29 s innan Bofors 3:an lämnar banken.

        1. Chan60

          Enligt mätningarna som gjordes med Nicola F tog det 95s för honom att gå i sin egen takt sträckan från mötesplatsen med Palme, dvs ungefär 10m norr om S44, fram till Sveavägen 56 enligt förhöret. Det är en sträcka på ungefär 140m och den mätningen är glasklar i materialet. Vad som sagts i tidigare förhör och var han verkligen hörde skotten saknar betydelse för uppmätt hastighet. Mätningen har även stort stöd i logiken eftersom den ger en tämligen normal gånghastighet, strax under 1,5 m/s.

          Nu kan vi ju inte veta om han gick exakt lika fort vid mätningen som i verkligheten morddagen, men det kan inte diffa så mycket. Även om syftet med mätningen var att kolla tiden från mötet till skotten så fick vi ju medelhastigheten på köpet. Den kan utan större oro användas som en konstant. Att du skruvar upp och kör med 1,69 m/s känns därför som ett märkligt beslut i mitt tycke.

          Medelhastigheten för makarna Palme från mötet till mordplatsen är oerhört svårbedömd, beroende på om de stannat och/eller gått armkrok. I ren gångtid borde deras medelhastighet rimligen legat i intervallet 1,2 – 1,4 m/s. Eventuell lutning är försumbar. Jag har gått sträckan.

          1. Olle,
            Jag är öppen för modifieringar av mina grundläggande antaganden.
            Kanske har du tillgång till information som jag har missat. Jag har studerat fyra polissammanfattningar av NF-intervjuer (860303, 860328,870228, 881219). Finns det andra tillgängliga för allmänheten, som pekar ut hans faktiska position? I så fall skulle jag uppskatta en källhänvisning.

            Grunden för min (visserligen spekulativa) uppskattning av NF-hastigheten var den 60 m osäkerhet som de verbala sammanfattningarna lämnade.
            Om du baserar din bedömning på den position som indikeras av rekonstruktionsbilderna av NF:s positioner i början och slutet av 95 s promenad, får jag följande avstånd från mordplatsen:
            Avstånd från mordplats:
            Passerar Palme – cirka 73m norrut
            skotttid – cirka 214m norr
            Skillnad – 141m
            Följdhastighet (141/95) 1,49 m/s, vilket stämmer överens med din uppskattning.

            Om vi tillämpar denna takt baklänges hade NF passerat Göta-Banken vid tiden -130 s (-95-(52/1.49)) och SV/TG-scenen vid tiden -144 s (-95-(73/1.49)).
            Även om det komprimerar händelserna, passar detta fortfarande scenariot jag beskrev i början av denna tråd eftersom NF i så fall skulle ha varit cirka 12 s (ca 18m) före Boforsgruppen innan de gick in på Götabanken.

            Palmeparets medeltempo i detta scenario är 0,77 m/s (73/95). Den låga hastigheten lämnar utrymme för en paus längs den 73 m långa sträckan på någonstans mellan 30-43 s med de diskuterade hastigheterna.
            En annan faktor, som vi inte har diskuterat, är att om de avledde till höger för att undvika AB, skulle de ha stött på snö på trottoaren, vilket kunde ha bidragit till en sänkt hastighet tills de kommer upp söder om reklam-pelaren.

            1. I Vallningsförhör 25/3 – 1986, står något i stil med detta:
              Mittför S44 såg han paret Palme på ca 20m avstånd. De möttes efter 10 m (dvs ungefär 70 m från mordplatsen). Då han passerade S56 hörde han ett skott (Exakt var på metern är dock oklart).
              Nicola F får i egen takt provgå sträckan från mötet till han hörde skotten (dvs en sträcka på runt 140m. Det går naturligtvis inte att på metern exakt veta hans positioner, men befintlig information räcker rätt långt. Det tog 95s att gå i alla fall).

              Det ger en uppmätt hastighet av ca 140 / 95, ca 1,47 m/s. Den stämmer mycket bra med normal gångtakt. Den kan avrundas till 1,5 m/s tycker jag. Det innebär att makarna Palme höll en medelhastighet av ca 70 / 95, ca 0,74 m/s fram till mordplatsen.
              Kan Nicola F bedömt fel och att han egentligen var närmare mordplatsen än vad han trodde vid skotten? Det kan vara väl värt att pröva för dina beräkningar! Vad vi kan se av förhören så hade han åtminstone korsat en gata en kort stund före skotten. Med all sannolikhet var gatan Adolf Fredriks kyrkogata.
              Om vi ponerar att han precis gått över gatan ifråga och att han hörde skotten strax efter S50 så är den sträckan från mötesplatsen ca 65 m, dvs 65 / 1,5 vilket betyder att han gick 43s tills han hörde skotten. Dvs makarna Palme höll en medelhastighet av 70 / 43, dvs ca 1,62 m/s till MP. Inte så troligt kanske?
              Testar vi S52, så är sträckan dit ca 100m från mötet. Vilket ger 100 / 1,5, ca 67s. Makarna Palme höll då en snitthastighet av 70 / 67, dvs 1,04 m/s. Inte helt orimligt?
              Kanske hörde han skotten någonstans mittemellan S50 och S52? Osv, så där kan man spekulera om man vill, det är oerhört svårt att säga exakt när Nicola F var vid Dekorima i förhållande till skotten. Kanske stämmer mätningarna rent av? Men att testa lite lite olika tider kan kanske vara nyttigt, roligt om inte annat?
              Från förhör 3/3 säger han att han hunnit några steg efter korsningen Kammargatan när han hörde två skott. Rimligen borde det vara Adolf Fredriks kyrkogata han menar, vilken är
              långt ifrån S56? Kanske tog det t o m bara 95 sek för honom att gå från Dekorima tills han hörde skotten? Det blir några steg efter att han passerat A-F kyrkog. Men kring där går nog kanske nedre gränsen, det ger drygt 1,4 m/s för Palme.

              1. Olle,
                Alla dina angivna hastigheter och positioner verkar rimliga för mig. Personligen skulle jag tillskriva de lägre hastigheterna för Palme-paret mer trovärdighet och de högre för NF.
                Det som är viktigt för mig är att ta reda på om det finns ett troligt scenario där Palme-paret kan passera AB och komma 5-7 m före honom innan de blir upptäckta av honom, och inte heller träffa de andra Bofors gruppmedlemmarna.
                AB uppgav att han hade en liten tvekan och hans kollegor hävdade att några ord utbyttes innan de gick skilda vägar. Varaktigheten av detta sannolikt inte mer än 10 s.
                Så medan AB står stilla med sin uppmärksamhet fokuserad på Bank-dörren och norrut, kan palme-paret avancera mellan 10 till 14 m från en position redan något sydväst om honom. Detta ger gott om slack för att passa 5-7 m räckvidden bakom dem, när han först såg dem enligt polisens sammanfattning från 860304.
                AB hade gått cirka 16 m söderut från Götabanken när skottet avlossades. I det diskuterade hastighetsintervallet skulle detta ta mellan 12-15s. Det verkar rimligt att anta, att det efter separationen från sina kollegor skulle ta AB några sekunder att åter fokusera söderut och upptäcka dem, kanske förlängt av att Palme-paret till en början var skymt av reklam-pelaren, vilket skulle förklara varför han såg dem sent på de ödesdigra sista meterna.

                Så teoretiskt tror jag att det fortfarande fungerar även om man tillåter en hastighetsvariation på cirka 15 %. Men en ord-för-ord-utskrift av NF-intervjuerna kan hjälpa till att klargöra frågorna.

  23. Är det någon här som läst och helt kort kan recensera Bo Teutenbergs böcker? (Länka gärna om jag missat att Gunnar skrivit om dem, ifall jag missat det.) Hans teorier kanske inte faller en i smaken i alla dess delar, men han har ju kunskaper och insikter som är intressanta. Tyvärr avskräcker antalet sidor och det finns ju begränsad tid till läsning också, när man har fullt program med annat. 🙂

    1. Togogalthus,
      jag har bara läst vissa avsnitt. Jag räknar med att kommentera Theutenbergs tankegångar, men det blir inte i första taget. Så finns det någon annan som sammanfatta vad han vill ha sagt och ge synpunkter på det så är det mycket välkommet.

    2. togogalthus:
      Kanske det kan fungera att se avsnitten som finns på youtube-kanalen? I alla fall för att få en överblick och en kortare sammanfattning över vad som avhandlas i böckerna. Jag har heller inte hunnit ta mig igenom böckerna än men har sett youtube-avsnitten. Tycker det gav rätt bra information till att börja med.

      https://www.youtube.com/@dagbokfranud9898/videos

    3. Väldigt kortfattat så verkar han vara positivt inställd till Olof Palme men negativt inställd till några som han kallar Palmes entourage däribland Pierre S.
      Politiskt sett verkar han dock stå långt ifrån till exempel Olof Palme.

      Om man vill kan man lyssna på dagbok från UD , finns sex stycken avsnitt ungefär 30 minuter långa.

      ”Följ med Bo Theutenberg, författaren till memoarserien Dagbok från UD vol 1-5. Här berättar han om vad som egentligen hände bakom kulisserna i Regeringen, i UD samt hos ÖB och i Försvarsstaben om bl a ubåtar.

      Bo Theutenberg, juris doktor och professor i folkrätt, var UD.s Folkrättssakkunnige /ambassadör/ under kalla kriget, liksom han parallellt tjänstgjorde i Försvarsstaben och hos ÖB (han var major i FV reserv). Hans dagböcker har nu publicerats.”

      Dagbok från UD del 1: Sverige mellan öst och väst

  24. Även om jag läst detta tidigare vet jag inte om jag tänkt på att det här är egentligen är väldigt intressanta uppgifter från Yvonne. Det kan ju gälla exakt samma saker för vittnet Stig Engström och andra vittnen, tänker jag. Lägg även ihop denna vittnesberättelse med utpekandet mot Stig Engström. Tänk er in detta i ett möjligt förväxlingsscenario, där hon faktiskt ser Stig som ett oskyldigt vittne uppe på David Bagares gata:

    ”Något ansikte hinner hon inte uppfatta. Möjligen ser hon skymten av en ljus haka, men det är i så fall allt. Och just där och då finns det ju inte heller någonting som ger henne anledning att försöka memorera mannens utseende. […]

    Vid botten av trapporna börjar Yvonne inse att någonting allvarligt har hänt. Först kommer ett flertal poliser rusande med dragna vapen, på väg uppför trapporna.

    – Vi kastade oss åt sidan; dem ville man ju inte vara i vägen för.

    Efter att ha promenerat en bit till – nu befinner sig Yvonne och mannen i hennes sällskap längs Tunnelgatan, nära Sveavägen – ser Yvonne en man ligga på marken, ute på Sveavägens breda trottoar. Människor har börjat strömma till. En person har börjat med hjärt-lung-räddning.

    – Jag minns faktiskt inte att jag såg Lisbeth Palme, men hon var ju förstås där. Mitt fokus när vi kom till platsen var mannen på marken […]

    på söndagen ringde jag igen, berättar Yvonne, och det är nästan så att ett stråk av irritation hörs i hennes röst än i dag när hon berättar om hur svårt polisen verkade ha att ta hand om hennes uppgifter.

    – Då, på söndagen, sa polisen jag pratade med att ”det är bra att du är så enträgen”, berättar hon och rynkar på ögonbrynen åt den, i hennes tycke, väldigt underliga kommentaren. […]

    Redan från mordnatten och framåt, kände Yvonne från polisens sida en stark misstro mot vad hon hade att berätta, och så här långt i efterhand är mest besviken på.

    – Det värsta var polisens nonchalans, att de inte verkade intresserade av vad jag sa och att de liksom inte trodde mig. Jag var ju där, jag såg den fladdrande rocken, jag såg hans väska och att något skulle ned i eller upp ur den. Ingen annan såg det, men jag gjorde det, men polisen litade ändå inte på vad jag sa, […]

    Hon har också i senare sammanhang kommenterat för polisen det faktum att trots att hon lämnat sina uppgifter redan på mordnatten, så krävdes det att hon själv låg på och kontaktade polisen både en och två gånger dagarna efter mordet innan de faktiskt dokumenterade henne och hennes vittnesmål.

    – Då ifrågasatte de om jag verkligen hade lämnat mina uppgifter till en polis på mordplatsen: ”Kanske pratade du med en taxichaufför?” frågade de. Jag tror nog att jag ser skillnad på en taxichaufförs uniform och en polismans uniform, säger hon med eftertryck.

    – Är det verkligen så man ska behandla ett vittne till ett statsministermord? tillägger hon.”

    Källa: https://www.horisontmagasin.se/2020/11/16/fran-misstrodd-till-centralt-vittne-gotlandskan-bryter-tystnaden/

    Det finns många uppgifter och omständigheter som av naturliga skäl aldrig framkommit i några förhör.

    1. Kalle och Jörgen.

      Jag har gjort ett lite halvhjärtat försökt att göra lite efterforskningar kring detta med de mystiska öronlapparna. Om någon vet mer får denne gärna kommentera vidare och försöka ge en klarare bild. Det här är nämligen aningen för komplicerat och förvirrat för en annan som inte är fullt insatt i detta ämne.

      I bröderna Poutiainens bok (2020) står det att Söderström under Proletären-rättegången uttalade följande på sidan 263:

      ”Vi hörde ett signalement efter Windéns anrop, det var nån minut senare. Och det skapade bara en förvirring i församlingen, för det var någon som larmade ut en misstänkt gärningsman klädd i lång rock, i mössa med öronlappar och någonting i den stilen. Och jag har aldrig kommit underfund med vem det var som larmade det signalementet. Det var i alla fall inte jag, och inte Windén heller.”

      Gösta Söderström berättade med andra ord att signalementet om öronlapparna fanns med i radion när han befinner sig vid mordplatsen.

      ”Söderström är alltså helt säker på att hans chaufför i kommissariebil 2520, Ingvar Windén sände de första signalementsuppgifterna till SBC. Han medger dock att han senare på radion hörde ytterligare ett signalement, som skapade förvirring, om en gärningsman i lång rock.
      Kan detta ha varit det signalement Dalsgaard gick ut med?
      Svaret är nej, eftersom Dalsgaard också säger sig ha hört ett signalement som påminde om det Söderström hörde, och eftersom det signalement han själv lämnade handlade om en man i kort jacka. […] Den blå dunjackan som enligt Dalsgaard var en del i det signalement han fått av vittnet ”Lars”, var alltså kort. Det betyder att det inte kan vara Dalsgaard som Söderström hör.” […] Peter Wikström: Det är jag som lämnar de första signalementsuppgifterna när jag gör mitt ilanrop från trappkrönet vid Malmskillnadsgatan. Jag har fått signalementet från ett par som vi mötte nedanför trapporna.” (s. 263-267)

      ”Ilanropet – som enligt Helin bekräftade att en man verkligen skjutits – sänds av en av poliserna, Peter Wikström, i Söderpiketen.5,19,20 Detta sker dock först c:a 2 1/2 minuter efter ankomsten till brottsplatsen(se redogörelsen för tiden för ilanropet ovan, sid 24, 38). […] Wikström berättar att orsaken till ilanropet var att han ville lämna det signalement på gärningsmannen som han och de tre övriga jagande poliserna fått av vittnen, ett par, som de mött på Tunnelgatan vid foten av trapporna som leder upp till Malmskillnadsgatan.
      Med andra ord sänds ilanropet – enligt Wikström – […] för att lämna signalementsuppgifter!” (s. 41)

      Wikström fick inget signalement innan dess. Signalementet om den mörka rocken och öronlapparna kommer, om jag tolkar det hela rätt, borde väl alltså (om uppgifterna är korrekta) komma från paret Yvonne och Ahmed.

      Kepsen med öronlapparna kan inte bekräftas i förhör med Yvonne, vad jag sett.

      Men enligt Yvonne, när hon intervjuas i radion, berättade hon och de inte stannade och pratade med polisen. (s. 144).

      Å andra sidan, enligt Söderström under Proletären-rättegången, så ska ju som sagt någon ha sänt ut ett larm om rock och öronlappar redan när han befinner sig vid mordplatsen. Om han inte blandat ihop det då. Och om inte jag missat något här, vilket jag kan ha gjort (eftersom boken är på 900 sidor).

  25. Man kan leta efter en nål i en höstack eller så kan man leta efter kurder med kompakt utseende

    ”326. Hans Holmér del 18 K-pistar och pansarglas

    September 1986. Hotet från PKK är överhängande men som tur är kan Hans Holmér köpa in livsviktig utrustning från polisman A.

    Tidningarna riskerar att avslöja PKK-spåret. Solveig Riberdahl är inte övertygad om att ”bröllop” betyder ”mord”.”

    https://shows.acast.com/palmemordet/episodes/326-hans-holmer-del-18-k-pistar-och-pansarglas

  26. Skottet mot Lisbet P väcker frågor.

    Vad hade hänt om Christer P och/ eller Stig E blivit förhörda som tänkbara gärningsmän sommaren/hösten 1986 , när allting var mera aktuellt och färskt i minnet.

    Kalla Fakta – Blåögdhet, Palmemordet (TV4 1992-03-01)
    ”Fantastiskt avsnitt av Kalla Fakta från första mars 1992 med bland annat:
    George Proestos, Göran Perning, Ken Larsson, Hans Lundquist, Lasse Fredriksson, Ann Reuterling, Ronny Gustavsson, Yrsa Stenius, Claes Borgström”

  27. Gunnar Wall skrev ett blogginlägg med rubriken: ”Intervju: Är du säker på att inte Engström hade alibi, Krister Petersson?”

    Där diskuteras följande i intervjun:

    ”GW: Ja, men om ni inte hade hittat de här uppgifterna om Engström, då hade det funnits andra saker att utreda? Det är det jag menar.

    KP: Ja, hade vi inte hittat Engström så hade vi antingen fått lägga ner förundersökningen för att vi inte kommer nån vart. Eller så hade vi kunnat fortsätta i trettio år till men det hade väl ingen blivit speciellt mycket mera nöjd med än det här.

    GW: Men eftersom du var så optimistisk när du startade, och du skulle ju inte hålla på så många år hade du tänkt dig, då måste du ha föreställt dig att det fanns andra uppgifter som var meningsfulla att utreda?

    KP: Nä, men som jag sa till dig: när jag tog mig an det här uppdraget så gjorde jag det med en positiv anda. Som en åklagare som har som förutsättning eller som ledstjärna att man ska leda en förundersökning i mål. Och den optimismen försöker jag ge uttryck för och det förklarar varför jag åtar mig ett uppdrag som många tycker verkar vara väldigt svårt eller till och med hopplöst.

    GW: OK. Då ska jag ta en specifik fråga också. För att man ska kunna hävda att Engström sannolikt utfört mordet måste man ju kunna avfärda eventuella alibiuppgifter om honom, eller hur?

    KP: Jag har sagt att det finns en misstanke mot Engström som lever kvar och som det är svårt att komma runt. Och kan han presentera ett alibi som visar att han inte har varit där fast han har berättat om det, så visst, då har du rätt i din teori.”

    Källa: https://gunnarwall.wordpress.com/2020/06/12/ar-du-saker-pa-att-inte-engstrom-hade-alibi-krister-petersson/

    Saken är den att Leif Ljungqvist i en annan intervju har uttalat att han är Stigs Engströms alibi. Stig har med andra ord ett alibi som bevisligen också befann sig vid mordplatsen. Det finns det ju en ljudinspelning på.

    Källa: https://www.youtube.com/watch?v=0mahi4Rz3SA

    Därmed har ju Gunnar rätt i sin teori, i alla fall om man får tro intervjun med Krister Petersson.

  28. Förhör med livvakterna Göran S och Dan A.
    Jag noterar att båda verkar haft tillgång till Walkie-Talkies .

    ”Anledningen till skrivelsen är att påpeka det skandalösa förhållandet att en allvarlig händelse inte larmas ut på samtliga radiosystem och kanaler.
    Inget om händelsen gick ut i vårt system.
    Detta är inte första gången som livvaktsbilar åker omkring i staden ovetande om allvarliga händelser har inträffat
    Vid detta tillfälle fanns minst tre livvaktsbilar i Stockholms city i tjänst.”

    Forts på https://drive.google.com/file/d/1hxIrOEVe93XWFiEtGvi9xUbbK5zIMpGO/view
    19860325 PM förhör med livvakter.

  29. Hej!
    Detta är första gången jag skriver här så jag ber om ursäkt i förväg om jag tar upp något som redan dryftats omgående bland kommentarerna.
    Nåväl till saken – som jag förstår det så är den främsta invändningen till det sk. ”mötesscenariot” faktumet att Lisbeth konsekvent förnekat att ett möte planerats. I förhören med en av undersköterskorna på Sabbatsberg nämner denne att Lisbeth redan då sa ”ingen visste ju att vi skulle på bio”.
    Visst kan man fundera huruvida Lisbeth besatt stor skådespelartalang, men ponerar man att hon faktiskt talar sanning så motsätter det väl inte att Olof kan ha bokat ett kort möte i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan utan att stämma av detta med Lisbeth först?
    Om det t.ex. handlade om en överlämning av något slag var mötet kanske något Olof såg som onödigt att involvera sin fru i (detta kan styrka teorin om Olofs beskattningsöverklagan som försvann några timmar innan mordet, men jag väljer att inte öppna den dörren i just detta resonemang). En snabb överlämning förklarar också varför han inte reagerar försvarsmässigt över en figur som närmar sig bakifrån samt lägger en hand på hans axel.
    Jag inser samtidigt att ett mötesscenario som inte innefattar Lisbeths förväga införståelse skapar nya problem för min teori. Nämligen att samtliga tre sågs som ett småpratandes sällskap, och inte minst de 43 ”saknade” sekunderna mellan vittnet NF:s iakttagelse av paret och dennes motsvarande positionering vid skotten. För även om Lisbeth inte är medveten om att möte ska äga rum i förtid så kan hon ju inte missa när det faktiskt sker.
    Jag har funnit det mycket berikande i att följa diskussionerna här så det hade varit intressant att höra någon annans syn på saken!

    1. Henrik Svensson,
      om vi resonerar kring möjligheten av ett möte kan det absolut vara så att Olof inte tagit upp saken med Lisbeth innan. Han kan bara ha envisats med att de skulle promenera hemåt. När de väl var på väg kan han ha sagt något om att han skulle växla några ord med en person som skulle dyka upp längre fram, eller också gjorde han inte ens det.

      I vilket fall, vad som skedde kan ha varit att en man tog kontakt med Palme, att Lisbeth uppfattade det som ett av de många samtal hennes make brukade ha med olika personer, varav åtskilliga var av det slaget att de inte var avsedda för allmän kännedom. Om något sådant hände är det sannolikt att Lisbeth inte uppfattade mannen som hotfull, vilket gjorde att när det sedan hördes en smäll kopplade hon varken ihop det med mannen eller med skottlossning.

      I efterhand kan Lisbeth mycket väl ha känt att omständigheterna kring mordet var sådana att hon bara ville diskutera detaljerna med personer hon litade på. Hon var av uppfattningen att det fanns många motståndare till honom, inte minst internationellt. Det var säkert sådana tankar som uppfyllde henne när han i samtal med Holmér tog upp olika internationella motiv till mordet som hon reflekterat över.

      Och om något sådant låg bakom vad som hände kunde hon knappast förlita sig på att en vanlig polisutredning skulle få fram sanningen.

      Tjugofem år efter mordet lät hon sig intervjuas av radiojournalisten Helena Groll. På frågan om varför hennes make varit så kontroversiell svarar hon:

      »Han vågade säga ifrån. Och det var inte alltid populärt. Ta exemplet Vietnamkriget. Det var självklart inte populärt att han stod upp och hävdade ett litet folks rätt att bestämma över sig själva.«

      Hon syftar på reaktionerna mot Palme i stormakten USA. Men hon påminner om att han protesterade på samma sätt när Sovjetunionen gick in i Tjeckoslovakien.

      Lite längre fram i programmet kommer intervjuaren in på att det talats om att Palme kort tid före sin död funderat på att lämna politiken, på att han var trött. Hon frågar Lisbeth om det var så att han funderade på att avgå.

      Lisbeth svarar genom att säga att tanken alltid fanns. Och hon tillägger:

      »Det är klart att han visste att man riktade in sig på hans person väldigt mycket för att han var den som stod för och vågade ta upp alla de här frågorna ute i världen.«

      Det vill säga: det fanns en press riktad mot honom själv och den fick han hela tiden avgöra om han skulle stå ut med. Men hon nämner vad han upplevde som en motvikt, den betydelse han hade för människor i många länder som Chile och Sydafrika.

      Hon tillägger:
      »Han visste att det betydde någonting om han var kvar. Han visste att han spelade en roll för avkolonialiseringen i Afrika till exempel.«

      Lisbeth Palme förklarar att hennes man förstås insåg att det var hans ställning i den svenska politiken som »rättfärdigade hans position«. Utan rollen som statsminister skulle han inte kunna »agera för andra länder på det sättet i solidaritet med deras strävanden«.

      Som hon också uttrycker det:

      »Det som bar var hela den här väldiga kraften som han fick genom att han förstod vad det var som höll på att hända runtom i världen. Och han ville vara med och göra någonting där. Han var en av de få som hade alla de här kontakterna.«

      Det här säger något om bakgrunden till den situation Lisbeth Palme befann sig i när hon plötsligt ställdes inför att hennes make just blivit mördad. För mig ger det en helt tänkbar förklaring till att hon inte ville delge sina observationer till personer som hon kanske inte trodde hade viljan eller kompetensen att gå till botten med vad som låg bakom mordet.

      1. I Mötes scenariot utgår vi ifrån alltid att paret Palme eller Olof har vetskapen är på väg till ett förutbestämt möte det tror jag är en tankevurpa.

        Har ett möte skett så är det mördaren som har bestämt när var hur mötet ska ske paret Palme ser bara sett till att dom är tillgängliga genom att ta beslutet att gå hem.

        Och då utgår jag ifrån att mordet är planerat och utfört av flera personer och att paret har varit skuggade redan från hemmet som allt tyder på.

        Vittnet AB hävdar bestämt att han blir passerad av ett sällskap på 3 st och där Palme går i mitten och är ett mer trovärdigt vittne oavsett alkohol intaget en vad vittnet IM är som sitter för långt bort och ser bara en siluetter där finns uppenbart en chans att blanda ihop 3-5 personer i tumultet som uppstår.

        Angående LP och hela hennes agerade i förhör och ju längre tid som går efter mordet blir det rättså talade och uppenbart för hur en arg sorgen ensam kvinna agerar som har vetskapen om att vad hon en säger eller gör så spelar det ingen som helst roll hon får hon inte tillbaks sin man samt att allt är bara ett spel för galleriet.

        Jag tror att LP har blivit styrd eller hotad.

        1. Patrik,
          låt mig bara korrigera en sak: Anders B har inte sagt att han passerades av ett sällskap. Han märkte bara plötsligt att han hade tre personer framför sig. Men givetvis är det så gott som säkert att Olof och Lisbeth passerat honom lite tidigare. Hur det var med gärningsmannen är en annan fråga.

  30. Tack Gunnar för ett – som vanligt – initierat och intressant svar! Jag tänkte inte på det inledningsvis men precis som du skriver så är Lisbeths första reaktion på ett revolverskott på några meters avstånd från henne att det var barns smällare. Dvs. harmlös.
    En sen fredagskväll gåendes hem utan beskydd i ett Stockholm/Sverige där Palme-hatet blivit mer påtagligt (just som de diskuterat hemma sinsemellan) känns Lisbeth likväl trygg i sin sinnesstämning. Det är ett antagande från mig, men kanske kände hon så därför att det var en slags promenad de gjort förut? Promenader där de stötte på tillförlitliga personer som utgjorde en trygghetspunkt när det vanliga livvaktsskyddet saknades. Ergo ett någorlunda vanligt inslag i deras vardag. Kanske därför inget som Olof kände sig nödgad att delge Lisbeth om och samtidigt något hon inte själv att hon behövde/ville beblanda sig. Kanske var hon inkörd i Olofs compartmentalization-taktik även privat, så som du återgett den i dina böcker?
    Dras mattan undan ens fötter just när man befinner sig i denna (falska) trygga sinnesstämning stärker det ytterligare idén om att ”hon inte ville delge sina observationer till personer som hon kanske inte trodde hade viljan eller kompetensen att gå till botten med vad som låg bakom mordet” som du skriver.
    Jag inser att jag gör många ogrundade antaganden här och tänker högt medan jag skriver. Tack för svar!

    1. Henrik Svensson

      ”Mötesscenariot” har INTE MINSTA substans eller trovärdighet.

      Mördaren följde efter paret Palme sista 70 meterna på Sveavägens östra trottoar, från ”norra reklampelaren” 23.19,55 till skotten 23.21,30.

      Att Gunnar och några till fortsätter att hävda att ”mötesscenariot” har tillstymmelse till substans kan bero på de tror att prestigeförlusten blir så stor och smärtsam. En gissning är att Gunnar också tror att det skulle kunna påverka intresset för bloggen negativt. Det tror inte jag, snarare tvärtom.

      ———–
      VITTNESKEDJAN
      Gärningsmannen GM följde efter paret Palme från ”norra reklampelaren” 23.19,55 till skotten 23.21,30.
      Det bekräftas av vittneskedjan Nicola F – ”Vagnhäradskvinnan” – Cecilia A – Inge M (1 mars) – Anders B – Lisbeth Palme.
      De bekräftar varandra med trovärdiga gemensamma iakttagelser som att GM hade en underlig gång-/löpstil, GM följde efter makarna, de tre gick långsamt, makarna kollade skyltfönster, GM var längre än makarna, GM kom ifatt Palme.

      Både Cecilia A och Inge M (1 mars) såg mordet, att den förföljande mördaren kom i kapp och sköt.

      Så att ”Förföljaren” är mördaren är ställt bortom rimligt tvivel.
      Inga nyckelvittnen har ifrågasatt utpekandet av SE.
      Ingen har kunnat förklara bort SE.

      DEKORIMAMANNEN
      Det finns inget trovärdigt stöd för någon Dekorimaman FÖRE skotten.

      Det finns bättre stöd för att Anders B blev Inge M:s minnesspöke Dekorimamannen först EFTER skotten. Han flydde då till utrymmet framför Dekorimas entré där han blev stående 3 – 4 minuter med Jack Nicholson-mössa med upprullade kanter. Det var honom som Inge kom ihåg och berättade om i förhöret först 14 mars (vilket han inte nämnde i förhöret 1 mars). Någon Anders B på platsen har aldrig Inge berättat om.

      I stället:
      – Anders B såg mördaren.
      – Inge M såg mördaren OCH Anders B (Dekorimamannen från 14 mars) som en och SAMMA person, mördaren. Anders B kontaminerade Inge M:s minnesbild av mördaren.

      Det förklarar klädselförvirringen.

      1. Mikael A,
        jag har sagt det förut och jag säger det igen: jag vill inte ha en debatt här på bloggen som handlar om psykologiska spekulationer kring varför meningsmotståndare framför sina ståndpunkter. Det är kontraproduktivt därför att det skapar dålig stämning utan at klargöra någonting i sak. Om du vill diskutera psykologiska orsaker till varför folk debatterar här på bloggen kan du förslagsvis i stället ägna dig åt att presentera hur du ser på dina egna motiv: stark människokärlek, obändig vilja att upplysa din omgivning så att den tydligt ska se vad du redan insett, hängiven fascination inför glasklar logik och så vidare. Jag har inga restriktioner när det gäller sådant, så varsågod! Eller om du känner dig generad inför att framhäva dig själv – varför inte bestämma dig för att hålla dig till sakfrågorna i stället?

        När det gäller sakargumenten du framför ska jag bara ta upp en sak. Du hävdar att gärningsmannen följde efter Palme från norra reklampelaren. Men av de vittnen du nämner finns det bara ett enda som påstår något sådant, ”vagnhäradskvinnan” som kontaktade polisen fem år efter mordet. Någon vittneskedja som stödjer det du hävdar finns helt enkelt inte.

        1. Gunnar

          Ok, men när du skriver nedan sanslösa förminskning måste man bara reagera.

          —– Du hävdar att gärningsmannen följde efter Palme från norra reklampelaren. Men av de vittnen du nämner finns det bara ett enda som påstår något sådant”

          Du påstår alltså att det inte finns några trovärdiga belägg för att Vittneskedjan – Nicola F, ”Vagnhäradskvinnan”, Cecilia A och Inge M (1 mars) – såg att GM följde efter makarna.
          T.o.m. Cecilia A och Inge M (1 mars) såg mordet och förföljandet från ”södra reklampelaren” och att GM kom i fatt Palme.
          MAKALÖST och obegripligt Gunnar!

          1. Mikael A,
            du tar till så stora ord och har så lite för att backa upp dem. Som jag skrev var det bara ett av de vittnen du åberopar som hävdar att mördaren följde paret Palme från norra reklampelaren. Ett enda vittne – som hörde av sig först fem år efter mordet dessutom – är ingen vittneskedja.

            Du tar särskilt upp Cecilia A och Inge M. Låt oss se vad som finns att säga om dem.

            Cecilia A berättar att hon uppfattade gärningsmannen och paret Palme som ett sällskap. Och alldeles uttryckligen menar hon att de inte kom från den norra reklampelaren. Hon menar i stället att de korsat gatan vid den södra reklampelaren och först då befunnit sig på den östra sidan av Sveavägen.

            Jag tror att Cecilia har fel om att paret Palme och gärningsmannen korsade Sveavägen vid den södra reklampelaren, jag tror att det hon såg var att paret Palme och gärningsmannen sneddade över trottoaren med start från den södra reklampelaren och vidare ner mot Dekorimahörnan. Om de sneddade från väster till öster, vilket är en rimlig hypotes, är det lätt att uppfatta det som att de just sneddat över gatan när de var vid den södra reklampelaren. Men oavsett det: Cecilia är mycket tydlig med att hon inte alls uppfattat det som att paret Palme och gärningsmannen befunnit sig på den östra trottoaren norr om den södra reklampelaren. Att gärningsmannen och paret Palme rörde sig från den södra reklampelaren och fram till mordplatsen ifrågasätter jag inte alls, så i det avseendet har vi ingen oenighet.

            Inge M har aldrig sagt att han sett gärningsmannen följa efter makarna. Det han har sagt är att han en stund innan paret Palme dök upp såg en man som väntade i Dekorimahörnan. Inges uppfattning är att det var gärningsmannen. Han har också sagt att han såg gärningsmannen skjuta ner Palme bakifrån när Olof och Lisbeth hade hunnit fram till Dekorima. Inge förmedlar helt enkelt bilden att mordaren väntade på Palme och när Palme kom fram så sköt han. Inge har alltså varken sagt att gärningsmannen följde efter paret Palme från den norra reklampelaren eller från den södra reklampelaren.

            För min del tycker jag mycket pekar på att gärningsmannen först dök upp utanför Dekorima men lämnade sin position där när han såg paret Palme på avstånd och att han då gick upp för att möta paret vid den södra reklampelaren. Jag tror att han sedan rörde sig söderut i anslutning till paret Palme tills de tre kom till Dekorima då han sköt.

            Det kan vara rätt eller fel. Men poängen här är att Inge M inte alls sagt att gärningsmannen kom gående norrifrån alldeles före mordet. Din förmåga att hitta saker i vittnesförhör som faktiskt inte står där är anmärkningsvärd.

            1. Gunnar

              —– ”du tar till så stora ord och har så lite för att backa upp dem”

              Förminskningar och förnekelser.

              Att ”Förföljaren” är mördaren är ställt bortom rimligt tvivel trots att du fortsätter med substanslösa och inte trovärdiga bortförklaringar.

              Vittneskedjan bekräftar varandra med trovärdiga gemensamma iakttagelser som att GM hade en underlig gång-/löpstil, GM följde efter makarna, de tre gick långsamt, makarna kollade skyltfönster, GM var längre än makarna, GM kom ifatt Palme.

              +++ Vittneskedja av iakttagelser från ”Norra reklampelaren” 23.19,55 till skotten 23.21,30 +++

              1) NICOLA F / Från ”Norra reklampelaren” till mellan La Carteries och Skandias entréer. / ENDA MORDPLATSVITTNET SOM BLEV VALLAD PÅ ÅRSDAGEN 1987
              — Gärningsmannen GM följde efter paret Palme (BEKRÄFTAS AV: Vagnhäradskvinnan, Cecilia A, Inge M (1 mars)).
              — GM hade en underlig gångstil (BEKRÄFTAS AV: Vagnhäradskvinnan).

              2) VAGNHÄRADSKVINNAN / 15 – 20 meter norr om korsningen med Tunnelgatan.
              — Gärningsmannen GM följde efter paret Palme (BEKRÄFTAS AV: Nicola F, Cecilia A, Inge M (1 mars)).
              — GM var längre än paret Palme (BEKRÄFTAS AV: Cecilia A, Inge M)
              — GM hade en underlig gångstil (BEKRÄFTAS AV: Nicola F).
              — De tre gick långsamt (BEKRÄFTAS AV: Cecilia A).
              — Paret Palme tittade i skyltfönster (BEKRÄFTAS AV: Cecilia A, Lisbeth Palme (25 mars)).
              — Övrigt: Vagnhäradskvinnan förhördes först 1991, men hennes iakttagelser överensstämmer med de andra vittnena.

              3) CECILIA A / Från ”Södra reklampelaren” till skotten. / SÅG MORDET
              — Gärningsmannen GM följde efter paret Palme (BEKRÄFTAS AV: Nicola F, Vagnhäradskvinnan, Inge M (1 mars))
              — GM var längre än paret Palme (BEKRÄFTAS AV: Vagnhäradskvinnan, Inge M).
              — De tre gick långsamt (BEKRÄFTAS AV: Vagnhäradskvinnan).
              — Paret Palme tittade i skyltfönster (BEKRÄFTAS AV: Vagnhäradskvinnan, Lisbeth Palme (25 mars)).
              — GM gick i fatt makarna och sköt dem (BEKRÄFTAS AV: Inge M (1 mars)).

              4) INGE M / Från ”Södra reklampelaren” till skotten. / SÅG MORDET
              — Gärningsmannen GM följde efter paret Palme (1 mars), (BEKRÄFTAS AV: Nicola F, Vagnhäradskvinnan), Cecilia A.
              — GM var längre än paret Palme (BEKRÄFTAS AV: Vagnhäradskvinnan, Cecilia A).

              Vittneskedjan förklarar även ”tidsluckan” på 43 sekunder.

              1. Tack för din sammanställning, Mikael A,
                jjag har sett det allra mesta (kanske allt) många gånger tidigare i dina kommentarer här på bloggen. Du har fått motargument från olika personer, inklusive noteringar om att du direkt förvränger vad vittnen sagt.

                Du har hittills inte tagit intryck av några sådana påpekanden och jag tvivlar på att du kommer att göra det i första taget. Jag överlämnar tills vidare åt andra att fortsätta debatten med dig.

                1. Gunnar

                  När det gäller ”Mötesscenariot” tror inte jag att det finns så många debattörer kvar och några av anledningarna är då:

                  — Tidsluckan på 43 sekunder har fått sin naturliga förklaring i att makarna gick långsamt och tittade i skyltfönster.
                  — En vittneskedja som bekräftar varandra och att ”Förföljaren” från ”norra reklampelaren” är mördaren samt att två i kedjan dessutom kunde följa förloppet sista 15 meterna fram till skotten.
                  — Inge M:s minnesspöke Dekorimannen före skotten från 14 mars var Anders B EFTER skotten.
                  – Tokstolliga förklaringar, förutom anklagelserna mot Lisbeth Palme, som till exempel att GM och SE löpte i kapp i gränden vilket då måste ha förvirrat Lars J och Hans J.

                  Det går dessutom med rätta att undra om det överhuvudtaget finns någon som ställer upp idag och försvarar ”Mötesscenariot”, anklagelsen att Lisbeth Palme lyckades undanhålla sanningen om mordet på sin man fram till sin död.

                  1. Mikael A,
                    om du har rätt i att det inte finns så många debattörer som intresserar sig för mötesscenariot så förmodar jag att du med gott samvete kan släppa frågan. Eller?

                    Oavsett hur det står till med den saken vore det roligt att höra din bedömning av en fråga som borde ligga dig ännu mer varmt om hjärtat: har du uppfattningen att de allra flesta som intresserar sig för Palmeutredningen har kommit fram till det du tycker, att Stig Engström måste vara Palmes mördare? Eller känner du att du kämpar i uppförsbacke mot en väldig massa människor som inte kommit fram till din ståndpunkt?

              2. Tyvärr Mikael har du fel. Det finns ingen vittneskedja som bekräftar det du påstår. Förföljaren observerad av Nicola måste inte alls vara gärningsmannen. Är han det kan Engström inte vara gärningsman eftersom Engström har lång mörk rock medan förföljaren har mellanblå täckjacka. Du har förvrängt vad vittnena har sagt om hur gärningsmannen rör sig i förhållande till paret Palme. Du hävdar att gärningsmannen följer efter och hinner ikapp paret Palme.

                Inge M säger 1 mars att gärningsmannen står och väntar in paret Palme och går upp bakom Olofs rygg när de passerar Dekorimahörnet. Övriga vittnen säger att paret Palme och gärningsmannen utgör ett sällskap. Ett vittne observerar att gärningsmannen och paret Palme står stilla vända mot varandra på trottoaren medan vittnet väntar på grönt ljus. Ett vittne som var en nykter yrkeschaufför uppmärksam på omgivningen som berättade om sin observation av ett möte redan under mordnatten.

                Vagnhäradskvinnan väntar fem år med att kontakta utredningen medan vittnena som motsäger din gärningsbeskrivning hörs redan i mars 1986.

                Tyvärr måste vi förminska dig eftersom din gärningsbeskrivning inte har stöd av fakta

                1. Jonas J

                  —– ”Inge M säger 1 mars att gärningsmannen står och väntar in paret Palme”

                  Fortsatta PÅHITT! Undra vad de uppenbara PÅHITTEN beror på?

                  1. Han säger det men du vägrar acceptera fakta. Den enda som kommer med påhitt är du själv
                    Inge M har aldrig sagt att gärningsmannen följer efter och kommer ikapp makarna Palme utan gärningsmannen står stilla vid skyltfönstret och går ut bakom makarna Palme när de kommer gående norrifrån. I efterföljande förhör är Inge tydlig med att han såg gärningsmannen stå och vänta in makarna Palme en god stund i förväg men eftersom det kullkastar din gärningsbeskrivning kommer du med en bortförklaring om att Inge förväxlat gärningsmannen med Anders B

                    1. Vad Inge M sade är fakta? Vittnesuppgifter är snarare ofta osäkra och Inge M satt rätt långt bort från mordplatsen i en bil- 40-55 m, hade sällskap som gick ut och in i bilen, observerade trafiklyset m.m. Svårt att se i dagsljus, väldigt svårt svårt en sen fredagkväll- se länk nedan. Kan ha varit Anders B som Inge M såg innan mordet eller andra personer som var på mordplatsen strax innan mordet (t ex Hellgren var där med flera).

                      Inge blev också påverkad av en författare Kanger om hur länge han såg gm innan skotten. I början sade han sekunder, ett par år senare blev det några minuter märkligt nog. Inge M är/var ett osäkert och inte ett tillförlitligt vittne.

                      http://www.itdemokrati.nu/page36z.html Kolla längst ner.

                    2. Jonas J

                      Inte bara PÅHITT då, utan uppenbar förfalskning av vad som står i förhörsprotokollet 1 mars.

                      Där står: ”Den man som kommit IFATT de två andra sprang sedan Tunnelgatan österut”.

                      Inges vittnesmål om att mördaren kom ifatt Palme bekräftas av Cecilia A i Vittneskedjan som bekräftar varandra med samstämmiga uppgifter.

                      Vad håller du på med??

                    3. Ulf

                      Nu diskuterar vi fakta om vad olika vittnen har uppgett. Det Inge M har sagt i förhör ger inte stöd för att gärningsmannen följt efter och kommit ifatt paret Palme. Mikael A är det som menar att Inges uppgifter i förhör 1 mars är hundra procent tillförlitliga och stöder en förföljande gärningsman. Oavsett hur tillförlitliga Inges uppgifter är så backar de inte upp Mikaels gärningsbeskrivning.

                      I förhör den 1 mars säger Inge att han först ser två personer komma gående på trottoaren i riktning mot Sergels torg. Han ser sedan en man komma upp bredvid dessa två personer bakifrån. Strax efter hör han två skott och ser en man falla omkull. Den man som kommit ifatt de andra två sprang sedan in på Tunnelgatan österut.

                      Inge ser alltså först bara makarna Palme komma gående på trottoaren utan att observera någon person som följer efter dem. Plötsligt dyker en man upp bakom makarna Palme som går upp bredvid dem. Inge har alltså inte observerat att gärningsmannen följt efter paret Palme utan Inge ser bara att en man plötsligt befinner sig precis bakom makarna och går upp bredvid dem.

                      Även om gärningsmannen kommer ifatt paret Palme precis innan han avlossar skotten så observerar inte Inge M var mannen kommer ifrån. Han behöver därför inte ha befunnit sig särskilt länge bakom makarna Palme utan kan lika gärna ha stått stilla vid Dekorimas skyltfönster och väntat in att makarna ska komma gående norrifrån och han kan ha gått upp bakom dem precis efter att de passerat förbi honom

                      När Inge M först observerar makarna Palme observerar han inte någon som följer efter dem och knappar in på dem bakifrån. Det tyder på att gärningsmannen inte följt efter dem utan snarare stått stilla och väntat in att de ska hinna fram till den punkt där han befinner sig

                      Mikael hävdar att Inge M tillsammans med andra vittnen stöder att gärningsmannen följer efter paret Palme hela vägen från norra reklampelaren fram till Dekorimas avfasning men Inges uppgifter stöder alltså inte alls det scenariot. Inge såg inte varifrån gärningsmannen kom utan plötsligt var han bara där

    1. Kalle

      Henrik Anckarsäter, professorn i rättspsykiatri, tycker jag har den mest trovärdiga förklaringen som hittills presenterats till varför SE även sköt Lisbeth Palme:

      —– ”Särskilt bland dåtidens borgerliga kvinnor var Lisbeth Palme avskydd efter sina nedlåtande uttalanden om hemmafruar och barn som inte ”fick möjligheten” att vara på daghem. Vem annan än en inhemsk Palmehatare med nedsatt förmåga att abstrahera om konsekvenserna av sitt dåd skulle skjuta en kvinna och trebarnsmor utan politiska uppdrag i ryggen vid denna tid?”

      Att SE även sköt ett andra skott tydde enligt Henrik på att SE måste ha gjort det under stark affekt. En familjemedlem till SE trodde att Skandiamannens motiv var att få en guldstjärna hos dem han såg upp till i sin fina umgängeskrets. Då är det väl inte omöjligt att han som barnlös, i affekt och alkoholpåverkad även ville få en guldstjärna hos hemmafruarna inom kretsen.

      Henriks hypotes (inte diagnos) om SE:s personlighetsdrag fick även stöd av kollegor.

      – ”Egendomligt sammansatt personlighet och ojämna förmågor”
      – ”Nedsatt förmåga att abstrahera om konsekvenserna av sitt dåd” (låg konsekvensinsikt)

      Leif GW skulle kanske uttrycka samma bedömning mera rått som att SE var lätt efterbliven i vissa avseenden.

      Hypotesen förklarar också många SE-frågor, varför gjorde den irrationelle SE så och inte så som andra skulle ha gjort.

      1. Mikael A

        Om SE ville göra sig populär bland personer som avskydde Palme borde han berätta för dessa personer att han utfört mordet.
        Om han berättade för andra personer så borde någon också ha pratat om det, det fanns ju en stor belöning man kunde få för avgörande information

        Han kan ju inte bli hyllad i sådana kretsar om ingen känner till att han är mördaren.

        1. Kalle

          James W Clarke var en av två profilerare som tog fram var sin GMP åt Granskningskommissionen 1998. Just Clarkes GMP stämmer mycket väl in på SE och han hade även kontakt med TP.

          Jag tror som Clarke att reaktionen på mordet inte blev som SE tänkte innan och någon guldstjärna var inte att vänta. Enligt Clarke var också SE en typ av mördare som inte vill åka fast. Därför var kretsen som kände till sanningen snäv. Jag tror att det är bara 3 – 5 nu levande personer som vet hur det gick till.

          Henrik Anckarsäter trodde också att någon dikterade vad SE skulle säga i förhör och media. Det finns exempel på det när dikteringen lyser igenom.

          https://www.svt.se/nyheter/inrikes/amerikansk-expert-pa-politiska-mord-skandiamannen-kan-ha-kant-skam

          1. Mikael A,
            att någon annan skulle ha dikterat vad Stig Engström sa i förhör och media är ju en ovanlig infallsvinkel. Det låter som någon sorts konspiration. Är det vad du tror, Mikael?

            1. Gunnar

              Nej jag tror inte att det var någon planerad konspiration. Den enda som kände till vad som eventuellt skulle kunna ske var den som försåg SE med revolvern vid 22.35-tiden (källardörrslarmet) efter att SE upptäckt Palme vid Grand vid 21-tiden.

              Henrik Anckarsäter var antagligen den mest insatte professorn i psykiatri i SE:s egenskaper. Hans bedömning (inte diagnos) av personlighetsdragen sammanfattande han som ”ojämna förmågor” och som stöddes av hans kollegor. Henrik hyllades även av TP i Den osannolika mördaren (2021) och han kunde också bekräfta ”Han såg så liten ut” med att Palme drabbades av ”spinal chock”. Det föranledde också att SE fick en svår chock då Palme en halvmeter framför honom förvandlades från 175 cm lång till ett litet bylte på backen på en bråkdels sekund. Roland B kunde även dagen efter höra att SE var fortsatt påverkad, chockad.

              Henrik menade också att SE med sina personlighetsdrag måste ha haft hjälp efteråt av personer som kände till vad som hade hänt och som heller inte ville att sanningen skulle komma fram trots 50 miljoner, sålunda en snäv krets.

              Ett exempel på det är intervjun i Skydd & Säkerhet 1992. SE berättar i den att han gick, efter återvändandet till väktarna, till nattbussen 691 från Odenplan 00.10. SE gick först Sveavägen 600 meter fram till Odengatan där nattbussen 691 gick en minut senare, 00.11, från andra hållplatsen Stadsbiblioteket. Sedan fortsatte han Odengatan 400 – 500 meter upp till Odenplan en där han tog 691 kl. 00.10, en minut tidigare än från nästa hpl Stadsbiblioteket.

              Helt tokigt alltså. Så gott om tid hade han inte. SE med knäreumatism kände väl till att närmaste hållplats för 691 var Stadsbiblioteket. Bland annat hade han tidigare under månaden ”stämplat ut” vid midnatt och 691 var enda alternativet hem som gick natten igenom.

              ”Dikteraren” utgick från tidtabellen och var inte bekant med nattbussens sträckning och hpl Stadsbiblioteket. I intervjun följde ändå SE ”Dikteraren” trots att han visste att det var galet vilket antagligen då stämde med SE:s personlighet.

              Klicka för att komma åt Intervju-i-Skydd-S%C3%A4kerhet-nr-5-1992.pdf


              Den 20 eller 22 april beslutade PU att SE skulle utredas vidare och SE kallades därför till ett nytt förhör den 25 april för att ”känna honom på pulsen”. Då inkom ett anonymt tips att mördaren hade tagit ”Malmskillnadstrappan” ner till Kungsgatan. Ingen som är bekant med City säger ”Malmskillnadstrappan” utan trapporna ner till Kungsgatan. ”Dikteraren” har då kollat i någon detaljerad karta och hittat namnet ”Malmskillnadstrappan”.

              Ett annat är att måndag 4 mars blev det känt att Lars J hade stått i gränden vid korsningen med Luntmakargatan och att det var bara mördaren som hade sprungit förbi där (och att GM inte var CP). Nästa dag inkom ytterligare ett anonymt tips från en kvinna via jourhavande präst som berättade att hon hade sett en SE-kopia hoppa in en blå bil på Snickarbacken samtidigt som SE (enligt egen utsaga) höll på med hjältemodiga livräddande insatser 500 meter bort på mordplatsen, m.a.o. ett alibi för SE.

              Mera detaljer i berättelser finns från SE som avviker från vissa av hans ”ojämna förmågor”.

              Henrik var också övertygad om att den som försåg SE med revolvern under den korta betänketid som fanns måste ha haft ett vattentätt alibi och att vapnet inte gick att spåra till denne. Ingen som hade möjlighet att kunna förse SE med vapnet på en timma litade på honom och antagligen var nog vapenförsörjaren övertygad om att SE skulle misslyckas med sitt dåd, exempelvis inte våga.

              Vapnets vidare öde. Måndag 3 mars återvände SE till Skandia på Sveavägen 44 trots att han skulle ha varit på vintersemester i Idre sedan lördagen (Källa: ”Den osannolika mördaren” (Utökad nyutgåva 2021) av Thomas Pettersson).

              SE är antagligen i bild vid blomsterhavet i Expressen dagen efter 4 mars. Fotografen Håkan Lindgren tog flera foton från samma position (Antagligen finns några tydligare SE i dem).

              Ett annat bättre som är publicerat är i Expressen Premium. Det kan då vara SE som lutar sig lugnt tillbaka mot kravallstaketet till höger i fotot i väntan på vapentransport upp mot Idre. Han har bytt keps från fredagen. Det har han förklarat för sina kollegor på morgonen med att eftersom han blev förväxlad med mördaren kunde han inte använda favoritkepsen längre. Holmérs signifikativa signalement på mördaren, bl.a. handledsväskan på 15 ggr 20 cm har fått sin nöjaktiga förklaring hos kollegorna. Yvonne N hade nämligen inte mött mördaren utan SE när han bragdartat jagade efter GM uppe på åsen!! (”Dikteraren” ?)
              https://www.expressen.se/nyheter/tva-gator-i-palmemordet-som-aldrig-fatt-nagra-svar/

              1. Mikael A,
                tack för ditt svar. När du för in den mystiska ”dikteraren” framstår för mig hypotesen om SE som gärningsman som ännu mer komplicerad än tidigare och ännu mer beroende av ett antal obevisade hjälphypoteser. Det är inte precis Ockhams rakkniv jag ser för min inre syn.

                1. Gunnar

                  Det är inte så komplicerat som du vill framställa det. Det var bara SE och den som försåg honom med revolvern som kände till vad som skulle ske och då bara två timmar före. En betydligt enklare och begripligare förklaring än att Lisbeth Palme undanhöll sanningen om mordet på sin man i mer än trettio år.

                  I brottsfall finns nog många exempel på personer i gärningsmannens närhet som kan ana misstankar, särskilt gäller det SE som bevisat befann sig på brottsplatsen men ingenting stämmer i hans historia. Så det finns nog även andra exempel på ”dikterare” som vill hjälpa en GM, särskilt om denne visar på ”ojämna förmågor” och ”dikteraren” själv kan påverkas negativt.

              2. Hur kan Engström få alibi av att någon påstår sig ha sett honom hoppa in i en bil på snickarbacken några minuter efter mordet ? Talar inte den observationen snarare för att han är en flyende gärningsman som blir upplockad av någon i en flyktbil och att han ljuger om att han var kvar på mordplatsen och deltog i livräddningen?

                Den som ringt in tipset verkar snarare vilja sätta dit honom och bevisa att han ljuger om sin delaktighet i livräddningen. Hade inringaren haft ambitionen att ge Engström alibi borde hon ha uppgett att hon sett Engström på mordplatsen efter att gärningsmannen hade avvikit och backat upp Engströms egna uppgifter om sina aktiviteter där inte motsagt dem.

                Eftersom Mikael inte brukar svara på relevanta frågor undrar jag om någon annan förstår hur Mikael resonerar här. Kan inte se annat än att det anonyma tipset om att Engström hoppar in i en bil på snickarbacken strax efter mordet stärker misstankarna mot honom som möjlig gärningsman. Tipsaren måste ha velat sätta dit honom snarare än ge honom alibi

                1. Jonas J,
                  det bör kanske poängteras att det inte finns något vittne som påstått att Stig Engström hoppat in i en bil på Snickarbacken. Det är Mikael A som använder formuleringen att en kvinna berättat att hon skulle ha ”sett en SE-kopia hoppa in i en blå bil på Snickarbacken”.

                  Det finns förvisso uppgifter i utredningen om att en anonym kvinna några dagar efter mordet berättat om en man som kommit springande och kastat sig in i en bil på just Snickarbacken. Enligt polisens noteringar hade kvinnan sagt att mannen hade en handledsväska och det kan ju föra tankarna till Engström. För vidare detaljer om den anonyma tipsande kvinnan, se till exempel Lars Olof Lampers Palmemordet – tillbaka till Sveavägen, sid 112ff.

                  Helt riktigt kan ju inte detta anonyma vittnesmål ge Engström ett alibi. Men den som vill få det till att vittnesmålet ringts in för att hjälpa Engström kan ju hävda att syftet var att skapa en bild av att någon som visserligen liknade Engström men inte var Engström hade flytt i bil kort tid efter mordet.

                  Eftersom Stig Engström återvände till Skandiahuset ca 20 minuter efter mordet så är det kanske lite långsökt att tänka sig att han skulle ha flytt i bil om han nu var mördaren. Men i princip skulle det förstås gå att spinna en teori om att Engström sköt Palme, tog sig till Snickarbacken, plockades upp i en bil och därefter lämnades av utanför Skandias entré.

                  Så jag håller med dig, Jonas J – det framstår som lite krystat att hävda att någon skulle ringa in ett anonymt tips om en flyende man med handledsväska för att hjälpa Stig Engström.

                  1. Gunnar

                    Har du tänkt på att det ANONYMA tipset inkom 5 mars, dagen efter att det blev känt att Lars J hade stått i gränden och SE:s mördarjakt uppe på åsen inte höll?

                    Har du tänkt på att det ANONYMA tipset om ”Malmskillnadstrappan” inkom strax efter att SE blivit kallad till förhör den 25 april för ”att kännas på pulsen”?

                    Har du tänkt på att ANONYMA tips inkommit i samband med händelser gällande SE och som talar för hans oskuld och att de flesta kända tipsen som inkommit inte har varit ANONYMA?

                    Har du tänkt på att ”Dikteraren” på något sätt har varit delaktig i de ANONYMA tipsen gällande SE? Om så är du inte ensam om det.

                  2. Gunnar

                    Kul att du hänvisar till din SE-tvivlande vän Lampers som även han fick stort och eget utrymme på bloggen.

                    Lampers uttalande i Expressen 11 januari 2021:

                    —– ”Jag menar att på ALLA de punkter där man kan misstänka honom för mordet, på ALLA de punkterna kan man hitta alternativa förklaringar. Och I MÅNGA FALL ÄR DE FÖRKLARINGARNA BÄTTRE OCH MER LOGISKA än de som TP kommit med.”

                    Trots din utrymmesgenerositet har ju inte Lampers återkommit med någon tillstymmelse till ”Jag menar att på ALLA de punkter där man kan misstänka honom för mordet, på ALLA de punkterna kan man hitta alternativa förklaringar. Och I MÅNGA FALL ÄR DE FÖRKLARINGARNA BÄTTRE OCH MER LOGISKA än de som TP kommit med.”

                    Har inte du också undrat varför?

              3. Att ingen som är bekant med city säger Malmskillnadstrappan är ett av alla Mikaels lösa antaganden som inte bevisar att tipset saknar grund i en relevant observation och ringts in för att ge Engström alibi.

                Vittnet kanske var en noggrann person som ville förvissa sig om att ingen tvekan kunde uppstå om vilken trappa det rörde sig om och därför använde sig av det officiella namnet. För att ta reda på det om inringaren inte redan visste det behövdes ingen detaljerad karta då namnet Malmskillnadstrappan finns angivet på skyltar vid trappan. Att känna till och använda namnet tyder snarare på god lokalkännedom och att vittnet var noga med att lämna korrekta uppgifter.

                Med det sagt kan det förstås ändå vara ett falskt tips som ringts in i syfte att lägga ut villospår men att namnet Malmskillnadstrappan användes bevisar inte att så är fallet och stärker inte misstankarna mot Engström

                1. Jonas J

                  Mitt ”uppenbar förfalskning” var fort och lite för hårt. Jag menade AVSIKTLIG VILSELEDNING, lite snällare alltså. Sorry.

      2. Mikael A:
        Förstår jag dig rätt när du antar att Leif GW skulle kunna ha ansett att ”SE var lätt efterbliven i vissa avseenden”. Lägger du nu inte ord i munnen på honom? Har han antytt det?

        1. Harriet Sohlman

          Nej jag menar inte att GW Persson skulle ha ansett det om SE, utan det var om hans språkbruk.

          Om SE menar Persson (och andra MOP-profiler) i stället exempelvis att SE omöjligt kan ha hunnit ”stämpla ut” 23.19 om han var Grandmannen. De måste då avse att någon klockade SE när han gick från Grand.

          1. Om vi antar att Engström aldrig befann sig utanför Grand blev han inte heller klockad av någon. Ingen så kallad MOP-profil har heller påstått att Engström var utanför Grand och blev klockad av någon när han gick där ifrån.

            Även om ingen klockade grandmannen så kan vi med enkel matematik räkna ut att han inte kan ha hunnit till Skandiahuset via bakdörren och stämpla ut och komma ut på Sveavägens trottoar innan makarna Palme passerat. Makarna Palme måste då ha promenerat extremt långsamt vilket strider mot Lisbets uppgifter om att de höll normal promenadtakt och bara stannade upp väldigt kort vid ett skyltfönster.

            1. SE kan ha varit den Grandman som Margareta S och Anneli K såg ca kl 23:07. Den personen tittade in i biografen just då. Om det var SE hade han rätt lång tid att gå tillbaka till Skandiahuset och sedan se makarna Palme igen när han kom ut därifrån.

              Det fanns sannolikt flera sk Grandmän både vid 21-tiden som vid 23-tiden, med olika signalement och om någon eller några av dem hade med mordet att göra vet vi inte heller. Mordet kan ha utförts av en gm som inte alls var utanför Grand på mordkvällen.

              1. Ulf, jag tolkar ditt resonemang som att SE i så fall inte skulle ha varit mannen som Mårten Palme lagde märke till vid skyltfönstret, för vid den tidpunkten hade han redan begett sig iväg från bion. Förstår jag dig rätt?

                1. Ja det kan ha varit så. Tror det fanns flera sk Grandmän. Men om de hade något med mordet att göra eller inte vet jag inte hur det ska komma fram efter snart 37 år.

                2. Gunnar, Ulf

                  Som du säkert känner till Gunnar fanns det bara en Grandman efter bion.

                  Även om beskrivningen av Grandmannen varierar såg de alla SAMMA MAN då det inte fanns någon annan man som befann sig på platsen UTOMHUS samtidigt från 22.50 till 23.15 (Flygledaren Lars-Erik E).

                  —– ”Det var SE som jag såg utanför Grand!!” (Anneli K)
                  https://areena.yle.fi/audio/1-50557332

                  —– ”Det är mycket möjligt att det var honom jag såg” (Mårten Palme)
                  https://www.expressen.se/nyheter/det-ar-mycket-mojligt-att-det-var-honom-jag-sag/

                  —– Inget annat Grandvittne som under tid kunde studera den uppseendeväckande Grandmannen har ifrågasatt utpekandet 2020-06-10. Exempel på dem är Max D, Lars-Erik E, Margareta S och Lars K.

                  23.03 verkar vara en någorlunda exakt tid när Bröderna Mozart slutade och eftertexterna började.

                  1. Mikael A,
                    nej, jag känner inte till att det bara fanns en Grandman efter bion. Det är sannolikt att i alla fall en del av vittnesmålen om en avvikande ensam man handlar om samma person. Men det finns inget som säger att alla gör det.

                    1. Gunnar

                      Du är förlåten, även solen har fläckar. Det är mänskligt att inte komma ihåg alla detaljer i Poutiainens snart trettioåriga tegelsten.

                      Sidan 672.

                      Flygledaren såg Grandmannen, från sin uppvärmda bil, stå utanför Grand från omkring 22.50 till 23.15. Det var bara Grandmannen som stod ute i kylan medan biobesökarna gick direkt in i foajén eller gick ifrån Grand.

                    2. Mikael A,
                      nej, jag har inte glömt flygledarens vittnesuppgifter. Men vad är det som säger att dessa absolut skulle handla om till exempel samme man som Mårten Palme observerade? Likheten i beskrivning är ju inte påfallande.

                      Flygledaren i förhör 860301: ”Mannen var c:a 185 cm lång, kraftigt byggd samt var iklädd en mörk fjällrävenliknande jacka samt en ljus hvudbonad.”

                      I förhör från 860307 heter det vidare: ”[Flygledaren] vill beteckna mannens ansikte som hårt och rått, och det var ju också [av] denna anledning som [flygledaren] kände olustkänsla när han såg. Beträffande klädsel uppger [flygledaren] att han var klädd i någon slags vindtygsjacka. Han är säker på att det inte var någon pösig täckjacka och inte heller någon knälång rock. /…/ [Flygledaren] har vidare för sig att han hade en gulaktig huvudbonad. [Flygledaren] kan ej ange vilken typ av huvudbonad. [Flygledaren] är säker på att det ej var någon kepsliknande huvudbonad utan han tror snarare att det är en liten stickad mössa som icke går i någon spetsform. (Flygledaren] är helt säker på att mannen inte bar på någon väska.”

                      Polisförhören med flygledaren finns här. Där finns också en teckning som flygledaren gjort av mannen.

                      Mannen är enligt flygledaren försvunnen 23.15, det vill säga ungefär vid den tidpunkt då Mårten Palme gör sin observation av en man som enligt Mårten har keps och troligen glasögon och som visar ett intresse för Mårtens föräldrar.

                      Självklart är det möjligt att flygledaren och Mårten talar om samma person trots att det inte låter så. Men om vi fäster något som helst avseende vid flygledarens teckning av mannen är det i vilket fall svårt att föreställa sig att det handlar om Stig Engström. Inte heller Mårtens Grandman låter som någon klockren beskrivning av Engström. Men där finns åtminstone vissa likheter.

                      Det finns ju ytterligare observationer som brukar hänföras till Grandmannen, till exempel Birgitta W:s iakttagelser före den sena föreställningen av Bröderna Mozart. Även hon tecknade av den man hon sett och gjorde dessutom flera bilder av honom. Se till exempel den här bilden.

                      Vad är det som säger att det måste vara samme man som flygledaren såg eller samme man som Mårten såg? Det skulle förstås kunna vara det, det förekommer ju att vittnen gör ganska dåliga signalementsbeskrivningar. Men det verkar ju rimligt att räkna med att det faktiskt kan ha funnits två, tre eller flera olika män som uppehållit sig vid biografen och som felaktigt tolkats som att de skulle gälla en och samma Grandman. Om det var flera personer leder det förstås vidare till frågan: var alla inblandade i Palmemordet? Någon? Eller ingen?

                      Svaret är tills vidare: vi vet faktiskt inte riktigt.

                  2. ” Inget annat Grandvittne som under tid kunde studera den uppseendeväckande Grandmannen har ifrågasatt utpekandet 2020-06-10. Exempel på dem är Max D, Lars-Erik E, Margareta S och Lars K.”

                    En fråga som är betydligt intressantare är om man i stället vänder på frågeställningen och frågar sig varför då ingen av personerna reagerar över Engströms framträdande i media och även TV bara en kort tid efter händelsen. Vad personerna anser 35 år senare är inte särskilt intressant. Om man däremot tycker att minnesbilder 35 år senare kan ligga till grund för något så kan man ju alltid roa sig med att såväl Hans J som Leif L i media bestämt hävdat att det inte var Engström som var gärningsmannen. Det väger dessutom tyngre då bägge två till skillnad mot Grandvittnen faktiskt såg gärningsmannen.

                    Jag läser gärna även dina inlägg men det skulle vara bra om du lade fram något nytt. Allt det här har redan diskuterats säkert 100 ggr redan. Det tenderar att bli väldigt enformigt.

    2. Jag har just undrat hur det kom sig att de tog in och förhörde VG. (Alltså jag har glömt det nu.) Den riktiga mördaren gick det ju dåligt att få tillgång till o hur fasen kan det va så? Bevisen kan ju inte ha varit annorlunda/fler för att ta in VG.

  31. Bidrar med några funderingar angående ev felsorterade, bortglömda eller felaktiga uppgifter.

    Eller kan dessa uppgifter faktiskt bidragit till att Holmer beslutade skicka upp ett Viggenplan för att med hjälp av högupplöst kamera fotografera bland annat hustaken:

    https://drive.google.com/file/d/14td9Z7UrNvOqzms8rJBr6MRs6SaMl5M8/view

    Personerna (jag antar det rör sig om minst 2 st eftersom uppgiftslämnaren skriver vi) skall på plats dagarna efter mordet berättat för polisen om en observation av en fullvuxen figur som vid 23-tiden befann sig uppe på ett hustak som vette mot Sveavägen. Med ”på plats” bör menas att uppgiften lämnats direkt till polis som dagarna efter mordet knackat dörr, patrullerat eller liknande i området.

    Detta brev är daterat 1988-07-28 men hänvisar som sagt till tidigare lämnade uppgifter. Hittar dessvärre inte några ingångsuppgifter som, ifall jag har rätt, då måste inkommit före Holmer skickade upp planet. Kan vi hitta att detta tips verkligen lämnats till polisen tidigt och inte är påhittade eller felaktiga uppgifter så blir det mycket intressant.

    Det finns ju även en möjlighet att det aldrig upprättades någon ingångsanmälan men då har det knappast något samband med uppskickande av Viggenplan. Däremot skulle det kunna förklara varför brevet sänds till polisen (man förväntade sig helt enkelt att kallas till förhör, vilket inte skedde varvid man började ana att polisen tappat bort tipset).

    I pressen spekulerades bland annat om att anledningen man skickade upp planet för flygfotografering var att man skulle kunna se om mordvapnet låg uppslängt på något tak.

    Lars Borgnäs skriver i ”En iskall vind drog genom Sverige” att det ”svepte ett militärflygplan på låg höjd över hustaken i Stockholm city. Det var, fick vi senare veta i nyheterna, spaningsledningen som beslutat att låta fotografera området med värmekamera från luften för att om möjligt hitta den ännu varma revolvern. En symbolhandling måhända, men varför inte?”

    Den verkliga anledningen man ville kontrollera bla taken var kanske i själva verket att man också hoppades kunna finna spår som eventuella person/personer på taken lämnat efter sig. Det framgår av protokoll att man diskuterat möjligheten att få högupplösta foton genom flygfotografering.

    Polisen har längst ner på sidan 1 i brevet antecknat att uppgifterna kan anknyta till MASKAT. Det maskade avsnittet är E-2748, vilket framgår när man kikar i liggaren under avsnitt EAC-10172. Vad avsnitt E-2748 i sin tur handlar om hittar jag ingen information om. Någon annan som vet?

    Man skulle möjligen kunna sammankoppla allt detta till DN-fotografen Åke M:s uppgifter om det samtal han mordnatten uppger sig ha hört på sin polisradio, ”Hallå däruppe, hur är det?” varvid den andre svarar ”det är för jävligt kallt”. Den förste säger sedan ”statsministern mördad”. Sedan blir det helt tyst.

    https://drive.google.com/file/d/1snBCc-x6FnC3xB0dMoLmjglLttq1ZmtM/view

    ”Däruppe” skulle då alltså innebära uppe på taket. Det är också lätt att tänka sig att det måste varit tämligen kallt uppe på ett tak den kvällen.

    Åkes uppgifter inkommer 86-03-25. Dvs bara ett par dagar innan man skickar upp Viggenplanet. Det är det som föranleder min fundering på om PU tänkte samma sak som mig här. Jag har letat i ledningsgruppens protokoll vid tiden men inte sett något nämnas.

    Däremot kan man genom ledningsgruppens protokoll följa diskussionerna om flygfotografering:

    86-03-25, sid 4
    https://drive.google.com/file/d/1ZtoE3Rfoe8EapREROw7LMcU3UH_d09yC/view

    86-03-27, sid 5
    https://drive.google.com/file/d/1xng76dbbe-gc8iB8ssZJK9r2TTcNTtUc/view

    86-03-28, sid 3
    https://drive.google.com/file/d/1cRxV9r8Dwe-SYmq2q6rEvBt-jgJSITOw/view

    86-03-29, sid 2 och 4
    https://drive.google.com/file/d/1TwCp830QenSqU0qBrKp1kSy4a0i_62B5/view

    86-03-30, sid 2
    https://drive.google.com/file/d/1OOCQoaR5-6RMWlO3B9nUHW4l34zkuddA/view

    86-04-01, sid 4
    https://drive.google.com/file/d/1JPGVSoes1yQUXpwbysTf45vlvx-hbXcC/view

    86-04-02, sid 4
    https://drive.google.com/file/d/1w0JkOzRFSW_rALPxW2Fm2Bxo64KKbDum/view

    Det kan självfallet finnas mer men detta är vad jag hittade vid en relativt snabb genomsökning.

  32. 312. Mannen som hatade vägsalt del 1

    https://poddtoppen.se/podcast/1086387447/palmemordet/312-mannen-som-hatade-vagsalt-del-1

    ”Svenska Dagbladet fick ett tips om ett nytt Palmespår av privatspanaren Simon och komikern Johannes Finnlaugsson. När man tittade närmare på det insåg man att det var lite mer än det komiska men meningslösa tips man trodde från början…”

    316. Mannen som hatade vägsalt del 2 – med Simon

    https://poddtoppen.se/podcast/1086387447/palmemordet/316-mannen-som-hatade-vagsalt-del-2-med-simon

    ”Vi fortsätter att granska ”Ingenjören” – den av Svenska Dagbladet uppmärksammade man som hatar vägsalt och som skrivit ett brev där han tar på sig mordet på Olof Palme.

    I dag pratar vi med den ursprungliga uppgiftslämnaren, en man vid namn Simon. Hur hittade han spåret? Hur reagerade han? Och vad är det som talar för respektive emot ”Ingenjören” som gärningsman?”

    318. Mannen som hatade vägsalt del 3 – med Simon

    https://poddtoppen.se/podcast/1086387447/palmemordet/318-mannen-som-hatade-vagsalt-del-3-med-simon

    ”Simon är tillbaka och berättar mer om Ingenjörens liv fram tills idag. Vi går också igenom vad som talar såväl för som emot mannen som misstänkt mördare. Dessutom pratar vi om sajten wpu.nu, som med hjälp av modern teknik försöker göra materialet från Palmeutredningen mer tillgängligt.”

    1. Någon som lyssnat igenom avsnitten kanske kan kommentera ifall det framkommit något som gör att man kan placera ”ingenjören” i Stockholm den 28 februari 1986. Man kan annars naturligtvis spekulera i om han i stället lånat ut sitt vapen till någon som bevisligen var i Stockholm vid rätt tidpunkt.
      Jag kan inte påstå att nackhåren reser sig över det här spåret men visst borde även detta utredas närmare. Man vet ju aldrig och när det gäller just Palmemordet har jag lärt mig att man ska akta sig för att vara helt tvärsäker.

      1. Hej Simon A,

        Det var ett tag sedan jag studerade materialet kring saltmannen, men om jag minns rätt bodde denne magnumägare i Östergötland och jobbade i Västerås. Detta borde innebära att han veckopendlade till jobbet och rent teoretiskt går det att tänka sig att han istället för att åka vägen via Katrineholm på fredagen gjorde en avstickare förbi Stockholm på väg hem. Jag vill dock minnas att han påstod sig ha någon typ av alibi som var svårt att verifiera lång tid efteråt. Förmodligen var saltmannen endast en av många ”rättshaverister”.

        Jag tror även jag har diskuterat det här med rättshaverister i något annat sammanhang där Christer A berördes. Även Christer A hade karaktärsdrag som påminner om en rättshaverist med sitt förakt och sin misstänksamhet mot myndigheter och dess representanter. Och som jag resonerade kring då kanske det var förvånande att man inte hittade fler personer i gruppen 700 magnumägare som hade drag och beteenden som ”rättshaveristen” Christer A. Här liksom i andra sammanhang är det fråga om vad som är hönan och vad som är ägget. Skulle det istället via inre spaning och registerslagning gå/gått att hitta andra (mer) misstänkta i gruppen 700 legala magnumägare?

      2. Hej Anders Fredric och Kalle
        Tack!
        Jag skulle också vara intresserad av om det går att hitta fler misstänkta inom gruppen magnumägare. Det är ett utmärkt påpekande. Den som söker den finner som man brukar säga. Förutom kanske polisen, som ju mest tycks ha sökt just under gatlyktans sken.

        Absolut är det så Kalle. Jag hade verkligen önskat att det hade funnits möjlighet att provskjuta ingenjörens/vägsaltmannens vapen. Även om inte jag tror på det spåret så innebär det ju inte att jag tycker man ska lämna den stenen orörd.

  33. Simon A

    Det är synd att både revolverkulorna och revolvern är borta.

    Trots att mordkulorna är skadade hade man kanske kunnat få fram mera information där också.

  34. Gunnar

    https://gunnarwall.wordpress.com/2022/12/03/allmanna-fragor-och-synpunkter-kring-palmeutredningen-2/#comment-40334

    —– ”Likheten i beskrivning är ju inte påfallande”

    Precis! Det har vi hört förut även vid andra iakttagelser.

    Men här fanns bara EN och SAMMA man som stod UTOMHUS utanför Grand från omkring 22.50 till 23.15. Nyckelvittnet Flygledaren Lars-Erik E satt då 25 minuter i sin bil och var den ENDA som kunde se att det bara fanns en ENDA Grandman. De andra Grandvittnena, undantag Margareta S, såg bara den uppseendeväckande Grandmannen under kortare tidsförlopp.

    1. Mikael A,
      flygledaren såg säkert bara en enda person som han reagerade för. Och det förefaller rimligt att det bara stod en man där under större delen av den långa tidrymd då detta vittne gjorde sina observationer. Men det hindrar ju inte att andra vittnen kan ha sett andra personer som de reagerade för, framför allt i samband med att bioföreställningar började och slutade.

      Flygledarens iakttagelser ör förstås ändå av särskilt intresse, inte minst för att han hann göra sina observationer under ganska lång tid. Frågan är bara: går det över huvud taget att förena det signalement som flygledaren ger med Stig Engström? Det är väl ingenting som stämmer skulle jag vilja säga.

      1. Rätta mig om jag har fel Gunnar men visst var det så att flygledaren i tingsrätten (eller var det HR?) tyckte att CP stämde in på hans minnesbild?

          1. Gunnar

            Se dina SE-förnekande vänner Poutiainen sidorna 671 – 672.

            —– ”Likheten i beskrivning är ju inte påfallande”

            Precis! Det har vi hört förut även vid andra iakttagelser.

            1. Signalementet på Grandmannen stämmer inte in på Engström och han hinner inte tillbaka till Skandia i tid. Vi kan utesluta att Grandmannen är Engström punkt slut.

              Att vi upprepar oss beror på att du upprepar dina befängda utsagor in absurdum

              Vi förnekar inte fakta som du gör utan ifrågasätter att Engström kan vara gärningsman och grandman utifrån fakta och logik

        1. I konfrontationsförhöret 88-12-14 så säger han att han inte till 100 procent kan säga att det var CP han såg men att det ”är mycket, mycket som stämmer in” sid 15-20
          https://drive.google.com/file/d/1d7GXVQZHzl_eqn0o3gJ1zMUmaGPR36v6/view

          Det tycker jag talar starkt för att om det nu inte är CP han sett, så är det någon med ett liknande, kanske till och med nästan snarlikt utseende han sett. Det talar definitivt emot att det skulle varit Engström han sett. Jag skulle kunna tänka mig att han möjligen sett just CP för någonstans måste även CP befunnit sig och det är väl inte helt klarlagt var han egentligen befann sig. I så fall är det möjligt detta rör sig om en annan man än den Mårten, MS och AK sett. Vi har ju även den man som besökare av 19.00-föreställningen observerat. Han kan i stället stämma in på de uppgifterna. Ingen av dessa män behöver dock vara gärningsmannen. Än en gång känns det som att det saknas viktiga pusselbitar.

          1. Simon A,
            jag tror inte alls man ska dra slutsatsen att den mystiske mannen som flygledaren sett utanför bion var lik Christer Pettersson. Just den saken togs upp i Uppdrag Gransknings genomgång från 2018 av utredningen av Christer Pettersson. Det visade sig att flygledaren 1987 pekat ut tre olika personer som lika den man han sett vid Grand.

            Det kanske de var. Men inga-Britt Ahlenius som deltagit i Granskningskommissionen och Pål Johansson som var en av cheferna i Palmegruppen vid tiden för åtalet mot Pettersson reagerade när Uppdrag Granskning visade dem bilderna på dessa tre män. Varken Ahlenius eller Johansson kunde sen några likheter mellan någon av dem och Christer Pettersson. På Johansson tyckte det var direkt fel att dessa bilder inte ingick i förundersökningsprotokollet till åtalet mot Pettersson, det hade gjort de lättare att bedöma flygledarens påstående att Pettersson hade stora likheter med mannen utanför bion. Se den här artikeln från SVT.

            1. Du har helt rätt Gunnar- kul att kunna säga det. Likheten med flygledarens teckning och CP är i det närmaste noll. Kan vara vem som helst typ.

            2. De som tror att CA är Palmes mördare hänger upp sig helt på att CP och deras mördarkandidat CA är lika. De är inte lika och Lisbet såg inte ens mördarens utseende m.m. dvs hennes signalement kan vara vem som helst även SE. SE var där då det hände till skillnad mot de andra.

              1. Ulf:

                Vem är det som driver det argumentet?

                Det är väl framför allt Marc Pennartz och Paul Smith som har företrätt CA-teorin i offentligheten, och så har han omhuldats som möjlig mördare av exempelvis Hasse Aro och vissa f d poliser (Ulf Åsgård, Lennart Gustafsson) på ett lite mer diskret sätt. Revisionsrapporten framhöll honom också som en högintressant figur, och Granskningskommissionen kritiserade bristen på utredning kring honom i slutet på nittiotalet. Och så finns det numera en mycket aktiv Flashbacktråd där han diskuteras i stor detalj. Jag har inte i något av dessa sammanhang uppfattat att den påstådda likheten med CP skulle vara något framträdande argument? Är det någon annan du tänker på, kanske?

                Jag tycker för övrigt inte heller själv att CA och CP är särskilt lika. Båda har ett ganska speciellt utseende, men särskilt CP ser ju väldigt udda ut. De borde inte vara enkla att förväxla.

                Det som gör CA intressant (fastän helt obevisad) som möjlig mördare är snarare hans ovilja att samarbeta med utredningen, hans mystiskt försvunna revolver, tillgången till rätt sorts ammunition, ett omvittnat Palmehat, att han tycks ha befunnit sig i centrala Stockholm under mordkvällen, med mera. Det enda som i detta sammanhang är intressant med CA:s utseende är att det inte skiljer sig starkt från vittnesmålen på ett sätt som skulle göra honom osannolik som mördare. Dvs han var inte alldeles för lång/kort, ung/gammal, enbent, hade inte helskägg, osv.

                Att vittnesmålen om mördarens utseende skulle kunna nagla fast en mördare är en villfarelse som främst hålls levande av SE-troende, för att de inte har något annat att komma med än ett par noga utvalda vittnesuppgifter (nämligen YN:s vittnesmål och halva LJ:s). Det finns i praktiken ingen tydlig bild av hur mördaren såg ut eller var klädd, bara ett sammelsurium av motstridiga uppgifter om jackor och rockar, kepsar och mössor, osv. Det är för rörigt för att peka mot någon överhuvudtaget.

                Just Lisbeths signalement kan hur som helst knappast gälla SE, eftersom hon redan från starten beskriver en man i blå täckjacka. Huruvida Lisbeths signalement avser mördaren eller Anders B eller någon sorts blandversion är däremot osäkert.

                1. Låter helt osannolikt att CA skulle sett Palme vid Grand en kväll i februari- han brukade aldrig vara där för det första och för det andra så hade han dålig syn och makarna Palme var inte ensamma utanför Grand m.m.

                  Det finns inget som ens tyder på att CA var vid Grand på mordkvällen, ej heller på mordplatsen tiden för mordet. Till skillnad mot en viss SE.

                  Även osannolikt, dumt och ologiskt att CA skulle skjutit Palme med en revolver som polisen hade kunnat spårat direkt till honom. Enligt CA var han hemma och var sjuk tiden för mordet (inte mobevisat och enligt hans bror K var CA ofta sjuk i influensa och förkylningar).

                  Revolvern hade hans bror K sett hemma hos CA några år efter mordet och att CA sålde den är inte heller konstigt.

                  Något Palmehat har heller inte bevisats m.m. Enligt CA själv ogillade han Palmes ekonomiska politik dvs inget hat.

                  CA signalement stämmer också rätt dåligt med en spänstig mördare. CA var större, kraftigare och tjockare än mördaren m.m.

                  Finns inget som tyder på att CA var Palmes mördare. SE är mycket mer sannolik.

                  1. Du har inga belägg för dina utsagor om CA utan gör lösa antaganden precis som Mikael brukar göra. Du vet inte var han brukade uppehålla sig och var han befann sig på mordkvällen. Vet inte om han var frisk eller sjuk på mordkvällen eller om han hade för dålig syn för att kunna sikta rätt med revolvern. En ensamagerande gärningsman kan göra mycket korkade saker som att använda ett vapen som kan spåras till honom. När polisen tog kontakt med CA för att provskjuta vapnet så uppgav han att han sålt det till en anonym person och kunde därmed förhindra att polisen kunde genomföra provskjutningen. CA sköt sönder sin TV när Palme var i bild.

                    Engström är inte mer sannolik som gärningsman än CA som stämmer bättre in på profilen för en ensamagerande gärningsman än Engström och bevisligen innehade ett vapen av rätt typ som aldrig kunnat återfinnas och undersökas. Dock måste åter poängteras att inte någon av dessa två behöver ha något med mordet att göra. Gärningsmannen behöver inte vara en person som förekommer i utredningen

                    1. Du har inga belägg eller bevis för att CA hade fel när han sade att han var hemma och var sjuk tiden för mordet.

                      Ni har inga belägg alls att han var vid Grand på mordkvällen och sannolikheten för det är väldigt låg som sagt.

                      Inga bevis att CA var nära mordplatsen när mordet skedde.

                      Om SE hade en revolver tiden för mordet vet inte du med flera heller. Han hade jobbat på armétygförvaltningen, tävlingsskjutit med både gevär och revolver tidigare.

                      SE var sergeant i det militära.

                      SE var där och med rätt signalement och ingen såg honom på mordplatsen under många minuter fast han hade hjälpt till med livräddande åtgärder enligt han själv, pratat med Lisbet, sprungit in i gränden och kommit ut därifrån (helt osynligt allt detta enligt dig/er tydligen), fientlig mot Palme (moderaterna på 1980-talet var fientliga mot Palme och han umgicks med militärer med flera som ogillade Palme) m.m. m.m.

                    2. Ulf:

                      Du kan väl svara på frågan istället för att ännu en gång tröska igenom vad du tror dig veta om CA.

                      Du påstod att CA-teorin alltid har varit ”helt” upphängd på att CA är lik CP. Det stämmer helt enkelt inte. Den påstådda likheten brukar överhuvudtaget inte vara något argument, och även när sådana påståenden görs brukar det vara som en smärre detalj bland många. Revolvern är ju helt uppenbart det centrala skälet till att CA-teorin har intresserar så många.

                      Jag bad dig förklara vilka personer du menar det är som brukar resonera så. Det kanske du kan göra?

                    3. Alla aktiva moderater som gjort militärtjänsten och där lärt sig hantera skjutvapen är tydligen misstänkta i din bisarra värld. Att någon blivit sergeant under militärtjänsten förstärker tydligare misstankarna om att vara Palmes baneman ytterligare.

                      Att i likhet med absoluta flertalet medelålders män 1986 ha genomgått militärtjänst för omkring trettio år sen i kombination med att vara moderat fritidspolitiker är alltså ett starkare indicium än dokumenterad tillgång till rätt vapen vid tiden för mordet

                      Och åter igen så har Engström INTE gärningsmannens signalement. En lögn blir inte sann för att du upprepar den i all evighet. Något bra signalement på gärningsmannen existerar inte dessvärre. Dock talar inte ett enda vittne om en medelålders gärningsman med gubbkeps och stålbågade glasögon.

                    4. Finns inget indicium ens att CA var vid Grand på mordkvällen. CA brukade aldrig var till Grand heller på kvällarna. CA hade dålig syn och Palme var inte ensam utanför Grand vid 21-tiden.

                      Ej heller det minsta indicium att CA var nära eller på mordplatsen när mordet skedde. Signalementet på mördaren stämmer mycket bättre på SE än CA m.m.

                      CA lär inte heller varit så dum att han mördat statsministern med sin egna revolver som han har licens för dessutom. Det vill säga som polisen kan spåra direkt till honom. Sedan behålla mordvapnet hemma i flera år efter mordet. Hans bror K såg Magnumrevolvern hemma hos CA några år efter mordet.

                      CA var absolut inte Palmes mördare. Däremot kan man påstå att SE är skäligen misstänkt som KP redovisade 10 juni 2020.

                    5. Ulf

                      Du har inga som helst belägg för att påstå att CA absolut inte mördade Palme.

                      Du vet ingenting om var CA befann sig på mordkvällen och kan inte bedöma om han var för smart för att ha kvar mordvapnet hemma flera år efter mordet. Erfarenheten visar tydligt hur klantiga och irrationella ensamagerande gärningsmän kan vara. En serievåldtäktsman kan exempelvis förvara offrens tillhörigheter hemma som senare kan användas som bevismaterial mot honom.

                      Du vet ingenting om hans eventuella synfel och om det inverkade på hans förmåga att känna igen Palme på stan eller förmågan att hantera skjutvapen. De flesta synfel kan korrigeras med glasögon eller linser som du inte vet om CA använde

                      Varför svamlar du om saker du inte har en aning om och upprepar mot bättre vetande att Engström har gärningsmannens signalement?

                      Säger inte att CA är gärningsman eller att det finns några verkligt tunga indicier emot just honom men lösa antaganden från din sida eller hans brors uppgifter om hans hälsa med mera räcker inte för att ge honom alibi.

                      Om vi trots det leker med tanken att uppgifter från närstående till en misstänkt person väger så tungt som du verkar tycka kan vi konstatera att Engströms exfru och andra närstående till honom kategoriskt avfärdar honom som möjlig gärningsman och enligt ditt resonemang måste det väga tungt till hans fördel

          2. Simon A:

            Håller med om detta, med reservation för att det gått ett bra tag sedan observationen när konfrontationsförhöret hålls.

            Flygledaren pekar ju också ut två andra personer (figuranter) som han anser liknade Grandmannen på olika vis, men som inte matchar lika bra som Pettersson. En av dem är exempelvis för liten, eller för kort. Tyvärr är det bildmaterial jag sett lite för suddigt, men man borde väl egentligen sätta sig och jämföra dem för att se vad det kan vara som lockade honom. Han nämner i samband med detta även sånt som han inte tar upp i de tidigare förhören, exempelvis att mannen hade en hög panna.

            Det som verkar fälla avgörandet är ju att Pettersson dels har likheter (minus mustaschen) och dels inger honom samma obehagliga känsla som mannen utanför Grand. Men just det där med känslan är ju ingen bra identifieringsmetod om vi vill veta vilket fysiskt utseende mannen hade.

            Flygledaren har även under årsdagen 1987 (tror jag det var) vallats på kyrkogården och mordplatsen, och då pekat ut tre personer med ett utseende som på något vis påminde om mannen, även om han inte menade att de var identiska. Det hade varit väldigt intressant att se bilder på dessa tre män, men de är tyvärr maskade. Jag har något svagt minne av att jag läst att dessa män faktiskt inte liknade Pettersson, och att det skulle ha varit uppe i samband med diskussionerna kring denne — men det vet jag inte alls var det kommer från. Det kanske jag bara har diktat ihop?

          3. Gunnar, Madam
            Just det, så var det ju. Jag får skylla på att det var länge sedan jag funderade över CP.

            Detta med att han pekat ut andra som inte liknar CP försvagar naturligtvis utpekandet. Rätt ska vara rätt och jag ändrar mig gärna. Däremot finns det ju inget som pekar mot att det skulle vara SE han sett och att SE skulle kunna få den effekten att man låser bildörrarna har jag väldigt svårt att tänka mig.

            1. Simon A:

              Din grundpoäng är helt korrekt, tycker jag. Ingenting i flygledarens vittnesmål ger någon som helst anledning att tro att det rörde sig om SE.

              Det är till och med svårt att föreställa sig en beskrivning som passar sämre på just SE. Flygledaren säger sig ju vara säker på att mannen inte hade något av SE:s tre mest välkända attribut (kepsen, väskan och rocken). Hur mycket mindre SE-likt kan det då bli? Det skulle väl vara om han hade lagt till att mannen i fråga absolut inte såg ut som om han bodde i Täby och jobbade med reklam.

              Gunnar W:

              Tack för detta! Det var precis det jag tänkte på.

  35. Jag har sett att Grandmannen/Grandmännen nyligen har diskuterats här på bloggen. Jag har tidigare skrivit ganska många kommentarer om Grandmannen och för er som är nya på bloggen kan kanske följande kommentar om ”Flygledarens Grandman” vara av intresse, och som ni hittar här:

    https://gunnarwall.wordpress.com/2021/05/10/kommentarer-fran-lars-olof-lampers-till-mina-och-lasarnas-synpunkter-pa-hans-bok/#comment-26141

    Det är också korrekt som debattören Mikael A med hänvisning till bröderna Poutiainens bok skriver, att det är troligt att både flygledaren och Grandvittnena Anneli respektive Margareta ser samma man. Däremot är det betydligt mer oklart, som Gunnar Wall tar upp i en annan kommentar, att denne Grandman är identiskt med Mårtens Grandman. Men skulle Mårtens respektive flygledarens Grandmän vara identiska ger detta i praktisk mening alibi till den av åklagare senast utpekade misstänkta personen. Därför är det lite förvånande att anhängare av Engströmhypotesen så benhårt håller fast vid detta att det bara finns en och samma Grandman.

    Den senaste/sista Palmeåklagaren Krister Petersson har blivit beskylld för s.k. cherry picking. Men som vi kan se är han i gott sällskap med sina tidigare åklagarkollegor. Vittnesmålen från Anneli och Margareta pekar relativt tydligt på att flygledarens Grandman inte är identisk med Christer Pettersson, men detta valde åklagarna att inte ta med vid rättegången. Å andra sidan skulle Mårtens Grandman kunna vara identisk med Christer Pettersson, och att flygledarens Grandman då skulle kunna vara det jag brukar kalla ”brus”; så de som tror på CP-spåret behöver inte helt tappa sugen.

    1. Anders Fredric

      —– ”att det är troligt att både flygledaren och Grandvittnena Anneli respektive Margareta ser samma man. Däremot är det betydligt mer oklart, som Gunnar Wall tar upp i en annan kommentar, att denne Grandman är identiskt med Mårtens Grandman.”

      —– ”Å andra sidan skulle Mårtens Grandman kunna vara identisk med Christer Pettersson”

      Anders Fredric – Vad håller du på med? Försöker du få bloggen till rena foliehattsträsket eller vad? Du brukar ju vilja ha en vetenskaplig touch i dina inlägg.

      —– ”Det var SE som jag såg utanför Grand!!” (Anneli K)
      https://areena.yle.fi/audio/1-50557332
      / 2020-06

      —– ”Det är mycket möjligt att det var honom jag såg” (Mårten Palme)
      https://www.expressen.se/nyheter/det-ar-mycket-mojligt-att-det-var-honom-jag-sag/
      / 2020-06

      1. Anders Fredric analyserar fakta och diskuterar tänkbara scenarion. Han har en vetenskaplig touch i sina inlägg. Om det är någon som försöker sänka bloggen till rena foliehattsträsket är det absolut inte Anders Fredric. Möjligen Mikael A som i sedvanlig ordning riktar grundlösa anklagelser mot andra debattörer när han har brist på sakliga argument

      2. Ja du Mikael, jag läste din kommentar samtidigt som jag tog del av eländet i världen via en nyhetssändning. Men kommentaren fick mig att småskratta för mig själv, så en viss munterhet har du bidragit med! Däremot väljer jag att inte kommentera innehållet ytterligare.

        Tidigare idag såg jag av en tillfällighet att Youtube-debattören Jeremiah rekommenderade boken Minnets makt: Berättelser från rättssalen av författaren Julia Korkman. Jag har laddat ner boken till min surfplatta men ännu inte haft tillfälle att börja läsa den. Dock tror jag innehållet kan vara av intresse för det du tog upp i din kommentar. Om det blir dåligt väder hade jag tänkt att använda några timmar under helgen till att ta del av boken. Vissa delar lär för övrigt handla om just Palmemordet och dess vittnen.

        Är det någon annan här på bloggen som läst boken och kan kommentera den?

        1. Anders Fredric

          —– ”Å andra sidan skulle Mårtens Grandman kunna vara identisk med Christer Pettersson”

          Här kan man alltså misstänka ytterligare en smyghyllare av Axberger. GRK-Granskaren som inte brydde sig om att granska PU:s beslut 1987 att inte längre utreda SE. ”Ölvebro trodde inte heller på SE”. ”Polisiärt uppklarat!”.

          Mårten Palmes beskrivning av Grandmannen:

          – Fyrkantigt ansikte (1989, Tingsrätten)
          – 180 centimeter lång (1986-03-01)
          – Kraftigt byggd (1986-03-01)
          – Omkring 40 år, MP själv 24 år (1986-03-01)
          – Keps med knäppe till skärmen (1986-03-01)

          Lars J som var MYCKET bekant med CP:s utseende såg att det inte var Pettersson som sprang förbi honom i granden.

          1. Hej Mikael A,

            Jag hade egentligen inte tänkt kommentera detta mer, men du kan få ett kort svar vad det gäller Christer Pettersson. Nej, jag tror inte det var Christer P som vittnet Lars J såg passera förbi över Luntmakargatan.

            Däremot är det inte helt omöjligt att Christer P kan vara en av de ca 700 personer som någon gång mellan klockan 20:45 och 23:15 befunnit sig utanför Grand. Men även om Christer P vid något tillfälle var utanför Grand på kvällen den 28/2 behöver han inte vara identisk med vare sig flygledarens eller Mårtens Grandman. Även om det är långsökt kan Lisbeths igenkännande av Christer Pettersson komma från något annat tillfälle än vid själva mordet.

            1. Anders Fredric

              Där är vi överens även om jag har lite svårt att tro på att – ”Lisbeths igenkännande av Christer Pettersson komma från något annat tillfälle än vid själva mordet”.

              Det finns ju en drös med förklaringar till varför Lisbeth Palme hade fel om CP. Det extremaste måste vara ”Mötesscenariot” att LP var tvungen att livslångt undanhålla sanningen om mordet på sin man.

              1. Mikael A,
                för tydlighetens skull: jag har aldrig påstått att Lisbeth Palme ljög när hon uppgav att hon sett Christer Pettersson på mordplatsen. Jag tror att hon hade fel. Det är en annan sak. När hon pekade ut Pettersson i rättegången som den man hon sett stående vid Dekorima tror jag hon var ärlig.

                Att Lisbeth Palme hade fel om Christer Pettersson och varför det finns starka skäl att överväga ett mötesscenario bakom mordet är alltså två olika frågor.

                Den som vill veta lite mer om hur jag resonerat kring detta kan med fördel gå till exempelvis den här kommentaren.

                Och den som vill fördjupa sig ytterligare i hur jag betraktar Lisbeth Palmes roll i mordutredningen bör lämpligen läsa den senare halvan av min bok Huvudet på en påle. Den delen av boken finns också som ljudbok för den som föredrar det. Titeln är då Det motvilliga huvudvittnet – tillgänglig på streamingtjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory.

                1. Gunnar

                  Jag delar din uppfattning om att LP var ärlig i rätten, men det ökar inte Mötesscenariots trovärdighet.

                  1. Mikael A,
                    enligt min uppfattning var LP ärlig när hon påstod sig ha sett Christer Pettersson. Ärlig men fel ute. Däremot finns det mycket som pekar på att hon gjorde en väldigt ofullständig redovisning av sina minnesbilder. Det är för övrigt en sak som man inte måste ha några teorier om ett mötesscenario för att konstatera. Hennes ovilja att medverka i rättegången och – när hon väl gjorde det – att svara på frågor var ju uppenbar.

                    Nej, jag har inte heller påstått att Lisbeths utpekande av Pettersson eller hennes ärlighet vad gäller det utpekandet ökar mötesscenariots trovärdighet. Det minskar inte heller dess trovärdighet som jag ser det. Jag trodde jag var tydlig med att jag anser att det är två separata diskussioner.

                2. Gunnar,

                  Mikael skriver att det finns en drös med förklaringar till att Lisbeth sett fel.

                  Vilken är den mest sanslösa förklaringen enligt dig ?

                  Jag har svårt att hålla mig för skratt när jag läste AE:s förklaring.

                  1. JB,
                    just nu kommer jag inte på vad du menar med AE:s förklaring. Oavsett det: jag har inte försökt komma fram till vilken förklaring som skulle vara mest sanslös. Jag passar på den frågan.

                    1. Gunnar, Jag har försökt men vet varken ut eller in.Det var den senaste förklaringen från TP och MG jag syftade på, jag tror den är senast iallafall, att LP smält samman AB och LJ, trots att de ej stämmer in på hennes beskrivning.

              2. Mötesscenariot förklarar inte alls varför Lisbet pekar ut CP

                Även om ett möte ägde rum och Lisbet var tvungen att undanhålla en del uppgifter för offentligheten som inte kunde noteras i förhörsprotokollen var hon inte tvungen att peka ut någon misstänkt person som hon visste inte var skyldig. Hon hade kunnat säga att hon kan se vem som är missbrukare men inte identifiera honom som gärningsman. Då hade polisen fått släppa CP utan att några känsliga uppgifter om ett möte med gärningsmannen hade kommit till allmän kännedom. Mötesscenariot är inte en teori som tagits fram för att förklara Lisbets utpekande av CP utan bygger helt på fakta om vad vittnen observerat vid mordplatsen innan skottlossningen

                Att Lisbet känt sig tvungen att undanhålla vissa uppgifter förklarar inte hennes utpekande av CP utan det krävs en annan förklaring. Kan bara konstatera att inga uppgifter från Lisbet stöder hypotesen om Engström som gärningsman. Lisbet har enligt egen utsago inte varit medveten om gärningsmannens närvaro innan skottlossningen och ingår således inte alls i någon kedja av vittnen som stöder att gärningsmannen följt efter paret Palme från norra reklampelaren och kommit ifatt dem vid Dekorimas avfasning. Genom att säga att CP stämmer med hennes uppfattning om gärningsmannens signalement säger hon samtidigt att Engström inte gör det. Lisbets uppgifter om promenaden från Grand till mordplatsen stöder inte alls att paret ska ha promenerat i så långsam takt att någon Grandman har möjlighet att hinna förflytta sig till baksidan av skandiahuset och hinna ta sig tvärs genom byggnaden och stämpla ut i tid för att hinna möta paret Palme i höjd med norra reklampelaren

          2. Mikael A:

            ”Mårten Palmes beskrivning av Grandmannen:

            – Fyrkantigt ansikte (1989, Tingsrätten)
            – 180 centimeter lång (1986-03-01)
            – Kraftigt byggd (1986-03-01)
            – Omkring 40 år, MP själv 24 år (1986-03-01)
            – Keps med knäppe till skärmen (1986-03-01)”

            Det är otroligt tröttsamt hur du fuskar med vittnesmål och citat hela tiden. Hela kommentarsfältet kretsar ju numera kring dina sjövilda påståenden. Det hade inte behövt vara ett problem om det inte vore så att du dessutom hittar på egna citat återkommande, och till och med när du inte gör det plockar du systematiskt bort allt ur beskrivningarna som skulle kunna underminera din favoritteori.

            I det här fallet exempelvis väljer du att inte nämna att Mårten i samma förhör säger att mannen bar en ”blå täckjacka som var ganska så lång”, vilket han i senare förhör (bl a 2/3-86, 16/4-86) preciserar till att det inte var specifikt en täckjacka utan snarare en ”mörkblå jacka av ‘vildmarkstyp’ med både raka och snedställda fickor”, troligen i ”bävernylon”, eller en ”vindjacka i bävernylon, mörkblå till färgen”. Han klargör också att han tror mannens keps var av en ”ovanlig” modell och kan ha varit stickad, samt att denne möjligen bar på en ”axelremsväska” över vänster axel.

            Gick Engström runt i bävernylonjacka, stickad keps av ovanlig modell och axelremsväska? Nej, naturligtvis inte. Men det är precis lika mycket en del av Mårten P:s signalementbeskrivning som de uppgifter du citerar.

            1. Madam

              —– ”blå täckjacka som var ganska så lång”

              Bra Madam, det lägger jag till.

              Mårten Palmes beskrivning av Grandmannen:

              – Fyrkantigt ansikte (1989, Tingsrätten)
              – 180 centimeter lång (1986-03-01)
              – Kraftigt byggd (1986-03-01)
              – Omkring 40 år, MP själv 24 år (1986-03-01)
              – Keps med knäppe till skärmen (1986-03-01)
              – Blå täckjacka som var ganska så lång (1986-03-01)

              Det verkar inte ha gått in hos dig att vittnen som har sett mördaren, d.v.s. som har sett SAMMA PERSON har upplevt det nästan knälånga mörka tunna ytterplagget olika. Jacka, rock, midjekort, knälång……..

              —– ”Det är mycket möjligt att det var honom jag såg” (Mårten Palme)
              https://www.expressen.se/nyheter/det-ar-mycket-mojligt-att-det-var-honom-jag-sag/

        2. Anders Fredric

          Boken finns att läsa via Storytel för dom som begagnar sig av den plattformen. Jag har börjat att läsa några kapitel och jag rekommenderar den varmt. I huvuddrag handlar boken om att för stor vikt läggs vid utpekanden via vittnesförhör p g a av att minnet kan vara oss rejält bedrägligt.

          Det redovisas laboratorieförsök, likväl som händelser där vittnen varit säkra på sin sak, men där man senare, t ex via DNA, övervakningskameror etc, kunnat bevisa att händelserna och personernas signalement inte alls stämmer med vad vittnen berättat. Ett exempel är ju det som vi flesta känner till som rör fallet med Anna Lindh, där vittnen sa att mördaren hade en kamouflagefärgad tröja, fast han hade en ljusgrå tröja.

          Ett smakprov från boken handlar om en intressant händelse om en svart man som blev jagad av polis på ljusa dagen i New York och blev nedskjuten av polis. Detta var för tiden då diskussionerna om polisens övervåld mot svarta var på tapeten.

          Vittne 1 såg polisen jaga en svart man längs gatan och sedan skjuta honom. Mannen verkade försöka fly undan polisen.

          Vittne 2 uppgav sig ha sett polisen skjuta en svart man i handklovar.

          En videokamera hade lyckligtvis spelat in händelsen och den visade att den svarta mannen inte alls blev jagad av polisen, utan tvärtom så jagade han själv en kvinnlig polis med en hammare höjd mot hennes huvud. Hennes kollega sprang i kapp honom och sköt i sista sekund innan hammaren träffade polisen.

          Handklovar fick den svarte mannen på sig först efter hela denna incident. Båda missade hammaren. Det man frågar sig i boken om tolkningen från vittnen hade något att göra med den allmänna diskussionen som förekom om polisens övervåld.

          1. Här kommer en länk till händelsen i New York. Noterbart är hur snabbt allting går och hur svårt det är att göra säkra iakttagelser även om man spelar om videon flera gånger.

            1. Olle

              Ja det förstärker Mårten Palmes, Anneli K:s, Margareta S, Nicola F:s, Lars J:s och Yvonne N:s iakttagelser under längre tidsföljder.

              1. Vad är det du syftar på som enligt dig förstärker nämnda personers iakttagelser under längre tidsföljder?? Vad Mårten har iakttagit är en man som han först ansåg var Christer Pettersson i 30 år innan han ändrade uppfattning till att mannen i själva verket var Engström.

        3. https://svenska.yle.fi/a/7-1468597

          ”Nymans ögonvittnesexperiment visar att det redan vid fem meters avstånd var 50 procents chans att identifiera en annan person korrekt.

          – Och då var det under optimala förhållanden, påpekar han.

          – Personerna visste att de skulle identifiera den andra personen och de stod på fem meters avstånd och fick titta på varandra i 20 sekunder. Ändå blev det ofta fel, berättar Nyman.

          Om ljusförhållandena inte var optimala, det vill säga att observationen gjordes i mörker, var det en gissning redan vid 20 meters avstånd.”

          https://svenska.yle.fi/a/7-1376166

          ”Det finns många faktorer som kan bidra till att ett ögonvittne inte är tillförlitligt. Här är några exempel:

          Lång tid har förflutit sedan brottstillfället.
          Vittnet befann sig på mer är 40 meters avstånd.
          Det var mörkt.
          Vittnet har efter brottstillfället pratat med andra personer som bevittnade brottet.
          Den som utfrågar ögonvittnet har en stark teori om förövarens identitet.
          – Om det tar väldigt länge för ett vittne att peka ut en person från en mängd foton, så brukar det också vara ett tecken på att vittnet inte känner igen någon av dem på bilderna. Igenkänning är nämligen en omedelbar process, säger Julia Korkman.

          Tiden är den stora skurken
          En stor och viktig sak som påverkar tillförlitligheten negativt är om det gått en lång tid mellan brottet och situationen då ögonvittnet ska höras.

          – Forskning visar att tiden som förflutit sedan en händelse är helt avgörande när det gäller vår förmåga att återskapa den i minnet. Tiden är en jättestor bov, och betydelsen av den underskattas ofta.”

  36. Jag kan ha fel i detta men säger Anders B verkligen i sina första förhör att han uppfattar att de tre personerna framför honom på Sveavägen pratar med varandra? Säger han inte att de går tätt som i ett sällskap och att han därför också förutsätter att de pratar med varandra? Att samtalet mellan paret Palme och GM är ett antagande från Anders B?

      1. Utifrån dem kan jag inte tyda något annat än att Anders B antar att de samtalar innan skotten. I så fall är Anders D det enda vittnet som sett en konversation innan mordet?

        1. Henrik Svensson

          Cecilia A och Inge M (1 mars) såg att mördaren gick IFATT Palme och sköt.

          Anders B hade ansiktet nedåt marken (trött och alkoholpåverkad) så han såg GM:s ljusa skosulor. Först när mördaren kom IFATT Palme uppfattade Anders dem som ett sällskap när han tittade upp.

          Anders D trodde att Palme sköts i magen, d.v.s. framifrån och inte ryggen. Han har således missuppfattat situationen att de tre samtalade.

            1. Henrik Svensson

              Anders D berättade för media och polis DIREKT på mordplatsen att:

              —– Palme sköts framifrån i magen då mördaren var vänd mot makarna och inte gick bakom och kom ifatt paret. Detta spreds i media runt världen under natten bl.a. i form av en klassisk teckning.

              —– Mördaren var en ÄLDRE MAN som hade mössa med öronlappar och långrock till knäna.

              Då detta inte finns med i förhörsprotokollen med Anders är det naturligtvis mumma för konspirationsteoretiker som säkert kunde få för sig att Anders har blivit tystad och att Palme hade ett möte med GM.

              Troliga förklaringar kan vara:

              —– En av ambulansförarna kan ha sett utgångshålet och trott att det var ingångshålet och sagt det så att Anders hörde och han hade då tolkat att Palme blivit skjuten framifrån (Lampers).

              —– Anders D kan ha förtydligat i förhören ”ÄLDRE MAN” till ”sprang utan en yngre mans vighet utan förde sig något långsamt i steget”, ”verkade lite otymplig nästan stel”, ”inte särskilt snabbt”, ”tveksamhet”………………..

              ”ÄLDRE MAN” bekräftades också av Nicola F: ”Lite äldre än förhörsledarens 44 år” och ”för gammal att vara livvakt”
              och av
              Yvonne N för PU i april då hon tyckte att GM var ungefär i samma ålder som den 61-årige jämförelsepersonen som PU visade henne.

              I tingsrätten 1989 ändrade Anders D lång pipa till lång eldsflamma. Något som har bl.a. har gått GW Persson förbi trots mer än trettio år. Men hans Palmeinspirerade böcker säljer bra ändå.

              1. Den enkla förklaringen till att det inte står något i förhörsprotokollen om en äldre gärningsman som skjuter Palme framifrån på en meters håll är att Anders D aldrig har sagt det. Det är du som lägger ord i munnen på honom.

            2. Tvivlar på att Anders D någonsin i något förhör uppgett att Palme blev skjuten framifrån i magen. Tyvärr förekommer det ofta att Mikael A kommer med lösa antaganden som han framställer som fakta. Allt han skriver måste tas med en rejäl nypa salt

          1. Henrik Svensson

            Mikael A gör sig skyldig till grov förvrängning av fakta.

            Varken Cecilia eller Inge har någonsin i något förhör uppgett att gärningsmannen gick ifatt Palme och sköt. Cecilia uppfattar de tre som ett sällskap som sneddar över trottoaren in mot Dekorimas avfasning och Inge M uppger att gärningsmannen står och väntar vid Dekorimas skyltfönster och kliver ut bakom paret Palme när de kommer gående.

            Anders D har inte missuppfattat något alls. Han såg att gärningsmannen och paret Palme stod stilla på trottoaren vända mot varandra medan han väntade på grönt ljus. Den observationen gjorde han alltså en kort stund INNAN han uppfattade skotten. Först när det slagit om till grönt och han vänt blicken framåt och hunnit köra ett par meter hör han skotten. Under tiden hinner paret Palme och gärningsmannen röra sig in mot Dekorimas avfasning och därmed falla in i Anders B synfält.

            Anders B tittade inte ner i marken så han bara såg gärningsmannens skor. Han tittade rakt framåt så han tydligt såg ryggen och nacken på gärningsmannen och han noterade att gärningsmannen bar en stickad mössa som han kunde rita av. Anders B observerade paret Palme och gärningsmannen under en kort stund innan skotten avlossades och fick intrycket att de var ett sällskap som småpratade innan mannen till vänster plötsligt skjuter personen i mitten och försvinner in på Tunnelgatan.

            Gärningsmannen kan absolut inte ha kommit ifatt paret Palme och först då observerats av Anders B för då hade han inte hunnit uppfatta de tre som ett sällskap som småpratade. Då hade han plötsligt haft tre personer framför sig och genast hört skotten avlossas utan att hinna bilda sig en uppfattning om situationen.

  37. Enligt Hans Melander fick en fråga om hur Stig kunde haft denna revolver utan medhjälpare och Hans Melander ansåg detta vara en ”jättebra fråga”. Hans Melander menar att det finns tre frågor som han ”vore oerhört tacksam om man kunde utreda bättre” när det gällde Stig Engström:

    1. Visste Engström att makarna Palme var på väg söderut på Sveavägen?

    Mitt svar: Engström visste inte detta eftersom Stig inte mördade Olof Palme.

    2. Gick han vanemässigt med en revolver på sig eller hade han den vid just det tillfället och i så fall varför?

    Svar: Nej, Stig gick med all sannolikhet inte vanemässigt omkring med en lånad revolver på sig. Stig gick inte med en lånad revolver ens vid detta tillfälle. Stig hade nämligen inte lånat något vapen av sin granne. Stig hade inget vapen och Stig mördade inte Olof Palme. Det förstår nog även ett barn (jag har nämligen frågat ett barn). Vem går till grannen och lånar ett vapen för att skjuta statsministern? Sen någon dag senare lämnar man tillbaka detta vapen och säger ”Tack för lånet, det kom mot all förväntan väl till användning.” eller något liknande?

    3. Vilket motiv hade Engström för att mörda Palme?

    Svar: Stig saknade ett motiv för att mörda Palme och han mördade ju inte Olof Palme.

    Spaningsledaren Hans Melander kom med sina frågor fram till raka motsatsen av vad tvärsäkra Filter kom fram till: det fanns inget tydligt motiv, det fanns inget vapen som kunde bindas till vapensamlaren eller Stig och Stig kände inte till att han skulle möta paret Palme när han gick ut från sitt jobb. Spaningsledaren menade att det är ”svårt att säga. Vi har ju varken vapen eller väska” på frågan om vapnet rymdes i väskan.

    Aftonbladet kommenterade det så här:

    ”Under den historiska pressträffen på förmiddagen stod det klart att Palmeutredarna helt saknar teknisk bevisning. ”

    Aftonbladet frågade Hans Melander om mordet på Palme var planerat eller om det var något som skedde i stundens ingivelse, Hans Melander svarade såhär:

    ”Såvitt vi kan se lutar det mer mot något som skedde det du kallar stundens ingivelse.”

    Det fanns inget som tyder på att Stig ska ha berättat om mordet för någon i sin näret, enligt Hans Melander som även kan ”konstatera att det finns en mängd olika varianter på signalementet på gärningsmannen. man kan förvänta sig att ett stort antal vittnen ska ha samma signalement på en gärningsperson.”.

    Hans Melander: ”Jag är nöjd med teorin.”

    Källa: https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/EW6JWj/spaningsledaren-om-den-magra-bevisningen-ett-jatteproblem

    Han är nöjd med teorin om något som bara ledde fram till vad Stig själv berättade för hela svenska folket i olika medier i mars och april 1986 – att han sprungit in i gränden och sannolikt förväxlats som gärningsman (eftersom polisen spanade efter ett felaktigt signalement).

    1. VVA.
      Skrev just till Melander igår, för jag skulle visa fler brev jag känt igen, o frågade hur han kunde gå med på detta med Engström när han var med i PU innan -17 o vet annat.
      Jag är trött på detta nu för allt blev ju värre när vi kunde se förundersökningen. Önskar jag inte varit med om detta.

        1. Andreas Wadenberg.

          Ja det har han. Men efter presskonferensen trodde inte jag han höll på med samma så skickade mina tips till vanliga polisen i Stockholm o då helt plötsligt fick jag ett mail av honom där han bla skrev att utredningen ju var nerlagd.

  38. Tankar kring intervju med John Hinckley Jr.

    En person som jag tänker att man kan ta som ett exempel för en profil som Olof Palmes mördare är John Hinckley Jr. 1981 var han en ”galning” som försökte skjuta USA:s president. Han var en ensamagerande gärningsman med en revolver. En stor skillnad med Palmes mördare är ju förstås att Ronald Reagan alltid hade en drös med livvakter vid sin sida och att John inte kom undan dådet. Gärningpersoner som försökte döda Ronald Reagan kunde alltså inte slumpmässigt möta Ronald på gatan en fredagkväll utan livvakter, samt att gärningspersonen därmed var fullt medveten om att han var tvungen offra sig själv för att uppnå sitt mål. Detta bör man förstås ta med i sin tankegång att det finns en skillnad. Men som en profil på en person som kan tänkas begå brottet tänker jag stämmer väl in med brottsanalysen kring mordet på Olof Palme.

    Men särskilt sannolikt är ju inte att John Hinckley Jr. i 50-års åldern skulle gå ut från sitt arbete på Skandia, se statsministerparet framför sig, dra upp sin revolver och med hjälp av lite whiskey som han nyss druckit och med ”Palmehatet” inombords få för sig att skjuta Olof Palme för att försöka imponera på grannen, som han turligt nog låna vapnet av, samt att han sedan ser till att hålla tyst för sin fru, vänner och bekanta.

    John förstod att han inte kunde springa iväg utan skulle antingen skjutas ihjäl eller tillfångatas, men det brydde han sig inte om. John trodde att han, genom att skjuta presidenten, skulle imponera på Jodie Foster (som medverkade i en videofilm som han sett om och om igen). Hade John bott i Stockholm och skjutit Olof Palme den 28 februari 1986 så tänker jag att han lyckats och även kommit undan.

    John Hinckley Jr. var deprimerad, isolerad och misslyckades vad gällde relation med kvinnor. Han dömdes efter sitt dåd till rättspsykiatrisk vård och inte till fängelse. Han släpptes fri 2022.

    Det är ungefär en sådan person som jag i nuvarande läge i utredningen anser vara en trovärdig gärningsperson bakom mordet på Olof Palme.

    Här är en första intervju med John, från sommaren 2022.

    Ytterligare en intervju:

    Det vore intressant att höra er andras tankar och funderingar kring en person som John Hinckley Jr. i en profil som Palmemördare. Det är ju en person som stämmer väldigt väl in med GMP, i synnerhet om man uppdaterar GMP efter Robert Resslers kritik och synpunkter mot GMP. John Hinckley Jr. omnämns även i Robert Resslers bok, som är en av litteraturen bakom Åsgårds och Ohlssons GMP.

    1. Jag har en fundering som jag också alltid undrat om amerikanska profilerare tänkt på. I USA är det ju mycket vanligare med skjutvapen och att vanligt folk bär sådana på sig. Detta måste ju vägas in när man gör en profil. Profilen kan därför skilja sig åt mellan USA och Europa även om brottet är detsamma.

      1. Zombie.

        Det är en bra fundering.

        Hinckley skaffade sitt vapen under falsk legitimation. Jag antar att även Palmes mördare införskaffade sitt vapen på ett illegalt sätt. Jag tror inte att Palmes mördare stod registrerad som ägare till det vapen som han använde vid mordet.

        Krav på vapenförvaring i vapenskåp kom väl först under 1980-talet om jag minns rätt. Detta var väl för att försöka minska antalet stulna vapen som användes vid grova våldsbrott.

        Hur t.ex. Jan Olsson vägt in detta med svenska förhållanden i jämförelse med amerikanska under arbetet med GMP kan säkert någon fråga Jan om. Däremot tror jag inte att man ska utesluta möjligheten att en ensam gärningsman lik Hinckley kunde fått tag i ett illegalt/insmugglat vapen i Sverige under 1980-talet.

        Vapnet behöver ju dessutom inte ha införskaffats i syfte att skjuta just statsministern. Jag tror ju inte att statsministermordet planerades i mer än två timmar innan mordet, om man ens kan kalla det för planering. Jag tror ju dessutom mer på att gärningsmannen snarare fantiserade mer än planlade mordet medan Olof var på biografen. Samtidigt tänker jag ju att gärningsmannen gick omkring med vapnet vid många fler tillfällen än just denna kväll. Offret kunde lika gärna ha råkat bli någon annan person om denne var en känd makthavare eller en högre representant för makten.

        Men jag kan ju ha fel.

        1. VVA.

          Jag har hela tiden tänkt att vapnet kommer från Oxen. Är pga att personen antagligen var där och sedan sett i brev + när personen pratat om mordet. När han angivit CP.
          Han sa att CP hämtat vapnet i toaholken på Oxen.

    2. Vi har vittnesuppgifter om att gärningsmannen bland annat var bredaxlad, spänstig, sprang smidigt, kraftigt byggd, bred ryggtavla, vältränad åt elithållet, ”snygg kropp”, ”kraftig hellre än smal”

      Det skall här påpekas att eftersom vittnesuppgifterna spretar betänkligt har vi även uppgifter om ordinär eller normal kroppsbyggnad osv men jag gissar att alla som läser bloggen är väl insatta i de olika vittnesuppgifterna och att det som sagt spretar åt olika håll.

      Inge M menar i bifogad artikel från Aftonbladet 27/2-2016 i alla fall på att gärningsmannen var ”vältränad, mer åt elithållet, militär, någon som verkligen vet hur man ska utnyttja varenda del av sin kropp utan att bränna för mycket energi.”

      https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/21yd8G/palmevittne-trader-fram-for-forsta-gangen-pa-30-ar

      Det bör påpekas att det förvisso förflutit lång tid efter mordet när Inge här uttalar sig i media och vi vet också att minnesbilder förändras med tiden. Här kan vi dock ta hjälp av den intervju som Gunnar några år tidigare gör med Inge i boken ”Mordgåtan Olof Palme: Makten, Lögnerna och Tystnaden” som utkom 2010. Där svarar han på Gunnars fråga huruvida gärningsmannen var målinriktad:

      ”Väldigt målinriktad. Det var min första reaktion. Antingen sker det en affär där eller också väntar han på att märka någon som inte har betalat, det var min tanke.”

      Detta tillsammans tycks indikera dels att Inge inte förväxlat Anders B med gärningsmannen, dels också att de sammantagna uppgifterna från mordplatsens vittnen inte verkar tala för en gärningsman av Hinckley-typ. Åtminstone inte enligt min uppfattning.

      Hinckley led enligt rättspsykiatrikern av psykisk störning, svår schizofreni, depression med inslag av självmordstankar, bristande emotionell förmåga, någon form av autism, oförmåga att skapa sociala förbindelser etc. Han dömdes med hänsyn till hans mentala hälsa till psykiatrisk vård i stället för fängelse. Dådet, vilket framkom senare, skulle varit ett sätt att få uppmärksamhet från Jodie Foster.

      Mordplatsens sammantagna vittnesmål beträffande gärningsmannen leder enligt min syn på saken snarare tankarna till, om inte ett proffs så åtminstone någon som är kylig, har nerverna under kontroll och rent instinktivt också verkar veta hur man trots omständigheterna ska väcka så lite uppmärksamhet som möjligt även om han förvisso enligt Inge M rastlöst tycks väntat på att utföra dådet. Han gör inte mer än han ska och avlägsnar sig sedan i det närmaste spårlöst från platsen. Det låter inte som någon som var ute efter att få uppmärksamhet.

      Han har vad det verkar även anlänt platsen utan att väcka just uppmärksamhet varvid det i de uppgifter vi i nuläget har tillgång till tycks i det närmaste omöjligt att urskilja honom. Vi har bara små fragmentariska bitar, vilka inte ens nödvändigtvis behöver röra sig om gärningsmannen.

      När det gäller ett till synes rastlöst väntande beteende där signalementet också stämmer mycket bra med Inges (liksom Anders B:s) iakttagelser påminner jag om de nya uppgifterna som framkommit:
      https://drive.google.com/file/d/1AZbYHlANVyY19vINlge_bZaUdShv9ypq/view

      Signalementet ligger här inom felmarginalen och i linje med en sammantagen, genomsnittlig sammanställning över mordplatsvittnenas beskrivningar av gärningsmannen. Är detta gärningsmannen så har vi sannolikt inte att göra med en impulsstyrd djupt psykiskt störd gärningsman utan en kylig, planerande gärningsman som befinner sig där han gör för att han otåligt väntar på att få skrida till verket. Hinckley planerade förvisso dådet men själva planerandet styrdes av impulsen att få Jodie Fosters uppmärksamhet.

      Jag kan självfallet ha helt uppåt väggarna fel men detta är i alla fall mina högst amatörmässiga tankar kring det hela.

      1. Simon A

        Tycker Inge M:s uttalande om att gärningsmannens utspeglar någon som kan ”utnyttja varenda del av sin kropp utan att bränna för mycket energi.” är mycket märkligt då han i andra intervjuer beskrivit att han identifierar samme person som en klassisk pundare. Rastlös och orolig. Han säger sig själv ha arbetat med missbrukare och kan se tecknen utantill.

        1. Hej Henrik Svensson
          Ja jag håller med dig om att det är märkligt. Det finns heller inget i förhörsprotokollen med honom om detta med att det skulle rört sig om en pundare/missbrukare.

          I Gunnars intervju säger Inge angående den han uppfattade som gärningsman att ”skillnaden mellan honom och en normal tjackpundare som går på amfetamin var att den här killen var vältränad. Han hade sin typiska gång men vartenda steg var effektivt. Jag vet inte hur jag ska förklara det bättre.”

          Det leder i alla fall inte tankarna till att han skulle förväxlat gärningsmannen med Anders B. Åtminstone inte för mig.

        2. Henrik Svensson!
          Gärningsmannen rörde på sig, han kanske var spänd, det var kallt den kvällen för att hålla värmen? Det krävdes styrka och kondition att springa cirka 80 trappsteg.

      2. Gärningsmannen må vara målinriktad, men man kan fråga sig varför han tar sådana närmast oöverstigliga risker på en plats som denna inför ett flertal vittnen. Han kan omöjligt ha kontroll över om han senare kan komma att bli identifierad. Inte bara av Lisbeth utan även av någon annan.

        Han kan inte heller ha någon kontroll över vem eller vilka han riskerar att möta inne i gränden eller uppför trapporna. Vi vet också att han bara var en hårsmån från att stöta ihop med en polispatrull.

        Om det sedan är mördaren som Yvonne N möter på David Bagares gata, vilket mycket talar för, så ger han inte alls något kyligt intryck. Man får snarare bilden av någon som flyr i panik och halkar omkring i snömodden.

        Mördaren har varit väldigt fokuserad och kanske fylld av sitt hat mot statsministern nere på Sveavägen. Det tunnelseende han haft i samband med gärningen ersätts under flykten successivt av ett vidgat synfält, där han blir alltmer medveten om omgivningen och också vidden av den egna gärningen.

        Jag betvivlar starkt att han har någon färdig flyktplan utan att han är hänvisad till att laga efter läge. Han räddas endast av turen och ett oorganiserat eftersök.

        1. Hej Jakob H
          Jag förstår hur du menar och det här är de frågeställningar vi såhär snart 37 år senare fortfarande ställer oss. Beroende på vilken infallsvinkel man använder så kommer 10 personer man frågar antagligen svara olika när det gäller de här bitarna. Man kan även vända på argumenten och säga att om gärningsmannen verkligen var målinriktad och kylig så passar Yvonnes observation inte in särskilt väl på gärningsmannen.

          Detsamma går att säga om att inte flykten funnits i gärningsmannens tankar. Det kan funnits medhjälpare som hjälpte honom komma undan. Om sedan gärningsmannen vek av in på Luntmakargatan, det finns de som hävdar det också, även om det inte är vad jag tror, så behöver han inte heller varit nära att stöta ihop med en polispatrull.

          Det går också diskutera i all oändlighet angående platsens lämplighet. Den får väl sägas åtminstone vara bättre lämpad än direkt utanför biografen eller i dess omedelbara närhet. Även detta kan användas som argument för att gärningsmannen inte följde efter från biografen, utan i stället rör sig om någon annan osv.

          Jag brukar ju tjata om pusselbitar och det här får sägas vara bra exempel på hur man kommer till olika slutsatser beroende på vilka bitar man för stunden väljer att använda. Det vittnar också om hur lite vi egentligen helt kan säkerställa.

        2. Jakob H

          —– ”Det tunnelseende han haft i samband med gärningen ersätts under flykten successivt av ett vidgat synfält, där han blir alltmer medveten om omgivningen och också vidden av den egna gärningen.”

          Yvonne N som kunde studera mördaren under en längre tid kunde se att han varken la märke till henne eller Ahmed Z på DBG. Ett plötsligt uppvaknande fick GM vid Regeringsgatan 85 när han sprang på Anki R bakifrån! Det visade han minuten efter nere på Snickarbacken när han på ett farsartat och uppseendeväckande sätt skylde sin högra ansiktshalva för parkeringsvakten Bodil D som satt i sin tjänstebil på Smala gränd (och även då kunde avfärda 6 mars att ”Fantombilden” flytt Smala gränd). Det gjorde att hon blev uppmärksam på mannen motsatt vad GM hade tänkt.

          Mördaren väckte uppmärksamhet vid Grand, på östra Sveavägen, vid mordplatsen och under flykten fram till Snickarbacken.

          Sedan upphör iakttagelserna av den panikflyende mördaren och utan mål. Det borde innebära att den uppseendeväckande flydde i folktomma kvarter. Hade GM efter Snickarbacken tagit höger på Birger Jarlsgatan hade han sprungit rakt in i folkhopen utanför nattklubben Alexandra. Så därför är det troligt att han flydde åt andra hållet, norrut på Birger Jarlsgatan. Då 1986 i princip en folktom del av gatan första kvarteren under sena svinkalla kvällar.

          En polisbil kom då på Birger Jarlsgatan uppifrån Eriksbergsplanshållet på väg till Snickarbacken. Det tvingade i så fall den panikflyende att ta Jutas backes trappor upp till också ödsliga Johannesgatan vid Johannes kyrkogård. Från lika folktomma Kammakargatan kunde mördaren se ambulanserna nere på Sveavägen köra i väg vid 23.28–23.29 mot Sabb.

          Ett märkligt sammanträffande är då att SE berättat i förhör att han gick tillbaka till Skandia när ambulanserna åkte 23.28. Han var då svårt chockad och osammanhängande enligt väktarna vilket även satt i nästa dag när han talade med Roland B. Det var bara Anders B och Lisbeth Palme som uppvisade samma grad av chock, de två som upplevt det våldsamma dödsfallet på NÄRA HÅLL, vilket oundvikligen leder till svår chock (Anckarsäter, professor i psykiatri).

        3. Jag tycker att du svara på frågan själv varför just där?.
          Om vi opponera att Palme har blivit skuggad från hemmet man vet att han ska gå på bio men det betyder inte att man vet vilken bio eller var.
          Bio ligger 2 tunnelbanestationer från hemmet och att knäppa Palme i gamla stan tror inte jag ligger på någons mördare 10 top lista då man lätt och snabbt stänga ner ön.
          De jag menar är att från att Palme lämnar lägenheten till han anländer till bion är för knappt med tid och för mycket folk för att genomföra mordet.
          Jag utgår ifrån att mordet är planerat och då är det mördaren/ mördarna som styr hela skeende och att mörda Palme direkt efter bion är helt uteslutet då det är alldeles för mycket folk utanför biografen.
          Jag tror att man skuggar Palme samtidigt har man samband via WT man lägger upp planen fortlöpande och man får givetvis improvisera att mordet händer just där är men det är genomförbart om man har folk i en flyktbil på Luntmakargatan och kontrollera Luntmakargatan.
          Den vittnet Lar J ser springandes upp för trapporna är med största sannolikhet SE och inte mördaren.
          Mordplatsen är bra om man har koll på Luntmakargatan och inte springer upp för trapporna.
          Vi vet ju inte hur Lars J har reagerat han har sett mordet gömt sig förmodligen varit livrädd och chockad.
          Jag är iallafall väldigt skeptisk till mördaren tar trapporna upp till åsen det är otrolig stor chansning att man kan få möte i trappan eller springa in i någon längst upp och där du bör ha början till mjölksyra.
          När du kan antingen vika åt vänster eller höger nä tyvärr men ingångsvärdena det vi idag så kallade fakta och det vi har fått inpräntat i oss kan inte stämma.

          1. Ingen har sett att två personer sprungit in på Tunnelgatan direkt efter skottlossningen.

            Om Engström och inte mördaren sprang upp för trapporna bör Engström redan ha befunnit sig ungefär i korsningen Tunnelgatan och Luntmakargatan när skotten avlossades och börjat springa mot trapporna när eller strax innan mördaren är framme vid Luntmakargatan där han viker av åt vänster. Lars J observerar mannen som springer mot trapporna snett bakifrån efter att ha hört skotten och stegen från den flyende mördaren som passerade norra sidan av barackerna medan han gömde sig på södra sidan.

            Engström måste om han var den man som sprang upp för trapporna ha passerat Dekorimas avfasning en kort stund innan paret Palme och gärningsmannen kom dit och vikt av in på Tunnelgatan och kommit en bra bit in på den när skotten avlossas. Han måste alltså ha haft ett ärende i den riktningen och ljugit om att han befann sig på Sveavägens östra trottoar norr om Dekorima när mordet inträffade. Han måste också ha ljugit om att han var på väg till tunnelbanenedgången i korsningen Sveavägen och Kungsgatan och att han sprang in på Tunnelgatan först efter att poliserna gjort det.

            Frågan är i så fall förstås varför Engström befann sig långt in på Tunnelgatan när mordet skedde och varför han ljugit om det. Hade han blivit rädd när han hörde skotten och sprungit mot och upp för trapporna borde han ha sagt som det var för att undvika att bli förväxlad med den flyende gärningsmannen. Inte dra en rövarhistoria om att han befann sig vid Götabanken eller längre norrut på trottoaren när mordet skedde och att han strax efteråt kommit fram till mordplatsen och sett Lars J inne i gränden samtidigt som han hjälpt till med livräddningsförsök och pratat med Lisbet med mera. Han borde insett den uppenbara risken att hans historia kunde bli motsagd och motbevisad av övriga vittnens utsagor. Han borde också informerat polisen om att det var han och inte gärningsmannen som setts springa upp för trapporna och att det kunde förklara om andra vittnen förväxlat honom med gärningsmannen. Som ett icke skyldigt vittne ser inte jag vad han kunde vinna på att ljuga om var han befunnit sig och vad han hade gjort när skottlossningen inträffade.

            Har därför svårt att köpa teorin att Engström som vittne utan inblandning i mordet ska ha varit mannen som Lars J såg springa mot och upp för trapporna och mannen som Yvonne N observerade uppe på David bagares gata

            Om det inte var gärningsmannen som sprang upp för trapporna bör det vara en medhjälpare till gärningsmannen som avsiktligt lade ut ett villospår eller någon som råkade befinna sig inne på Tunnelgatan när mordet inträffade och blev rädd när han hörde skotten och såg mördaren komma springande åt hans håll och därför flydde panikartat mot och upp för trapporna. Men det kan knappast ha varit Engström utan någon annan som av någon anledning aldrig hört av sig till polisen.

            1. Jonas J.

              Om mördaren var bekant med området – varför tog han inte rulltrapporna för att komma bort snabbare?

              Om mördaren inte tog rulltrapporna upp, på grund av att han inte var helt obekant med området – varför stannade han i så fall inte till inne i gränden några sekunder och funderade på om han skulle springa någon annanstans än uppför trapporna?

              1. Möjligheten finns att mördaren efter att ha sprungit på norra sidan av byggbarackerna vek av åt vänster in på Luntmakargatan men det hade han nog planerat i förväg att ta den vägen och behövde inte stanna upp och fundera vilken väg han skulle ta. Om så var fallet måste någon annan ha börjat springa mot och upp för trapporna ungefär samtidigt som mördaren nådde Luntmakargatan. Det kan ha skett av en slump att någon som råkade befinna sig där blev rädd och flydde i panik efter att ha hört skotten och sett mördaren komma springande mot hans håll. Det kan också ha varit en medvetet vilseledande manöver av en medhjälpare till gärningsmannen som medvetet drog till sig omgivningens uppmärksamhet för att flytta fokus bort från den flyende mördaren.

                Att springa upp för trapporna och inte ta rulltrappan ser jag inte som konstigt. Att stå stilla i rulltrappan hade nog tagit längre tid än att springa upp för trapporna och risken fanns att rulltrappan tillfälligt var ur funktion eller hade stoppats av någon förföljare. Att springa upp för en långsamt gående eller stillastående rulltrappa med sina höga trappsteg är mycket mer påfrestande än att springa upp för de vanliga trapporna som dessutom var indelad i fyra etapper med avsatser emellan. Från de vanliga trapporna fanns också möjlighet att vända sig om och titta ner mot Tunnelgatan och spana efter eventuella förföljare. Från översta trappsteget fanns det genast tre olika vägar att välja på med överblick åt alla håll medan från rulltrappan måste du först fortsätta rakt fram ett tjugotal meter genom en smal passage innan du nådde Malmskillnadsgatan

                1. Ja, det kan nog stämma. Jag undrade varför han inte tog rulltrappan eftersom det var en något som spaningsledningen i april 1986 frågade sig.

    3. Jag tyckte det här var mycket intressant så jag funderade vidare beträffande detta med gärningsman av ”Hinckley-typ” och hur jag uppfattar gärningsmannen när det gäller Palmemordet. För vad det kan vara värt tänker jag som följer:

      Hinckley angriper trots att såväl polis som livvakter är närvarande.
      Attacken sker på öppen gata i fullt dagsljus utanför Hilton Hotel i Washington där det säkerligen befann sig ett mycket stort antal människor i närheten.
      Hinckley verkar (märkligt nog) haft mycket god vapenvana, då han under flera år på 70-talet och 80-talet köpt vapen som han övat med.

      Hinckley använder vid dådet en revolver (Röhm RG-14) med mycket liten kaliber (.22) jag vet inte exakt hur farlig en .22 är men jag tänker mig att det måste föreligga risk att målet överlever. En skyddsväst borde exempelvis inte ha problem att stoppa en kula avlossad från en sådan revolver men jag kan ha fel. Röhm RG-14 är en sk ”Saturday Night Special” vilket enligt engelska wikipedia är en billig revolver av låg kvalitet. Att ladda vapnet är omständigt och kräver att man helt skruvar ur och avlägsnar en pinne som håller trumman. Den har heller ingen ”ejector” vilket tydligen innebär att man måste manuellt avlägsna alla tomhylsor. Det säger kanske inte mycket men är värt att nämna.

      https://en.wikipedia.org/wiki/Röhm_RG-14

      https://en.wikipedia.org/wiki/Saturday_night_special

      Hursomhelst, Hinckley avlossar alla 6 skott och alla skott missar målet (Reagans skada i bröstet kom i stället från en rikoschett som gick in under armen på honom, missade hjärtat med en hårsmån och punkterade lungan där den sedan fastnade)
      Kulor träffar däremot en polis, en livvakt och en pressekreterare. Alla överlever men pressekreteraren skadas svårt. Avlider 33 år senare i augusti 2014 som man bedömer i sviterna av skadan.
      Hinckley grips direkt på platsen.

      Finns alltså inte särskilt många likheter förutom att en revolver används, om än med avsevärt mindre kaliber. Vapenvana är svårt dra slutsatser om då det verkar som Hinckley trots uppenbar vana får sägas skjuter som en kratta.

      Ser man till förutsättningarna är möjligheten för Hinckley att komma undan minimal, vilket då knappast kan ha varit en prioritering. Det understödjer att han tycks varit impulsstyrd, dvs inget konsekvenstänkande. Att han genom dådet tror sig ska få Jodie Fosters uppmärksamhet är förvisso på sätt och vis en konsekvens. Hans besatthet av henne är vad det verkar dock även en följd av bristande impulskontroll så det är svårbedömt minst sagt.

      Till skillnad mot Palmemordet, där det rådde närmast rakt motsatta förhållanden. Inga livvakter eller poliser, natt, mörk plats (förutom då ljuset från Dekorima och en och annan bilstrålkastare) och en flyktväg som exempelvis gjorde det fullständigt omöjligt för förföljare i ett fordon att ta upp jakten. Skall någon få tag i gärningsmannen är man här i inledningsskedet alltså tvingade att springa ifatt honom. Jag tänker mig att det här vet gärningsmannen varvid han nog inte känner sig särskilt orolig för att bli fångad. Han verkar bara snabbt kolla att han inte förföljs av någon.

      Han har ju också minst 1 vapen med 4 skott kvar att försvara sig med ifall det kniper. Om man inte nu tänker sig att han bara hade laddat med 2 skott, vilket då skulle kunna förklara att inte ett tredje skott avlossades, vilket med stor sannolikhet innebar att Lisbeth överlevde.

      Hinckleys agerande måste därför betecknas som min föregående analys, dvs högst amatörmässigt (trots vapenvanan) medan det när det gäller Palmemordet tycks finnas viss planering, även för ett undkommande.

      1. Till det du nämner kan tilläggas att Palmes mördare kan ha haft medhjälpare utplacerade längs flyktvägen som hjälpte honom komma undan. Mannen Yvonne mötte på David bagares gata kan vara en sådan som lade ut ett villospår genom att springa en annan väg än den verklige gärningsmannen och dra uppmärksamheten till sig genom att hålla på med sin väska i farten. Hade en polispatrull stoppat honom hade de troligen inte kunnat hitta något vapen eller annat som kunde koppla honom till mordet. Under tiden som polisen sökte efter den uppseendeväckande mannen som höll på med sin väska samtidigt som han såg ut att vara på flykt i riktning bort från mordplatsen kunde den verklige gärningsmannen sätta sig i säkerhet utan att observeras av någon. Han kunde exempelvis plockats upp av en bil på den ganska ödsliga Luntmakargatan eller försvunnit in i någon port.

        1. Jonas J.

          Ja, man ska inte dra förhastade slutsatser kring det. Och till det som du klokt ifrågasätter så kan vi även tillägga följande:

          ”För att ta sig ur påskdepressionen börjar Hans Holmér att läsa allt mer. Han läser de dagligen inkommande tipsen, och han fortsätter att läsa vittnesmålen från brottsplatsen ur olika aspekter.
          På påskdagen fastnar han i ett vittnesmål från mordkvällen som går på tvärs mot allt vad han och spaningsledningen tror om mördarens flyktväg. Det har avgivits av en gammal bekant till polisen, en före detta knarklangare som nu driver en klubb i city.
          Denne kom strax efter mordet körande på Luntmakargatan i riktning mot Tegnérgatan och hörde då sirener från Sveavägen. När han sen parkerade bilen längst bort på Luntmakargatan såg han en man komma springande från det håll han själv kommit och fortsätta ut på Tegnérgatan.
          – Han sprang på ett sådant sätt och såg sådan ut att jag satte honom i samband med det som hänt på Sveavägen, säger klubbägaren i vittnesrapporten.
          Vittnet tyckte för övrigt att den springande mannen liknade vissångaren Ted Gärdestad.
          Detta leder till att denne så småningom kallas till förhör hos polisen om sina förehavanden på mordkvällen, och själv bidrar vittnet, enligt Holmér, till en omfattande ryktesspridning att Ted Gärdestad skulle vara Olof Palmes mördare.
          – Är det mördaren vittnet ser? undrar Hans Holmér. Det skulle i så fall betyda att han inte stuckit uppför trapporna …” (Åsheden, 2022, e-bok)

          Som jag ser det så drog spaningsledaren en ”hundraprocentig” slutsats: att mördaren med all säkerhet hade sprungit uppför trapporna, utifrån en mycket svag och osaklig grund som på flera sätt stod utanför grundläggande rättsprinciper. Det visste han kanske inte då, men det borde spaningsledningen och polisens utredare i alla fall ha förstått år 2020. Den stenen vände de inte på. Att mördaren var mannen som Yvonne såg på David Bagares gata ifrågasattes inte av Krister Petersson. Det borde ju däremot ”djävulens advokat” (Hans Melander) ha tagit upp på presskonferensen. Men då hade nog den totala enigheten och övertygelsen hos myndigheternas vid pressträffen brustit mitt framför tittarna. Hur skulle det sett ut?

          Det är med denna ”hundraprocentig” slutsats 1986 av spaningsledningen som detta fantasifulla korthus till s.k. ”utredning” av ett statsministermord leder till en långlivad (omedveten) organisationspsykos eller (medveten) mörkläggning som slutligen uppvisas inför hela svenska folket den 10 juni 2020 – 34 års slöseri med människors tid och pengar i en resultatlös jakt på en ännu okänd mördare och som under årens lopp drabbade mängder av enskilda människor.

          Att ifrågasätta detta tidiga misstag i utredningsarbetet borde väl vara en viktig uppgift för grävande journalister?

          Eller vad anser du, Jonas?

      2. Intressanta inlägg.

        Jag håller med Jakob H, exempelvis i att polispatrullen lika gärna (även enligt poliserna själva) kunde ha befunnit sig uppe på David Bagares gata när den förmodade gärningsmannen kom springande och därmed hade gärningsmannen sannolikt sprungit rakt i famnen på polispatrullen. Om det nu var gärningsmannen som kom springande, vilket vi inte vet eftersom utredarna i alla år har fuskat sig förbi detta första utredningssteg, vilket blev rätt uppenbart när det uppdagades att Borgnäs ställt dessa frågor till Lars J. Oavsett vem Lars J såg springa förbi, Lars J kan ju mycket väl ha sett gärningsmannen men han kan också ha råkat se någon annan, så fuskade utredarna sig förbi detta i alla år, vilket jag ju anser är en skandal.

        När Simon A, vars kloka inlägg jag ofta värderar högt här, diskuterar om signalementsuppgifter kring sin bedömning så menar jag att dessa uppgifter kan vara värdelösa om det är så att Stig förväxlas med gärningsmannen (så som Stig återkommande uppgav). Det är därmed mycket osäkra vittnesuppgifter om gärningsmannens signalement – om Stig förväxlats. Dessa uppgifter kan inte användas för att göra en gärningsmannaprofil på. Det måste man vara medveten om menar jag.

        Simon A: ”Jag brukar ju tjata om pusselbitar och det här får sägas vara bra exempel på hur man kommer till olika slutsatser beroende på vilka bitar man för stunden väljer att använda. Det vittnar också om hur lite vi egentligen helt kan säkerställa.”

        Jag håller helt med om detta. Axberger skrev något liknande. Vittnens olika uppfattningar är inga faktauppgifter. Så låt oss just därför försöka att återgå till ren fakta vid brottsplatsen och inte spekulationer, det som Robert Ressler rekommenderade att profilerna skulle ha gjort i Åsgård och Olsson gjorde i sitt ”förstlingsverk”.

        Jag har ju inte granskningskommissionens rapport framför mig just nu när jag skriver det här, men jag minns (och har påpekat detta många gånger) att Ressler utgick från vad han ansåg vara fakta kring mordplatsen. Utifrån det kom han fram till att gärningsmannen var en (vad jag uppfattade det som) en slags Hinckley-typ, givetvis inte en exakt kopia men en person med liknande drag. En s.k. ensamagerande ”auktoritets-mördare” som levde sig in i en slags fantasivärld där Palme ansågs vara syndabock. Ressler ansåg även att Olof Palmes mördare hade en osannolik tur som kom undan. En professionell mördare hade inte förlitat sig på turen. Om exempelvis Lars J kommit några sekunder senare hade han ju kanske krockat med mördaren. Eller om Anders B:s gäng råkat dyka upp på Tunnelgatan kanske de hade slagit ner mördaren när han kom springandes i halkan. Det fanns ju ingen på Luntmakargatan som stod vakt åt mördaren, utifrån vad vi kan läsa i förhör med Lars J. Eller var det en medhjälpare som kom springande och som Lars J förföljde och den riktiga mördaren begav sig av någon annanstans. Vi vet ju ingenting förrän denna del är utredd ordentligt.

        Jag håller sen inte med dig, Simon, om att personlighetsdragen hos gärningsmannen Hinckley måste skilja sig bara för att förutsättningarna att döda USA:s president och en svensk statsminister utan livvakter skiljer sig. Ronald Reagan skulle aldrig ha fått gå på stan med sin fru utan en stor säkerhetsstyrka runt omkring. Jag menar att risken för att Olof Palme skulle möta på en sådan här typ blev större utan livvakter. Hinckley skulle aldrig ha lyckats att göra samma sak idag, jag har svårt att tro att en beväpnad ”galning” någonsin får chansen att komma så nära USA:s president som Hinckley fick chansen att göra 1981. Det är en sak att skjuta på några centimeters avstånd mot Palme och att kasta sig fram som Hinckley gjorde mot Reagan. Palmes mördare lyckades döda på första skottet. Men som Ressler påpekade så skulle en professionell skytt inte ha agerat på det tillvägagångssättet. Sen kan Ressler ha fel, men nu handlar det inte om att utreda osannolika mördare som mördare utan snarare utreda sannolika mördare. Den ”osannolika mördaren” är mycket intressant – som vittne. Men det glömde utredarna bort i alla år. De borde givetvis ha utrett exakt vad Stig Engström gjorde vid mordplatsen. De försökte ju inte ens. Och även om jag har utbildning inom det beteendevetenskapliga området så tror jag mig inte vara bättre än Robert Ressler på att göra en sådan bedömning. Men jag behöver inte för jag håller faktiskt med Robert Resslers bedömning – än så länge i alla fall. Tills man utrett saken.

        Det är det misstaget som jag tror att vissa ansvariga kan ha försökt att dölja. En ansats till mörkläggning av inkompetens inom myndigheterna. Hellre att Palmes mördare går fri än att poliser straffas för inkompetens. Det är vad jag spekulerar kring. Men låt oss hellre återgå till fakta och istället kräva en professionell utredning.

        Jag vill ju bara ha svar på vissa frågor kring utredningsarbetet. Varför har de fuskat sig fram i utredningsarbetet under så många år? Den mest självklara utredningsbiten har ju liksom försvunnit sedan dag ett. Var de bara inkompetenta? Eller var de delaktiga i en större konspiration? Eller har de säkerställt dessa uppgifter på ett noggrant sätt? Eller har jag missuppfattat allt?

        Som en vanlig medborgare vet jag inte vad inte längre vad jag ska tro efter snart 37 år av ett totalt fiasko när det gäller utredning av detta mord. Axbergers hyllade bok fick bara min övertygelse om detta bara att bli ännu starkare. Min tro och förhoppning är att det bara är vanlig inkompetens hos enskilda myndighetspersoner som man vill försöka dölja och som slutade i en organisationspsykos. Hellre det än mörkläggning. Men det är fel att utesluta något av det. Frågan är ju bara var man ska börja. Jag skulle börja med att ifrågasätta om Lars och Yvonne verkligen såg gärningsmannen. Det är rätt viktigt, med tanke på att ett annat vittne hävdat att andra misstagit hans signalement för gärningsmannens signalement. I synnerhet när man dessutom pekar ut just det vittne som statsministermördare på oerhört svaga grunder. Då måste en vanlig medborgare börja ifrågasätta denna otvivelaktiga slags ”sanning” som ansvariga sitter och berättar om i TV-rutan. De måste väl ha bevis? De måste väl grunda sina uppgifter utifrån fakta? De måste väl arbeta som andra myndigheters utredare måste arbete? De måste väl ha lagstöd? De satt ju bara och fantiserade rakt ut inför hela svenska folket. Då måste de ju själva ha råkat hamna i en slags verklighetsfrånvarande bubbla? Det är ju den bubblan som de anklagar Stig Engström för att ha levt i.

        Men Stig kom ju i TV inte med samma anklagelser mot myndigheterna som myndigheterna kom med mot honom. Han påpekade ju bara att de hade svårigheter med att lägga pussel. Det är viss skillnad. Det pusslet har de ju uppenbart haft extremt stora svårigheter att lägga. Med facit i hand hade väl Stig rätt?

  39. Hej Simon!
    Tack för en intressant redogörelse.
    Bristande impulskontroll och impulsstyrd är det samma sak?

    1. Hej Kim, tack!, roligt höra att jag kan bidra till bloggens läsvärdhet.

      Det är en mycket bra fråga. Jag tänker att impulsstyrd kännetecknar någon som utan konsekvenstänkande agerar utifrån plötsliga infall medan bristande impulskontroll innebär att förmågan att hantera skadliga ingivelser är nedsatt. Kan i vissa fall liknas vid ett tvångsmässigt beteendemönster. Exempelvis spelberoende kan rymmas inom det sistnämnda medan att vara känslostyrd beskriver det förstnämnda.

      Det som skiljer får sägas vara detta med konsekvenstänkandet. Dvs en person med bristande impulskontroll måste inte med nödvändighet sakna konsekvensinsikt. Hinckley anser jag nog kunna placeras i båda kategorierna

  40. Hej,
    I en annan tråd kommenterade jag kortfattat rättspsykologen Julia Korkmans bok Minnets makt: Berättelser från rättssalen. Detta är en fascinerande bok och något av en ”måsteläsning” för den som är intresserad av Palmemordet. Jag kan stark rekommendera boken och då i första hand kapitel 1, 2, 3 samt 8. Dessa kapitel hamnar främst om förståelse av minnet; minnesförvrängningar och falska minnen; vittnesmål och förhör i rätten samt om ögonvittnens tillförlitlighet. Övriga kapitel är inte ointressanta men handlar bl.a. om alkohols inverkan på vittnesutsagor, häxprocesser, barns vittnesförmåga samt mycket annat.

    Jag kan önska att både åklagaren Krister Petersson och författaren Thomas Pettersson hade kunnat tagit del av boken för några år sedan, men faktiskt även att Hans-Gunnar Axberger hade tillägnat sig delar av innehållet.

    Nedan följer några citat ur boken:

    Citat 1: Detta gäller också för minnet: vi opererar med något psykologer brukar kalla scheman; modeller för vad som brukar hända. Ofta fungerar det bra och är ändamålsenligt. Ibland går det däremot riktigt snett. Och hjärnan är tyvärr oförmögen att senare skilja mellan vad vi sett och vad vi tror oss se. (Här kommer jag osökt att tänka på bland annat vittnena Anders B och Anders D).

    Citat 2: Men människans hjärna är inte skapad för att lagra information exakt, utan för att tolka den så gott det går och skapa mening av den.

    Citat 3: Vad minns vi då? Förenklat kan man säga att vi minns sådant som är centralt för oss, som väcker känslor och intresse. […] Vid skrämmande situationer då vi upplever stark stress blir vårt fokus samtidigt mer begränsat, och vi minns centrala detaljer på bekostnad av omgivande kontext. (Här tänker jag mig att det centrala på mordplatsen efter att mördaren försvunnit var den blödande Palme. Att t.ex. ingen mer än vittnet Jan N – dvs. limosinföraren – observerar att vittnet Per V springer in en bit i gränden ca 60 sekunder efter mordet är därför inte förvånande, och inte heller att senare språngmarscher av andra missas).

    Citat 4: Vårt minne är nu bara så funtat att trots att vi försöker svara så ärligt vi kan, kommer minnesbilderna att variera från en tidpunkt till en annan.

    Citat 5: Fall som Akilov borde göra oss uppmärksamma på hur lätt det är för minnet att omforma våra upplevelser, och åtminstone acceptera att medveten lögn inte är den enda plausibla förklaringen till förändringar i vittnens berättelser.

    Citat 6: [Juristen Moa Lindén] föreslår också att en person i samband med utredningen skulle tilldelas rollen som ”djävulens advokat” med den specifika uppgiften att komma med kritiska synpunkter. (Här är det uppenbart att utredningsgruppen under Krister Petersson var alltför homogen och saknade denna ”funktion” i teamet).

    Ja, det finns åtskilligt mer att kommentera men ovanstående var ett axplock. I kapitel 8 tar författaren också upp ett intressant förhållande vad det gäller ett initialt men felaktigt signalement som uppkom vid mordet på Anna Lindh. Jag hinner inte kommentera detta här, men motsvarande sak kan eventuellt även ha inträffat vid Palmemordet (att vissa vittnen redan på mordplatsen stämde av sina minnesintryck med varandra).

    KOMMENTAR FRÅN MODERATOR GW 230107 kl 19.03: En detalj i texten i citat 6 är nu korrigerad på Anders Fredrics begäran.

    1. Anders Fredric.

      Citat 6. Håller med om att det är uppenbart, dock insåg de det inte själva. Det är lika uppenbart. Utredarna var eniga och kunde stå ”för det här resultatet sju dagar i veckan. Är det någon som kan bevisa att Engström är oskyldig är jag den första att vika ner mig och medge att jag har haft fel.” (Thomas Pettersson, 2021, e-bok)

      ”Djävulens advokat” saknades inte, utan det var Hans Melander, enligt Sven-Åke Blombergsson. Men en aktiv spaningsledare i Palmeutredningen fungerar ofta som en dålig advokat till misstänkta. Ofta behöver misstänka ha bättre skydd än så.

      ”- Det jag skulle vilja framhäva är hur vi under arbetets gång aktivt försökt jobba bort Engström, Sven-Åke Blombergsson. Vår spaningsledare Hans Melander har fungerat som djävulens advokat och ifrågasatt allt som lagts fram.”

      Om jag vore en granskande journalist så skulle jag rikta in mig på kritiska frågor till Sven-Åke Blombergsson. Han är den första att vika ner sig och lat som jag ofta är brukar jag anse att man helst ska ta den svagaste länken i kedjan först.

      Gunnar Wall borde fråga Sven-Åke Blombergsson hur de kvalitetssäkrade uppgiften om att gärningsmannen sprang trappan upp. Det är ju ingen som gjort det. Det borde djävulens advokat ha frågat sina utredare om. För då hade de fått klia huvudet ganska rejält.

      Lampers (2021) frågade djävulens advokat om han menade att Lisbeth sett Christer Pettersson vid mordplatsen så svarade han kort att han egentligen menade att Lisbeth förväxlade både Stig Engström och Christer Pettersson med Anders B. Hur nu det gick till… jag tror att det är rätt uppenbart, precis som du skriver, att de saknade denna funktion. Och det måste man ju våga säga att det är en klar brist.

      Det finns som sagt stora likheter mellan mordet på Olof Palme och mordet på Anna Lindh. Den stora skillnaden med Palmemordet är väl att mördaren använde en revolver istället och att han kom undan. Men gärningsmannen är troligen en liknande Hinckley-typ som Mijailović.

      Tack för boktipset.

      1. Nej jag tycker inte det finns särskilt många likheter med mordet på Anna Lindh, av en helt uppenbar anledning.

        En jämförelse blir väldigt haltande då vi ju inte har facit när det gäller Palmemordet. Läser man om mordet på Anna Lindh påtalar förvisso många likheten med Palmemordet. Det som oftast nämns som främsta likhet är att bägge morden utfördes av ensamma förvirrade och påverkade galningar.

        Redan här blir det fel eftersom vi ju inte vet vem eller vilka som låg bakom Palmemordet. Vi vet heller inte eventuellt bakomliggande motiv, vilket gör att det även där inte heller går att göra en rättvisande jämförelse. Det går naturligtvis heller inte att säga att det rör sig om en ”påverkad, förvriden, förvirrad individ. Just den sortens individer som uppträder hotfullt och/eller förföljer politiker och andra kända personer” som man gör i Krisberedskapsmyndighetens häfte, länkat nedan.

        De likheter som finns är att bägge var ute bland ”vanligt” folk utan livvakter. Bägge tillhörde toppskiktet inom Socialdemokratin. När det gäller själva gärningen är det däremot inte särskilt många likheter, liksom inte heller omständigheterna när det gäller mordplats etc.

        Krisberedskapsmyndighetens häfte som heter ”Demokratin och mordet på Anna Lindh” och som utgavs 2003 finns att läsa här:

        Klicka för att komma åt 20177.pdf

        ”Likheten mellan morden på statsminister Olof Palme och på utrikesminister Anna Lindh är stor – och skrämmande. Bägge gärningarna tycks vara en stundens ingivelse av en påverkad, förvriden, förvirrad individ. En individ som hamnat utanför det ordnade samhället. Just den sortens individer som uppträder hotfullt och/eller förföljer politiker och andra kända personer. Att Säpo inte ser den ”hotbilden” är lika obegripligt som förfärande. En sådan säkerhetspolis är helt enkelt inte till nytta”

        Eftersom myndigheterna i Sverige nu menar på att Engström skulle vara Palmes baneman kan man fundera över om detta verkligen stämmer in på honom eller om man i själva verket syftar till den allmänna bild som rådde 2003 när häftet skrevs och Christer P var aktuell som Palmes gärningsman.

        Det kommer ett till stycke några rader därefter som jag också tycker är värt att citera:
        ”Med hemligstämpelns hjälp kan organisationen effektivt dölja sin inkompetens. Med samma hemlighetsskärm kan den framträda med anspråk på att veta vad den inte vet.”
        Organisationen man skriver om är Säpo.

        1. Simon A.

          Vi har en brottsanalys (GMP) och jag har ju dessutom gjort något som andra inte har gjort, korrigerat den felaktiga GMP med hjälp av Robert Ressler i SOU 1999:88. Jag har tagit bort osäkra spekulationer i den. Det är min slags ”facit” i Palmemordet. Det visar var jag ska börja. Men om jag är riktigt professionell behöver inte ens en GMP, men Robert Ressler krävs för att man inte ska fantisera för mycket. Det är väldigt lätt att göra det när det gäller Palmemordet. Vad jag tycker att många (inte minst poliser och journalister) missat är att myndigheters tjänstemän även måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen när man arbetar, t.ex. bedriver en utredning. Det är en av grundläggande rättsprinciper.

          Det är människors tid och pengar som man sitter och leker med. Man kan inte stänga gränser och öppna broar i jakten på en snattare som cyklar. Innan du tar ett enda beslut så behöver du ha något på fötterna att försvara dig med. För att få något på fötterna behöver du kontrollera uppgifter bit för bit. Sen kan du fatta beslut om misstanke mot SÄPO. Annars kanske någon SÄPO-chef blir arg när någon går in och rotar runt i hans dator utan att ha haft något på fötterna. Frågan kan vara ”Vad i helvete har ni gjort i min dator?”. Då kan inte svaret vara ”Du jobbar åt SÄPO och därför är du misstänkt för Palmemordet. För vi tror att SÄPO är delaktiga i mordet.”. Frågan som blir då är ”Vad har du för uppgifter på det?”. Svaret kan inte bli ”Ingenting, men vi känner att ni försöker dölja något inom SÄPO.”

          Men har man gjort allt vad man ska och fått fram säkra uppgifter som lett fram till att några på SÄPO kan misstänktas, visst då kan man väl gå in i deras datorer och pärmar och snoka. Men då har man något på fötterna. Men först gäller det att kontrollera alla uppgifter. Och då börjar man först och främst med mordplatsen. Här ser jag vissa brister, Simon. Gör inte du det?

          Hade alla sett till att följa proportionalitetsprincipen och andra rättsprinciper så hade vi inte haft en utredning som pågått i 34 år. Då hade de tvingats göra sitt redan i mars och april 1986. Det är det kravet jag försöker ställa på mig själv. Vad har jag på fötterna för att gå vidare? Svaret är att jag knappt har någonting. Då kan jag inte springa iväg och misstänka SÄPO eller PKK ännu – i detta läge. Man ska inte glömma någon grundläggande rättssäkerhetsprincip, även om man hela tiden vill lägga saker åt sidan och springa vidare och fatta beslut efter våra fantasier.

          Tack för länken.

          MODERATORS KOMMENTAR 230109 kl 23.10: På VVA:s uppmaning har jag korrigerat en felskrivning som fanns i den ursprungliga texten. Den rättade formuleringen som nu återfinns i kommentaren är ”Vi har en brottsanalys (GMP) och jag har ju dessutom gjort något som andra INTE har gjort.”

          1. Hej VVA
            Självklart ser jag brister i utredningen när det gäller mordplatsen och dess vittnen. Det är ju bland annat det mycket av diskussionerna handlar om. Vad jag ville ha sagt i mitt inlägg var att det är vanskligt att utgå ifrån en GMP liksom ett annat mord på en politiker när man har för lite fakta att utgå ifrån. Ett belysande exempel är just vad Svenska myndigheter som Krisberedskapsmyndigheten har gjort när att man dragit förhastade slutsatser just pga för lite fakta. Det blir ett problem som hämmar utredningen i stället för hjälper den framåt. Det begränsar helt enkelt utredningen. Sedan blir det ännu ett problem när inte Säpo varit behjälpliga. Det är helt enkelt omöjligt att veta vad som finns i deras arkiv. Det kan finnas uppgifter som är helt avgörande. Vi vet ju inte, vilket som sagt blir ännu ett problem.

            1. Simon A.

              Du ser alltså också brister i utredningen när det gäller mordplatsen och dess vittnen.

              Ska vi inte först och främst börja med att ifrågasätta och få ansvariga att rätta till dessa brister? Varför ska vi börja med att rota runt i hemlighetsstämplade Säpo-arkiv?

              1. Hej igen VVA
                Nej jag menar inte att vi ska rota runt i hemlighetsstämplade Säpo-arkiv. Hur skulle det gå till? Jag försöker påtala svårigheten att rätta till bristerna. Det kan knappast råda något tvivel om att exempelvis Säpo har mer kännedom om operation Cosi fan tutte. Detta är bara ett exempel på en pusselbit man har bortsett ifrån. Jag säger inte att den hör till pusslet men hur kan vi vara säkra på det?

                1. Hej Simon.

                  Vi kan väl inte vara säkra på knappt någonting. Men du börjar väl inte bygga taket förrän du lagt en stabil grund?

                  Ett exempel: under jul la frugan ett 1000-bitar pussel. Efter några dagar gick jag till bordet och la ihop ramen. Vissa av hennes bitar låg fel, men det såg jag först när jag pusslade ramen åt henne. Sen tryckte jag in stora delar som hon pusslat ihop vid sidan av i i delar av ramen. Jag pusslade fler bitar på 30 minuter än vad hon gjort på flera dagar. Hon blev förvånad att jag tillbringat så mycket tid på hennes pussel och var tacksam. Men jag pusslade bara i 30 minuter. Det är så jag jobbar. Jag har inte tid att slösa en massa tid på pusslande som hon, men jag kan vara lite behjälplig så att vi hinner få bort pusslet innan vi ska ha fram julmaten. Vi tänker olika hon och jag.

                  Vi vet att Stig Engström är en bit som hör till pusslet. Vi vet att Lisbeth hör till pusslet. Det är en del av ramen. De bitarna kan vi inte plocka bort. Vi vet inte om Cosi fan tutte bitarna eller PKK-bitarna hör till pusslet. Vi vet inte om Yvonne mötte mördaren. De bitarna kanske inte hör hemma i pusslet. Vi vet inte var de ska placeras. Så jag anser att du börjar i fel ände. Ta inte dom bitarna nu. Ramen har begränsat antal bitar. När man pusslat ramen blir resten också lättare. I slutet, när det fortfarande saknas 4 bitar av 1000 – det är då det är dags att börja gräva i dammsugarpåsen (dvs. öppna upp Säpos hemliga arkiv). Men då vet du ju redan hur de sista bitarna ser ut. Då har du något på fötterna när en SÄPO-chef skriker i ditt öra att du inte får gräva i deras arkiv. Det är bara att visa upp ett signerat dokument av en hög politiker eller nåt. Det är folket som har makten i Sverige, inte SÄPO.

                  Så börja inte öppna upp och gräva i dammsugarpåsen eller soppåsarna om du inte vet vad du letar efter, det är mitt råd. Lägg det åt sidan. Börja med ramen.

        2. Hej Simon A,

          Den rapport från Krisberedskapsmyndigheten du hänvisar till är ett intressant tidsdokument! Som framgår av rapporten är de två texter du citerar ifrån delar av en ledare i Dagens Nyheter 2003-09-30, men själva ledartexten är inget uttalande från myndigheten själv.

          Som jag, efter en snabb genomläsning, förstår rapporten på den punkt är citaten mera ett sätt att exemplifiera svårigheterna med att bedöma Säpo. Det går inte på ett enkelt sätt att avgöra om DN har rätt i sin kritik eller ej.

          Christer Pettersson var vid den här tidpunkten av relativt många ansedd som åtminstone en möjlig kandidat till att vara Palmes mördare. Och Christer själv spädde ibland på debatten med uttalande som ungefär ”min terapeut säger att det skulle kunna varit jag” och annat motsvarande. Men i Korkmans bok anger hon andra exempel på hur oskyldiga mer eller mindre har lurats in i situationen att ett falskt minne har planterats i deras hjärna, och där personen i fråga inte själv kan avgöra om minnet är äkta eller ej. Christer Pettersson, som faktiskt var en intelligent person, läste DN och eventuellt kan denna ledartext ha bidragit till att han fick ”slåss med sitt eget minne”.

          1. Hej Anders Fredric
            Jag tror precis som du skriver att ”oskyldiga mer eller mindre har lurats in i situationen att ett falskt minne har planterats i deras hjärna”. Det gäller delvis Christer P själv men även vittnen har påverkats och som långt efteråt helt plötsligt tyckt sig känna igen honom som den person man såg, antingen vid Grand eller vid mordplatsen. Vi ser lite av samma upprepas när det gäller Engström. Det är precis detta jag menar med att utredningen har skadats, inte minst genom att man till synes verkar utgått för hårt från en GMP som egentligen inte säger nånting alls om Olof Palmes mördare. Det är möjligt jag har fel men det är så jag som amatör anser.

            1. Hej Simon A,
              Jag delar din uppfattning att GMP åtminstone delvis är problematisk. GMP landar t.ex. i slutsatsen att flygledarens Grandman (och eventuellt även Mårtens dito) är identisk med mördaren. Detta skulle kunna vara korrekt, men det finns också många andra tänkbara alternativ.

    2. Anders Fredric – CITAT 3

      —– ”Läser man förhören med Jan N inses att den språngmarsch han beskriver inträffar ca 30-90 sekunder efter mordet”

      Om någon sprang in i gränden måste det ha skett EFTER att Lars J börjat jaga efter GM uppför trapporna annars hade ju LJ sett personen.

      Lars var dels vänd mot mordplatsen – medan mördaren flydde uppför – från omkring trappsteg 20 – 30 till 50 – 60, dels ett antal sekunder efter att GM försvunnit från trappkrönet, trappsteg 89.

      Antagligen började Lars springa först omkring 75 – 105 sekunder efter skotten (Lisbeth Palme, Anna H, Anders D, Leif L, Lars J, Yvonne N och Nicola F).

      Lampers Expressen 11 januari 2021:
      —– ”Jag menar att på ALLA de punkter där man kan misstänka honom [SE] för mordet, på ALLA de punkterna kan man hitta alternativa förklaringar. Och I MÅNGA FALL ÄR DE FÖRKLARINGARNA BÄTTRE OCH MER LOGISKA än de som [THOMAS PETTERSSON] kommit med.”

      Lampers ena rundningstrumfkort av två (det andra är ”praktikanten”), Per V, måste väl i så fall ha sprungit in i gränden fram till Luntmakargatan först när Lars J försvunnit efter krönet? Sedan måste Per ha vänt tillbaka före piketpoliserna började att springa mot trapporna?

      Vad det har för betydelse för rundningen och mordgåtans lösning känns obegripligt eller har Lampers någon rundningspoäng här?

      1. Mikael A
        Varför måste Per V ha sprungit in i gränden fram till Luntmakargatan först när Lars J försvunnit efter krönet? Lars J vände väl inte på huvudet och tittade om någon kom springande efter honom ? Limousinföraren såg Per V springa in i gränden. Vilket vittne säger att ingen sprang in i gränden innan Lars J försvunnit efter krönet ?

        1. Jonas J
          Precis som Lars J såg GM fly uppför trapporna borde väl även Per V ha sett Lars i trapporna i så fall. Eller har du någon konspiratorisk idé om att Per V håller tyst om att han såg LJ och inte heller berättade för Lampers om honom?

          1. Har Per V sagt att han inte såg någon i trapporna eller är det ett av dina lösa antaganden.
            Han kanske insåg att Lars J inte kunde vara gärningsmannen utan ett annat vittne som också sprang i den riktning gärningsmannen hade flytt.

            Från mordplatsen var trapporna skymda bakom byggbarackerna så Per V kunde inte överblicka trapporna förrän han var nästan förbi barackerna och framme vid Luntmakargatan. Lars J kunde däremot överblicka hela trappan från sin position där han hade gömt sig vid barackernas bortre ände mot Luntmakargatan. Lars J hade därför mycket större möjlighet att se gärningsmannen springa upp för trapporna än Per hade möjlighet att se Lars springa samma väg.

            Per V kan ha börjat sin språngmarsch ungefär samtidigt som Lars J befann sig på de nedersta trappstegen utan att ha sett honom

            1. Jonas J

              Parallell till Nicola F.

              Visst tillhör du dem som även förnekar att NF såg ”Förföljarens” ansikte?
              Och Nicolas åldersprecisering ”lite äldre än 44 år” och ”för gammal för att vara livvakt” bedömde han inte utifrån mannens ansikte utan baserat på…….

              1. Varför börjar du prata om något helt annat i stället för att svara på relevanta frågor. Tolkar det som att du inte har några svar att komma med

                Nicola förnekar själv att han såg förföljarens ansikte och han har aldrig sagt att förföljaren är lite äldre än 44 år. Han sa att förföljaren såg äldre ut än förhörsledaren utan att tillfrågas om hur gammal han såg ut att vara. Lite äldre än en referensperson och för gammal för att vara livvakt är ingen åldersprecisering utan en mycket grov uppskattning och vad den uppskattningen grundar sig på vet vi inte. Antingen får vi fråga honom själv eller lusläsa förhörsprotokollen för att få svar på det.

                1. Jonas J
                  Och Nicolas åldersprecisering ”lite äldre än 44 år” och ”för gammal för att vara livvakt” bedömde han inte utifrån mannens ansikte utan baserat på…….

                  1. Nicola har INTE alls gjort någon åldersprecisering och han har ALDRIG sagt att förföljaren såg lite äldre ut än 44 år. Bara att han såg lite äldre ut än en förhörsledare och för gammal för att vara livvakt. Varför upprepar du rena lögner i all evighet?

                    Vill du veta vad Nicola grundar sin uppfattning om åldern på får du fråga honom själv. Då kan han förhoppningsvis samtidigt bekräfta eller dementera din utsaga att han kunde detaljstudera förföljarens ansikte. Du förnekar ju kända fakta som står tydligt i förhörsprotokollen att Nicola aldrig såg förföljarens ansikte. Du hävdar att NF såg ansiktet men att det har mörklagts och inte noterats i protokollet på grund av en inbillad hotbild mot NF men den hotbilden finns väl inte kvar i dagens läge. Nu måste väl NF våga tala fritt och säga som det var så varför kontaktar du inte honom själv och kollar om dina hypoteser om honom stämmer eller inte. Är du rädd för att svaret inte ska bli vad du hoppas på utan att han kommer stå fast vid att han inte såg ansiktet på förföljaren. Då avslöjar han ju att du bara hittat på att han ska ha detaljstuderat ansiktet och du kanske är rädd för att bli avslöjad.

                    Nicola har bara uppgett att förföljaren såg lite äldre ut än en referensperson och äldre ut än en livvakt bör vara. Några kontrollfrågor om hur gammal referenspersonen såg ut att vara eller hur gammal en livvakt bör se ut att vara har såvitt jag vet aldrig ställts till NF.

                    Självfallet kan inte jag veta vad Nicola grundar sina uttalanden om förföljarens ålder relativt förhörsledare och livvakter på. Det kan bara Nicola själv svara på. Vill du veta får du fråga honom inte mig