DET FINNS HÄNDELSER i vår nutidshistoria som fortfarande kastar en skugga över det som sker i dag.
Mordet på Olof Palme för snart 37 år sedan är en sådan händelse.
Och en lika lång och dyster skugga kastar själva utredningen, den som nu är avslutad utan att vi vet mer än förut. Själva mordet var brutalt, tragiskt och en chock för de flesta av oss som var med på den tiden.
Utredningen blev något annat, den inleddes med en serie skandaler och mynnade till sist ut i ett nedläggningsbeslut, ett försök att sätta punkt som inte förklarade något, som i allt väsentligt inte alls var en avslutning.
Sanningen om mordet får vi vänta på – i värsta fall för alltid. Sanningen om utredningen går att kartlägga. Och till stor del har jag gjort just det i min första bok om mordet på Olof Palme. Den heter Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet. Boken kom ut 1997 men hösten 2020, efter utredningens nedläggning, publicerade jag en ny upplaga med ett uppdaterat förord.
Boken börjar med orden:
”Det här är en berättelse från det sena 80-talets och det tidiga 90-talets Sverige. Den handlar om utredningen av mordet på Olof Palme. Trots de väldiga polisresurser som satts in i ett helt årtionde vet vi fortfarande inte vem som sköt honom.”
Jag fortsätter med att konstatera att vi inte ens vet de mest grundläggande sakerna, om det var en ensam gärningsman eller en komplott. Vi vet inget om motivet till mordet och vi vet inte om det var noga planlagt eller ett ögonblicks verk
Jag fortsätter:
”Det går alltså inte att skriva en bok om själva mordet. Det bara finns där som ett kompakt svart hål som hittills trotsat alla försök att låta sig belysas.
Men runt detta till synes ogenomträngliga mörker hittar vi ett halvdunkel där verkligheten i alla fall kan skönjas om vi bara tittar tillräckligt länge för att vänja oss vid det dåliga ljuset.
Där lyfter länspolismästaren sin telefonlur och slår ett nummer till justitiedepartementet. Där sänker säpoteknikern försiktigt ner en liten buggningsmikrofon i kabeltrumman för TV-antennen. Där kliver den svenske förlagsdirektören eskorterad av sin personlige livvakt in genom dörrarna hos den franska säkerhetstjänsten. Och där viskar kriminalinspektören till Christer Petterssons bekanta att det finns 50 miljoner att hämta.”
Det går också att säga så här: det vi vet – eller tror oss veta – om Palmemordet känner vi i första hand till genom det som kommit fram genom utredningen. Utredningen är så att säga ett filter mellan verkligheten och vår kunskap om den. Och de styrkor och svagheter som är knutna till en brottsutredning får alltid effekter på allmänhetens bild av brottet.
När det gäller just Palmemordet så får det problemet en särskild betydelse. Det brottet har nämligen utretts på ett sätt som många gånger väldigt tydligt styrts av andra drivkrafter än av en systematisk vilja att förstå och skaffa kunskap.
Det har handlat om intriger, maktkamp, lögner och olagligheter. Och om halsbrytande försök att leverera någon sorts förklaring till allmänheten helt enkelt för att bli av med ett otympligt problem. Mest av allt detta inträffade under de första åren. Och det händelseförloppet skildras ingående och med tydligt angivna källor i Mörkläggning.
Särskilt detaljerat, ofta dag för dag, beskriver jag Ebbe Carlssons hemliga operationer. Det är en fantastisk, närmast otrolig historia med ett fullkomligt osannolikt persongalleri. Men den är sann.
Jag har talat med nyckelpersoner, jag har läst dokumenten, jag har bevakat rättegångarna. Inte bara Petterssonmålet, utan också buggnings- och smugglingsmålen.
Och den samlade bild som växt fram ur allt detta är en skildring av viktiga delar av svensk nutidshistoria.
Jag arbetar nu på en ny bok om Palmeutredningen. Den kommer inte särskilt mycket att handla om det som står i Mörkläggning men desto mer om vad som hände – och för all del också om det som inte hände – under kvällen den 28 februari.
Tillsammans ger de två böckerna verktyg som, menar jag, kan hjälpa oss att ställa de rätta frågorna om den ännu ouppklarade mordgåtan.
Mina andra böcker om Palmemordet innehåller mycket som jag menar är av stort intresse. Men Mörkläggning har sitt speciella värde genom sitt envisa fokus just på den tidiga utredningen och det märkliga spelet kring den.
Mörkläggning är också utan tvekan den av mina böcker som har blivit mest uppmärksammad av recensenter. Glädjande för mig är att recensionerna genomgående varit positiva.
Här är några citat:
”En tung, obeveklig utredning av Palmeutredningarna… ’Mörkläggning’ är lika grundlig som den är förfärande i sitt blottläggande av Statsmakten och Palmemordet, en förbindelse som också är bokens undertitel… … ett rejält, gediget och fullständigt hederligt stycke journalistiskt hantverk.”
Ragnar Strömberg i Aftonbladet 2.4.97.
”En imponerande bok… en kraftansamling som överträffar det mesta… Vad Wall skildrar är en regering i långt gånget moraliskt förfall, som lägger sig i polisens och åklagarnas arbete och intrigerar på alla nivåer… Man kan se boken som en sorts lektion i demokrati.”
Bo G Andersson i Grävande Journalisters tidskrift Scoop nr 2/97.
”Wall blottlägger det kollektiva fiasko som de inblandade i mordutredningen gemensamt bär ansvaret för.”
Kjell-Olof Bornemark i riksradions deckarmagasin Deadline 9.4.97.
”Wall har lagt ned ett kolossalt arbete på att frammana en riktig bild av Palmeutredningen. Boken kan med sin grundlighet och sina utförliga register nog tjäna som referensverk beträffande allt som hittills hänt i detta oerhörda drama… Han presenterar sina fakta på en lättflytande journalistisk prosa”.
Jan Zingmark i Upsala Nya Tidning 12.8.97.
”Wall har följt utredningen med en systematik som gör hans bild svår att vifta undan. Han vrider och vänder på alla yttranden som aktörerna fällt och gör åtminstone en sak fullständigt klar… Praktiskt taget alla inblandade myndighetspersoner ljuger eller döljer sanningen om den är på minsta sätt olämplig, ända fram till den punkt där de överbevisas.”
Lars Linder i Dagens Nyheter 1.4.97.
”En bok som överskuggar det mesta som skrivits i ämnet... Gunnar Walls bok rispar sönder mörkläggningen; det är en demokratisk bedrift.”
Curt Bladh i Sundsvalls Tidning 23.2.97.
Boken är på sammanlagt ca 1 000 sidor och väger 1,3 kg (så man får lite muskelträning för armarna genom att läsa den också). Den är inbunden med skyddsomslag och är försedd med notapparat, register och litteraturförteckning. Du köper den lättast genom nätbokhandeln där den kostar c:a 265:-
Och för den som föredrar det: Mörkläggning finns också utgiven som ljudbok i åtta delar. Utmärkt inläsare är Per Juhlin, Du kan köpa alla delarna av ljudboken genom nätbokhandeln eller bara lyssna direkt om du använder dig av någon av streamingtjänsterna för ljudböcker.
Gunnar Walls blogg 