Nu tillgängligt: förhöret med Stig Engström med hög ljudkvalitet

Nyligen presenterade Samhällsmagasinet Avsnitt en inspelning av förhöret med Stig Engström från den 25 april. Inspelningen var lyssningsbar men inte med bästa ljudkvalitet. Nu har Avsnitt fått tillgång till en bättre version i formatet WAV, stora filer men bättre ljud. Kan laddas ner från webbplatsen.

FÖR KNAPPT TVÅ veckor sedan kunde Samhällsmagasinet Avsnitt publicera något så ovanligt som en komplett inspelning av ett polisförhör från Palmeutredningen. Och ett viktigt förhör dessutom: förhöret med Stig Engström från den 25 april 1986 där han utförligt berättade om de dramatiska minuterna under mordkvällen. För var och en som är intresserad av att bedöma rimligheten i utpekandet av honom som gärningsman är förhöret av stort intresse.

En brist var dock den tekniska kvalitén. En utsänd medarbetare från Avsnitt hade fått sitta med egen inspelningsapparatur i polishuset medan förhöret spelades upp. Avsnitt presenterade sedan en mp3-version av förhöret och erbjöd nedladdning från webbplatsen.

Nu har Avsnitt fått tillgång till polisens egen elektroniska överföring i WAV-format av inspelningen från det kassettband som förhöret ursprungligen gjordes på. Det är i praktiken så nära originalinspelningen det går att komma. För var och en som vill ta del av förhöret under bästa möjliga förutsättningar finns det nu att ladda ner från Avsnitts webbplats.

På webbplatsen finns också sedan tidigare en utförlig analys av förhöret som jag blivit inbjuden att skriva. Den kan hittas här tillsammans med länkar till den tidigare släppta versionen av förhöret.

Nu finns också en intervju med mig om detta förhör på Otto Ekevis Youtubekanal.

Texten har uppdaterats 220224 0907.

Nu kan vi höra en timme där Stig Engström berättar om mordkvällen

Stig Engström, grafikern från Skandia som härom året pekades ut som Palmemördare, hördes i en timme av polisen i april 1986 om sina upplevelser under mordkvällen. Nu, 36 år efteråt, har inspelningen släppts. Foton: Polisen.

PALMEUTREDNINGEN ÄR NEDLAGD, men sekretessen består fortfarande i stora delar. Polisen har till exempel inte velat släppa ljudinspelningen av förhöret med Stig Engström från den 25 april 1986. Men när samhällsmagasinet Avsnitt som bett om att få ut inspelningen överklagade beslutade kammarrätten att inspelningen skulle lämnas ut.

Nu har Avsnitt publicerat inspelningen på sin webbplats. Tillsammans med förhöret publiceras en längre analys av innehållet som jag skrivit på Avsnitts begäran.

Förhöret tar upp många av de punkter i Stig Engströms berättelse som senare varit föremål för debatt. Utskriften har varit tillgänglig tidigare, men den ger givetvis inte samma möjlighet att tolka innebörden i det Stig Engström säger som när vi hör hans egen röst med tonfall och pauser. Dessutom innehåller utskriften en rad avvikelser från vad som faktiskt sägs i inspelningen.

Den som lyssnar har nu alltså en möjlighet som inte funnits tidigare att bilda sig en egen uppfattning om anklagelserna mot Stig Engström på ett som som inte varit möjligt under de snart 36 år som gått sedan förhöret. Är det en mördare vi hör, eller är det ett oskyldigt vittne? Lyssna och reflektera!

Min text på Avsnitts webbsida är avsedd som en bakgrund till den lyssningen. Och för den delen också som en introduktion till diskussionen om Krister Peterssons beslut att lägga ner morduredningen med hänvisning till misstankarna mot Engström.

Samhällsmagasinet Avsnitt är en politiskt och religiöst obunden tidskrift och webbplats som avhandlar aktuella samhällsfrågor. På webbplatsen heter det också: ”Tidskriften har framförallt kommit att inrikta sig på reportage om juridik, inte minst frågor som rör allmänna handlingar och offentlig maktutövning och intressanta rättsprocesser därom. Tidskriften producerar också fortlöpande texter om yttrande- och tryckfrihetsrätt och bevakar den extrempolitiska miljön, framförallt vit makt-rörelsen och nynazistiska organisationer.”

Och här på bloggen välkomnar jag nu en debatt om detta förhör med Stig Engström.

TILLÄGG 220212 kl 14.08: Texten är uppdaterad. Datum för förhöret har korrigerats liksom en uppgift i bildtexten om hur många år som gått sedan detta förhör.

Inte riktigt Holmérs innersta tankar – men en spaningsledare i närbild

Hans Holmér är huvudpersonen i en ny serie program från P3 Dokumentär. Där redovisas inspelningarna från hans hemliga möten med DN-reportern Ann-Marie Åsheden. De träffades på inledningsvis daglig basis från och med en vecka efter mordet. Och mötena fortsatte under hela hans tid som spaningsledare. Upplägget var att Åsheden skulle få en exklusiv ”inside story” om hur fallet klarades upp. Det blev i stället en dokumentation över det första kraschade försöket att leverera en lösning.

DET BÖRJADE SOM EN YTTERST HEMLIG OCH YTTERST DISKUTABEL överenskommelse. Dagens Nyheters chefredaktör Christina Jutterström var god vän med Ebbe Carlsson – Hans Holmérs samarbetspartner från sjukhusaffären och bordellaffären, två politiska skandaler som skakat Sverige på 70-talet. Holmér och Ebbe hade gjort sig kända som politiska fixare med täta band till den socialdemokratiska partitoppen.

Att Jutterström kände Ebbe var kanske inte så överraskande. Ebbe kände många inflytelserika personer, det ingick i hans sätt att arbeta.

När det blev känt att Ebbes gode vän Holmér, då länspolismästare i Stockholm, tagit på sig rollen som spaningsledare i Palmeutredningen tog det inte lång tid innan Jutterström fångades av en idé. Den gick ut på att DN skulle få storyn om mordspaningarna inifrån genom att en reporter fick en exklusiv kontakt med Holmér. Medan spaningarna pågick skulle Holmér berätta och reportern skulle notera och tiga. Men så fort som fallet klarats upp skulle DN med ensamrätt kunna leverera Holmérs egen success story.

Ebbe talade med Holmér som visade sig vara positivt inställd. Och bara några dagar efter mordet träffades Jutterström. reportern Ann-Marie Åsheden och Holmér hemma hos Ebbe. Holmér bodde själv till och från hos Ebbe eftersom hans äktenskap just brutit samman och han inte kunde bo hemma.

Mötet var kort och slutade med en överenskommelse. Holmér skulle ha rätt att avgöra när och om materialet skulle publiceras. Jutterström tyckte, förstår vi av hennes uttalanden i dokumentärserien, att hon hade gjort ett kap. Länspolismästaren hade å sin sida lyckats upprätta ett hemligt samarbete med Sveriges dominerande dagstidning – en nog så diskutabel åtgärd från en statlig befattningshavare, men en noterbar framgång för en PR-sinnad person som Holmér.

Det gick inte som DN och Holmér hoppats. Efter nästan ett år som spaningsledare tvingas han avgå under förnedrande former. Hela tiden fram till dess har Åsheden haft sina möten med honom i polishuset – i början dagligen men senare med lite längre intervaller. Hon har varje gång blivit diskret insmugglad med hjälp av Holmérs sekreterare. Nästan ingen annan har vetat något.

Vad skulle det nu bli av materialet? Det blev en kompromiss. Sommaren 1987 publicerade DN en artikelserie med namnet Holmer 1 mars – 31 maj 1986, alltså en skildring som baserade sig på mötena med spaningsledaren under de tre första månadernas mordutredning. Samma år kommer reportagen ut i bokform under titeln Jakten på Olof Palmes mördare – de tre första månaderna. Boken ges ut av Bonnier Fakta där Ebbe Carlsson är chef.

Raskt fram 35 år i iden. Åshedens intervjuer har mer eller mindre fallit i glömska. Men nu visar det sig att hon spelat in allt på kassettband och sent omsider tillåtit reportern Lovisa Lamm Nordenskiöld, och producenten Hugo Lavett att ta del av inspelningarna och använda dem som underlag för en dokumentärserie om hela materialet, alltså även det som beskriver månaderna fram till det bittra slutet för Holmér.

Jag fick lyssna på de tre första avsnitten inför min medverkan i Sveriges Radios Studio Ett i eftermiddag, den 3 februari, där serien presenteras. Och i programmet gav jag en del synpunkter på Holmér och hans roll som spaningsledare – ett ämne som jag ju behandlat utförligt framför allt i Mörkläggning, min första Palmebok som nu är ute i en ny uppdaterad upplaga.

P3 Dokumentärserien som fått namnet Palmeutredningen inifrån består av ganska korta avsnitt från Åshedens inspelningar med Holmér, sammanbindande kommentarer från Lovisa Lamm Nordenskiöld, mediaklipp från den aktuella perioden samt nutida intervjuuttalanden från inte bara Ann-Marie Åsheden utan också en rad andra personer som funnits runt Holmér.

Men även om sekvenserna med Holmér själv verkligen är ganska korta är det förstås ändå han som är den självklara huvudperson i programmen. Hans pressekreterare Leif Hallberg säger i ett avsnitt: ”Han hade en magisk aura”. Och det fångar onekligen något av personen Holmér – han byggde, bland annat genom sina presskonferenser, upp en atmosfär kring sig själv som en sorts superpolis med star quality. Det var den förmågan som gjorde det möjligt för honom att under ett år fortsätta leda den gigantiska mordutredningen – utan att han själv hade några egentliga kunskaper just om hur man utreder ett mord.

På presskonferenserna var han tuff, slagfärdig och sammanbiten – något som imponerade på journalister och allmänhet. I samtal med Åsheden visar han upp en annan sida, han framstår som mjuk, känslig och lite tvekande. Är den mer äkta? Det är tveksamt, men den fungerade. Åsheden visade fortfarande i sin andra bok om Holmér, Förbannelsen, att hennes lojalitet till honom fanns kvar.

Att Holmér kunde vara nog så bedräglig inte minst mot personer som valt att lita blint på honom visar sig i serien när spaningsledaren berättar utförligt för Åsheden om vad Lisbeth Palme har delgett honom i förtroende. Lisbeth har gett tydligt uttryck för att hon inte gärna vill tala med några andra poliser än Holmér och räknar med att vad hon säger till honom ska stanna hos honom, i alla fall inte hamna i tidningarna. Senare, när Lisbeth genom publiceringen i DN inser att Holmér svikit hennes tillit, blir hon rasande.

Hur ärlig var Holmér mot Åsheden? Det framkommer i serien att han väntade en månad med att berätta något för henne om den uppgiftslämnare som kom att bli en helt central figur i PKK-spåret, den alkoholiserade kåkfararen Seppo.

Den 13 maj 1986 kontaktar denne polisen för att lämna en berättelse om hur han ett par veckor före Palmemordet skaffat fram ett par magnumrevolvrar åt två fängelsekompisar, den kroatiske terroristen Miro Baresic och en kurdisk knarklangare. Det blir snabbt utgångspunkten för den kampanj mot PKK som Holmér börjar skissa och som han ger namnet ”Operation Alfa”. Men Holmér nämner ingenting om Seppo eller om vapentipset till Åsheden förrän den 10 juni.

De är kanske inte så förvånande att han tvekade om hur han skulle ta upp detta tips med Åsheden. Rent sakligt var det knappast mer känsligt eller mer trovärdigt en en lång rad andra tips som han utan restriktioner diskuterade med henne. Men här handlade det om ett spaningsuppslag som han tänkte göra något riktigt stort av – och då fanns det inget utrymme att sjabbla.

I efterhand är det lätt för vem som helst som studerar tillgängligt material att kopplingen mellan denna påstådda vapenaffär och PKK redan från början bör ha framstått som högst diskutabel. Och med tiden visade det sig att Seppo av allt att döma hittat på alltihop, kanske inspirerad av den belöning som Holmér utlyst och av att Holmér tidigare under våren visat upp just två magnumrevolvrar i TV.

De avsnitt jag lyssnat på för bara fram handlingen till sommaren 1986 då Holmér just dragit igång sin kampanj för att knyta PKK till mordet. Hela upptrappningen av satsningen på PKK-spåret och Holmérs stegrade konflikter med åklagarna om den saken ligger i senare avsnitt.

Det vore synd att missa dessa. Vad som inträffade de månaderna är laddad politisk och juridisk dramatik.

De avsnitt jag lyssnat på innehåller några uppgifter som jag menar är felaktiga eller diskutabla. Jag räknar med att återkomma till dem i den diskussion om serien som jag räknar med kommer att föras här på bloggen.

Avsnitt 1 av serien heter Olof Palmes sista timmar. Det börjar med att berätta om mordkvällen och fortsätter sedan med överenskommelsen mellan Dagens Nyheter och Holmér. Medverkar i nutida intervjuer gör bland annat Mårten Palme och Christina Jutterström.

Avsnitt 2, Hans Holmér och de 40 ljusen, handlar om den första kaotiska tiden efter mordet. Medverkar gör bland andra Hans Wranghult som var Holmérs biträdande spaningsledare, pressekreteraren Leif Hallberg samt Tommy Lindström, dåvarande chefen för rikskriminalen och medlem i spaningsledningen.

De återstående avsnitten kommer att släppas enligt följande. Del 3: 6 februari, Del 4: 8 februari, Del 5: 10 februari, Del 6: 13 februari och Del 7: 15 februari.